Bilaga 1. Förvaltning: 722 - Stadsdelsnämnd Hägersten-Liljeholmen AGRPROD KF- Nämndens Av nämnden Av nämnden Nämndens budget ursprungliga redovisade begärda budget efter Nämndens budget/verksamhetsplan 2017 budget omslutnings- budget- omslutnings- 2017 2017 förändringar justeringar förändring och begärda budgetjusteringar 1 2 3 4 5 Mnkr (2+3+4) Driftverksamhet Anslag för nämndens verksamhet Kostnader 1 931,7 1 931,7 190,4 17,4 2 139,5 Drift och underhåll 1 922,4 1 922,4 190,4 17,4 2 130,2 Avskrivningar 7,8 7,8 0,0 0,0 7,8 Internräntor 1,5 1,5 0,0 0,0 1,5 Intäkter (-) -75,6-75,6-190,4 0,0-266,0 Summa stadsdelsnämnd - netto 1 856,1 1 856,1 0,0 17,4 1 873,5 Investeringsplan Utgifter 16,1 16,1 0,0 13,7 29,8 Inkomster (-) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Netto 16,1 16,1 0,0 13,7 29,8 Rapportnamn: UB001 - Budget/VP Stadsdelsförvaltning 1: KF-budgeten inläst i AGRESSO av SLK Rapportlayout uppdaterad: 2013-11-26 2: Nämndens ursprungliga budget (budgetnr NB01) 3: Nämndens omslutningsförändringar (budgetnr OF01) 4: Nämndens begärda budgetjusteringar (budgetnr BJ01, hämtas från Prognos) 5: Ska överensstämma med kolumn 2, 3 och 4 Förvaltningschefens underskrift 2016-12-07 08:56 sdn(blank1.1)
Bilaga 1. Förvaltning: 722 - Stadsdelsnämnd Hägersten- Nämndens Av nämnden Av nämnden Nämndens Nämndens budget/verksamhetsplan ursprungliga redovisade begärda budget efter 2017 budget omslutnings- budget- omslutnings- Nämndens fördelning per verksamhetsområde 2017 förändringar justeringar förändring och begärda budgetjusteringar NETTOKOSTNADER 1 2 3 4 Mnkr (1+2+3) Nämnd- och förvaltningsadministration 48,8 0,0 0,0 48,8 Individ- och familjeomsorg 143,3 0,0 2,9 146,2 varav socialpsykiatri 47,0 0,0 0,0 47,0 Stadsmiljöverksamhet 12,7 0,0 0,0 12,7 avskrivningar 7,8 0,0 0,0 7,8 internräntor 1,5 0,0 0,0 1,5 Förskoleverksamhet 654,5 0,0 9,3 663,8 Äldreomsorg 568,2 0,0 0,2 568,4 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning 304,7 0,0 5,0 309,7 Barn, kultur och fritid 27,1 0,0 0,0 27,1 Arbetsmarknadsåtgärder 10,1 0,0 0,0 10,1 Ekonomiskt bistånd 62,4 0,0 0,0 62,4 varav handläggare 15,5 0,0 0,0 15,5 Övrig verksamhet 15,0 0,0 0,0 15,0 Summa stadsdelsnämnd 1 856,1 0,0 17,4 1 873,5 Investeringsplan Investeringsplan netto 16,1 0,0 13,7 29,8 varav stadsmiljö 13,9 0,0 13,7 27,6 varav maskiner och inventarier 2,2 0,0 0,0 2,2 Rapportnamn: UB001 - Budget/VP Stadsdelsförvaltning 2016-12-07 08:56 verkkostnetto(blank1.2a)
Bilaga 1. Förvaltning: 722 - Stadsdelsnämnd Hägersten- Liljeholmen AGRPROD Nämndens Av nämnden Av nämnden Nämndens Nämndens budget/verksamhetsplan ursprungliga redovisade begärda budget efter 2017 budget omslutnings- budget- omslutnings- Nämndens fördelning per verksamhetsområde 2017 förändringar justeringar förändring och begärda budgetjusteringar KOSTNADER 1 2 3 4 Mnkr (1+2+3) Nämnd- och förvaltningsadministration 48,8 0,9 0,0 49,7 Individ- och familjeomsorg 145,7 15,2 2,9 163,8 varav socialpsykiatri 47,0 8,5 0,0 55,5 Stadsmiljöverksamhet 12,7 0,0 0,0 12,7 avskrivningar 7,8 0,0 0,0 7,8 internräntor 1,5 0,0 0,0 1,5 Förskoleverksamhet 707,0 2,0 9,3 718,3 Äldreomsorg 585,6 102,6 0,2 688,4 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning 304,7 64,8 5,0 374,5 Barn, kultur och fritid 27,1 1,5 0,0 28,6 Arbetsmarknadsåtgärder 11,6 3,4 0,0 15,0 Ekonomiskt bistånd 64,2 0,0 0,0 64,2 varav handläggare 15,5 0,0 0,0 15,5 Övrig verksamhet 15,0 0,0 0,0 15,0 Summa stadsdelsnämnd 1 931,7 190,4 17,4 2 139,5 Investeringsplan Utgifter 16,1 0,0 13,7 29,8 varav stadsmiljö 13,9 0,0 13,7 27,6 varav maskiner och inventarier 2,2 0,0 0,0 2,2 Rapportnamn: UB001 - Budget/VP Stadsdelsförvaltning 2016-12-07 08:56 verkkost(blank1.2b)
Bilaga 1. Förvaltning: 722 - Stadsdelsnämnd Hägersten- Liljeholmen AGRPROD Nämndens Av nämnden Av nämnden Nämndens Nämndens budget/verksamhetsplan ursprungliga redovisade begärda budget efter 2017 budget omslutnings- budget- omslutnings- Nämndens fördelning per verksamhetsområde 2017 förändringar justeringar förändring och begärda budgetjusteringar INTÄKTER (-) 1 2 3 4 Mnkr (1+2+3) Nämnd- och förvaltningsadministration 0,0-0,9 0,0-0,9 Individ- och familjeomsorg -2,4-15,2 0,0-17,6 varav socialpsykiatri 0,0-8,5 0,0-8,5 Stadsmiljöverksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 Förskoleverksamhet -52,5-2,0 0,0-54,5 Äldreomsorg -17,4-102,6 0,0-120,0 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning 0,0-64,8 0,0-64,8 Barn, kultur och fritid 0,0-1,5 0,0-1,5 Arbetsmarknadsåtgärder -1,5-3,4 0,0-4,9 Ekonomiskt bistånd -1,8 0,0 0,0-1,8 varav handläggare 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrig verksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa stadsdelsnämnd -75,6-190,4 0,0-266,0 Investeringsplan Inkomster 0,0 0,0 0,0 0,0 varav stadsmiljö 0,0 0,0 0,0 0,0 varav maskiner och inventarier 0,0 0,0 0,0 0,0 Rapportnamn: UB001 - Budget/VP Stadsdelsförvaltning B 2016-12-07 08:56 verkint(blank1.2c)
Stadsdelsnämnd Hägersten-Liljeholmen Bilaga 1. Investeringsbudget 2017 Prognos t o m 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021 Utgifter (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) Genomf. Avvikel. Prognos mnkr beslut mot gfb Stadsmiljöprojekt 0,0 Svandammsparken 0,5 3,5 6,1 0,0 Reinvestering 3,5 3,5 3,0 0,0 Övrigt 6,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa stadsmiljöprojekt 4,0 13,9 9,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Inventarier och maskiner Totalt projektet UTGIFTER TOTALT 4,0 13,9 9,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1. Nämndens prognos för projektens investeringsutgifter t.o.m. 2016 2. Nämndens verksamhetsplan, inom av KF beslutad planeringsnivå i budget 2017, se bilaga 3. 3-6. Nämndens inriktning för 2018-2021, inom av KF beslutade planeringsnivåer i budget 2017. 7. Totalt beslutad utgift under projektets genomförandeperiod enligt genomförandebeslut. I det fall endast inriktningsbeslut föreligger anges investeringsutgiften enligt inriktningsbeslutet. 8. Avvikelse jämfört med totalt beslutad investeringsutgift (kolumn 7). (+) ökade utgifter, (-) minskade utgifter. 9. Prognos = totalt beslutad utgift + avvikelse 2016-12-07 08:56 Investeringsutgifter
Bilaga 1. Stadsdelsnämnd Hägersten-Liljeholmen Resultatenheter 2017 Respektive nämnd ska besluta om vilka enheter som är resultatenheter med en beslutsats. Ange nedan vilka enheter som är resultatenheter och vilka som eventuellt avslutades under 2016. Fördela resultatenheterna per verksamhetsområde. Resultatenhetens namn Förskoleområden Norra förskoleområdet Södra förskoleområdet Östra förskoleområdet Social omsorg Hägerstens gruppbostäder Liljeholmens gruppbostäder Årstadals gruppbostäder Liljeholmens dagliga verksamhet Glasade gångens dagliga verksamhet Västertorps dagliga verksamhet Fruängens yrkesgrupp Äldreomsorg Fruängsgårdens servicehus 2016-12-07 08:56 Resultatenheter
B Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Bilaga 2 Sid 1 (18) Handläggare Isabel Kimanius Telefon: 08-508 230 78 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd 2016-11-16 Plan för internkontroll med väsentlighets- och riskanalys 2017 för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Bilaga 2 Sid 2 (18) Innehållsförteckning Inledning...3 Nämndens arbete med intern kontroll...6 Nämndens internkontrollplan...7 Riskmatris... 8 Nämndens planerade uppföljning av den löpande kontrollen... 11 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor... 11 1.2 Tidiga sociala insatser skapar jämlika livschanser för alla... 11 1.3 Stockholm är en stad med levande och trygga stadsdelar... 13 1.7 Alla äldre har en trygg ålderdom och får en äldreomsorg av god kvalitet... 13 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar... 14 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor... 15 4.4 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till barnets rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention... 17 Väsentlighets- och riskanalys...18
Bilaga 2 Sid 3 (18) Inledning Sammanfattning Nämnden ska årligen fastställa en internkontrollplan för att följa upp att systemet för intern kontroll fungerar tillfredsställande inom nämndens verksamhetsområden. Internkontrollplan är baserad på en aktuell väsentlighets- och riskanalys. Återrapportering sker i samband med verksamhetsberättelse 2017. Bakgrund Enligt kommunallagen 6 kap. 7 har nämnden ansvar för att se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Stadens regler för ekonomisk förvaltning anger att nämnden ansvarar för att ett internt kontrollsystem upprättas inom respektive verksamhetsområde. Nämnden ska årligen fastställa en internkontrollplan för att följa upp att systemet för intern kontroll fungerar tillfredsställande inom nämndens verksamhetsområden. Utifrån en väsentlighets- och riskanalys ska processer väljas ut för granskning för att verifiera att mål uppnås samt att riktlinjer och fastlagda kontroller verkligen upprätthålls/genomförs. Förvaltningschefen ska se till att en väsentlighets- och riskanalys genomförs och dokumenteras och med denna som underlag upprätta förslag till internkontrollplan för nämnden. Framtagande av internkontrollplan 2017 Modellen visar processen för framtagande av internkontrollplan 2017. Riskområden i internkontrollplan 2017 Uppföljningar av den interna kontrollen kommer att genomföras inom följande områden:
Bilaga 2 Sid 4 (18) Stadsdelsnämnden erbjuder förskolor innehållsrik, trygg och säker verksamhet Rättsäker myndighetsutövning Informationssäkerhet Sammanhållen vårdkedja -samverkan mellan vårdgivare Budget och uppföljning Inköp Kompetensförsörjning Organisation Rehabilitering Barnperspektivet beaktas i samband med myndighetsutövning inom socialtjänsten Riskbedömning De områdens som ska följas upp har valts ut utifrån en väsentlighets- och riskanalys. Sannolikhet och väsentlighet har bedömts utifrån femgradiga skalor: Väsentlighets- och riskanalysen har genomförts stegvis, först på enhetsnivå, avdelningsnivå och sedan på förvaltningsnivå. Avdelningarna lämnar, utifrån enhetschefernas väsentlighets- och riskanalyser, förslag på vilka områden som ska ingå i internkontrollplan 2017. Planerade förbättringsåtgärder 2017 En effektiv riskhantering förutsätter att vissa kontroller måste genomföras och att vissa villkor måste vara uppfyllda, ett exempel på det är att medarbetare har god kännedom om gällande rutiner och att rutinerna följs i det dagliga arbetet. Genom att finnas till hands vid frågor samt informera och utbilda medarbetare, kan risker minimeras. För de områden som tas upp i internkontrollplan 2017 bedöms det finnas utrymme för förbättringar i riskhanteringen bl.a. genom utveckling av kontroller och åtgärder. Uppföljning Samtliga avdelningar ansvarar för de stickprovskontroller som ska genomföras under året. Stickprovskontrollerna omfattar både besök hos enheterna och genom kontroll i systemen. Internkontrollbesök utförs av alla avdelningar och omfattar kontroll av samtliga rutiner inklusive enheternas arbetsmiljöarbete. Besöken som genomförs är även ett bra tillfälle för enhetschefer att ställa frågor och föra diskussioner kring internkontrollarbetet.
