EXAMENSARBETE. Effektivisering av intern materialhantering. En fallstudie utförd på Wire i Sandviken. Malin Nilsson

EXAMENSARBETE Effektivisering av intern materialhantering En fallstudie utförd på Wire i Sandviken Malin Nilsson Civilingenjörsexamen Industriell ekonomi Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

FÖRORD Detta examensarbete avslutar min utbildning till civilingenjör inom industriell ekonomi med examensinriktning industriell logistik vid Luleå tekniska universitet. Examensarbetet har utförts på Wire and Heating Technology i Sandviken under hösten år 2010. Jag vill tacka min handledare på Wire and Heating Technology, Jan Davik, som hjälpt mig under examensarbetet genom att ge vägledning och råd. Ett stort tack riktas även till övriga medarbetare som med sitt trevliga bemötande besvarat frågor och hjälpt mig att skapa förståelse. Vistelsen på Wire har varit intressant och lärorik, jag har trivts väldigt bra så det är med blandade känslor jag lämnar denna arbetsplats. Tack ska ni ha! Sandviken den 19 december år 2010 Malin Nilsson

SAMMANFATTNING Wire and Heating Technology i Sandviken önskade att undersöka de interna transporterna av material samt processen vid lagerläggning av färdigt material. Detta är ett område som inte har studerats i någon vidare utsträckning inom företaget och strävan var att åstadkomma förbättringar i processerna. Interna materialtransporter och lagerhantering faller under området intern materialhantering, vilket utgör ämnet för denna studie. Syftet med examensarbetet var att kartlägga och analysera de interna materialtransporterna samt lagerläggning för färdigt material. Studien identifierade arbetssätt som klargör hur samverkan kan förbättra en verksamhets interna materialhantering. Målet med studien var att föreslå vilket arbetssätt som bör tillämpas för de interna materialtransporterna samt hur lagerhanteringsprocessen kan förbättras på kort respektive lång sikt. De interna transporterna har analyserats utifrån en kartläggläggning som konstruerats från observationer, intervjuer samt data över utförda materialförflyttningar. Lagerläggningsprocessen har analyserats genom en detaljerad processkartläggning underbyggd på intervjuer med berörd personal. Respektive kartläggning har analyserats med analysverktyg hämtat från Lean production. Undersökningen visade att Wire:s interna materialtransporter fungerade relativt effektivt vad gäller samverkan mellan företagets olika enheter, men ett antal faktorer identifierades som antas kunna leda till förbättringar. Generellt inom fabrikens flöden var det största problemet platsbrist och till följd av detta uppkom en viss oordning vad gäller placeringen av material. Vidare visade sig lagerhanteringsprocessen vara omständlig och tidskrävande. Detta uppkom till följd av att flera personalinstanser var involverad i processen samt genom vissa begränsningar i dagens lagersystem. Studien har resulterat i ett antal lösningsförslag för hur ovan problem kan åtgärdas. Arbetssättet för de interna materialtransporterna bör standardiseras och processen vid lagerläggning av färdigt material kan förbättras genom att införa ett datorstött lagersystem. II

ABSTRACT The company unit Wire and Heating Technology in Sandviken intended to analyze the internal transportation of materials and the inventory management process of finished goods. The company had limited studies within this field and had a request to improve the internal processes related to material transportation and inventory management. Therefore, internal materials handling was the subject of this study. The purpose of this study was to identify and analyze the internal transports of material and the inventory management process. The study identified working methods that clarified how collaboration can improve an organizations internal material handling. The aim of this study was to suggest what working methods should be applied in the internal material transport and how the inventory management process could be improved in short and long term perspective. The internal transportations were analyzed through a mapping, based on observations, interviews and data of completed material movement. The inventory management process was also analyzed through a detailed process mapping based on interviews with personnel working with material handling and transportation. Each of the mappings was analyzed with Lean production analysis tools. The study revealed that Wire's internal material transport operated relatively efficiently in terms of cooperation between its various units. However, a number of factors were identified that potentially could lead to improvements. Generally, the plants main problem was a lack of space and this resulted in some confusion regarding placement of materials. The study also revealed that the inventory management process, related to finished goods, was cumbersome and time consuming. Besides the limitations in the storage system, the problems could also be related to the fact that several in the personnel were involved in the same processes. The study has resulted in a number of proposed solutions for how the above problems can be addressed. The working methods of the internal material transport should be more standardized and the inventory management process could be improved by introducing a computerized inventory system. III

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 1 1.1 MATERIALHANTERING... 1 1.2 OM FALLFÖRETAGET... 1 1.2.1 PRODUKTIONSORGANISATION... 2 1.3 PROBLEMBAKGRUND... 2 1.4 SYFTE... 3 1.5 AVGRÄNSNING... 3 2 METOD... 4 2.1 UNDERSÖKNINGSMETOD... 4 2.1.1 VAL AV UNDERSÖKNINGSMETOD... 4 2.2 DATAINSAMLING... 5 2.2.1 OBSERVATION... 5 2.2.2 INTERVJU... 6 2.3 LITTERATURSTUDIER... 7 2.4 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 7 2.5 RELIABILITET OCH VALIDITET... 8 3 TEORETISK BAKGRUND... 9 3.1 LOGISTIK... 9 3.1.1 DEN LOGISTISKA MÅLMIXEN... 9 3.2 MATERIALHANTERING... 10 3.3 LEAN PRODUCTION... 11 3.3.1 KAIZEN... 12 3.3.2 STANDARDISERAT ARBETE... 12 3.3.3 ELIMINERA SLÖSERI... 13 3.3.4 5S... 13 3.3.5 TRANSPORT-KANBAN... 14 3.4 KARTLÄGGNINGSVERKTYG... 15 3.4.1 SPAGETTIDIAGRAM... 15 3.4.2 DETALJERAD PROCESSKARTLÄGGNING... 15 3.5 KOPPLING MELLAN PRESENTERAD TEORI OCH UTFÖRD STUDIE... 15 4 NULÄGESBESKRIVNING OCH ANALYS... 17 4.1 WIRE:S PRODUKTIONSPROCESS... 17 4.1.1 MATERIALHANTERING PÅ WIRE... 18 4.2 ÖVERGRIPANDE KARTLÄGGNING AV DE INTERNA MATERIALTRANSPORTERNA... 18 4.2.1 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT VID KARTLÄGGNING... 18 4.2.2 BESKRIVNING OCH ANALYS AV DE INTERNA MATERIALTRANSPORTERNA... 19 4.3 DETALJERAD PROCESSKARTLÄGGNING AV LAGERHANTERING... 20 4.3.1 FÄRDIGT MATERIAL FRÅN TILLVERKNINGEN... 22 4.3.2 MATERIAL FRÅN LAGER TILL KUND... 23 4.3.3 ANKOMMANDE GODS TILL LAGER... 24 IV

