Utvecklingspsykologi

Utvecklingspsykologi

Utvecklingspsykologiska teorier försöker ge svar på frågor som: Vad påverkar barns utveckling? Vad är det som gör att barn blir som dom blir? Vad är det som gör att de utvecklas till de vuxna de är, från de barn de en gång har varit?

Erik Homburger Eriksson 1902-94: Psykoanalytisk utvecklingspsykologi Psykosociala konflikter sociala, kulturella och biologiska faktorer ligger bakom människans identitetsutveckling Människan genomgår olika stadier som sker i en förutbestämd ordning Olika konflikter kriser - är nödvändiga för människans mognad

Erikssons delade in utvecklingen i åtta faser 0-1,5 år konflikt: tillit/misstro Behov av närhet 3-5 år Konflikt: initiativ/skuld Samvete och ta egna initiativ 1,5-3 år självständighet/tvivel på egen förmåga Att skapa självförtroende 6-12 år Konflikt: arbetsflit/ underlägsenhet Lära sig nya kunskaper

13-18 år Identitet/ splittring Hitta sin identitet 19-30 år Närhet /isolering Hitta en livspartner 30-50 år Produktivitet/ stillastående Omhändertagande 50-99 år Jagets integration förtvivlan från Vishet, att se tillbaka

Objektrelationteorin Teorins kärna och lätt historik Objektrelationsteori utformades inom pykoanalysen på 1930- talet av Melanie Klein (1882-1969). Det avgörande som skiljer denna teori från psykoanalysen är att man förklarar människors personlighetsutveckling och eventuella psykiska störningar utifrån SPÄDBARNETS SÄTT ATT RELATERA TILL MODERN. Inte som Freud utifrån människors sexuella fixering av drift(libido) till olika faser i den psykosexuela utvecklingen.,

Margret Mahler 1901-1985

Objektrelationsteorin Objektrelation- objekt och relation Relationen till känslomässigt viktiga människor. Barnet anpassar sin personlighet utifrån hur morbarn - relationen utvecklas. Personligheten utvecklas fasvis under de tre första åren. VAD TROR NI? Spelar det någon roll om det är mamma eller pappa?

Autistisk fas ca 0-6 veckor De första sex veckorna i livet lever barnet inneslutet i något som kan liknas vid en kokong. Mahler anser att barnet inte tar in någon information från omvärlden. Senare forskning har kommit fram till att detta är felaktigt.

Den normala symbiotiska fasen ca 0-5 månader Barnet är ett med modern- kan ej urskilja sig. Moderna uppfattas som delobjekt, inte som en hel person= det goda bröstet. Barnets grundläggande behov behövs tillfredsställas: Mat, värme, närhet, Genom att modern förstår barnets behov och tillgodoser dessa utvecklas barnet jag.

Sjukdomsuppkomst Sköna upplevelser och tillfredställelse ger barnet en trygg grund att stå på när hon/han växer upp. Men om inte barnet får tillräckligt av det "goda", de positiva och tillfredställande stunderna, tar "det onda" över och barnet kan i vuxen ålder få en negativ och svag självbild och en ökad risk för psykoser.

Individuationsfasen-och separationsfasen ca 5-10 månader Barnet ska utvecklas till en egen individ och se sig självständigt från modern. Barnet förstår att mamman är en person och barnet en annan. Den här perioden kan barnet ha svårt att skiljas från mamman. Har även splittad upplevelse av modern- den goda modern, när hon tillfredsställer barnet. Den onda när hon inte gör det. Barnet kan urskilja mamma och pappa från andra och visar rädsla för främlingar. Det kallas differentiering.

Hur barnet har klarat av individuations- och separationsfasen har betydelse för framtida förmåga till relationer.

Övningsfasen ca 10-18 månader Barnet kryper och går, upptäcker världen, kommer till mamma med trygghet. Övergångsobjekt: nalle, docka,trasa,napp som barnet laddar upp med trygghet för att klara separation från modern. Barnet är omnipotent= allsmäktig. Tror att hen är centrum för hela världen, tror att hen kan styra världen.