Uppföljning kommer att göras av att kontroller genomförts i enlighet med internkontrollplanen och att de planerade förbättringsåtgärderna har genomförts. Därutöver kommer redogörelser av övriga förbättringsåtgärder att begäras in från berörda verksamheter. Bilaga 2 Sid 5 (18) Ansvariga personer ska se till att uppföljning sker och dokumenteras. Dokumentation av kontroller eller underlag som visar att förbättringsåtgärder genomförts ska bifogas protokollet. Protokollet ska faktagranskas av den som är ansvarig för kontrollen/förbättringsåtgärden samt av de handläggare som genomfört uppföljningen. Återrapportering till nämnden Ekonomienheten sammanställer protokollen från genomförda uppföljningar och återrapportering till nämnden sker i samband med årsredovisning 2017.
Nämndens arbete med intern kontroll Bilaga 2 Sid 6 (18) Nämndens internkontrollarbete ska bestå av tre delar. Nämnden ska ha fastställt ett aktuellt system för internkontroll, årligen genomföra en väsentlighets- och riskanalys (VoR) samt utifrån denna fastställa en internkontrollplan. Systemet för internkontroll ska ses över årligen och vid behov revideras. Väsentlighets- och riskanalysen genomförs i flera steg. Nämnden ska identifiera de viktigaste processerna/arbetssätten för att uppnå kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdena. Nämnden ska i arbetet beakta lagstiftning och verksamhetens uppdrag. Utifrån arbetssätten ska oönskade händelser identifieras. Dessa ska värderas (1-5) utifrån vilka konsekvenserna blir om händelsen inträffar samt hur sannolikt det är att händelserna inträffar. Utifrån riskvärdet beslutas om den oönskade händelsen/risken ska hanteras i internkontrollplanen. I internkontrollplanen planerar nämnden hur de löpande kontrollerna/arbetssätten ska följas upp. Internkontrollplanen fastställs i samband med verksamhetsplanen och följs upp i samband med verksamhetsberättelsen.
Nämndens internkontrollplan Bilaga 2 Sid 7 (18)
Sannolikhet Bilaga 2 Sid 8 (18) Riskmatris Kritisk 5 Medium Låg 9 Sannolikhet Konsekvens 4 6 7 2 3 5 Mycket sannolikt Mycket allvarlig 4 Sannolikt Allvarlig 3 Möjlig Kännbar 2 Mindre sannolikt Lindrig 1 Osannolikt Försumbar 3 8 4 5 10 11 12 1 2 1 Konsekvens 1 2 3 4 5 1 11 Kritisk Medium Totalt: 12
Bilaga 2 Sid 9 (18) Process Nr Oönskad händelse Sannolikhet Konsekvens Riskvärde Åtgärd Stadsdelsnämnden erbjuder förskolor med innehållsrik, trygg och säker verksamhet. 1 Förskolan arbetar inte i tillräcklig utsträckning utifrån läroplan Rättsäker myndighetsutövning. 2 Verksamhetssystemet fungerar inte. 2.Mindre sannolikt 4.Allvarlig 8 Uppföljningar och handlingsplan utifrån behov. Åtgärden ingår i arbetssätten. 3.Möjlig 4.Allvarlig 12 Förvaltningen ska ha aktuella rutiner och back-up-planer för hur akuta ärenden ska hanteras vid ett eventuellt driftsstopp. 3 Utredningstider kan inte hållas. 3.Möjlig 4.Allvarlig 12 Enheterna som berörs ser över rutiner och bemanning. Handläggarna får stöd av sina chefer med att prioritera bland sina arbetsuppgifter. Informationssäkerhet 4 Att obehörig har åtkomst till ej behörig dokumentation och personer som har fel behörighet. Sammanhållen vårdkedja - Samverkan mellan vårdgivare 5 Brister i samverkan och informationsöverföringen. 3.Möjlig 4.Allvarlig 12 Budget och uppföljning 6 Resultatet blir felaktigt 3.Möjlig 3.Kännbar 9 3.Möjlig 4.Allvarlig 12 Uppföljning av enheternas rutiner för informationsöverföring. Inköp 7 Att inköp görs utanför ramavtal och att staden blir skadeståndsskyldig eller att beställningar inte dokumenteras. 3.Möjlig 3.Kännbar 9 Kompetensförsörjning 8 Hög personalomsättning. 3.Möjlig 3.Kännbar 9 9 Svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetens på grund av brist på sökande inom vissa yrkesområden. Organisation 10 En icke ändamålsenlig organisation kan medföra att cheferna inte kan ta ansvar för sina verksamheter inklusive arbetsmiljöansvar. 4.Sannolikt 4.Allvarlig 16 3.Möjlig 4.Allvarlig 12
Bilaga 2 Sid 10 (18) Process Nr Oönskad händelse Sannolikhet Konsekvens Riskvärde Åtgärd Rehabilitering 11 Att stadens rehabiliteringsprocess inte följs och att sjukfrånvaron därmed inte minskar. 3.Möjlig 4.Allvarlig 12 Barnperspektivet beaktas i samband med myndighetsutövning inom socialtjänsten. 12 Barnperspektivet beaktas inte i tillräcklig omfattning. 3.Möjlig 4.Allvarlig 12 Myndighetsutövande enheter inom socialtjänsten tar fram rutiner och arbetssätt för hur barnperspektivet ska beaktas i utredningar som rör dem direkt samt även indirekt.
Bilaga 2 Sid 11 (18) Nämndens planerade uppföljning av den löpande kontrollen 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Process: Stadsdelsnämnden erbjuder förskolor med innehållsrik, trygg och säker verksamhet. Arbetssätt: Självvärdering med förskoleindikatorn, WKI Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Beskrivning av uppföljning / kontroll Metod för uppföljning / kontroll Ansvarig Redovisas i ILS Förskolan arbetar inte i tillräcklig utsträckning utifrån läroplan Genomgång av förskolans handlingsplaner Susanne Forss- Gustafsson 1.2 Tidiga sociala insatser skapar jämlika livschanser för alla Process: Rättsäker myndighetsutövning. Arbetssätt: Dokumentationssystem Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Beskrivning av uppföljning / kontroll Metod för uppföljning / kontroll Ansvarig Verksamhetssystemet fungerar inte.
Bilaga 2 Sid 12 (18) Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Beskrivning av uppföljning / kontroll Metod för uppföljning / kontroll Ansvarig Kontroll att samtliga enheter har rutiner och back-up-planer för hur ett driftsstopp av verksamhetssystemet ska hanteras. Avstämning med enhetschefer. Hillevi Andersson Planer för back-up Kontroller att back-upplaner och rutiner för nödsituationer är aktuella. Insamling av enheternas aktuella back-upplaner och rutiner. Hillevi Andersson Arbetssätt: Utredning Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Beskrivning av uppföljning / kontroll Metod för uppföljning / kontroll Ansvarig Utredningstider kan inte hållas. Biträdande enhetschefer vid berörda enheter kontrollerar löpande utredningstiderna i aktuella ärenden. Hillevi Andersson Kontroll att utredningstider hålls. Enheterna har egenkontroll för att säkerställa att utredningstiden på fyra månader hålls. Stickprovskontroller vid berörda enheter. Hillevi Andersson
Bilaga 2 Sid 13 (18) 1.3 Stockholm är en stad med levande och trygga stadsdelar Process: Informationssäkerhet Arbetssätt: Informera/utbilda/kontroll Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Beskrivning av uppföljning / kontroll Metod för uppföljning / kontroll Ansvarig Stickprov Att obehörig har åtkomst till ej behörig dokumentation och personer som har fel behörighet. Kontrollera att det är utfört Boris Graje 1.7 Alla äldre har en trygg ålderdom och får en äldreomsorg av god kvalitet Process: Sammanhållen vårdkedja - Samverkan mellan vårdgivare Arbetssätt: Vårdplanering, SIP, informationsöverföring, WebCare Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Beskrivning av uppföljning / kontroll Metod för uppföljning / kontroll Ansvarig Avvikelsehantering/rappor tering mellan vårdgivare. Uppföljning av avvikelser Genomgång och uppföljning av lämnade och inkomna avvikelser till och från andra vårdgivare. Enhetschef går igenom avvikelserna. Anneli Rydström Brister i samverkan och informationsöverföringen.
Bilaga 2 Sid 14 (18) 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Process: Budget och uppföljning Arbetssätt: Uppföljning och utveckling av nytt arbetssätt Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Beskrivning av uppföljning / kontroll Metod för uppföljning / kontroll Ansvarig Periodiseringar Resultatet blir felaktigt Kontroll av periodiseringar Isabel Kimanius Process: Inköp Arbetssätt: Inköp och beställningar Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Beskrivning av uppföljning / kontroll Metod för uppföljning / kontroll Ansvarig Leverantörsreskontra Att inköp görs utanför ramavtal och att staden blir skadeståndsskyldig eller att beställningar inte dokumenteras. Internkontrollbesök Stickprovskontroll i Agresso mot leverantörsreskontra i samband med internkontrollbesöken. Isabel Kimanius
Bilaga 2 Sid 15 (18) 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Process: Kompetensförsörjning Arbetssätt: Bemanning och adekvat kompetens i verksamheterna. Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Beskrivning av uppföljning / kontroll Metod för uppföljning / kontroll Ansvarig Chefens egna kontroll Internkontrollbesök Anneli Jerremalm Hög personalomsättning. Svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetens på grund av brist på sökande inom vissa yrkesområden. Kontroll av hög personalomsättning Tas upp vid internkontrollbesök av HR Stickprov Anneli Jerremalm Process: Organisation Arbetssätt: Verksamheterna ska ha en ändamålsenlig organisation som ger förutsättningar till ett gott ledarskap och god arbetsmiljö. Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Beskrivning av uppföljning / kontroll Metod för uppföljning / kontroll Ansvarig Dialog mellan enhetschef och överordnad chef, löpande undersökning av arbetsmiljön Medarbetarenkäten, internkontrollbesök Anneli Jerremalm
Bilaga 2 Sid 16 (18) Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Beskrivning av uppföljning / kontroll Metod för uppföljning / kontroll Ansvarig En icke ändamålsenlig organisation kan medföra att cheferna inte kan ta ansvar för sina verksamheter inklusive arbetsmiljöansvar. Process: Rehabilitering Arbetssätt: Chefer arbetar enligt stadens rehabiliteringsprocess vid behov. Rehabilitering ingår i arbetsmiljöutbildningen. Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Beskrivning av uppföljning / kontroll Metod för uppföljning / kontroll Ansvarig Löpande uppföljning mellan chef och HR Att stadens rehabiliteringsprocess inte följs och att sjukfrånvaron därmed inte minskar. Internkontrollbesök Anneli Jerremalm
Bilaga 2 Sid 17 (18) 4.4 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till barnets rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention Process: Barnperspektivet beaktas i samband med myndighetsutövning inom socialtjänsten. Arbetssätt: Barnperspektivet beaktas i alla individärenden där barn direkt eller indirekt berörs. Barnkonsekvensanalyser tillämpas som arbetssätt i samband med utredning och beslut. Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Beskrivning av uppföljning / kontroll Metod för uppföljning / kontroll Ansvarig Barnperspektivet beaktas inte i tillräcklig omfattning. Enhetschefer vid myndighetsutövande enheter ansvarar för att det finns aktuell checklista för ärendegenomgångar samt att barnperspektivet är en punkt på checklistan. Att ärendedragningarna genomförs i enlighet med rutinerna följs upp inom ramen för enheternas egenkontroll. Enheterna genomför kontrollerna inom ramen för sin egenkontroll och rapporterar resultatet till avdelningen för social omsorg. Hillevi Andersson
Bilaga 2 Sid 18 (18) Väsentlighets- och riskanalys Process Arbetssätt Oönskad händelse Riskvärde Åtgärd Samverkan med polisen uppdatera lägesbilden Att vi inte upptäcker viktiga riskfaktorer när den lokala lägesbilden uppdateras 8 Tillgodose behovet av förskolor Biståndshandläggning Individuellt utförande av biståndsbedömda insatser Uppföljning av äldreomsorgens verksamheter Uppdatera prognoser för förskolor och utöka samarbetet med berörda aktörer Utredning, bedömning, beslut, beställning och uppföljning av insats. Dokumentation och genomförandeplan Kontaktmannaskap Att utbyggnad av förskolelokaler av olika anledningar inte kan genomföras i tid 12 Kontinuerlig utvärdering av prognosens träffsäkerhet Att riktlinjer och rutiner inte följs. 8 Genomgång av riktlinjer och rutiner. Att den enskilde inte har en aktuell genomförandeplan och/eller att löpande dokumentation inte förs. Att den enskilde inte har någon kontaktman. 8 Fortsatt egenkontroll av den enskildes genomförandeplan. 6 Fortsatt egenkontroll av att brukaren har en kontaktman. Verksamhetsuppföljning Verksamhetsuppföljning uteblir. 6 En samlad uppföljningsplan.