4.3.4 ANALYS AV LAGERHANTERINGSPROCESSEN... 25 5 RESULTAT OCH LÖSNINGSFÖRSLAG... 26 5.1 INTERNA MATERIALTRANSPORTER... 26 5.1.1 FÖRDELNING AV TRANSPORTER... 26 5.1.2 STANDARDISERING AV ARBETE... 27 5.2 LAGERHANTERING... 28 5.3 FRAMTIDA LÖSNINGSFÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRAD LAGERHANTERING... 28 5.3.1 FÄRDIGT MATERIAL FRÅN TILLVERKNINGEN... 29 5.3.2 MATERIAL FRÅN LAGER TILL KUND... 30 5.3.3 ANKOMMANDE GODS TILL LAGER... 31 5.4 FÖRÄNDRING AV WIRE:S LAGERHANTERING PÅ KORT SIKT... 32 5.4.1 FÄRDIGT MATERIAL FRÅN TILLVERKNINGEN... 32 5.4.2 ANKOMMANDE GODS TILL LAGER... 33 6 SLUTSATS... 34 6.1 INTERNA MATERIALTRANSPORTER... 34 6.2 LAGERHANTERINGSPROCESSEN... 34 6.2.1 FÖRBÄTTRING AV LAGERHANTERINGSPROCESSEN PÅ KORT SIKT... 35 6.2.2 FÖRBÄTTRING AV LAGERHANTERINGSPROCESSEN PÅ LÅNG SIKT... 35 7 DISKUSSION... 36 REFERENSER... 37 BILAGA A: LAYOUT ÖVER FABRIKEN... 1 BILAGA B: SPAGETTIDIAGRAM ÖVER INTERNA TRANSPORTER... 2 BILAGA C: IN- OCH UTRUTOR SAMT UPPSTÄLLNINGSPLATSER FÖR RESPEKTIVE FLÖDE... 3 V

1 INLEDNING I detta inledande kapitel introduceras läsaren till undersökningens ämnesområde. Kapitlet mynnar ut i undersökningens syfte samt vilka avgränsningar som gjorts för studien. 1.1 MATERIALHANTERING Materialhantering är ett begrepp som innefattar all hantering av material från råvara till färdig produkt och utgör en kritisk aktivitet för vilken nivå av leveransservice och kostnadseffektivitet som en verksamhet kan åstadkomma (White, 1990). Genom att skapa förutsättningar för att åstadkomma effektiv materialhantering kan en verksamhet bli mer kostnadseffektiva och produktiviteten kan öka till följd av effektivare utnyttjande av verksamhetens resurser. Det övergripande målet med materialhantering är att förflyttningar och hantering av material ska ske så effektivt som möjligt genom att minska hantering och transportavstånd (Gattorna, Day, & Hargreaves, 1991). Det finns ingen allmän strategi för hur materialhantering bäst utförs, utan strategin och utförande av materialhantering måste anpassas specifikt efter verksamheten. Coyle et al. (1996) har listat ett antal allmänna mål som styrningen av materialhantering bör utgå ifrån; - Minska onödig hantering och transporter. - Minska manuell förflyttning och arbete. Automatisera så långt som möjligt. - Utnyttja lagerlokaler effektivt vad gäller plats- och hanteringseffektivitet. - Skapa effektiva och säkra arbetsförhållanden. - Välj materialhanteringsutrustning anpassat för verksamheten I denna rapport presenteras en studie som avsett undersöka hur en intern materialhanteringsprocess kan effektiviseras, med fokus på interna transporter samt lagerhantering. Undersökningen har bedrivits som en fallstudie, vilken har utförts på Wire and Heating Technology i Sandviken. Undersökningen har haft sin utgångspunkt från ovan listade mål för effektiv materialhantering. 1.2 OM FALLFÖRETAGET Wire and Heating Technology är en ledande global aktör med totalt 600 medarbetare runt om i världen, varav cirka 250 personer är placerade i Sandviken. Verksamheten omfattar utveckling, tillverkning och försäljning av rostfria och höglegerade trådprodukter. Tillverkningen i Sandviken består av tre huvudområden: fjädertråd, svetsprodukter samt medicin & finmekanik. Produkterna är viktiga komponenter för tillverkning inom exempelvis bil-, process-, ur-, olja- och gasindustrin, aerosol-, elektronik-, medicin- och finmekanikområden. Wire and Heating Technology kommer enbart benämnas som Wire vidare i rapporten. 1

