Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter
Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsidé 2004 2
Vår verksamhetsidé Vår verksamhetsidé visar att vårt ansvar är att ge förutsättningar för bildning genom att på olika sätt främja och stimulera lärandet. Att ge förutsättningar betyder att vi ska anpassa vår verksamhet efter det enskilda barnets och den enskilda elevens möjligheter. Att ge förutsättningar betyder också att vi ställer krav på barn och elever att de ska ta ansvar för sitt lärande. Med begreppet bildning menar vi det som uppstår när kunskapande förenas med den värdegrund vi omfattar i ett demokratiskt samhälle. När kunskap kombineras med våra grundläggande värden är man beredd att ta det ansvar vi har som medborgare i en demokrati. Bildning handlar om att vi ska ge barnen och eleverna tillfälle att tillägna sig kunskaper och färdigheter som inte bara sitter på ytan utan som blir en del av deras personlighet. Begreppet omsorg finns inte bara inom den verksamhet vi bedriver i förskolan, skolbarnsomsorgen eller inom särskolan. Begreppet omsorg visar att vår uppgift handlar om mer än bara kunskaper. En viktig grund för vår verksamhet är de normer och värden vi förmedlar. Här är vi inte neutrala, utan det handlar om att aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen och elever att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Demokrati är inte något för alltid givet. Demokrati måste erövras varje dag i vardagsarbetet i mötet mellan människor, barn såväl som vuxna. 3
Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004, Nässjö Visionen ska genomsyra arbetet i alla verksamheter som barn- och utbildningsnämnden har ansvar för. De grundläggande demokratiska värderingar som vårt samhällsliv vilar på utgör grunden. Skolplanen utgår ifrån de nationella målen i läroplaner och andra nationella bestämmelser. De mål och den värdegrund som finns beskrivna i läroplanerna ska konkretiseras i det dagliga arbetet i skolan*. Kommunens skolor ska vara bra skolor. De ska erbjuda en trygg och lärande miljö. Lek, glädje och kamratskap skapar ett positivt klimat för lärande. Barns och ungdomars nyfikenhet och lust att lära ska stimuleras. Skolan ska vara öppen och ha ett nära och positivt samarbete med samhälle och arbetsliv. Skolan ska ge alla barn och ungdomar tillgång till de grundläggande kunskaper och färdigheter som de behöver för en bra start i livet. Alla behöver stöd för sitt lärande. Barn/elever som behöver mer stöd och under längre tid skall alltid vara prioriterade i skolans arbete. I arbetssätt och förhållningssätt till barn/elever tillämpas och förverkligas demokratiska värden. I grundskolan anger strävansmålen i läroplanerna den inriktning verksamheten ska ha och anger därmed prioriteringen i verksamheten. I skolan ska arbetet utgå från att alla barn/elever har förmåga att minst nå grundskolans uppnåendemål. Genom att se, respektera och tro på varje individ erkänner skolan deras demokratiska rättigheter till bra utbildning. 4
Skolplanen lyfter fram tre viktiga områden för utveckling i kommunens skolor: Inflytande och delaktighet Lärande och kunskap Hälsa Inriktningsmålen inom dessa tre områden anger den politiska viljan. De ska prägla och genomsyra skolan de kommande åren så att en utveckling sker. *Ordet skola används i skolplanen som ett samlingsbegrepp för barnomsorg och skola från förskola till och med gymnasiet. 5
Utvecklingsområde Inflytande och delaktighet Inflytande i det stora börjar i det lilla. Skolan har ett särskilt ansvar för att barn och ungdomar får inflytande och känner delaktighet. Delaktigheten utvecklas i takt med mognad och förmåga. Med delaktighet och inflytande följer ansvar. Ansvar för sig själv, sina kamrater och för det som berör alla. Föräldrarnas självklara inflytande och delaktighet bygger på ett öppet förhållningssätt där deras intresse, engagemang och kunnighet tas till vara i dialog med lärare och skolledare. Barn/elever ska känna till vad de förväntas lära sig. Tydliga mål skapar förutsättningar för att de ska vara delaktiga, ha inflytande och vara ansvartagande i sitt lärande. Utvecklingssamtalen har en central plats när det gäller delaktighet och inflytande. Utvecklingssamtalet bygger på ömsesidighet och förtroende. Elever och föräldrar har rätt till rak och öppen kommunikation. Alla parter i utvecklingssamtalet ska ha möjlighet att överblicka utvecklingen i barnets/elevens lärande och sociala förmåga. Inriktningsmål: Barn/elever känner delaktighet, har inflytande och tar ett växande ansvar. Föräldrars intresse, engagemang och kunnighet tas till vara i skolan. 6
Verksamhetsmål Barn/elever har, utifrån ålder och mognad, inflytande och påverkar beslut som rör vardagsarbetet såsom innehåll i verksamheten, arbetssätt, utvärderingsformer med mera. Elevskyddsombuden är aktiva i skolans arbetsmiljöarbete. Varje skola har fungerande klass- och elevråd. Utvecklingssamtalen leder fram till en framåtsyftande skriftlig individuell utvecklingsplan. Skolan har tydliga mål som barn/elever känner till och som ger dem förutsättningar att få grepp om sin kunskapsutveckling. Kommunens skolor har enhetliga kriterier som garanterar en rättvis bedömning och betygssättning. I varje rektorsområde finns någon form av organiserat föräldraråd med fungerande former för att tillgodose föräldrars kollektiva inflytande. 7