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Bilaga 3 sid 1 (17) 2016-11-24 Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Jämställdhets- och mångfaldsplan treårsplan 2016-2018 stockholm.se
Sid 2 (17) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Samverkan... 5 3 Arbetsförhållanden... 6 3.1 Planering...6 4 Lämpliga arbetsförhållanden...6 5 Förena förvärvsarbete och föräldraskap...7 6 Förebygga och förhindra trakasserier eller repressalier...8 4 Rekrytering... 10 4.1 Planering...10 7 Möjlighet att söka lediga anställningar...10 8 Jämn könsfördelning mellan kvinnor och män....11 9 Insatser vid ojämn könsfördelning...12 5 Lönefrågor... 12 5.1 Planering...12 10 Osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor...12 11 Handlingsplan för jämställda löner...13 12 Informera fackliga organisationer...14 6 Lönekartläggning... 14 7 Analys och utvärdering av föregående plan... 16 www.stockholm.se
Sid 3 (17) 1 Inledning Jämställdhet och mångfald är ett förbättrings- och kvalitetshöjande arbete som handlar om att skapa förutsättningar för demokrati, rättvisa mellan individer och grupper samt att följa lagar och avtal. Arbetet kan i förlängningen leda till ökad effektivitet, produktivitet och lönsamhet. För Stockholms stad som stor arbetsgivare och i kraft av de verksamheter som staden utför, är det särskilt viktigt att alla ska ha samma möjligheter och behandlas likvärdigt i fråga om arbetsförhållanden och anställningsvillkor. Det är en förutsättning för att staden som arbetsgivare ska kunna leva upp till de krav som finns i diskrimineringslagstiftningen, Europeiska deklarationen för jämställdhet och internationella konventioner som rör allas rätt till demokrati och trygghet. Rekryteringsprocessen ska säkerställa att den enskildes kompetens blir avgörande och att ingen diskriminering sker. Stadens verksamheter ska kännetecknas av respekt och en insikt om alla människors lika värde. En god arbetsmiljö är fri från kränkande särbehandling och sexuella trakasserier. Alla medarbetares erfarenheter och kunskaper ska tas tillvara, oavsett roll i organisationen. Definitioner Diskrimineringslagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Lagen skyddar mot direkt och indirekt diskriminering, trakasserier och mot instruktioner att diskriminera. Det är dessutom förbjudet att utsätta någon som gjort en anmälan för repressalier. Lagen ställer krav på att arbetsgivaren ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter i arbetslivet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Diskrimineringsombudsmannen ansvarar för att lagen efterföljs. Jämställdhet avser förhållanden och villkor mellan kvinnor och män och betyder att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. Diskriminering definitioner enligt diskrimineringslagen1 kap 4 omfattar direkt- och indirekt diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier, instruktioner att diskriminera. Direkt diskriminering är när någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Indirekt diskriminering är att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. www.stockholm.se
Sid 4 (17) Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Kön: Att någon är kvinna eller man. Könsöverskridande identitet eller uttryck: Att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet: Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Funktionshinder: Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom som fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning: Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder: Uppnådd levnadslängd. Aktiva åtgärder är åtgärder som vidtas för att främja lika rättigheter och möjligheter. De syftar inte i första hand på åtgärder i enskilda fall utan på åtgärder som är framåtsyftande och av generell och kollektiv natur. Åtgärderna ska vara pådrivande för att motverka diskriminering. Jämlikhet handlar om alla individers lika värde det vill säga att individer ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. Mångfald Ett samhälle med mångfald som grund utgår från alla människors lika värde och att varje människa ska ha möjligheter att utvecklas efter sina egna förutsättningar och önskningar. Likabehandling innebär att alla människor ges likvärdiga förutsättningar att ta del i samhället. Alla människor ska garanteras möjligheter, oberoende av deras skiftande förutsättningar. Människors utgångsläge och behov är individuella. Den enskilda individen är unik och inte representant för en grupp. Likabehandling innebär inte att alla ska behandlas lika. Inkludering att alla individer inbegrips, olikheter uppskattas, respekteras och tillåts. Nämndernas och styrelsernas arbete I Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning ska jämställdhets- och mångfaldsarbetet ingå som en naturlig och integrerad del i all verksamhet. Jämställdhet och mångfald är angeläget för alla oavsett var i organisationen man befinner sig och gäller för alla arbetsplatser och på alla nivåer i organisationen. Chefers och medarbetares värderingar och förhållningssätt är betydelsefulla. Alla chefer har ett ansvar för att integrera jämställdhets- och mångfaldsarbetet i verksamheten. Alla medarbetare har ett eget ansvar för sin medverkan i jämställdhets- och mångfaldsarbetet, vilket innebär att beakta dessa perspektiv i det dagliga arbetet. För att utveckla arbetet i stadsdelen behövs ökade kunskaper om hur diskriminering kan motverkas och vad jämställdhet och mångfald innebär. Under 2015 har seminarier och information erbjudits chefer och i viss mån medarbetare, inom områdena bemötande, jämställdhetsintegrering och normkritiskt förhållningssätt. Jämställdhets- och mångfaldsplanen ska behandlas www.stockholm.se
Sid 5 (17) årligen på ett APT samt på ledningsgrupper, vilket är ett sätt att öka kunskaperna i ett bredare perspektiv. Medarbetare i Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning I oktober 2015 hade förvaltningen 2332 månadsavlönade medarbetare varav 2032 kvinnor och 300 män. Tabellen visar hur det förhåller sig uppdelat på verksamhetsområden. Månadsavlönade per verksamhetsområde, fördelat på kön och totalt Verksamhetsområde Kvinnor Män Totalt Administration 29 76% 9 24% 38 Infrastuktur, stadsmiljö, skydd Individ och familjeomsorg 1 50% 1 50% 2 170 77% 52 23% 222 Förskola 1165 93% 85 7% 1250 Äldreomsorg 440 85% 79 15% 519 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning 225 76% 71 24% 296 Fritid och kultur 2 40% 3 60% 5 Totalt 2032 87% 300 13% 2332 Jämix Jämix är ett sammanfattande jämställdhetsindex som grundar sig på ett antal nyckeltal. I Jämix kartläggs könsfördelning för yrken och skillnader mellan könen avseende bl.a. karriärmöjligheter, lön, ohälsa, föräldraledighet, arbetstid och anställningstrygghet. Genom Jämix årliga nyckeltal ges också en bild av hur förvaltningen förhåller sig till andra förvaltningar och organisationer i jämställdhetsfrågor. Förvaltningens samlade JÄMIX-index vid den senaste mätningen (2014) är 121, vilket kan jämföras med det genomsnittliga värdet för Stockholms stad som är 135. Stadsdelarnas genomsnittliga värde är 111. 2 Samverkan Arbetsgivare och arbetstagare ska samverka om aktiva åtgärder för att uppnå lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, och särskilt motverka diskriminering i arbetslivet på sådana grunder. Den aktuella jämställdhets- och mångfaldsplanen, som gäller från 1 januari 2016 och tre år framåt, har tagits fram i samverkan med de fackliga organisationerna och behandlats i förvaltningsgrupp 8 december 2015. www.stockholm.se
Sid 6 (17) Planen behandlas och följs upp inom ramen för förvaltningens samverkansavtal vid arbetsplatsträffar, i samverkansgrupper och förvaltningsgruppen. Målen för de aktiva åtgärderna i planen ska följas upp varje år i samband med verksamhetsberättelsen genom en uppföljningsrapport. 3 Arbetsförhållanden 3.1 Planering 4 Lämpliga arbetsförhållanden Beskrivning Vilka åtgärder planerar arbetsgivaren genomföra för att arbetsförhållanden ska lämpa sig för alla arbetstagare oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Här kan hänsyn tas till arbetsgivarens resurser och andra omständigheter som försvårar för arbetsgivaren. Mål: Arbetsförhållandena ska lämpa sig för alla medarbetare. Beskrivning Alla medarbetare ska utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv ha lika möjligheter vad gäller de fysiska och psykosociala arbetsförhållandena. Förvaltningen eftersträvar att det ska finnas mångfald i chefssammansättningen likaväl som i sammansättningen av medarbetare. Ett öppet arbetsklimat ska främja delaktighet, engagemang och trivsel på arbetsplatsen. Organisationens betydelse uppmärksammas. Vid planering av ny verksamhet och vid omorganisation ska de fysiska och psykosociala arbetsförhållandena särskilt beaktas. Vid arbetsplatsträffar, i medarbetarsamtal och inom ramen för samverkan ska chefen försäkra sig om att arbetsförhållandena fungerar bra för den enskilde medarbetaren. I den fysiska och psykosociala skyddsronden samt vid planering av ny verksamhet görs en genomgång av arbetsmiljön. Arbetsförhållanden anpassas i skälig utsträckning vid behov. Årligen erbjuder förvaltningen en arbetsmiljöutbildning. Den vänder sig i första hand till nya chefer, chefer som behöver uppdatera sina arbetsmiljökunskaper och skyddsombud. Uppföljningsmetod Personalstatistik på övergripande nivå, se mätetal. Arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal är uppföljningsmetoden för den enskilde medarbetaren. Mätetal Utfall Aktivitet/åtgärd Årsmål Ansvariggrupp Slutdatum Andel chefer som är kvinnor i förhållande till 1 Årlig information om hur det förhåller sig med aktuellt Personalhand- läg- 2018-12-31 www.stockholm.se
Sid 7 (17) Mätetal Utfall Aktivitet/åtgärd Årsmål Ansvariggrupp Slutdatum andel anställda som är kvinnor - om värdet är 1,0 är det lika stor representation av kvinnor bland chefer som bland anställda. Nuläge 2015: 1,02 (90 % av cheferna är kvinnor, 89 % av medarbetarna är kvinnor). Mål: ett värde inom intervallet 0,95-1,05. mätetal till förvaltningens ledningsgrupp. gare/personal enhet Skillnad i långtidssjukfrånvaro mellan kvinnor och män. Om kvinnors och mäns långtidssjukfrånvaro är lika stora är värdet 0. Nuläge 2015: 2,1 % skillnad (kvinnor har 5,3 % långtidssjukfrånvaro och män har 3,2 %). Mål: 0 %, ingen skillnad, på tre års sikt. 1,4 Sjukfrånvaro ska kartläggas, följas upp och analyseras. Tidiga rehabiliteringsåtgärder ska vidtas vid sjukskrivning. Vid skillnad mellan könen ska särskilt beaktas att arbetsgivaren vidtar åtgärder för att stödja kvinnors återgång i arbete. Personalhandläggare/Personal enhet, Samtliga chefer 2018-12-31 5 Förena förvärvsarbete och föräldraskap Beskrivning Hur planerar arbetsgivaren underlätta möjligheten för både kvinnliga och manliga arbetstagare att förena förvärvsarbete och föräldraskap. Mål: Arbetsgivaren ska underlätta för medarbetare att förena föräldraskap och arbete. Önskvärt resultat Att medarbetare upplever att arbetsgivaren underlättar att kombinera förvärvsarbete och föräldraskap. Uppföljningsmetod Mätetal Utfall Aktivitet/åtgärd Årsmål Ansvariggrupp Slutdatum "På min arbetsplats går det att kombinera arbete med föräldraskap", extrafråga till medarbetarenkät fr.o.m. år 2017. Nuläge 2015: ---. Mål: 80 % ska svara att de instämmer i hög grad (8-10 på en 10-gradig skala). Föräldralediga ska få fortlöpande information i frågor som berör denne som anställd. Återgång till arbete efter föräldraledighet ska planeras tillsammans med medarbetaren. Samtliga chefer 2018-12-31 www.stockholm.se