1.2.1 PRODUKTIONSORGANISATION Produktionen på Wire är flödesgrupperad och utgörs av totalt fem olika flöden; Fjäder, Platt, Energi (förfabriken), Svets samt Medicin & Finmekanik. Respektive flödes produkter tillverkas till största delen inom det egna flödet men starten och slutet är gemensam. Förfabriken ansvarar för starten av flöden, vilket innebär intag av valstråd, betning och beläggning av smörjmedelsbärare. Packningen, en enhet inom avdelningen Intern logistik, ansvarar för slutet av flödet vilket innebär emballering av ringar och längder samt packning av kundorder och lagerläggning av färdigt material. Inom Wire:s avdelning Intern logistik finns en enhet som kallas för Intern service, IS. IS har en materialhanterande roll inom fabriken och ansvarar för att lossa ankommande gods, med undantag för valstråd, samt för att utföra de längre transporterna av material mellan maskiner och flödesavsnitt. Wire har, precis som många andra företag, målet att förbättra sin verksamhet. Ett område som inte studerats i vidare utsträckning är den interna materialhanteringen som innefattar interna transporter av material samt processen vid lagerläggning av färdigt material, vilket utgör ämnet för denna undersökning. 1.3 PROBLEMBAKGRUND Inom Wire förflyttas materialet mellan operationer och maskinerna med truck. Generellt gäller att maskinoperatörer transporterar material under kortare sträckor, exempelvis mellan maskiner inom det egna flödet och att IS utför de längre transporterna som uppkommer då material ska transporteras mellan flöden. Undantag antas dock förekomma från denna praxis. Wire önskar att så stor del som möjligt av de interna transporterna förläggs på IS, så att maskinoperatörernas frånvaro från maskinerna kan hållas till ett minimum. I dagsläget saknas dock kännedom om hur de interna transporterna är fördelade mellan maskinoperatörer och IS samt om hur samverkan mellan olika avdelningar inom fabriken fungerar. Det finns ett behov från företaget av att kartlägga de interna transporterna för att se vem som utför vilka transporter och mellan vilka operationer materialet transporteras. Målsättningen är att undersöka hur Wire genom ökad intern samverkan kan förbättra de interna materialtransporterna, genom att skapa ett effektivare flöde av material inom fabriken. Färdigt material från tillverkningen som antingen ska packas och levereras till kund eller som ska placeras i lager, transporteras till en tillfällig lagerplats, som vidare i rapporten kommer benämnas som T-ställage. T-ställaget finns placerat i anslutning till fabrikens utlastningskaj samt packningsavdelningen. När material ska packas mot kundorder hämtas det från T-ställaget av packningspersonal som transporterar det med truck till packningslokalen. Där packas, emballeras och märks materialet innan det körs till en uppställningsplats på golvet vid utlastningskajen. En lastbil kommer sedan med jämna mellanrum och hämtar färdigt gods som ska levereras till kund. Att leverera material i rätt tid till kund är packningsavdelningens högsta prioritet och att lagerlägga färdigt material utförs i mån av tid. Färdigt material som ska lagerläggas tenderar därför att bli kvar en längre tid i T-ställaget innan det fysiskt placeras i Wire:s färdiglager. Wire är även distributör för ett antal produkter som inkommer till fabriken i form av färdigt gods. Produkterna levereras till Wire med lastbil och ska direkt lagerläggas i färdiglagret. Vid leverans lossas godset från lastbilen av IS, vilka kör in materialet och placerar det tillfälligt. Ofta placeras det på golvet och inte i ställage. Efter några dagar eller ibland veckor lagerläggs materialet och ställs upp i färdiglagrets ställage. Det finns ett behov av att granska processen vid lagerhanteringen av färdigt material och inköpt 2

gods närmare. Detta för att undersöka vilka faktorer som orsakar att mycket tid åtgår innan färdigt material från produktionen samt inköpt gods lagerläggs i färdiglagret. 1.4 SYFTE Studien syftar till att kartlägga och analysera en intern materialhanteringsprocess, med fokus på interna materialtransporter och lagerhantering. Studien ska identifiera arbetssätt som klargör hur ökad samverkan kan förbättra intern materialhantering. Målet med studien är att utifrån kartläggning och analys föreslå förbättringsåtgärder som fallföretaget kan vidta. För processen vid lagerhantering av färdigt material kommer förslag att lämnas på kort respektive lång sikt. Undersökningen kommer att ske genom; - En övergripande kartläggning av de interna materialtransporterna. - En detaljerad processkartläggning av processen vid lagerläggning av färdigt material. 1.5 AVGRÄNSNING Med avseende på studiens omfattning har undersökningen begränsats till ett antal faktorer; - Studien kommer utföras på fallföretaget Wire and Heating Technology i Sandviken. - Endast de interna materialtransporterna som sker inomhus på Wire samt utförs av intern personal kommer att beröras. - Vid undersökningen har hänsyn tagits till respektive produktionsavsnitts layout, men undersökningen innefattar ingen redesign av fabrikens layout. - Undersökt lagerhantering innefattar enbart hanteringen av färdigt material och inköpt gods. Hantering som uppstår vid mellanlager och buffertplatser under tillverkningsprocessen innefattas ej i aktuell utredning av lagerhanteringen. - Undersökningens resultat och lösningsförslag kommer att grundas på teori hämtat från Lean production med anledning av att undersökt fallföretag arbetar med principer inom Lean-filosofin. - Implementering kommer ej att utföras under studiens förfarande. - Studien kommer att pågå från september år 2010 till januari år 2011. 3

2 METOD I detta kapitel presenteras undersökningens forskningsansats samt det tillvägagångssätt som undersökningen utförts enligt. 2.1 UNDERSÖKNINGSMETOD En undersökningsmetod är det vetenskapliga, accepterade och problembaserade tillvägagångssätt som används i en undersökning för att angripa ett valt problem (Rienecker & Jorgensen, 2008). Undersökningsmetoden kan vara sammansatt av flera olika metoder som finns tillgängliga inom undersökt ämne och ska leda undersökningen från problemformulering till slutsats (ibid.). I denna undersökning studeras den interna materialhanteringen med fokus på interna materialtransporter och processen vid lagerläggning av färdigt material. De interna materialtransporterna kommer att undersökas utifrån det arbetssätt de utförs på, vem som utför transporterna samt vilka transportvägar som används. I undersökningen av lagerläggning av färdigt kommer personalens arbetssätt i processen att granskas för att ta reda på hur lagerläggningen utförs, vilka arbetssteg som ingår och vilka organisatoriska faktorer som påverkar dess utförande. 2.1.1 VAL AV UNDERSÖKNINGSMETOD Inom studerad organisation finns en viss mängd kunskap om den interna materialhanteringen. Dock är kunskapen om hur arbetet vid de interna transporterna och lagerläggningen av färdigt material utförs spriden på flera nivåer inom Wire och kunskapen existerar därför från olika perspektiv. Ledningen uppfattar exempelvis processen kring de interna transporterna på ett visst sätt, materialplanerare på ett annat och truckförarna som utför arbetet ur ett tredje perspektiv. Det samma gäller för lagerhanteringen av färdigt material. Processerna måste undersökas ur en helhet, där hänsyn tas till de olika perspektiven för att en förändring av processerna inte ska leda till suboptimering i en annan del av organisationen. För att förstå helheten och sambandet mellan olika händelser har studien utförts med en explorativ ansats. Patel et al. (2003) beskriver explorativa undersökningar som utforskande där händelseförlopp beskrivs utifrån flera perspektiv och infallsvinklar. Olsson et al. (2007), uttrycker att syftet med explorativa studier är att finna så mycket kunskap som möjligt för att ta reda på orsakssamband för ett specifikt område. De interna transporterna och processen vid lagerläggning av färdigt material är två relativt oregelbundna processer. De är oregelbundna i den bemärkelsen att de inte utförs enligt någon fastställd tidsplanering och kontinuitet, utan utförs efter ett varierat behov över tiden. Tillämpat arbetssätt och organisatorisk samverkan påverkar således effektiviteten i processerna. För att undersöka hur samverkan kan förbättra intern materialhantering har undersökningen genomförts som en fallstudie. En fallstudie beskrivs av Patel et al. (2003) som en undersökning som bedrivs på en mindre avgränsad grupp. Där ett fall kan bestå av exempelvis en individ, en grupp individer, en organisation eller en situation. Vidare beskriver Patel et al. (2003) att fallstudier är användbara när en undersökning avser att studera processer och förändringar utifrån ett helhetsperspektiv. Genom att undersöka interna materialhanteringsprocesser genom en fallstudie, kan en djupare förståelse skapas för vilka faktorer som påverkar samverkan inom en organisation för de interna transporterna och lagerhantering. 4