Utvecklingsområde Lärande och kunskap Lärande pågår ständigt från det barnet föds och genom hela livet. Lärande är vägen till kunskap. Barn och ungdomar behöver möjligheter att lära sig att umgås och leva i olika sociala sammanhang. Personliga egenskaper, sociala och emotionella förmågor är betydelsefulla och viktiga att utveckla. Genom att uppmuntra och stimulera intresse från tidig ålder, läggs grunden för barns/elevers lärande. Föräldrar har ett ansvar att stödja sina barns utveckling. Skolans och personalens ansvar och utmaning är att skapa lärandesituationer för alla barn och ungdomar utifrån gruppens och individens förutsättningar och behov. Det är viktigt att skolan förmår att skapa bra lärmiljöer för alla barn/elever. Språkkunskaper är viktiga oavsett vad ungdomar väljer att arbeta med i framtiden. Parallellt med språkkunskaper är det viktigt att utveckla social kompetens, känsla och respekt för kulturer i andra länder. Matematik är ett viktigt verktyg i vårt samhälle. Små barn möter matematik överallt i vardagen. Matematik är att se mönster, strukturer, antal, former och att förstå abstrakta begrepp. Genom att redan tidigt uppmärksamma och uppmuntra kan barns matematiska tänkande utvecklas vidare. Intresse för naturvetenskap kan väckas tidigt. Redan under de tidiga skolåren kan barnen få förståelse för att vi påverkar vår miljö och att det finns samband mellan människan och natur/miljö. 8
Matematik, naturvetenskap och teknik är viktiga kunskapsområden för alla ur ett demokratiskt medborgar- och allmänbildningsperspektiv. Kunskaper inom dessa områden bidrar till reella möjligheter att påverka och delta i vårt samhälle. Inriktningsmål: Barn/elever kan kommunicera på flera olika språk. Barn/elevers intresse för matematik, naturvetenskap och teknik ökar. Verksamhetsmål Barns/elevers intresse för och kunskaper i språk ökar. En ökad andel elever väljer att lära främmande språk. Barn/elever känner lust att lära och en tillit till sin förmåga att förstå och lösa matematiska problem. Barn/elever utvecklar förståelse och intresse för naturvetenskapliga fenomen som t.ex. naturens kretslopp. Andelen elever som påbörjar och slutför gymnasiestudier med naturvetenskapliga ämnen och teknik ökar. Fler elever når grundläggande behörighet för att söka till högskolan. 9
Utvecklingsområde Hälsa Föräldrarna utgör ett grundläggande stöd för sina barns utveckling av hälsofrämjande livsstilar. Skolan ska medverka till att skapa möjligheter för barns och ungas hälsa. Det handlar om att stärka barn och ungdomar i deras utveckling. Hälsofrågor är därför centrala för verksamheten. Begreppet hälsa har flera dimensioner. Det handlar om både kropp och själ. Kulturupplevelser är hälsobefrämjande. Att röra sig i skog och mark är hälsobefrämjande. Att stärka gemenskapen mellan barnen/eleverna och skapa ett gott samspel mellan flickor och pojkar är hälsobefrämjande. När skolan skapar goda lärmiljöer ökar barns och ungdomars välbefinnande. Det är lättare att lära i en miljö där man känner sig trygg och där relationerna präglas av tillit till varandra. På så sätt finns ett nära samband mellan lärande, värdegrund och hälsa. Värdegrundsarbetet har hög prioritet genom att värderingar och relationer lyfts fram ur ett samlevnadsperspektiv. Inom området Hälsa lyfter vi fram följande områden för utveckling sexualitet och samlevnad, ANT-undervisning, fysisk aktivitet, kostens och måltidens betydelse för hälsan. Hälsoarbetet i skolan syftar till att barn och ungdomar utvecklar kunskaper om vad som främjar hälsa och vad som leder till ohälsa men också att aktivt påverka attityder så att ungdomar väljer hälsobefrämjande livsstilar. 10
Inriktningsmål: En god hälsa för barn/elever i Nässjö kommun. Verksamhetsmål Barn/elever har en god självkänsla och en positiv självbild. I skolarbetet finns tid för reflektion över relationer, vänskap, samlevnad och jämställdhet. Inom skolområdet finns dokumenterade strategier med ett uttalat hälsofrämjande perspektiv för undervisningen om sexualitet och samlevnad. Eleverna upplever att undervisningen om sexualitet och samlevnad är bra och att den påverkar dem till en respektfull syn på samlevnad. Eleverna uttrycker i attityder och beteende att de väljer att avstå från bruk/missbruk av tobak, alkohol och andra droger. Alla barn/elever är fysiskt aktiva minst trettio minuter under arbetsdagen. Barn/elever äter lunch under arbetsdagen som täcker cirka 30 procent av deras näringsbehov per dag. 11
Kommunfullmäktige antog skolplanen den 15 juni 2004. Skolplanen omfattar tiden 1 juli 2004-30 juni 2008. Den gäller för alla olika verksamheter och skolformer för barn och ungdomar från förskolan t. o. m. gymnasieskolan. Barn- och utbildningsnämnden beslutar om former för uppföljning och utvärdering av skolplanen. Rektor tillsammans med sina medarbetare ansvarar för att konkreta verksamhetsmål utarbetas och förverkligas inom dessa områden. Det är ett ansvar för alla att verka för att målen blir tydliga och användbara i kommunikation med elever och föräldrar.