Sid 8 (17) Mätetal Utfall Aktivitet/åtgärd Årsmål Ansvariggrupp Slutdatum Genomsnittlig skillnad i antal dagar "Tillfällig vård av barn" som kvinnor och män tagit ut. Räknas bara på dem som faktiskt tar ut tillfällig vård av barn. Nuläge 2015: 0,9 dagars skillnad (kvinnor tar ut i genomsnitt 10 dagar och männen tar ut, 9,1). Mål: 0 dagars skillnad. 0 Genomsnittlig skillnad i antal dagar som föräldralediga kvinnor och män tagit ut. Nuläge 2015: 47 dagars skillnad (föräldralediga kvinnor tar i genomsnitt ut 71 dagar av föräldraledighet, jämfört med föräldralediga män som i genomsnitt tar ut 24 dagar). Mål: 0 dagars skillnad på tre års sikt. 31 Möten ska i möjligaste mån förläggas med hänsyn till medarbetarnas föräldraskap. Även arbetstider kan anpassas vid behov, om det fungerar för verksamheten och inte heller har negativ inverkan på andra medarbetares arbetssituation. Samtliga chefer 2018-12-31 6 Förebygga och förhindra trakasserier eller repressalier Beskrivning Här ska arbetsgivaren redovisa åtgärder för att förebygga och förhindra att någon arbetstagare utsätts för trakasserier eller repressalier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning eller för sexuella trakasserier. Bifoga eller hänvisa till policy och rutiner mot kränkande behandling inkluderande trakasserier. Mål: Alla medarbetare ska ha kunskap om förvaltningens riktlinjer i fall kränkande behandling skulle ske. Beskrivning Riktlinjer vid kränkande behandling i korthet: Alla medarbetare ska respektera allas lika värde och visa varandra aktning och respekt. Alla medarbetare ska känna till ingen diskriminering eller annan form av kränkande beteenden accepteras. Alla medarbetare ska känna till riktlinjerna vid kränkande behandling och rätten att sätta gränser för sådant som är ovälkommet. Chefens ansvar Chefer har ansvar för att skapa en god arbetsmiljö och ett gott arbetsklimat. Missförhållanden ska uppmärksammas i ett tidigt skede och åtgärder ska omedelbart vidtas för att komma tillrätta med beteenden som motverkar en god arbetsmiljö, jämställdhet och mångfald. Chefen måste lägga märke till hur medarbetarna bemöter varandra och andra. Vid kännedom eller anmälan om kränkande behandling ska chefen omgående vidta åtgärder i enlighet med för- www.stockholm.se
Sid 9 (17) valtningens rutiner i syfte att skapa en god arbetsmiljö (se den längre versionen av riktlinjerna). Åtgärderna ska ske i samverkan med skyddsombud och eventuellt andra fackliga representanter. Medarbetarens ansvar Alla medarbetare har skyldighet att bidra till ett bra arbetsklimat och att ta ansvar för att problem och missförhållanden uppmärksammas. Alla ska också ta ansvar för att aktivt delta i åtgärder som vidtas. Anmälan Det är viktigt att den som drabbas gör klart för den som kränker eller trakasserar att beteendet uppfattas som kränkande och inte tolereras. Om kränkningar eller trakasserier inte upphör ska kränkningarna anmälas till närmaste chef muntligt eller skriftligt. Arbetsplatsombud/skyddsombud bör informeras. En rekommendation är att den som upplever sig kränkt dokumenterar sina upplevelser. Önskvärt resultat Att medarbetare med ökad kunskap i dessa frågor blir mer medvetna och tar ansvar för bemötandet mot varandra. Att medarbetare ska ha kunskap om hur de går till väga om de inte känner sig respekterade. Uppföljningsmetod Tilläggsfråga till medarbetarenkät 2017. Mätetal Utfall Aktivitet/åtgärd Årsmål Ansvariggrupp Slutdatum "Jag känner till förvaltningens policy vid kränkande behandling." Extrafråga till medarbetarenkäten 2017. Nuläge 2015: ---. Mål: minst 90 % ja-svar Chefer ska gå igenom förvaltningens policy vid kränkande behandling vid minst en arbetsplatsträff per år och vid nyanställning. Personalfunktionen ska göra en mer lättillgänglig kortversion av förvaltningens policy vid kränkande behandling. Samtliga chefer Personalhandläggare/Personal enhet 2018-12-31 2016-06-30 Mål: Arbetsplatserna ska ha en god arbetsmiljö fri från kränkande särbehandling och sexuella trakasserier. Bemötandet ska kännetecknas av respekt och en insikt om alla människors lika värde. Beskrivning Alla ska ha samma möjligheter och behandlas likvärdigt i fråga om arbetsförhållanden och anställningsvillkor. Stadens verksamheter ska kännetecknas av respekt och en insikt om alla människors lika värde. En god arbetsmiljö är fri från kränkande särbehandling och sexuella trakasserier. www.stockholm.se
Sid 10 (17) Uppföljningsmetod Medarbetarenkäten Mätetal Utfall Aktivitet/åtgärd Årsmål Ansvariggrupp Slutdatum "Jag känner mig respekterad av mina kollegor på min arbetsplats" (Medarbetarenkäten) Nuläge 2015: Andel som svarat högt (8-10 på en 10-gradig skala) 78 %. Andel som svarat lågt (1-4 på en 10-gradig skala) 5 %. Mål: Andel som svarar högt 80%. Andel som svarar lågt 0 %. 0,8 Efter den årliga uppföljningen av den psykosociala arbetsmiljön på varje arbetsplats görs en handlingsplan med utvecklingsområden. Samtliga chefer 2018-12-31 "På min arbetsplats behandlas alla med respekt" (Medarbetarenkäten). Nuläge 2015: Andel som svarat högt (8-10 på en 10- gradig skala): 67 %. Andel som svarat lågt (1-4 på en 10-gradig skala): 11 %. Mål: Andel som svarar högt: 70 %. Andel som svarar lågt: 5 %. 0,7 Personalfunktionen ska göra en mer lättillgänglig kortversion av jämställdhets- och mångfaldsplanen. Personalhandläggare/Personal enhet 2016-06-30 4 Rekrytering 4.1 Planering 7 Möjlighet att söka lediga anställningar Beskrivning Vad planerar arbetsgivaren göra för att personer oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning ges möjlighet att söka lediga anställningar. Mål: Alla lediga anställningar ska annonseras i enlighet med stadens riktlinjer. Annonserna ska vara utformade så att alla som har efterfrågad kompetens känner sig välkomna att söka. Önskvärt resultat Kompetenta sökande ges möjlighet att söka. Rekryteringsprocessen blir ickediskriminerande och inkluderande. www.stockholm.se
Sid 11 (17) Uppföljningsmetod Stickprov på hur annonserna är utformade i stadens rekryteringsverktyg. Mätetal Utfall Aktivitet/åtgärd Årsmål Ansvariggrupp Slutdatum Arbetsgivaren ska tilllämpa metoden Kompetensbaserad rekrytering under hela rekryteringsprocessen, särskilt i urval av sökande. 2018-12-31 Lediga anställningar ska annonseras i Jobb i stan. 2018-12-31 8 Jämn könsfördelning mellan kvinnor och män. Beskrivning På vilket sätt planerar arbetsgivaren erbjuda utbildning, kompetensutveckling och andra lämpliga åtgärder för att främja en jämn fördelning mellan kvinnor och män i skilda typer av arbete och inom olika kategorier av arbetstagare. Behöver inte vara en utbildning kring jämställdhet och mångfald specifikt utan en utbildningsinsats som syftar till att öka jämställdheten och mångfalden. Mål: Fler befattningar ska ha en jämn könsfördelning. Beskrivning Vid ojämn fördelning mellan kvinnor och män i en viss typ av arbete eller inom en viss kategori av arbetstagare, ska arbetsgivaren vid nyanställningar anstränga sig för att få sökande av det underrepresenterade könet. Detta gäller om det inte finns särskilda skäl som talar emot sådana åtgärder. Önskvärt resultat Jämnare könsfördelning Uppföljningsmetod Se mätetal Mätetal Utfall Aktivitet/åtgärd Årsmål Ansvariggrupp Slutdatum Andel kvinnor i högsta ledningsgruppen (Jämix). Det ska vara en jämn könsfördelning i den högsta ledningsgrupen. Nuläge 2015: 40 %. Mål: 40-60 % 0,5 Utbildning till chefer i Kompetensbaserad rekrytering under 2016. 2016-12-31 www.stockholm.se
Sid 12 (17) Mätetal Utfall Aktivitet/åtgärd Årsmål Ansvariggrupp Slutdatum Andel yrkesgrupper där könsfördelningen är 40-60% eller jämnare (Jämix). Nuläge 2015: inga yrkesgrupper har en jämn könsfördelning. Mål: 20 % av yrkesgrupper med fler än 10 anställda ska vara jämställda inom treårsperioden. 0,05 Översyn av förvaltningsövergripande text i Jobb i stan. Personalhandläggare/Personal enhet 2016-04-30 9 Insatser vid ojämn könsfördelning Beskrivning Vilka insatser planerar arbetsgivaren vidta när det på en arbetsplats inte är en i huvudsak jämn fördelning mellan kvinnor och män i en viss typ av arbete eller inom en viss kategori av arbetstagare. Hur ska arbetsgivaren vid nyanställning särskilt anstränga sig för att få sökande av det underrepresenterade könet, så att andelen arbetstagare av det underrepresenterade könet efter hand ökar? Här kan hänsyn tas till arbetsgivarens resurser och andra omständigheter som försvårar för arbetsgivaren. Mätetal Utfall Aktivitet/åtgärd Årsmål Ansvariggrupp Slutdatum Vid ojämn fördelning mellan kvinnor och män ska arbetsgivaren vid nyanställningar anstränga sig för att få sökande av det underrepresenterade könet (om det inte finns särskilda skäl som talar emot sådana åtgärder). 2018-12-31 5 Lönefrågor 5.1 Planering 10 Osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor Beskrivning Varje nämnd och styrelse med minst 25 anställda ska vart tredje år göra lönekartläggning i syfte att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män som utför lika och likvärdigt arbete. Arbetsgivaren ska bedöma om eventuellt förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. www.stockholm.se