Undersökningen har haft en kvalitativ ansats i syfte att beskriva och analysera de interna transporterna samt lagerhanteringsprocessen i dess naturliga sammanhang. En kvalitativ ansats innebär enligt Patel et al (2003), att tolkande svar eftersöks för en situation. Svaren ska besvara frågor om vad som förekommer samt vilka de underliggande mönstren är för en viss situation (ibid.). I företaget finns ett behov av att undersöka den interna materialhanteringen ur ett helhetsperspektiv för att skapa förståelse för varför arbetet sker enligt ett visst sätt och vilka faktorer som har inverkan på arbetets utformning. En djupare förståelse och en helhetssyn är nödvändigt för att kunna analysera situationen korrekt med hänsyn till vilka påverkansfaktorer som inverkar på en viss process. Detta är viktigt att ta i beaktande vid framtagandet av en effektivare lösning. 2.2 DATAINSAMLING Data kan klassificeras som antingen sekundärdata eller primärdata beroende varifrån data är hämtad (Patel & Davidson, 2003). Sekundärdata är data som införskaffats i ett annat syfte än för den tänkta studien, medan primärdata är data som samlas in specifikt för undersökningen (Saunders, Lewis, & Thornhill, 2009). Denna undersökning innefattar ett område som tidigare inte studerats av undersökt fallföretag, datainsamlingen utgörs därför övervägande av primärdata. Datainsamlingen har skett genom observationer och intervjuer, där fokus riktats mot hur processerna vid interna transporter samt lagerläggning av färdigt material genomförs av personal samt vilka organisatoriska faktorer som påverkar processernas utförande. I undersökningens analys har sekundärdata använts från företagets databas innehållande fallföretagets kostnadsposter. 2.2.1 OBSERVATION Observationer används för att undersöka ett område i dess naturliga miljö (Patel & Davidson, 2003). Genom att betrakta situationen och beteenden inom valt område kan situationen upplevas med egna ögon vilket ökar möjligheten att få rätt information istället för att få den återberättad (ibid.). Observationer kan vara strukturerade eller ostrukturerade beroende på vilken typ av information som önskas. Skillnaden mellan strukturerade och ostrukturerade observationer är angreppssättet för hur de utförs. Vid strukturerade observationer är det på förhand bestämt vilka skeenden som ska observeras och vid ostrukturerade observationer observeras ett område i sin helhet med syftet att samla in så mycket information som möjligt (ibid.). Olsson et al. (2007) menar att oavsett om observationen är strukturerad eller ostrukturerad till sin karaktär, bör observatören bestämt sig för vad som ska observeras, hur observationen ska registreras samt vilket förhållningssätt observatören ska ha vid observationstillfället. Vidare kan en observation klassificeras som direkt, indirekt eller deltagande (Olsson & Sörensen, 2007). I en direkt observation observeras skeenden och händelser som utspelas i valt område. Under en indirekt observation observeras exempelvis processregistreringar och mätvärden. Om observatören genomför observationen och samtidigt deltar i arbetet kallas detta för deltagande observation (ibid.). I denna undersökning har de interna materialtransporterna undersökts med observationer av både direkt och indirekt karaktär. Direkta observationer har skett genom att vid flera tillfällen observera de materialtransporter som utförs. Vid observationen har fokus riktats mot hur truckföraren arbetar, dvs. vilket arbetssätt som tillämpas samt hur hantering, exempelvis i form av omlastning och förflyttning, sker och fungerar i praktiken. Detta har dokumenterats i skisser och genom kortare noteringar på en karta över fabriken. Indirekta observationerna har skett genom att granska erhållen data i form av en registrering av utförda materialförflyttningar. Registreringen innehöll information om vilken vikt som årligen 5

transporterats mellan olika operationer. Genom att strukturera och sortera dessa registreringar kunde de mest frekvent använda transportvägarna urskiljas. Detta dokumenterades genom att rita transportsträckorna i framtagen karta över fabriken. De direkta och indirekta observationerna har huvudsakligen varit strukturerade såtillvida att syftet har varit att studera transportvägar, arbetssätt och samverkan. Under tiden som detta genomfördes noterades även andra faktorer som vid tillfället ansågs kunna påverka situationen, vilket innebär att även ostrukturerade observationer bedrivits. Under avsnitt 2.4 Tillvägagångssätt beskrivs genomförandet av observationerna närmare. 2.2.2 INTERVJU Olsson et al. (2007) beskriver en intervju som en dialog mellan två personer, där kunskap försöker erhållas från undersökningspersonens värld. Beroende på valt syfte för undersökningen finns olika intervjutekniker att tillämpa, där intervjuerna kan vara ostrukturerade eller semistrukturerade. Vilken teknik som används beror på den typ av analys som önskas genomföras. Vid semistrukturerade intervjuer ställs samma frågor till alla intervjupersoner, vilket är tillfördel i om syftet är att jämföra en situation (Patel & Davidson, 2003). Vid ostrukturerade intervjuer ställs frågor vartefter intervjun pågår, intervjupersonen får större utrymme att svara på frågorna med mer uttömmande svar om ett område eller situation (ibid.). I denna undersökning har enbart ostrukturerade intervjuer används för att undersöka de interna materialtransporterna samt lagerhanteringsprocessen. Syftet har varit att få reda på så mycket information som möjligt om hur de interna transporterna och lagerläggningen av färdigt material utförs av personal samt vilka faktorer som påverkar dess arbete. Intervjuerna har skett utan styrning av intervjuad person, men har begränsats till att enbart behandla de interna materialtransporterna samt lagerläggningen av färdigt material. Vid undersökningen av de interna materialtransporterna har intervjuerna varit riktade mot att behandla arbetssätt, rutiner, utförande och frekvens. Samtlig personal inom IS har intervjuats för att få information kring hur de arbetar och varför de utför de interna transporterna på ett visst sätt. Intervjuer med IS har skett upprepat under undersökningens utförande dels för att komplettera uppgifter och dels för att validera att faktorerna kring de interna materialtransporterna uppfattats korrekt. Intervjuer har även skett med ett antal maskinoperatörer inom respektive flöde där de fått berätta om deras perspektiv kring de interna materialtransporterna samt vilka faktorer som påverkar deras arbetssätt vid materialhantering. Efter att information samlats från IS och maskinoperatörer intervjuades samtliga flödeschefer. Detta för att undersöka hur deras syn på de interna materialtransporterna kan kopplas samman med hur IS och maskinoperatörer beskrivit materialtransporterna. Avsikten har även varit att ta del av respektive flödeschef framtida planering som kan ha påverkan för de interna transporterna. Lagerhanteringsprocessen har undersökts med intervjuer av två terminalarbetare, vilka ansvarar för det administrativa arbetet med färdiglagret. Intervjuerna har varit inriktade mot att undersöka vilka faktorer som påverkar lagerhanteringsprocessen genom att fråga hur de utför det administrativa arbetet samt vilka organisatoriska beslutspunkter som påverkar lagerhanteringsprocessen. Intervjuerna har även syftat till att ta reda på vilken typ av information som krävs om materialet när det ska lagerläggas i färdiglagret. Terminalarbetarna har intervjuats vid flera tillfällen under arbetets gång. För att undersöka hur lagerhanteringsprocessen fysiskt utförs har tre personer från packningsavdelningen intervjuats. Intervjuerna har handlat om arbetssätt och rutiner för hur de utför lagerläggningen av färdigt material, samt vilka arbetssteg lagerhanteringsprocessen innehåller. För att erhålla kunskap om hur en framtida 6