Närmandefas ca 1,5-3 år Barnet börjar upptäcka att det inte är allsmäktigt, mamma är både ond och god. Det finns gränser. Världen blir svårare att hantera. Barnet närmar sig mamman för tröst och skydd.relationen mellan mamma och barn mer ömsesidig. Pappan får en viktig roll som förebild. Barnet kan känna av motstridiga känslor och humöret växlar ständigt.

Objektkonstans ca 3-5 år Barnet har uppnått en hel bild av sig själv, mamma, pappa och andra. En person kan vara både ond och god.

John Bowlby 1907-1990 och Mary Ainsworth(1913-1999) Psykoanalytiskt och etologiskt perspektiv Djurens präglingsbeteende jmf människans anknytningsbeteende Olika arbetsmodeller växer fram i samspel mellan barn och förälder Studerade barn utsatta för separationer från föräldrar, barnhemsbarn, barn på sjukhus. Anknytning är nödvändig för alla människor i alla kulturer. Spädbarns sociala samarbetsvillighet beroende av hur det behandlas och hur lyhörd föräldrarna är för signalerna Utvecklingsspår istället för utvecklingsfas

Anknytningsteorin (attachment theory) Ett nyfött barn har en medfödd drift att knyta an till en eller ett par vuxna vårdare (föräldrarna) som kan ge mat, omvårdnad, skydd och närhet Anknytningens kvalitet: hur väl den vuxne möter barnets behov avgör hur trygg eller otrygg barnet blir. Två drivkrafter: närhetssökande och utforskning

Bowlbys anknytningsteori Anknytning; ett psykologiskt band mellan barnet och dess närmaste vårdare. Kvalitén i anknytningen leder till mentala representationer, inre arbetsmodeller, en viktig beståndsdel i personlighetsutvecklingen. Anknytningsbeteendet följer människan under hela livet. Utgångspunkt; människan behöver knyta an till andra för att överleva, människan är social. I jämförelse med andra däggdjur föds människan ofärdig i behov av ständig kroppslig närhet för sitt skydd.

Rumänien

Harry Harlow och rhesusaporna att vara nära är lika viktigt som mat http:// www.youtube.com/ watch? v=ornbehzjg8i

Genie En kort dokumentär om Genie: http:// www.documentingreality.com/forum/f181/novasecret-wild-child-1994-a-73669/

Anknytningsmönster Trygg anknytning: Anknytningsmönster B. Undersöker aktivt, särskilt i moderns närvaro. Använder modern som trygg bas. Har ögonkontakt då och då och återvänder till henne. När modern varit borta ett slag och kommer tillbaka blir hon varmt mottagen. http://www.youtube.com/watch? v=fm7ft4jlj7y Ängslig motvillig bindning: Anknytningsmönsterbarn som är efterhängsna och osäkra på om föräldern kommer vara tillgänglig eller ej. Ofta ambivalent beteende mot föräldern, letar mycket när hon är borta och vill sen inte ha kontakt när hon kommer tillbaka.

Anknytningsmönster Ängslig undvikande anknytning: Anknytningsmönster A. Dessa barn har förlorat hoppet om en trygg bas. De undersöker inte sin omgivning utan sitter och suger på tummen eller vaggar. De strävar så småningom efter emotionell självtillräcklighet.

Bowlbys anknytningsteori Inre arbetsmodell; trygga inre arbetsmodeller hjälper barnet att skapa positiva, trygga sociala miljöer. Otrygga, negativa inre arbetsmodeller leder ofta till negativa samspel med andra. Trygg bas; föräldern ska utgöra en trygg hamn dit barnet kan återvända vid hot eller fara.

Bowlbys anknytningsteori Olika anknytningsmönster utifrån Mary Ainsworths forskning. Studerade samspelet mellan förälder och 12-18 mån. barn i the Strange Situation. Trygg anknytning; barnet förväntar sig att kunna återvända till föräldern när behov uppstår, stress uppkommer. Lyhörd och förutsägbar anknytning. 60-70% av barnen i väst.

Bowlbys anknytningsteori Otrygg undvikande anknytning; barnet visar inget behov av att återvända till föräldern för trygghet. Barnet har lärt att inte ge uttryck för behov av tröst och omsorg för att få närhet till föräldern. Bäst att hålla sina behov för sig själv. Otrygg ambivalent anknytning; föräldern oförutsägbar, barnet har själv svårt att styra sina behov av närhet, är utlämnad till föräldern. Föräldern styrs inte av barnets signaler. Barnet mindre förtroende till sin egna förmåga, kan bli passivt alternativt bli klängigt och aldrig släppa föräldern.