Sid 13 (17) Mål: Osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor ska inte förekomma. Uppföljningsmetod Lönejämförelse, -kartläggning och -analys. Mätetal för andel heltidsanställda och andel tillsvidareanställda uppdelat på kvinnor och män. Mätetal Utfall Aktivitet/åtgärd Årsmål Ansvariggrupp Slutdatum Skillnad i andel heltidsanställda, av tillsvidareanställda kvinnor-män. 0 procentenheter innebär att det inte är någon skillnad. Nuläge: 3,5 % skillnad (kvinnor: 86,8 % heltidsanställda, män: 83,3 % heltidsanställda). Mål: 0, ingen skillnad, på tre års sikt. 2,5 Skillnad i andel tillsvidareanställda, kvinnor-män. 0 procentenheter innebär att det inte är någon skillnad. Nuläge 2015: 4,5 % skillnad. Mål: 0, ingen skillnad, på tre års sikt. 3 Kartläggning av löner och andra anställningsvillkor utifrån Diskrimineringslagens krav i syfte att se om åtgärder behöver vidtas. Förvaltningsledningen 2018-12-31 11 Handlingsplan för jämställda löner Beskrivning Varje nämnd och styrelse ska vart tredje år upprätta en handlingsplan för jämställda löner och där redovisa resultatet av kartläggningen och analysen enligt 10 Osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor. I planen ska anges vilka lönejusteringar och andra åtgärder som behöver vidtas för att uppnå lika lön för arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Detta ska genomföras så snart som möjligt och senast inom tre år. En redovisning och en utvärdering av hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande handlingsplan. Mätetal Utfall Aktivitet/åtgärd Årsmål Ansvariggrupp Slutdatum Om ojämställda löner upptäcks ska en handlingsplan göras för att åtgärda osakliga löneskillnader beroende på kön. Förvaltningsledningen 2018-12-31 www.stockholm.se
Sid 14 (17) 12 Informera fackliga organisationer Beskrivning Varje nämnd och styrelse ska förse de fackliga organisationerna som arbetsgivaren har kollektivavtal med, med den informationen som behövs för att organisationen ska kunna samverka vid kartläggning, analys och upprättande av handlingsplan för jämställda löner. Det ska framgå att fackliga företrädare har blivit informerade om handlingsplanen. Mätetal Utfall Aktivitet/åtgärd Årsmål Ansvariggrupp Slutdatum Ta upp lönekartläggning, löneanalys och liknande dokument i förvaltningens övergripande samverkansgrupp. Förvaltningsledningen 2018-12-31 6 Lönekartläggning Lönejämförelse Tabell: Lönejämförelse kvinnor - män, Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning, avser befattningar med 5 eller fler anställda. Löneuppgifter från oktober 2015. Andel kvinnor i % Andel män i % Medianlön kvinnor Medianlön män Kvinnors lön i % av mäns administrativ assistent 96 4 29650 23900 124,1 arbetskonsulent 100 0 32500 --- --- arbetsledare 68 32 29000 29050 99,8 arbetsterapeut 100 0 29790 --- --- barnskötare 94 6 23550 22575 104,3 behandlingsassistent 65 35 27300 29400 92,9 biståndsbedömare 91 9 31875 29050 109,7 bitr. enhetschef 89 11 40400 40300 100,2 boendestödjare 67 33 26450 26625 99,3 ekonomibiträde kök/mottkök 95 5 23475 24362 96,4 enhetschef 91 9 48100 48000 100,2 familjebehandlare 43 57 35100 33650 104,3 förskolechef 90 10 51443 47750 107,7 förskollärare 94 6 31808 32000 99,4 handläggare 80 20 29150 39200 74,4 heminstruktör 100 0 27350 --- --- kock 77 23 26150 25000 104,6 www.stockholm.se
Sid 15 (17) Andel kvinnor i % Andel män i % Medianlön kvinnor Medianlön män Kvinnors lön i % av mäns lokalvårdare 83 17 22200 22700 97,8 personlig assistent 69 31 24125 23403 103,1 projektledare 80 20 31425 31050 101,2 sjukgymnast 86 14 30254 32450 93,2 sjuksköterska 96 4 37500 34000 110,3 socialsekreterare 83 17 32950 33900 97,2 undersköterska 83 17 24750 24075 102,8 utredare 67 33 41150 31300 131,5 vårdare 75 25 25000 24750 101,0 vårdbiträde 83 17 23850 22450 106,2 Fördjupad lönekartläggning och analys Befattningar med relativt stora skillnader i medianlön mellan könen, där fördjupad kartläggning och analys har gjorts: Administrativa assistenter mäns lägre medianlön har ett tydligt samband med ålder och erfarenhet. Behandlingsassistenter i organisationen finns det behandlingsassistenter inom olika typer av verksamheter. Vissa verksamheter har tydligare inriktning på behandling än andra. En kartläggning visar att flera av männen med högre lön arbetar inom en verksamhet där det krävs en bredare kompetens. Kvinnors lägre medianlön inom befattningen förklaras därför av arbetets art. Biståndsbedömare mäns lägre medianlön har ett tydligt samband med ålder och erfarenhet. Förskolechef mäns lägre medianlön förklaras av ansvarsområdets storlek (antal inskrivna barn på förskolorna och antal medarbetare). Handläggare kvinnors lägre medianlön förklaras av arbetets art då arbetsuppgifterna ser olika ut. Sjukgymnast kvinnors lägre medianlön har ett tydligt samband med ålder och erfarenhet. Sjuksköterska mäns lägre medianlön beror på individuell lönesättning. Utredare mäns lägre medianlön har ett tydligt samband med ålder och erfarenhet. Vårdbiträde mäns lägre medianlön har ett tydligt samband med ålder och erfarenhet. Sammanfattningsvis kan samtliga av de större löneskillnaderna inom respektive befattning (lika arbete) förklaras sakligt och behov av handlingsplan för jämställda löner föreligger inte. Eftersom förvaltningen inte har någon mansdominerad befattning (minst 60 % män) så finns det inga jämförelser att göra mellan mans- och kvinnodominerade grupper som anses likvärdiga. www.stockholm.se
Sid 16 (17) 7 Analys och utvärdering av föregående plan Utvärdering av Jämställdhets- och mångfaldsplanen 2013-2015 Jämställdhets- och mångfaldsplanen (planen) för 2015 har utvärderats under november 2015. Tillsammans med utvärderingarna 2013 och 2014 utgör sammanställningen uppföljning för planperioden. Cheferna möjliggör, när det fungerar för verksamheten, för medarbetare att förena föräldrarskap och arbetsliv, genom att planera möten och planeringsdagar i god tid, lägga möten på tid som passar alla, ge information och bjuda in till sociala aktiviteter under föräldraledighet. Medarbetarna kan i vissa fall påverka förläggningen av arbetstiden, några enheter har flextid. Svårigheter med att förena föräldraskap och arbetsliv kan finnas för chefer. Cheferna rekryterar efter jämställdhet och mångfald och strävar efter att i det dagliga arbetet tillvarata de möjligheter som detta ger, hitta gemensamma beröringspunkter och mötas i olikheter som berikar. Det finns förslag om en gemensam text vid annonsering av lediga jobb i Jobb i stan som ska beskriva att förvaltningen eftersträvar och värdesätter jämställdhet och mångfald. Arbetsmiljöutbildningen (fyra dagar) för chefer, biträdande chefer och skyddsombud är en viktig grund för att skapa en god arbetsmiljö. Svaren på medarbetarenkäten och den fysiska skyddsronden utgör underlag för att diskutera och förbättra arbetsmiljön. Alla ska känna sig inkluderade och respekterade i det dagliga arbete, viktigt att den mångfald och jämställdhet som eftersträvas tas tillvara och utvecklar arbetet och gemenskapen. Hur pratar vi på raster, inkluderar vi alla? Kan alla känna sig bekväma i samtalet? Olika situationer i livet för medarbetarna kan göra att krav och arbetsmängd behöver ses över under en period. Cheferna har behandlat Jämställdhets- och mångfaldsplanen på arbetsplatsträff (APT) vid minst ett tillfälle per år och/eller vid en planeringsdag. Planen mot kränkande behandling har också behandlats på ett APT. Framtagande av en lättläst folder som sammanfattar den nya planen på ett tydligt sätt kan underlätta för cheferna att göra planen mer kända hos varje medarbetare. Några chefer påpekar vikten av att arbetet med det interkulturella förhållningssättet fortsätter och att det präglar verksamheterna. Förhållningssättet handlar om interaktion och att bygga broar mellan kulturer och människor med olika bakgrund. Kunskaper om att ens egna tolkningar av verkligheten inte är de enda rätta kan bidra till att minska diskriminering. Hur vi tolkar världen och tänker om olika saker är beroende av var, hur och när vi lever. Cheferna betonar vikten av att uppmärksamma kommunikation och information, se till att det är tillgängligt för alla medarbetare. Det bidrar till delaktighet, lärande och utveckling inom organisationen. Synpunkter har framförts på en bättre layout för planen, mer lättillgänglig. Cheferna framför vidare att nuvarande plan inte är tillräckligt konkret. Den är svår att följa upp. För flera av de områden som chefen ska arbeta med saknas ett HUR, hur ska vi göra? Det påpekas också att den utlovade utbildning i diskrimineringslagstiftning inte har blivit av www.stockholm.se
Sid 17 (17) under perioden och att det är viktigt att utbildningen görs under nästkommande period. Chefer efterlyser att hur vi ska arbeta med planen ska vara tydligt i alla led i organisationen, det ska framgå av verksamhetsplanen och följas upp i tertialuppföljningar och/eller i verksamhetsberättelsen. Planen behöver tas upp i chefsforum, ledningsgrupper mm för det är ett viktigt dokument. Jämställdhet mellan kvinnor och män förändras långsamt i hela samhället. Att delta i JÄMIX varje år ger förvaltningen en möjlighet att över tid se om jämställdhet mellan män och kvinnor ökar och vad förvaltningen kan påverka. JÄMIX är ett sammanfattande jämställdhetsindex som grundar sig på 9 nyckeltal. Här mäts jämställdhet mellan kvinnor och män för yrken, högsta ledning, karriärmöjligheter, lön, ohälsa, föräldraledighet, arbetstid, anställningstrygghet och jämställdhetsplan. Som mest ger varje mätområde 20 poäng, totalt 180 poäng. JÄMIX-värdet som angavs i den tidigare planen var 127 poäng (2011) för stadsdelen (för stadsdelsförvaltningar i genomsnitt 117 poäng). Värdet 2014 är för förvaltningen 121 poäng (för stadsdelsförvaltningar 111), ett något försämrat JÄMIX-värde för stadsdelen. Av de nio nyckeltal som JÄMIX mäter angavs tre nyckeltal som utvecklingsområden i den föregående planen. 2014 års värden visar att bara ett av de tre målen har förbättrats; Förvaltningen hade 2011 inga yrken med jämn könsfördelning dvs. minst 40 % av vardera kön (stadsdelsförvaltningar i genomsnitt 10 %). Värdet 2014 är detsamma, inga yrkesgrupper med jämn könsfördelning (stadsdelsförvaltningar 10 %). Uttaget av föräldraledighet för 2011 visade att kvinnor tog ut 50 dagar mer i genomsnitt än män (för stadsdelsförvaltningarna 62 dagar). År 2014 tog kvinnor ut 46 fler dagar i genomsnitt än män (57 dagar för stadsdelsförvaltningarna), vilket är en liten förbättring. Skillnad i långtidssjukfrånvaro mellan kvinnor och män i genomsnitt var 2011 1,4 % (1,5 % för stadsdelsförvaltningar). Målet är att skillnaderna ska minska men skillnaderna har ökat till 2,2 % (för stadsdelsförvaltningarna i genomsnitt är värdet 2,1 %). Under perioden har förvaltningen inte haft något diskrimineringsärende. www.stockholm.se