lagerhanteringsprocess skulle kunna se ut har en person på Distribution Center Sandvik (DCS), intervjuats vid ett tillfälle. Syftet var att erhålla information kring hur DSC fungerar samt vilken typ av IT-stöd som de i dagsläget använder sig av. För att undersöka huruvida ett IT-baserat lagerhanteringssystem skulle kunna integreras med befintligt affärssystem på Wire genomfördes intervjuer med en person på Wire:s ITavdelning vid totalt två tillfällen. Vid det senare intervjutillfället intervjuades även Wire:s logistikchef. Under avsnitt 2.4 Tillvägagångssätt beskrivs metodiken kring detta närmare. 2.3 LITTERATURSTUDIER För undersökningen har litteraturstudier genomförts från böcker, rapporter, vetenskapliga artiklar samt genom sökningar på internet. Syftet har varit att identifiera forskning och slutsatser som redan finns sammanställd inom ämnet intern materialhantering. Detta har använts som en utgångspunkt samt som stöd vid analys av undersökningen. Vid litteraturstudierna har flera olika sökord använts, där några avser ett brett ämnesområde medan andra är mer avgränsade och specifika till sin karaktär. Sökningar av vetenskaplig litteratur har gjorts via Luleå tekniska universitets databaser. Nedan följer en lista av använda sökord; Intern logistik Internal logistics Interna transporter Internal transports Interna servicesystem Service operations management Lager Inventory Lagerstyrning Inventory management Materialhanteringssystem Materials handling system Materialhantering Materials handling Distributionssystem Distribution system Distribution management Interna servicesystem Internal service system Materialflöde Flow of materials Identifieringssystem Identification system Lagersystem Inventory systems Lean production Kanban Transport-Kanban 2.4 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Arbetet med studien inleddes med att uppdatera en av fallföretaget erhållen karta över fabrikens layout. Detta ansågs vara av stor vikt då studiens analys till stora delar påverkas av fabrikens layout. Därefter genomfördes direkta och ostrukturerade observationer för att få en helhetsbild av de interna transporternas händelseförlopp. Detta steg i arbetsprocessen var av stor betydelse eftersom några sekundärdata inom studerat område ej fanns att tillgå. De färdrutter IS utförde vid transport av material dokumenterades i form av skisser på en karta och noteringar fördes som stöd för minnet. Observationer genomfördes vid flera tillfällen och sammanställdes till en slutlig skiss som visade var IS hämtar material och var de lämnar material, dvs. färdruttens start och slut punkt. Skissens giltighet kontrollerades sedan med personal genom ostrukturerade intervjuer för att säkerställa att situationen uppfattats korrekt. Missförstånd och feltolkningar som uppstått vid observationen korrigeras på skissen. Vid observationen antogs att ett visst bortfall förekom av de interna transporternas färdrutter. På grund av fabrikens storlek och variation av arbetsuppgifter är alla transporter inte möjliga att observera. För att täcka detta bortfall gjordes en indirekt observation med hjälp av, vid fallföretaget befintlig data från alla 7

