Grupp Siphra, Barnaåren
|
|
- Henrik Nilsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Grupp Siphra, Barnaåren Fosterstadiet: Vi ser alla likadana ut fram till v.6, sedan sker könsutvecklingen. Innan 12:e graviditetsveckan är det omöjligt att skilja på pojk- och flickfoster. Alla ser ut som små flickor men med testosteronets inverkan formas pojken. De anlag som hos flickan blir inre blygdläppar växer ihop och bildar pungen och det som utan testosteronets inverkan blir klitoris växer fram och blir ollonet och den undre svällkroppen. Äggstockar bildar testiklar och ligger hos pojkfostret inne i buken. Y-kromosomen inducerar testikelutveckling. Om Y saknas, blir utvecklingen kvinnlig (detta om allt är normalt). För människans könsutveckling gäller tre principer: 1) Könsanlagen utvecklas olika beroende på vilken påverkan de utsätts för. 2) Kvinnan är den basala individen utvecklingsmässigt och mannen är en modifikation av detta. 3) Faktorer som styr könsutvecklingen ska verka inom bestämda tidsramar. Gäller både biologiskt och psykologiskt. Om det sker för tidigt eller för sent blir utvecklingen inte den avsedda. Det finns flera olika könskromosomavvikelser, några exempel på detta är Turners syndrom, hermafroditism, Klinefelters syndrom. Könshormoner som är aktiva under fostertiden kommer även efter födseln att påverka det centrala nervsystemet och påverka beteendet. De karakteristiska kvinnliga och manliga könshormonerna förefaller delvis avgörande för vissa sexuellt skilda beteenden. De samverkar på komplexa sätt, både sociokulturellt, psykologiskt och biologiskt. Barnaåren: Människobarnet föds med förmåga till lubrikation, erektion och orgasm. Orgasm har i studier rapporterats hos både flickor och pojkar från några få månaders ålder, via ultraljud har erektion hos pojkar konstaterats. Barn kan bli förälskade och kära, pussas, onanera och uppleva orgasm. Barndomens upplevelser av kärlek, njutning och spänning kan vara djupa starka och äkta och skall respekteras. Barn har vid födelsen en fysiologiskt sexuell och sensuell kapacitet. Att tolka barns sexuella aktiviteter i ett vuxensexuellt perspektiv blir missvisande. Barn leker! Och i samma ålder är detta sunt. 1
2 Freud var en av dem som bidragit till att synliggöra barns sexualitet. Ett arv från honom är både en medvetenhet om att barn har en sexualitet och att sexualiteten är naturlig. Freud talade om medfödd libido respektive dödsinstinkt d.v.s. sexualdrift respektive aggressionsdrift. Drifterna ger oss information om vad vi behöver men det är affekterna som talar om hur vi uppfattar driften I samhället finns dock en ambivalens inför barn- och ungdomssexualitet. Sexualiteten formas inte i ett socialt vakuum, utan barn är utsatta för mer eller mindre konstant könsfostran. Barn reagerar på vuxnas reaktioner och signaler. De lär sig att det finns vissa företeelser och handlingar som är mer eller mindre lämpliga och detta ska barnet hantera. Barnet får beröm för sitt första steg, sina första ord, men inte för sin första onanierfarenhet. Barn behöver lära sig samhällets sexuella koder och normer för att senare i livet inte behöva skämma ut sig, bli utsatta, upplevas som gränslösa etc. Att sköta sin sexualitet utom synhåll för vuxna är något många barn gör, men detta kan inte alltid barn som har någon form av funktionsnedsättning. Psykologisk betydelse och påverkan på barnaårens sexualitet Våra inre föreställningar om sex, närhet och kärlek grundläggs tidigt i livet utifrån familj och uppväxtmiljö. Hur barnet bemötts påverkar självbilden. Om man tidigt blivit kränkt, hånad i sina strävanden att uppnå närhet, kärlek så kan man bli rädd för dessa känslor och undviker att ge sig hän eller så underkastar man sig i relationer i hopp om att någonting gott ska uppstå, att den andre ska uppfylla ens önskningar om närhet, tillit etc. Närhet Distans som motpoler. Sexualitet är således starkt förknippat med självkänslan! Anknytning Anknytning-Autonomi. Barnets behov av närhet men samtidigt självständighet. Att som vårdnadshavare hitta balansen mellan alltför nära och alltför långt ifrån. Att hjälpa barnet att både kunna vara nära men samtidigt inte förlora sig själv. Våra anknytningsmönster slår senare igenom i sexualiteten. Anknytningen sker både fysiskt och psykiskt. Hulter beskriver det som vår första kärleksskola. Hur grunden till vårt kärleksspråk läggs i den kärleksfulla nära omvårdnaden och intimiteten med våra första vårdnadshavare. Tillit, tröst, kärlek, förståelse, vila. Anknytningsmönster påverkar trygghet i lek och utforskande av själv/identitet och själv med andra/relationer. Vid trygg anknytning har barnet tillit till att föräldrarna finns kvar och vågar därmed ge sig ut på upptäcktsfärd i världen för att sedan komma tillbaka och få hjälp att reglera de affekter som uppstått i samband med de nya erfarenheterna. Föräldrarna tonar in barnets affekter och hjälper barnet att sätta ord på dem och hantera/reglera dem. Vid otrygg-undvikande anknytning har föräldrarna varit selektivt empatiskt tillgängliga. 2