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Bilaga 4. PLAN FÖR UPPHANDLING Vid frågor, kontakta Henrik Svenonius, upphandlingsenheten, finansavdelningen, stadsledningskontoret. E:post:henrik.svenonius@stockholm.se Tel: 08-508 293 18 Kommentar Anvisningar Denna mall ska användas av nämnden för sammanställningen av de upphandlingar som nämnden planerar att påbörja under året. Endast upphandlingar där kontraktets sammanlagda värde är över 1.8 miljoner ska redovisas. Med påbörjad upphandling avses en upphandling där själva arbetet med exempelvis behovs- och marknadsanalys eller att ta fram ett förfrågningsunderlag planeras att starta under året. Med kontraktsvärde avses det sammanlagda värdet som kan komma att betalas ut enligt ett kontrakt inklusive eventuella optioner. Mallen ska även användas för sammanställningen av befintliga entreprenadavtal med individanknytning. Med individanknytning avses verksamheter där stadens invånare/brukare nyttjar en kommunal tjänst exempelvis, vård- och omsorg, LSS-verksamhet, parklek, ungdomsgård. Planerade upphandlingar Avtalsområde Beskrivning Planerat startdatum för upphandling Avtalsperiod (fr.o.m - t.o.m) inkl förlängningsoptioner Uppskattat kontraktsvärde Kontraktstyp (vara/tjänst/ entreprenad) LSS-boende Broder Pehr gruppboende 2017-02-01 2018-02-01-2026-01-31 69 miljoner Entreprenad Befintliga entreprenadavtal med individanknytning Avtalsområde (tex parklek, LSS boende) Beskrivning (ex verksamhetens namn) Utförare Avtalsperiod (fr.o.m - t.o.m) inkl förlängningsoptioner Datum för nästkommande beslut om förlängning alternativt uppsägning Parklek Parklekarna Lugnet och Vippan Unga Örnar 2013-10-01-2017-09-30 Ny upphandling pågår Parklek Aspuddens parklek Djur och Kul AB 2016-10-01-2022-09-30 2019- Öppen förskola Öppna förskolan i Fruängen Alla Barnen AB 2013-08-01-2017-07-31 Ny upphandling pågår Hemtjänst Nattpatrull och utryckning på larm Attendo Sverige AB 2014-10-01-2018-09-30 2016-12-15 Servicehus Bemanning sjuksköterskejour Care Team Scandinavia 2016-10-01-2020-09-30 2016-12-15 LSS-grupboende Gruppbostad Broder Pehr Attendo LSS AB 2010-02-01-2018-01-31 Ny upphandling planeras Vård- och omsorgsboende Åsengården Bräcke Diakoni 2008-07-01-2017-09-30 Central upphandling pågår Ungdomsgårdar Aspuddens och Fruängens Fritid Stockholm ungdomsgårdar AB 2013-07-01-2017-06-30 Återgår i egen regi Hemtjänst Tvätt inom hemtjänsten planerat 2017-01-15-2021-01-14 Upphandling pågår Äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade Bemanningstjänster vid tillfälliga vakanser inom äldreomsorgen och omsorgen om funktionshindrade Annoni AB, Dedicare AB, LäkarLeasing Sverige AB, Prime Care AB, Sjöströms Nordic AB, White Orkid AB 2014-02-01-2018-01-31 Ny upphandling planeras Kontaktuppgifter Anvisning Upphandlings- och inköpsansvarig Lars Wennberg, lars.wennberg@stockholm.se, 08-508 23 064 Upphandlings- och inköpssamordnare Gunnela Börjes, gunnela.borjes@stockholm.se, 08-508 22 052
Bilaga 5 Förskoleverksamhet 2017 Stadsdelsnämnden får Förskolepeng Förskola 1-3 år heltid 149 571 119 657 4-5 år heltid 125 560 100 448 Familjedaghem 1-3 år heltid 138 571 130 257 4-5 år heltid 114 560 107 686 Allmän förskola 59 676 47 741
Bilaga 5 Äldreomsorg, ersättningsnivåer år 2017 Ersättningsnivåer år 2017 för hemtjänst i ordinärt boende Enskild regi Kommunal regi Dag, kväll, helg 07:00-22:00 425 kr/tim 414 kr/tim Fast månadsersättning per larmkund 162 kr/månad 158 kr/månad Ersättningsnivåer år 2017 för avlösning och ledsagning Enskild regi kr/ timme Kommunal regi kr/ timme Dag 07:00-19:00 365 356 Kväll 19:00-22:00 388 379 Natt 22:00-07:00 421 411 Fredag 19:00-måndag 07:00 421 411 Storhelger 478 466 Grundersättning servicehus Kr / plats och månad Fruängsgårdens servicehus 11 589 Trekantens sevicehus 10 546 Hemtjänst i servicehus Enskild regi kr/ månad år 2015 Kommunal regi kr/ timme år 2015 Nivå Antal timmar per månad 0 Enbart larm 74 72 1 0-1,4 373 364 2 1,5-2,4 726 722 3 2,5-3,4 1 083 1 058 4 3,5-6,4 1 471 1 434 5 6,5-10,7 2 943 2 869 6 10,8-15,1 4 794 4 675 7 15,2-23,7 6 652 6 487 8 23,8-32,4 10 294 10 036 9 32,5-37,6 12 516 12 204 10 37,7-52,8 16 765 16 346 11 52,9-68,0 22 106 21 552 12 68,1-83,1 27 675 26 982 13 83,2-98,3 32 073 31 270 14 98,4-113,5 39 724 38 731 15 113,6-136,2 47 138 45 960 16 136,3-166,5 54 883 53 511 17 166,6-227,2 69 093 67 366 18 Individuell bedömning Dagverksamhet för äldre Enskild regi kr/dag Kommunal regi kr/dag Demensdagvård 528 515 Social dagvård 482 471 Ersättningsnivåer särskilda boenden Enskild regi kr/dygn Kommunal regi kr/dygn Somatisk inriktning 1 909 1 833
Bilaga 5 Demensinriktning 2 029 1 947 Tom plats dag 1-7 1 318 1 265 Parboende 526 505 Lokalschablon 131 106 Försäljning till andra kommuner, somatik/demens 2 377 Korttidsplatser 2 612
Bilaga 5 Social omsorg 2017 Socialpsykiatri Nivå Kr/mån Ersättning 1/1 2017-30/6 2017 Boendestöd 1 1 706 2 4 930 3 9 327 Förändrad ersättning from 1/7 2017 för insatsen boendestöd Timersättning för boendestöd Kr Boendestöd 1-7 timmar 453 8-18 timmar 404 19 timmar - 380 Lokalkostnader 127 Triangelns profilboende/ Kyrkogatans gruppbostad 1 1 079 2 1 312 3 1 422 Sysselsättning 1 337 2 390 3 474 Lokalkostnader 27 Enstaka plats på Tora och Kravatten 6 100 Daglig verksamhet 260 dagar/år Nivå Kr/dag heltid Kr/dag deltid Kr/dag heltid m. personlig assistans Kr/dag deltid m. personlig assistans Hägersten-Liljeholmen 1 214 172 85 68 2 604 483 328 262 3 817 653 460 368 4 1 091 873 631 505 5 1 364 1 092 801 641 6 1 534 1 227 907 726 7 1 776 1 421 1 056 845 Lokalkostnader Glasade gången 195 175 Fruängens yrkesgrupp 0 0 Västertorps dagliga vh 177 157 Nätverkets yrkesgrupp 61 41 Steget framåt 95 75 Örnsbergs dagliga vh 155 135 Liljeholmsgården 135 115 Hunddagiset trofast 87 67 Kr/ månad Månadsavgift för hund 2 100 Gruppbostäder Nivå Gruppbostad Servicebostad Hägersten - Liljeholmen 0 693 534 1 1 294 834 2 1 752 1 132 3 2 371 1 590 4 2 946 2 210 5 3 363 2 785 6 3 753 3 201 7 4 434 3 591 8-4 272 Nattschablon (max 4/enhet) 305 Assistansenheten Kr/ timme Dag 07:00-19:00 356 Kväll 19:00-22:00 379 Natt 22:00-07:00 411 Fredag 19:00-måndag 07:00 411 Storhelger 466 KTT för barn över 12 år Nivå kr/mån 1 7 330 2 11 729 3 17 594 4 26 391 Nivåerna har höjts med 1,3 % jämfört med 2016 och inom socialpsykiatrin är ersättningsnivåerna oförändrade jämfört med 2016.
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Bilaga 6. Förvaltningschef Avdelning för förskola Avdelning för social omsorg Avdelning för äldreomsorg Avdelning för samhällsplanering Avdelning för administration Ekonomi HR Intern service
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Förskola Bilaga 6. Avdelningschef Stab Köhandläggare Utredare Norra förskoleområdet Sydvästra förskoleområdet Östra förskoleområdet enheter enheter enheter
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Social omsorg Avdelningschef Bilaga 6. Stab Barn- och ungdomsenheten Enheten för ekonomiskt bistånd Beställarenheten funktionsnedsättning Hägerstens gruppbostäder Liljeholmens gruppbostäder Årstadals gruppbostäder Västertorps dagliga verksamhet Fruängens yrkesgrupp Stöd- och aktivitetsenheten Radiusgården Hägerstens ungdomsgård Aspuddens och Fruängens ungdomsgård Fritid Stockholm AB Egen regi fr. o m 1 juli 2017 Parklekarna Vippan och Lugnet Unga Örnar Aspuddsparkens parklek Djur och Kul AB Vuxenenheten Liljeholmens dagliga verksamhet Glasade gången Assistansenheten
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Äldreomsorg Bilaga 6. Avdelningschef Stab Hägerstens hemtjänst Axelsbergs vård- och omsorgsboende Beställarenheten äldre Liljeholmens hemtjänst Trekantens servicehus Fruängsgårdens servicehus Dagverksamhet Äldre- och anhörigstöd Fruängsgårdens vård- och omsorgsboende Åsengårdens vård- och omsorgsboende Bräcke Diakoni Axgårdens vård- och omsorgsboende
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Bilaga 7 Sida 1 (18) 2016-11-23 Förteckning över lagar och styrdokument Alkohollagen Arbetstidslagen Arbetsmiljölagen Arkivlagen Brottsbalken Diskrimineringslagen Föräldrabalken Föräldraledighetslagen Förvaltningslagen Förvaltningsprocesslagen Hälso- och sjukvårdslagen Jordabalken Kommunallagen Kommunal författningssamling Kommunal redovisningslag Kreditupplysningslag Körkortslagen Lagen om anställningsskydd Lagen om facklig förtroendemans ställning Lag om kommunens betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård Lagen om namn och bild i reklam Lagen om offentlig anställning Lagen om offentlig upphandling Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamheter, skola och skolbarnomsorg Lag om skydd mot olyckor Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om valfrihet Lagen om namn och bild i reklam Lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare Lagen om vård av missbrukare i vissa fall
Sida 2 (18) Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga Livsmedelslag Läkemedelslagen Marknadsföringslagen Medbestämmandelagen Miljöbalken Offentlighets- och sekretesslagen Patientlagen Patientdatalagen Patientsäkerhetslagen Patientsäkerhetsförordningen Personuppgiftslagen Redovisningslagen Rättshjälpslagen Semesterlagen Skollagen Smittskyddslagen Socialförsäkringsbalken Socialtjänstlagen Socialtjänstförordningen Studieledighetslagen Tryckfrihetsförordningen Tobakslagen Varumärkeslagen Upphovsättslagen Yttrandefrihetsförordningen Äktenskapsbalken
Sida 3 (18) Stadsövergripande och lokala styrdokument Område Stadsövergripande styrdokument enligt budget 2016 för Stockholms stad Övriga stadsövergripande styrdokument Stadsdelsnämndens styrdokument Övergripande styrdokument Stockholms stads budget Stadens ledning och styrning Arkivpolicy Instruktioner och delegationsordning Reglemente för stadsdelsnämnderna Attestinstruktion, delegationsordning Barn, ungdom och utbildning Stockholms stads förskoleplan, Framtidens förskola IT-strategi för bättre lärande Skolprogram för Stockholms stad Skola i världsklass
Sida 4 (18) Område Stadsövergripande styrdokument enligt budget 2016 för Stockholms stad Övriga stadsövergripande styrdokument Stadsdelsnämndens styrdokument Barn, ungdom och utbildning Riktlinjer för samverkan mellan skola och socialtjänst för barn/ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa Riktlinjer för tillämpning av lagen om kommunalt vårdnadsbidrag Ekonomi Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad Försäkringspolicy för Stockholms stad Styrning och uppföljning av investeringar och andra betydande projekt Regler för ekonomisk förvaltning Placeringspolicy för samförvaltade donationsstiftelser Rekommendationer från RKR Tillämpningsanvisningar till Regler för ekonomisk förvaltning Ekonomirutiner System för intern kontroll Internkontrollplan Verksamhetsplan med budget
Sida 5 (18) Område Ekonomi Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Stadsövergripande styrdokument enligt budget 2016 för Stockholms stad Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Stockholms- en stad för alla Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011-2016 Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och Stockholms stad om hälso- och sjukvårdsansvar för äldre samt personer med fysisk funktionsnedsättning, utvecklingsstörning eller autismspektrumstillstånd samt för personer med förvärvad hjärnskada eller annan kognitiv svikt. Övriga stadsövergripande styrdokument Stadsdelsnämndens styrdokument