material förflyttningar som skett inom fabriken hittills under år 2010. Dessa data innefattade uppgifter om förflyttningar mellan maskiner samt vilken vikt som transporterats. Ett urval av de transporterna som transporterat mer än 150 ton per år valdes ut för vidare undersökning. Dessa uppgifter och med underlag från tidigare genomförd observation om var IS i dagsläget hämtar respektive lämnar material, användes sedan för att rita in transportvägarna i ytterligare en skiss. Urvalet antas representera de transporter som utförs mest frekvent inom anläggningen. Skissen validerades på samma sätt som tidigare, genom ostrukturerade intervjuer med berörd personal. Vid insamling av data för processen vid lagerläggning av färdigt material genomfördes ostrukturerade intervjuer med personal från packningsavdelningen, terminalarbetare, IT-avdelningen samt Wire:s logistikchef. Detta gav information kring hur processen fungerar idag och utgjorde ett underlag för idéer till framtagandet av en ny lagerlösning. Som komplement till detta samlades information in genom ett studiebesök på sandviks centrallager Distribution Center Sandviken. Syftet var att med egna ögon erhålla kunskap och skapa förståelse för hur en automatiserad lösning kan se ut. Den information som framkom vid intervjuerna anses tillförlitliga då samma uppgifter bekräftats av flera personer. Processen för lagerhanteringen av färdigt material visualiserades genom detaljerad processkartläggning, vilken validerades med tidigare intervjuad personal för att säkerställa dess giltighet. 2.5 RELIABILITET OCH VALIDITET Vid en undersökning måste graden av reliabilitet och validitet vara tillräckligt god för att resultatet ska kunna anses pålitligt. Reliabiliteten är undersökningens tillförlitlighet, det vill säga; erhålls samma resultat vid upprepade mätningar? Validiteten är ett mått på i hur stor utsträckning undersökningen mäter det som avses mätas (Patel & Davidson, 2003). Eriksson et al. (2001) skriver att en undersökning bör ha hög reliabilitet och ge samma resultat om mätningen upprepas för ett annat urval och oberoende av undersökare. Vidare menar samma författare att reliabiliteten i en tolkande utredning kan vara svår att bedöma. I denna studie har triangulering använts för att ge så hög reliabilitet som möjligt. Triangulering innebär att flera metoder för datainsamling kombineras för att erhålla data från olika infallsvinklar och perspektiv (Patel & Davidson, 2003). Genom upprepade och kontinuerliga avstämningar har validiteten i undersökningen fortlöpande följts upp för att säkerställa att undersökningen fortgått i rätt riktning. Detta har skett genom medverkan på bestämda veckomöten med Wire:s logistikavdelning där detta examensarbete tagits upp som en separat punkt i mötets dagordning. Vidare har kontinuerliga handledningspass med handledare på Sandvik samt handledare på Luleå tekniska universitet förekommit under hela studiens förfarande. Studiens reliabilitet och validitet hade kunnat förbättras genom att öka omfattningen av studien till att innefatta alla interna transporter som utförs samt genom att mer resurser i form av utrustning funnits att tillgå under studiens genomförande. Studiens reliabilitet skulle exempelvis ha kunnat förbättras genom att använda GPS-utrustning vid identifiering och mätning av utförda transport rutter. Studiens validitet kan antas ha varit högre om undersökningen hade kunnat bedrivas under en längre tidsperiod. Graden av validitet skulle därigenom kunna följas upp under en längre tidsperiod för att säkerställa att undersökningen mäter vad som avses mätas. 8

3 TEORETISK BAKGRUND I detta kapitel beskrivs den teoretiska bakgrund som undersökningen vilar på. Kapitlet syftar även till att ge läsaren en förståelse för materialhantering ur ett vidare perspektiv. 3.1 LOGISTIK Logistik kan beskrivas som läran om effektiv materialstyrning från råvara till kund, med det övergripande målet att skapa en hög leveransservice till så låg kostnad som möjligt (Bjornland, Persson, & Virum, 2003). Logistik innefattar flödet av information och material, både internt och externt för en organisation och täcker in en brett spektra av aktiviteter. I denna rapport läggs fokus på en verksamhets interna logistikaktiviteter varvid någon närmare beskrivning av externa aktiviteter har utelämnats. Intern logistik innefattar den egna verksamhetens material- och produktionsstyrning. För att skapa en effektiv intern logistik måste verksamhetens funktioner integreras i ett affärssystem som gör det möjligt för flödet av information och material att flyta på så smidigt som möjligt (ibid.). 3.1.1 DEN LOGISTISKA MÅLMIXEN Enligt Oskarsson et al. (2006) är målet med logistik att uppnå så kostnadseffektiv leveransservice till kund som möjligt. Kortfattat kan det beskrivas med att kunden ska få de produkter de efterfrågar i rätt tid och vid rätt plats utan att produktionen kostar för mycket. För att åstadkomma hög leveransservice och kostnadseffektiv produktion kan ett antal val av strategier tillämpas. En hög leveransservice till kund kan exempelvis åstadkommas genom att en verksamhet levererar direkt från ett färdiglager (Segerstedt, 2009). Ledtiden från att kunden beställer en produkt till dess att den kan levereras är kort, vilket ökar graden av leveransservice till kund. Dock minskar denna strategi verksamhetens kostnadseffektivitet genom att en stor mängd produkter måste hållas i lager. Lager binder kapital och medför kostnader i form av exempelvis hantering, utrustning och lokal (ibid.). En verksamhet måste således fatta ett beslut kring vilken nivå av leveransservice kunden ska erbjudas samt till vilken kostnad detta får ske. Graden av flexibilitet är en annan viktig aspekt för en verksamhets att ta i beaktande i dess produktionsstrategi. White (1990) menar att flexibilitet är ett måste för en verksamhet för att kunna svara mot en föränderlig efterfrågan på marknaden och för att åstadkomma effektivitet. En strategi för en verksamhet att vara flexibel och samtidigt åstadkomma en hög leveransservice till kund är att öka tillgängliga resurser i form av maskiner och personal. Genom att alltid ha resurser redo att arbeta med en kundorder så fort det inkommer ökar graden av leveransservice och verksamheten blir flexibel. En sådan strategi kräver inget lager men medför höga kostnader i form av bland annat lågt resursutnyttjande (Segerstedt, 2009). 9

Verksamheten måste bestämma vilken nivå av leveransservice som erbjudas kund, vilken kapitalbindning som är möjlig samt vilken nivå av resursutnyttjande verksamheten kan åstadkomma. Figur 1 nedan symboliserar förhållandet och avvägningen mellan leveransservice, kapitalbindning och utnyttjande av resurser. LEVERANSSERVICE UTNYTTJANDE AV RESURSER KAPITALBINDNING Figur 1: Avvägning mellan leveransservice, kapitalbindning och utnyttjande av resurser. Källa: Segerstedt, 2009. 3.2 MATERIALHANTERING Materialhantering är en kritisk aktivitet för vilken nivå av leveransservice och kostnadseffektivitet som verksamhet kan åstadkomma (White, 1990). Begreppet materialhantering innefattar nämligen all hantering av material från råvara till färdig produkt (Gattorna, Day, & Hargreaves, 1991). Beroende på vilken metod och tillvägagångssätt som en verksamhet väljer att använda för att flytta, lagra, hantera och kontrollera material påverkas graden av leveransservice till kund och verksamhetens kostnadseffektivitet (White, 1990). Målet är att genomföra förflyttningar och hantering så effektivt som möjligt, genom att minska hantering och transportavstånd (Gattorna, Day, & Hargreaves, 1991). Materialhantering ingår i hela materialflödet, från leverantör till kund och inverkar således på effektiviteten i en verksamhets materialförsörjningssystem, produktionssystem samt distributionssystem. I Figur 2 nedan visas en bild över hur materialhantering ingår i ett materialflöde. Cirkeln i figuren symboliserar det område som denna rapport önskar undersöka; de interna transporterna samt lagerhanteringsprocessen för färdigt material. MATERIALFÖRSÖRJNINGSSYSTEM PRODUKTIONSSYSTEM DISTRIBUTIONSSYSTEM LEVERANTÖR LAGER LAGER TRANSPORT PIA PIA TRANSPORT TRANSPORT KUND PIA = Produkter i arbete Figur 2: Exempel på ett materialflöde i en verksamhet. Källa: Jonsson & Mattsson, 2005. 10