3 Barnet har varit osäkert vad gäller tillgång till föräldern. Barnet minimerar således sina affekter och saknar tillit till att få hjälp och väntar sig snarare straff. Affekten blir inte en källa till information för barnet utan väcker hjälplöshet, ångest, skuld, skam och rädsla. För att kunna hantera sin verklighet och minska ångesten utvecklar barnet strategier/inre arbetsmodeller för att optimera möjligheten till närhet, kärlek och bekräftelse vilket kan ske på bekostnad av att lära känna sina egna behov. Det är viktigt att vårdnadshavaren hjälper barnet att lära sig försvara sina inre gränser mot intrång och kränkning från omgivningen. Vid otrygg ambivalent anknytning är föräldern nyckfull, oförutsägbar, invaderande eller otillgänglig. Vid desorganiserad anknytning har föräldern ofta egna problem och svårigheter och är inte tillgänglig känslomässigt eller speglande för barnets affekter. Tillvaron kan vara kaotisk och föräldern kan vara skrämmande och hotfull. Självutveckling Hos det späda barnet saknas psykologiska gränser mellan självet och omvärlden. Det lilla barnets sätt att kommunicera sker via projektiv identifikation. Föräldrarna tar emot och ger tillbaka. Sterns självutveckling: 1. känslan av ett uppvaknande själv Icke-verbalt. Upplevelser och intrycks tas in genom syn, hörsel, lukt, känsel. 2. känslan av ett kärnsjälv Från 2-3 månader ökad förmåga till interaktion, kontroll över sina handlingar och kan visa intentioner. Upplevelsen av kärnsjälv tillsammans med annan skapar nya erfarenheter av interaktion som börjar internaliseras och som blir utgångspunkt för senare förväntningar på relationer och hur barnet kommer att handla. 3. Känsla av ett intersubjektivt själv Vid 7-9 mån upptäcker barnet att det kan dela med sig av sitt medvetande till andra men även ta del av andras medvetande. Delad uppmärksamhet och känslotillstånd i samspel och lek. Utvecklad kommunikation. 4. Känslan av ett verbalt själv 9-18 mån symboliseringsförmåga. 5. Känslan av ett berättande själv Vid 3 års ålder kommer förmågan att verbalt kunna organisera sina upplevelser och erfarenheter till sammanhang i sin egen berättelse. Genom att skapa en bild av sig själv och sina upplevelser påverkas barnets självbild och identitet/ökad känsla av separat själv skapas i berättandet. 3
4 I boken Sexualitet och hälsa beskrivs att i den sista självutvecklingsfasen utvecklas den empatiska förmågan, att känna, förstå och kunna ta ansvar. Självutvecklingen handlar således om att lära känna sig själv men samtidigt att vara i relation med andra. Barnets lekfullhet är en frihet att utforska. Att t.ex. leka familj och utforska varandras kroppar. Den viktigaste nyckeln för att läsa sexkoden har barn och ungdomar främst i sin egen åldersgrupp (Hulter, 2004, s. 70). Sexuell autonomi bör grundläggas tidigt hos barn så de klarar av tonårens gränssättande. Att barnet lär sig värna om sin integritet och rätten att sätta gränser för sådant som inte känns bra. Här är det viktigt att vuxna hjälper barnet att lära sig rätten att sätta gränser. Det är även av största vikt att vuxna reagerar på om barnet visar symtom på att ha blivit sexuellt utnyttjad och att de inte är rädda för att möta och hantera detta. Komplikationer: - Stört anknytningsmönster. Att barnets vårdnadshavare brister i omsorg och att vara nära, kärleksfull, lyhörd. Barn som saknar tillräckligt goda föräldrar reagerar genom att känna skam för att de inte är värda att älskas, även sexuellt. Dessa känslor av mindervärde kan utgöra hinder för ömsesidiga vuxna sexuella relationer (Hulter, 2004, s. 72). - Trauman så som sexuella övergrepp. Vid tidiga sexuella övergrepp kan barns sinnlighet, lekfullhet störas negativt. De kan även uppvisa symtom som t.ex. sexualiserat beteende, PTSD-symtom, oro, ångest, mardrömmar, regression. - att omgivningen bemöter med oförståelse, rädsla, ilska etc. Avsaknad av kommunikation/förståelse. Omgivningens reaktion kan skambelägga barnets upplevelse. - att vuxna ej bemöter barnens frågor på en åldersadekvat nivå - kulturella riter så som omskärelse el könsstympning, kulturers/religioners påbud om vad som är tillåtet eller inte Social betydelse och påverkan på barnaårens sexualitet Socialiseringsprocess och uppväxtmiljö Barnet påverkas av vilken fostringsmiljö det växer upp i familj, vänkrets, skola. Kultur och religion är också viktiga faktorer att ta hänsyn till. Vad är acceptabelt beteende respektive inte i uppväxtmiljön? Barnen lär sig och anpassar sig naturligt till vad som är okej beteende respektive inte okej. Barn utforskar och lär sig bland annat genom imitation och då har det betydelse vilka rollmodeller de har omkring sig. Vilket bemötande barnet får kan påverkas av vad barnets sexuella uttryck väcker hos omgivningen. Väcker det glädje, vrede, skam, lustolust, uppmuntran, förakt etc. 4