Sida 6 (18) Område Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Stadsövergripande styrdokument enligt budget 2016 för Stockholms stad Övriga stadsövergripande styrdokument Insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättningar Riktlinjer för medföljare vid semesterresa Riktlinjer för KBH Riktlinjer för riksfärdtjänst Principer för förmedling av bostad med särskild service enligt LSS till personer med funktionshinder Dokumentationsriktlinjer inom omsorgen om funktionshindrade Riktlinjer om stadsdelsnämndernas ärendeansvar för funktionshindrade Stadsdelsnämndens styrdokument Information kommunikation Kommunikationsprogram för Stockholms stad Kommunikationsplan
Sida 7 (18) Område Infrastruktur Stadsövergripande styrdokument enligt budget 2016 för Stockholms stad Framkomlighetsstrategi för Stockholm 2030 Bostadsförsörjningsprogram Byggnadsminnesförklaring policy för Stockholms stads egna byggnader Renhållningsordning för Stockholms stad Avfallsplan för Stockholm 2013-2016 Stockholms stads trafiksäkerhetsprogram för åren 2010-2020, mål och åtgärder Vision för Söderort Övriga stadsövergripande styrdokument Stadsdelsnämndens styrdokument Parkplan för Hägersten och parkplan för Liljeholmen. I parkarbetet och vid granskning av detaljplaner tas hänsyn till stadens riktlinjer för utemiljön ur tillgänglighetssynpunkt. Område Stadsövergripande styrdokument enligt budget 2016 för Stockholms stad Övriga stadsövergripande styrdokument Stadsdelsnämndens styrdokument
Sida 8 (18) Infrastruktur Vision Järva 2030 Översiktsplan för Stockholm Stad Promenadstaden Internationellt arbete IT och telefoni Kris- och säkerhetsfrågor Övergripande mål, inriktning och riktlinjer för det internationella arbetet Internationell strategi Stadens strategiska engagemang i Eurocities Nytt IT-program för Stockholm Stad (ett program för digital förnyelse 2013-2018) Trygghets- och säkerhetsprogram för Stockholms stad 2013-2016 Beredskapsplaner på förvaltnings- och enhetsnivå
Sida 9 (18) Område Kultur och fritid Stadsövergripande styrdokument enligt budget 2016 för Stockholms stad Idrottspolitiskt program för Stockholms stad 2013-2017 Strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2011-2015 Kultur i ögonhöjd för, med och av barn och unga. Strategisk plan för barn- och ungdomskultur i Stockholm 2014-2016 Övriga stadsövergripande styrdokument Stadsdelsnämndens styrdokument Kulturvision 2030 Riktlinjer för verksamhetsbidrag
Sida 10 (18) Område Miljö Näringsliv, arbetsmarknad och omvärld Stadsövergripande styrdokument enligt budget 2016 för Stockholms stad Miljöprogram för Stockholms stad inkluderar följande riktlinjer Åtgärdsprogram mot buller enligt förordningen (SFS 2004:675) om omgivningsbuller Stockholms stads handlingsplan för god vattenstatus Plan för Stockholms stads klimatanpassningsarbete Näringslivspolitiskt samarbete i Stockholmsregionen Evenemangsstrategi Övriga stadsövergripande styrdokument Stadens riktlinjer för företagsområden Stadsdelsnämndens styrdokument Riktlinjer för Telefonplan
Sida 11 (18) Område Personalpolitik Stadsövergripande styrdokument enligt budget 2016 för Stockholms stad Personalpolicy för Stockholms stad Rökfri arbetstid i Stockholms stads verksamheter Övriga stadsövergripande styrdokument Övergripande mål och riktlinjer för personalområdet Rehabiliteringsprocessen Övertalighet inom Stockholms stad tillämpningsanvisningar Löneprocessen vid löneöversyn Rekrytering Stöd i arbetsmiljöarbetet Stadsdelsnämndens styrdokument Rutiner för en god arbetsmiljö Rutiner vid alkohol- och drogmissbruk Riktlinjer vid kränkande behandling Rutiner vid hot och våld Flexibel arbetstid Jämställdhets- och mångfaldsplan Riktlinjer för resor i tjänster
Sida 12 (18) Område Socialtjänst Stadsövergripande styrdokument enligt budget 2016 för Stockholms stad Gemensamt policydokument för Stockholms läns kommuners och Stockholms läns landstings missbrukar- och specialiserade beroendevård Övriga stadsövergripande styrdokument Reviderade riktlinjer för insatser till vuxna missbrukare Reviderade riktlinjer för handläggning av ärenden enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) Riktlinjer för försöks- och träningslägenheter Riktlinjer för egenavgifter för vuxna i HVB - familjehem m.m. 2010 Stadsdelsnämndens styrdokument Område Socialtjänst Stadsövergripande styrdokument enligt budget 2016 för Stockholms stad Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer 2012-2014 Övriga stadsövergripande styrdokument Stadsdelsnämndens styrdokument
Sida 13 (18) Riktlinjer för stadens budgetoch skuldrådgivning Riktlinjer för handläggning av dödsboärenden Överenskommelse om samverkan kring vuxna med psykisk sjukdom-/funktionsnedsättning Stockholms stads brottsförebyggande program Stockholms stads sociala program för att minska prostitutionen Stockholms Tobaks-, Alkoholoch Narkotikapolitiska program Riktlinjer för vuxna med missbruks-/beroendeproblem Riktlinjer för utredning, dokumentation mm inom stadens socialpsykiatri Riktlinjer för handläggning av försöks- och träningslägenheter Reviderade riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd Riktlinjer för egenavgifter för vuxna i HVB - familjehem m.m. - 2010 Riktlinjer för försöks- och träningslägenheter Hägersten- Liljeholmens lokala brottsförebyggande råds verksamhetsplan för 2010
Sida 14 (18) Stockholms stads program mot hemlöshet 2014-2019 Riktlinjer för ärendeansvar mellan stadsdelsnämnderna inom individoch familjeomsorgen och omsorgen om äldre personer och personer med funktionsnedsättning Ensamkommande barn och ungdomar Riktlinjer för handläggning av ärenden gällande ensamkommande barn och ungdomar Handläggning av ekonomiskt bistånd Område Styrning och uppföljning Stadsövergripande styrdokument enligt budget 2016 för Stockholms stad Program för kvalitetsutveckling (ersätter strategi för kvalitetsutveckling samt stadens kvalitetsarbete) Övriga stadsövergripande styrdokument Stadsdelsnämndens styrdokument Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. (Social omsorg och äldreomsorgen)
Sida 15 (18) Upphandling Uppföljning av förbättringsförslag, synpunkter och klagomål en del i stadens strategi för kvalitetsutveckling av verksamheter Program för upphandling och inköp Riktlinjer för direktupphandling Integrerat system för ledning och uppföljning av stadens verksamheter Stadsledningskontorets anvisningar för styr- och uppföljningsdokument Rutiner för klagomålshantering. (Social omsorg och äldreomsorgen) Verksamhetsplan med budget samt tertialrapporter och årsredovisning Motsvarande lokala anvisningar Direktupphandlingsbelopp och lokala rutiner utifrån stadens upphandlingspolicy
Sida 16 (18) Område Äldreomsorg Stadsövergripande styrdokument enligt budget 2016 för Stockholms stad Övriga stadsövergripande styrdokument Riktlinjer för handläggning av ärenden enligt SoL och LSS inom äldreomsorgen Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden och dagverksamhet för äldre Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och Stockholms stad om hälso- och sjukvårdsansvar för äldre (samt personer med fysisk funktionsnedsättning, utvecklingsstörning eller autismspektrumstillstånd samt personer med förvärvad hjärnskada eller annan kognitiv svikt) Anhörig och närståendepolicy för Stockholms stads äldreomsorg Gemensam värdegrund för äldreomsorg Stadsdelsnämndens styrdokument Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Regler för hälso- och sjukvård
Sida 17 (18) Område Äldreomsorg Stadsövergripande styrdokument enligt budget 2016 för Stockholms stad Boendeplan 2017 med utblick mot 2040 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 (som vårdar och stödjer närstående) Införande av trygghetsboende - äldreomsorg i Stockholms stad Kostpolicy för Stockholms stads äldreomsorg Riktlinjer för handläggning av ärenden enligt SoL och LSS inom äldreomsorg Gemensam värdegrund för äldreomsorg i Stockholms stad Metodhandledning för biståndshandläggare inom äldreomsorg Tillämningsanvisningar för köhanteringssystem för vård- och omsorgsboende Övriga stadsövergripande styrdokument Stadsdelsnämndens styrdokument
Sida 18 (18) Område Stadsövergripande styrdokument enligt budget 2016 för Stockholms stad Övriga stadsövergripande styrdokument Stadsdelsnämndens styrdokument Övrigt Riktlinjer för mutor och representation Representation i Stockholms stad, stadens policy Riktlinjer och lathund för representation Riktlinjer för mutor och representation Stockholms stads policy mot mutor Rutin, mutor och bestickning Kontaktverksamhet enligt SoL, LSS och LVU Rutiner mot vräkningar Rutiner vid skyddade personuppgifter Rutiner för lex Sarah Rutiner för lex Sarah
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Bilaga 8 Sida 1 (2) 2016-12-01 Ansökan om delegation att ansöka om medel ur sociala investeringsfonder Förvaltningschefen ges delegation att ansöka om medel från sociala investeringsfonden. Stadsdelsnämnden avser att söka medel från sociala investeringsfonden för en förstudie som undersöker möjligheterna att skapa en ny mötesplats för unga i Liljeholmen tillsammans med Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd, Älvsjö stadsdelsnämnd och Skärholmens stadsdelsnämnd. Arbetet ska ske i nära samarbete med berörda fackförvaltningar. Stadsdelsnämnderna delar utmaningen i att tillhandahålla relevant fritidsverksamhet för unga. Ytterligare en gemensam utgångspunkt är att en stor del av stadsdelarnas unga i gymnasieåldern går i skolan i Liljeholmen. Gemensamt är även att gruppen unga, flickor i synnerhet, lider av psykisk ohälsa. Det rör sig dagligen drygt 3 600 gymnasieelever i Liljeholmen, trots det finns det i dagsläget ingen fritidsverksamhet som riktar sig till målgruppen. Merparten av dessa elever reser från andra stadsdelar, då både Älvsjös och Skärholmens stadsdelsområde saknar gymnasieskolor går flertalet elever bosatta där i skolan i Liljeholmen. Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Administrativa avdelningen Telefonvägen 30, plan 9 Box 490 129 04 Hägersten Växel 08-508 22 000 Fax 08-508 22 099 hagersten-liljeholmen@stockholm.se stockholm.se Stadsdelsnämnderna vill därför bedriva en förstudie för att undersöka möjligheten att etablera en verksamhet för målgruppen unga som vistas i Liljeholmen. Verksamheten ska ha sin utgångspunkt i att ett välfungerande fritidsliv är en stark skyddsfaktor som bidrar till ökad hälsa och att unga människor är kompetenta att fatta goda beslut om rätt förutsättningar ges. Verksamheten ska drivas tillsammans med besökarna och personalen agerar handledande och vägledande snarare än aktiverande. Verksamheten ska vara flexibelt utformad för att leva upp till ungas behov och intresse. Mötesplatsen ska erbjuda aktiviteter och verksamhet som matchar ungas förutsättningar och utmaningar i samhället för att skapa goda möjligheter till goda levnadsvillkor i vuxenlivet.