Bloomberg et al. (2002) skriver att materialhantering kan stå för mellan 30-70% av en verksamhets tillverkningskostnader, beroende på industri. Eftersom materialhanteringen i sig inte tillför produkten något värde för kund, utan är endast är ett moment för att föra en produkt framåt i tillverkningskedjan kan materialhantering klassas som ett slöseri. Att fullständigt eliminera materialhantering ur en verksamhet kan vara praktiskt omöjligt, istället handlar det om att kontinuerligt förbättra materialhanteringsprocessen så långt som möjligt. Coyle et al. (1996) menar att en effektiv materialhantering medför att verksamheten blir mer kostnadseffektiva, genom att produktiviteten ökar till följd av effektivare utnyttjande av verksamhetens resurser. Om en verksamhet har ineffektiv materialhantering skriver Bloomberg et al. (2002) att detta kan visa sig i verksamheten genom ett antal olika situationer. Ineffektiv materialhantering kan exempelvis orsaka att produkter placeras i mittgångar som egentligen ska hållas fria, överhantering sker av produkter, dålig ordning förekommer vid hantering av material, brist råder på delar och artiklar, spill och skadat material inträffar, omfattande mängder skrotat material uppstår, överdrivet långa transportsträckor krävs samt lokalerna är smutsiga (ibid.). Hur en verksamhet ska strukturera och styra sin interna materialhantering måste anpassas efter verksamheten och rådande situation. Verksamhetens produktionsstrategi, dess resurser, layout och fysiska placeringar är faktorer som bör tas i beaktande. Coyle et al. (1996) har listat ett par allmänna mål som styrningen av materialhantering bör utgå ifrån; - Minska onödig hantering och transporter. - Minska manuell förflyttning och arbete. Automatisera så långt som möjligt. - Utnyttja lagerlokaler effektivt vad gäller plats- och hanteringseffektivitet. - Skapa effektiva och säkra arbetsförhållanden. - Välj materialhanteringsutrustning anpassat för verksamheten. De ovan beskrivna råden om hur det går uppnå eller skapa effektiv materialhantering är tillstånd som kan åstadkommas genom att tillämpa metoder och arbetssätt inom Lean production, vilket beskrivs närmare under nästkommande avsnitt. 3.3 LEAN PRODUCTION Lean production är en tillverkningsfilosofi med visionen om att eliminera allt slöseri ur en verksamhet för att skapa en effektiv produktion (Petersson, Johansson, Broman, Blucher, & Alsterman, 2008). Kunden är utgångspunkten inom filosofin och tankesättet bygger på att verksamheten ska eliminera alla former av slöseri. Slöseri innefattar alla aktiviteter som inte skapar värde för kunden. Genom att driva ut alla former av slöseri och förenkla verksamhetens processer kan behovet av arbetstid, lager, utrymme samt arbetsresurser minskas. Till följd av detta minskar verksamhetens kostnader (ibid.) Att helt eliminera allt slöseri är dock praktiskt omöjligt men filosofin är ett förhållningssätt som innebär att outtröttligt sträva mot perfektion genom ständiga förbättringar. Förbättringsarbetet sker utifrån att utmana verksamheten så att avvikelser i form av slöseri synliggörs för att de ska kunna elimineras eller åtminstone reduceras i verksamheten (ibid.). 11

3.3.1 KAIZEN Kaizen är ett övergripande arbetssätt inom Lean production som innebär att kontinuerligt införa små förbättringar i verksamheten. Arbetet ska verka på samtliga nivåer inom en organisation, från ledare till golvpersonal, där arbetet leds uppifrån men drivs underifrån (Meland & Meland, 2006). Ordet Kaizen är en japansk benämning som kan översättas till förändring till det bättre (12Manage, u.d.). Inom Kaizen är helhet och delaktighet två centrala begrepp (Meland & Meland, 2006). Till stora delar bygger arbetssättet på att medarbetaren själv ska se vad denne kan bidra med för att verksamheten som helhet ska nå uppsatta mål. Genom att medarbetaren själv är med och påverkar sin arbetssituation för att förändra den till det bättre, skapas ett även ett positivt arbetsklimat och engagerade medarbetare (ibid.). Innehållet i Kaizen kan delas in i fyra delar; lösning av vardagsproblem, effektivisering, trivsel samt Kaizen i det strategiska arbetet (Meland & Meland, 2006). Verksamheten behöver inte utföra alla delar inom Kaizen, utan kan välja det som verksamheten för tillfället har störst behov av. Gemensamt för samtliga är att arbetet sker genom problemlösning, uppföljning och utvärdering (ibid.). Att synliggöra och identifiera problem är en början till att förändra och förbättra verksamheten. Problem som identifieras ska lösas och sedan följas upp och utvärderas. Ständiga förbättringar handlar om att kontinuerligt utmana och förbättra nuläget och att åtgärda avvikelser så att de inte kommer att inträffa igen (Segerstedt, 2009). En förutsättning för allt förbättringsarbete är att arbetet är standardiserat så att avvikelser som skiljer sig från det normala kan identifieras (Petersson, Johansson, Broman, Blucher, & Alsterman, 2008). 3.3.2 STANDARDISERAT ARBETE Det är dagens standardiseringsarbete, som morgondagens förbättringar kommer att utgå ifrån (Citat av Henry Ford, 1926) Standardiserat arbete innebär att arbetsuppgifter och moment utförs enligt samma och det bäst kända tillvägagångssätt varje gång de utförs (Segerstedt, 2009). Detta innebär att oavsett vilken operatör som utför arbetet ska det utföras enligt den bestämda standarden. Davis & Standard (1999) har tagit fram viktiga aspekter kopplat till standardiserat arbete; 1) Standardiserat arbete är inte statiskt, när bättre arbetsmetoder identifieras ska standarden uppdateras. 2) Genom standardiserat arbete minskar variationen eftersom arbetet hela tiden sker enligt samma tillvägagångssätt. Variationer i form av fel och avvikelser blir lättare att upptäcka när de inträffar. 3) Standardiserat arbete är nödvändigt för ständiga förbättringar. 12