Bowlbys anknytningsteori Desorganiserad anknytning Rädsla aktualiseras i samspelet med föräldern. Anknytningssystemet slås på när barnet söker skydd. Vad händer om den person som ska skydda skrämmer barnet? En omöjlig konfliktsituation för barnet. Familjer med fysisk eller psykisk misshandel.

Bowlbys anknytningsteori Forskningen visar att otrygg anknytning är en risk för utveckling av negativa känslomässig och social utveckling under skolåren. Desorganiserad anknytning är en risk för att utveckla psykopatologi i livet. De inre arbetsmodellerna är påverkbara i såväl negativ som positiv riktning under uppväxten och som vuxen.

Daniel Stern (1934-) om självets utveckling från födseln och framåt Småbarn kan mycket mer än man tidigare har utgått från. Studier som utgår från hur strakt spädbarn suger och vart det fäster blicken.

Daniel Stern(f1934) Forskning om hur det lilla barnet tänker och uppfattar världen. Känsla av själv ; känslan av att ha en egen kropp som hänger ihop, att självet agerar, planerar, har känslor och kan utrycka dessa i språk. Tonvikt på att barnet tidigt är kompetent.

Daniel N.Sterns teori om barnets självutveckling Känslan av ett begynnande själv 0-2 månader. Barnet känner att det finns, upplever dofter, beröring, röster. Har inte så mycket erfarenheter. Barnet söker aktivt kontakt och härmar mamman. Känslan av ett kärnsjälv, ca 2-6 månader. Nyfiket och intresserat. Lär sig vad gränserna går mellan sig och omgivningen. Kan förstå var personer befinner sig i rummet, känner igen mamma och pappa, syskon.

Daniel N.Sterns teori om barnets självutveckling Forts Känslan av ett kärnsjälv, 2-6 månader Självagens; får en känsla av ett samband mellan vilja och motoriska rörelser, herre över sina rörelser. Självkoherens; uppfattar och uttrycker att självet hänger ihop. Självaffektivitet; barnet har egna känslor, en upplevelse ger en känsla och de bägge hänger ihop. Självhistoria; upplevelse av tid o kontinuitet, samspel med förälder, grund för kommunikation.

Daniel N.Sterns teori om barnets självutveckling Känslan av ett subjektivt själv; Barnet tänker, önskar, minns och förmedlar detta till andra. Barnet börjar kunna dela känslor med andra vilket utvecklas genom föräldrarnas känslointoning t ex modern delar o speglar, benämner barnets glädje. Barnet och föräldern samma fokus.

Daniel N.Sterns teori om barnets självutveckling Känslan av ett verbalt själv, ca 15-18 månader Barnet tar sig in i ordens(symbolernas värld) och utforskar deras användningsområde. Förmåga till självreflektion utvecklas. Jag, mig mitt. Barnet uppfattar sig som flicka eller pojke. Barnet börjar uttrycka empati, omtanke, inkännande i sina handlingar.

Daniel N.Sterns teori om barnets självutveckling Känslan av ett berättande själv ca 3-4 år; Orden utvecklas till berättelser. Barnet tolkar människors beteenden som berättelser. Barnet kan berätta om sina upplevelser. Upptäcker att själva upplevelsen och berättelsen om upplevelsen skiljer sig åt. Barnet kan hantera både och.

Jean Piaget 1896-1980 Den kognitiva utvecklingen i centrum Utveckling med inriktning inlärning Inflytelserik inom den svenska skolan Hur människan anpassar sig till omgivningen =adaption Barnets tänkande ändrar sig successivt från födsel till vuxen ålder. Piaget beskriver fyra olika stadier.