Sida 2 (2) Projektet ska även utveckla och implementera en samverkansmodell mellan förvaltningar kring unga som vistas i Liljeholmen. Samverkansmodellen syftar till att skapa bättre förutsättningar för tidiga insatser kring personer med riskbeteenden genom att mobilisera stöd och på så sätt undvika utanförskap och beroende av sociala stödinsatser i vuxenlivet. En sådan samverkansmodell tas fram tillsammans med berörda förvaltningar för att sedan implementeras och utvärderas i den nya ungdomsverksamheten. Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG BILAGA 9 Sid 1 (8) Hållbart boende i Hägersten-Liljeholmen - en förvaltningsövergripande förstudie
Sid 2 (8) Innehållsförteckning 1. Bakgrund och nuläge 1.1 Beskrivning av projektet... 1.2 Nulägesbeskrivning... 1.3 Alternativ till projektidén... 2. Nyttan/effekten av projektet 2.1 Intern effektivisering... 2.2 Nollalternativ... 3. Omfattning på projektet och benchmarking 3.1 Omfattning... 3.2 Benchmarking... 4. Förutsättningar för att lyckas med projektet och nå avsedd nytta 5. Kostnader och finansiering 5.1 Projektets kostnader... 6. Resursbehov 7. Risker 8. Uppföljning Bakgrund och nuläge 1.1 Beskrivning av projektet Mål Målet med projektet är att göra en förstudie rörande arbetet mot hemlöshet inom alla enheter inom Avdelningen för social omsorg. Förstudien ska ligga till grund för hur avdelningen väljer att organisera arbetet mot hemlöshet, vilka metoder som ska tillämpas och vilka mål för arbetet som ska sättas. Metoder och arbetssätt bör kunna implementeras under projektåret. Syftet Syftet med förstudien är att undersöka om det är möjligt att utveckla en sammanhållen långsiktig lösning för att stadsdelen ska kunna arbeta effektivare med boendefrågor eller om det finns andra former som bättre tillgodoser behoven. Förstudien ska ge ett välgrundat och realistiskt underlag för hur förvaltningens arbete mot hemlöshet ska organiseras och vilka metoder och arbetssätt som är lämpliga. Helhetsbilden ska göra det möjligt att sätta realistiska effektmål för hemlöshetsarbetet. Förstudien ska beakta stadsdelens speciella förutsättningar både vad gäller befintliga resurser och ekonomiska utmaningar, Stockholms stads strategi mot hemlöshet 2014-2019 och de evidensbaserade metoder som finns på området.
Sid 3 (8) Projektinnehåll Förstudien ska innehålla följande moment: - Kartläggning, nuläge och behov - Studiebesök/studieresa och övrig omvärldsbevakning - Ta fram metoder för att arbeta med hållbart boende i stadsdelen - Ta fram en handlingsplan för det fortsatta arbetet - Om möjligt, start för implementeringsarbetet Projektgruppen ska göra en kartläggning av behov och hur alla enheter inom avdelningen social omsorg i Hägersten-Liljeholmen arbetar med boendefrågor. I dagsläget finns det ingen fullständig översikt över hur de olika enheterna i stadsdelen arbetar, vilka behov som finns eller de totala kostnaderna. Projektet ska intervjua ansvariga på berörda enheter och inhämta befintlig statistik. Genom omvärldsbevakning i form av att ta del av forskningsresultat, studiebesök/studieresa etc. ska projektet inhämta kunskap om hur andra arbetar med dessa frågor för att få inspiration. Man ska undersöka om arbetssätten går att överföra till Hägersten-Liljeholmen. I en del kommuner finns boendeteam där alla bofrågor finns samlade på ett ställe i en grupp som har spetskompetens. Förstudien förväntas ge svar på frågan om det skulle vara en fördel för Hägersten- Liljeholmen att samla kompetensen kring bofrågor i syfte att effektivisera arbetet eller om det finns andra modeller som lämpar sig bättre. Målgrupper De målgrupper som är identifierade i Stockholms stads strategi mot hemlöshet 2014-2019: Akut hemlösa Långvarigt hemlösa Barnfamiljer med osäkra boendeförhållanden Hemlösa med komplex problematik i form av missbruk och fysisk och/ psykisk ohälsa Unga vuxna hemlösa eller i riskzonen att bli hemlösa Äldre hemlösa Därutöver ska även förvaltningens arbete med att förebygga avhysningar kartläggas. Projektorganisation Projektet leds av en styrgrupp bestående av enhetschefer inom myndighetsutövningen, avdelningschefen och en av avdelningens utredare. Projektet har 1,5 tjänst projektmedarbetare som arbetar aktivt i projektet. Dessa tjänster är fördelad på tre befintliga medarbetare som i dag arbetar med bostadssamordning och stöd till boende i försöks- och träningslägenheter. En av dessa
Sid 4 (8) medarbetare får rollen projektledare. Projektmedarbetarna arbetsleds av enhetschefen för Vuxenenheten. Projektgruppen ska rapportera regelbundet under året till styrgruppen och skriva en rapport i slutet av året. Avdelningens samverkansgrupp för att förebygga avhysningar och förvaltningens budget- och skuldrådgivare fungerar vid behov som referensgrupp. 1.2 Nulägesbeskrivning I stadens räkningar av hemlösa har Hägersten-Liljeholmen en hög och ökande andel hemlösa personer. Stadsdelen har stora kostnader för olika typer av boenden. De senaste två åren har två olika projekt startats i stadsdelen för att minska antalet vräkningar och öka andelen som har en stabil boendelösning; ett vräkningsförebyggande projekt och ett boendelotsprojekt. En viktig lärdom från dessa båda projekt är att det finns utvecklingsområden vad gäller samverkan mellan de olika enheterna. Som det ser ut nu är boendefrågan spridd på alla enheter men ingen har en samlad bild av vilka behov som finns på de olika enheterna. Kunskapen behöver fördjupas och en förstudie är nödvändig för att få en helhetsbild av nuläget i stadsdelen och för att se om arbetet går att effektivisera. 1.3 Alternativ till projektidén Alternativ 1 Ett alternativ är att inte göra någonting utan att fortsätta med nuvarande arbetssätt. Risken är dock att boendekostnaderna fortsätter vara höga och att målen som stakas ut i Stockholms stads strategi mot hemlöshet 2014-2019 inte uppnås i Hägersten-Liljeholmen samt att antalet hemlösa i stadsdelen inte minskar. Alternativ 2 Att starta ett specialiserat boendeteam med ansvar för bofrågorna direkt, utan förstudie. I detta fall riskerar man att missa den samlade bilden från hela avdelningen och att man inte tar vara på de erfarenheter och kunskaper inom området som finns inom och utom förvaltningen.
Sid 5 (8) 2. Nyttan/effekten av projektet Nyttan kommer vara att få fram ett underlag till det fortsatta arbetet, att ta tillvara de erfarenheter och kunskaper som finns inom och utom förvaltningen och få grundläggande kunskap om de behov som finns i stadsdelens olika verksamheter. För klienterna kommer detta att innebära att möjligheterna att få effektiv hjälp med varaktigt resultat ökar. Tiderna i tillfälliga boendelösningar kommer att kunna kortas och fler avhysningar kan förhindras. 2.1 Intern effektivisering {Hur bidrar projektet till intern effektivisering av förvaltningens/stadens arbete: Beskriv här i mätbara termer den effekt och de verksamhetsnyttor som på längre sikt ska uppnås i och med projektets realiserande genom att besvara en eller flera av nedanstående frågor. Beskriv typen av intern effektivisering. Hur stor kan nyttan bli i mätbara termer, till exempel X timmar, Y kronor, 50 % mer effekt per investerad arbetsmarknadskrona etc. Var någonstans uppstår nyttan? Till exempel viss enhet, hela förvaltningen eller hela staden Osäkra boendeförhållanden och hemlöshet hos klienter upptar mycket resurser både vad det gäller handläggartid så väl som egna och köpta insatser. Hemlöshet är en komplex fråga och kräver mycket kunskap om olika möjliga lösningar för den enskilde. Det finns en idé om att genom en grupp med specialistkompetens skulle handläggarna avlastas och klienten få ta del av en mer samlad kompetens. Nyttan skulle uppstå på varje enhet där personer ur de prioriterade målgrupperna finns. Förstudien förväntas ge svar på frågan om det skulle vara en fördel för Hägersten-Liljeholmen med en sammanhållen lösning kring boendefrågor eller om det finns ett annat mer funktionellt alternativ. Förvaltningens kostnad för vuxna hemlösa missbrukare i externt köpta stödboenden, omvårdnadsboenden och lågtröskelboende uppgår enl. prognos till 12,2 mkr för 2017. Detta trots att förvaltningen driver ett eget stödboende med 19 platser. I nyckeltalen för placeringar av vuxna missbrukare kan vi se att förvaltningen har avsevärt fler placeringsdygn per person än andra förvaltningar och antalet hemlösa i stadsdelen har ökat mellan 2014 och 2016. Målsättningen är att minska kostnaden för placeringar i stödboenden, att korta boendetiderna i stödboende och minska antalet hemlösa. Inom ekonomiskt bistånd finns även där hemlösa som ges bistånd och stöd. Hur stor boendekostnaden för dessa klienter är och hur deras behov faktiskt ser ut i förhållande till de som beviljas insatser inom vuxenenheten är i dag oklart. Förstudien syftar till att öka kunskapen om detta så att realistiska mål kan sättas.
Sid 6 (8) Inom verksamhetsområdena funktionshinder, socialpsykiatri och barn och ungdom förekommer också hemlösa och insatser till hemlösa. Här saknas också den samlade bilden av omfattning och kostnader som krävs för att effektmål ska kunna sättas. 2.2 Nollalternativ Hemlösheten i stadsdelen riskerar att fortsätta att öka. Tiderna i tillfälliga boendelösningar fortsätter att vara långa och förvaltningen saknar kunskap om på vilket sätt arbetet ska bedrivas på mest effektivt sätt. 2.3 Omfattning Aktiviteter 2017 jan feb mars april maj juni juli aug sept. okt nov dec Förberedelsefas X Insamlande av statistik X X Intervjuer X X X Studiebesök/studieresa X X X X Analys X X X Succesiv implementering X X X X Förstudierapport X X 2.4 Benchmarking Det finns flera stadsdelar och andra kommuner som har goda resultat vad det gäller arbetet mot hemlöshet och det finns stadsdeler som har valt att organisera arbetet i ett specialistteam. Inom ramen för förstudien ska kunskaper och erfarenheter inhämtas från stadsdelar och kommuner där det finns goda exempel. 3. Förutsättningar för att lyckas med projektet och nå avsedd nytta Projektorganisationen med en styrgrupp som består av avdelningsledningen ger goda förutsättningar att resultatet från projektet tas till vara och används i verksamhetsutvecklingen. Ansvaret för resultatet ligger hos avdelningsledningen där också det övergripande ansvaret för verksamheternas mål och resultat ligger.
Sid 7 (8) 4. Evidensbaserade modeller Enligt Socialstyrelsen, som har ansvarat för en mängd hemlöshetssatsningar från regeringen, är samverkan en viktig komponent för att lyckas i arbetet mot hemlöshet. Projektet kommer att ta del av Socialstyrelsens samlade information om evidensbaserade metoder. 5. Kostnader och finansiering 5.1 Projektets kostnader Kostnader i projektet Kostnad, helår, tkr 1,5 tjänst projektmedarbetare inkl. 900 projektledning 0,20 tjänst chefsstöd inkl. styrgrupp 196 Studiebesök/studieresor 30 Lokal, IT och övriga kostnader 113 Totalt 1239 6. Resursbehov Nedan redovisas troligt resursbehov för att projektet ska kunna leverera specificerad nytta: Namn Roll/Ansvar Antal timmar/ vecka Period Befintliga Projektmedarbetare 56,25 2017-01-01-- 2017-12-31 Befintliga Arbetsledare på vuxenenheten 3 Se ovan Befintliga Styrgrupp 1 Se ovan
Sid 8 (8) 7. Risker Nedan beskrivs de största riskerna för att de avsedda nyttoeffekterna inte skall kunna nås samt förslag till möjliga åtgärder. Risker Dåligt förankrat Frågorna kring lösningar av hemlöshet är svårlösta och många faktorer ligger utanför förvaltningens möjligheter att påverka Tidsbrist pga. ordinarie arbete Åtgärder Regelbundna styrgruppsmöten. Noggrann omvärldsbevakning, tydlighet med projektets uppdrag och regelbunden avstämning med styrgruppen. Tillsätta vikarie under projektiden 8. Uppföljning Egenuppföljning under projektgruppsarbetet tillsammans med ansvarig enhetschef. Regelbundna styrgruppsmöten med redovisning av uppnådda resultat i form av statusrapporter. Sedvanlig uppföljning av ekonomiska resultat, nyckeltal och aktuella indikatorer.