3.3.3 ELIMINERA SLÖSERI I arbetet med ständiga förbättringar är målet att reducera allt slöseri ur verksamheten i strävan efter perfektion. En utgångspunkt är att se till vad som skapar värde för kunden och utifrån det klassificera aktiviteter som antingen värdeskapande eller icke värdeskapande. Där alla icke värdeskapande aktiviteter ska elimineras. (Petersson, Johansson, Broman, Blucher, & Alsterman, 2008). Inom Lean production talas om sju former av slöseri inom tillverkning och service. Dessa är överproduktion, väntan, transport, överarbete, lager, rörelse och produktion av defekta produkter (Bicheno, 2007); - Överproduktion: Överproduktion innebär att tillverka mer än kunden efterfrågar. Denna typ av slöseri bidrar till alla andra former av slöseri och anses därmed vara den värsta formen. - Väntan: När material inte bearbetas eller är i rörelse befinner det sig i väntan. Väntan innebär ett avstannande i produktionsflödet och påverkar direkt ledtiden negativt. - Transport: Den enda typen av transport kunden möjlig är villig att betala för är den transport som produkten levereras med till kund. Alla interna transporter tillför inte produkten något värde och är därför rent slöseri. - Överarbete: Överarbete innebär att produkten genomgår, för kunden, onödiga arbetsmoment. Detta kan exempelvis inträffa om produkten tillverkas av högre kvalitet än vad som efterfrågas av kund. - Lager: Lager används många gånger som en säkerhet i verksamheten men i själva verket kan det dölja problem i produktionen, vilka bör synliggöras så att de kan elimineras. Lager binder kapital och blir därför beroende av räntesats. Det är fördelaktigare om det bundna kapitalet istället kan användas till investeringar. - Rörelse: Rörelse i tillverkningen tillför inget värde till produkten. Arbetet bör utformas så att onödiga rörelser reduceras eller helst elimineras. - Produktion av defekta produkter: Om defekta produkter produceras uppkommer slöseri i form av arbete att rätta till det som inte blev rätt från början. För defekter bör utredning genomföras för att rätta till rotorsaken till problemet. Ibland läggs ytterligare ett slöseri till vilket är outnyttjad kompetens. Detta slöseri innebär att personalens kompetens inte utnyttjas fullt ut, verksamheten riskerar att gå miste om medarbetare och möjliga förbättringar (Bicheno, 2007). 3.3.4 5S 5S är en systematisk metod inom Lean production som kan användas för att skapa ordning och reda på en arbetsplats (Meland & Meland, 2006). Namnet 5S grundar sig på fem byggstenar; sortera, strukturera, städa, standardisera, självdisciplin vilka genomförs i systematisk ordning för att skapa en välorganiserad och funktionell arbetsplats (Petersson, Johansson, Broman, Blucher, & Alsterman, 2008). 5S är nära 13

sammankopplat till arbetet med ständiga förbättringar genom att en välorganiserad och funktionell arbetsplats är ett grundläggande krav för att driva ut slöseri ur en verksamhet (ibid.). Sortera innebär att gå igenom den utrustning och verktyg som finns tillgängliga. Allt som inte används ska sorteras bort och kastas. Föremål som används ofta ska placeras där de mest används (Bicheno, 2007). Att strukturera innebär att varje föremål ska ha en specifik plats (Petersson, Johansson, Broman, Blucher, & Alsterman, 2008). Föremålen ska placeras på bäst lämpliga ställe i förhållande till användaren (ibid.). Det tredje steget, att städa innebär att se till så att allt är i ordning och fungerar som det ska, vilket är en förutsättning för fortsatt 5S-arbete som innebär att standardisera arbetssättet. En standardisering är en överenskommelse om hur arbetet ska utföras. Det kan exempelvis innehålla rutiner för arbetet, hur städning ska ske eller hur föremål ska struktureras. Ett standardiserat arbetssätt upprätthåller ordningen i längden men kräver en viss grad av självdisciplin från medarbetare, vilket är det sista steget i 5S. Självdisciplin handlar om att få alla medarbetare delaktiga och överens om den framtagna standarden för hur arbetet ska bedrivas. 3.3.5 TRANSPORT-KANBAN Interna materialtransporter handlar till stora delar om att försörja olika operationer i produktionsprocessen med material och nödvändiga tillverkningskomponenter. Bicheno (2007) menar att det slöseri som materialhantering orsakar för detta ändamål ska samlas ihop på en enhet i verksamheten. Med detta menar Bicheno (2007) att materialtransporter bör koncentreras till en materialhanterare istället för att sprida det icke värdeskapande arbetet bland flera personer i verksamheten, till exempel på maskinoperatörer (Bicheno, 2007). Domingo et al. (2007) menar att transporterna av material och förnödenheter i tillverkningen måste ske enligt vissa standardrutiner för att åstadkomma effektivitet. Ett sätt att åstadkomma effektivitet för interna transporter är genom transport-kanban. Kanban är en japansk term för kort och innebär en metod för att beordra produktion eller material i ett dragande system (Petersson, Johansson, Broman, Blucher, & Alsterman, 2008). Ett dragande system kännetecknas av att en operation först startas när nästföljande operation i flödet signalerar ett behov (ibid.). I detta fall med transporter innebär det att en transport av material eller förnödenheter inte utförs förrän ett signalerat behov utropas. Genom att endast transportera material när ett behov uttalas minskar nivåerna för mellanlager och andelen material i arbete hålls till ett minimum. Den enklaste formen av Kanban är produkt-kanban (Bicheno, 2007). Kortfattat innebär detta att material ersätts med nytt när det första har förbrukats. Signalen om att mer material behövs i tillverkningen kan exempelvis ske genom att använda markeringar på golvet. När en markerad plats på golvet är tom synliggörs behovet av att material behöver fyllas på (ibid.). Domingo et al. (2007) menar att materialflödet i en fabrik kan effektiviseras genom att upprätta standarder för hur, i vilken tid samt i vilket antal material ska transporteras till varje operation i tillverkningen. Standarden ska bygga på vilket behov av material och förnödenheter arbetsoperationen tar i anspråk samt i vilken frekvens återfyllnad bör ske. Med detta som utgångspunkt ska standarden innehålla fasta placeringar för var material ska hämtas respektive lämnas. Domingo et al. (2007) hävdar att standardisering av transporter reducerar slöseri som uppkommer till följd av lager och transporter, utan att förändringar av produktionsstrategin eller den fysiska produktionslayouten är nödvändig. Domingo et al. (2007) påpekar dock att Kanban och standardisering inte ska ses som en statisk förändring utan att de 14