Det sensomotoriska stadiet 0-2 år Det preoperationella stadiet 2-7 år De konkreta operationernas stadium 7-12 år De formella operationernas stadium 12-15 år

Stadie 1: Känna, smaka, lukta, kasta, banka Det första stadiet (upp till cirka 1,5-2 års ålder) kallade Piaget det sensomotoriska stadiet. Barnet använder främst sina sinnen, armar och ben för att orientera sig i omvärlden. Barnet tar och känner på föremål, stoppar dem i munnen, kastar dem och så vidare. Barnet använder sinnena och sitt kroppsliga rörelseschema (motoriken) för att utveckla tänkandet. Mot slutet av det första levnadsåret kan barnet börja leta efter föremål som han/hon inte ser. Det visar att barnet kan skilja på föremålet som sådant och upplevelsen av föremålet. Tidigare var ett föremål som inte syntes helt borta för barnet. Det är dock inte förrän litet senare, vid cirka 18 månaders ålder, som barnet får ett längre perspektiv på föremålet ifråga och förstår att det existerar även om barnet inte kan se, känna eller höra det. Detta kallar Piaget för objektkonstans.

Stadie 2, just nu-tänkande Det pre-operationella stadiet (2-7 år)betyder att stadiet ligger före nästa stadium som kallas de konkreta operationernas stadium. Barnets tänkande rör sig kring det egna "jaget", och kring vad som sker "just nu" och "just här". Visar prov på ett konkret tänkande, men förståelse av händelser i förfluten och framtida tid är starkt begränsad. Barnet börjar utveckla sin förmåga att använda symboler. Språket utvecklas och detta är ju fyllt av symboler, men det visar sig också i drömlivet och i leken. En träbit kan föreställa en bil, barnet kan låtsas att han eller hon är någon annan. Till en början har barnet svårt att skilja symbolen från vad den betecknar. En träbit som barnet använder som en bil blir en bil. Först längre fram börjar barnet förstå att orden eller symbolerna är godtyckliga. Egocentricitet: Barnet har svårt att se världen ur ett annat perspektiv än sitt eget. Därför svårt att förstå hur andra människor kan känna/uppleva någonting annorlunda än det barnet själv känner/upplever. Det är först mot slutet av perioden som barnet börjar kunna sätta sig in i hur andra upplever saker och ting.

Stadie 3: Samla, ordna och sortera De konkreta operationernas stadium (6-7 och 10-11 år.) anspelar på att barnets tänkande framför allt är åskådligt och konkret. Barnet kan förstå enkla, abstrakta begrepp, men det krävs att barnet kan förankra dem i sin egen konkreta erfarenhet. Barnet börjar förstå storlek, mängd, vikt och volym. Ex 1: Om barnet har placerat en stor leksaksbil i en låda med en mängd olika leksaker i så hindrar det inte honom eller henne att tänka sig att leksaksbilen också kan läggas i lådan med bilar och andra motorfordon. Ex 2: Barnet kan börja förstå att om den röda bollen är större än den blå bollen så betyder det att den blå bollen är mindre än den röda. Ex 3: Om barnet har två syskon Emma och Anton så säger barnet inte längre att syskonet Emma har ett syskon utan förstår att han eller hon själv också är ett syskon till Emma. Ex 4: Barnet kan förstå att om man häller läsk i två glas, det ena brett och det andra smalt, så måste inte vätskeytan ligga lika högt i båda glasen för att det ska vara samma mängd läsk i dem.

Stadie 4; Planer för framtiden Den sista utvecklingsnivån (11-12 upp till ca 15 års ålder) kallas för de formella operationernas stadium. Med detta menas att barnet har frigjort sig från det åskådliga, konkreta tänkandet och nu kan göra tankeoperationer i huvudet utan att dessa på något sätt behöver vara förankrade i verkligheten. På detta stadium utvecklas förmågan till avancerat abstrakt tänkande. Barnet kan föreställa sig sådant som han eller hon inte själv har varit med om, sådant som ligger bortom fakta och verklighet och som även kan vara både orimligt och overkligt. Barnet börjar fundera mer över sitt eget och andras liv, hur det är och hur det skulle kunna vara.

Lev Vygotskij Sociokulturellt perspektiv: omgivningen avgörande för hur individen utvecklas Lek och undervisning i den närmaste utvecklingszonen Abstrakt tänkande möjligt först i 12- årsåldern Den synkretistiska fasen, som kännetecknas av trial and error Den komplexa fasen som kännetecknas av förmågan att kunna generalisera Den pseudobegreppsliga fasen innebär att barnet kan definiera begrepp men utan att helt förstå innebörden Beskriver olika faser i barnets utveckling innan det abstrakta tänkandet