5 Begreppsutveckling är av stor vikt för barns medvetenhet om sina sexuella resurser. Att använda olika medel såsom samtal, böcker, känsloupplevelser. (Hulter, 2004, s. 47). Barns rätt till utrymme och privatliv ger möjlighet för barn att utforska livet och sexualiteten. Idag kan man dock se att vuxna och samhället drar allt mer mot övervakning och säkerhet. Både på gott och ont? Som vuxen är det viktigt att tänka på sina reaktioner gentemot barn. Vuxna behöver reflektera över hur det upplevs och uppfattas av barn. Ett felaktigt bemötande kan leda till skuldkänslor hos barnet. Samtidigt viktigt att som vuxen hjälper barnen att skydda sig mot andra vuxna med sexuella avsikter. Även genus påverkar hur omgivningen bemöter barnets beteende. Vad är acceptabelt beteende för flickor respektive pojkar. Vad uppmuntras alternativt fördöms? Skiljer det sig åt beroende på kön? Varifrån kommer kunskapen om sex och genus? Barn med utvecklingsstörning och funktionshinder är ofta försenade i sin psykiska och sociala utveckling. Att utveckla en vuxen människas behov av sexualitet med en partner krävs en känslomässig mognad som motsvarar puberteten. Graden av intellektuell funktion gör bla att den känslomässiga utvecklingen stannar på en tidigare nivå. Olika orsaker som påverkar: - Ett barn med utvecklingsstörning visar inte sina behov lika tydlig, detta kan påverka kontakten med vuxna som inte kanske förstår barnets behov, vilket kan göra att föräldrarna ger mindre stimulans till kommunikation och aktivitet. - Barn med utvecklingsstörning och funktionshinder blir ofta överbeskyddade. Då man lär sig av sina erfarenheter finns risk att dessa barn blir begränsade i sitt utforskande. - Barnets möjlighet att utveckla språket påverkar också barnets utveckling. - Hur ett barn kan få möjlighet att leka med andra påverkar också barnets möjligheter att utveckla sociala förmågor och att förstå sociala spelregler, vilket både påverkar möjligheter att hitta en partner och att hitta sin sexualitet. - Ett barn som är skadat från födseln kan ofta blir påverkat i den psykosociala utveckling, skillnad mot en person med förvärvad skada. - Barn med funktionshinder avstannar i utvecklingen på en lägre mognadsnivå i sin psykosexuella utveckling. Det tar längre tid innan de mognar och de behöver ofta mer och tydligare information. - Måttlig eller grav utvecklingsstörning ofta kroppsligt passiva och sent utvecklade rent biologiskt. De får inte sin kroppsliga feedback som andra barn. 5
6 - Intellektuella funktionshinder kan göra att det är svårt att förstå sig själv, sina egna känslor och behov. Kan innebära svårigheter att utforska sig själv och sin kropps olika funktioner och sensationer. - Fysiska funktionshinder behöver inte innebära någon skillnad i utvecklingen. Ryggmärgsskada beroende på vad skadan sitter i ryggmärgen påverkar var känseln finns vilket påverkar möjlighet till att killen får stånd och utlösning och att flickan kan få orgasm. Det har dock visat sig att man kan utveckla förmågan till orgasm via beröring av andra erogena zoner. Ett barn som är skadat från födseln kan ofta blir påverkat i den psykosociala utveckling, skillnad mot en person med förvärvad skada. En person med cp-skada har inga problem med känseln och behöver därför inte ha några problem med den sexuella funktionen, men där graden av spasticitet kan påverka möjligheten till beröring av sig själv och partner. Övergrepp I IngBeth Larssons doktorsavhandling var syftet med studien att tar reda på vad unga vuxna hade för minnesbild av sina sexuella erfarenheter före 13 års ålder, både vad det gällde enskilda och delade, ömsesidig och icke ömsesidig (non-consensual)upplevelser. Totalt deltog 269 studenter, 127 pojkar och 142 flickor år. 18 % rapporterade att de haft någon form av sexuell erfarenhet under sin barndom och de flesta rapporterade att det var kring års ålder. Mycket få hade några minnen som rörde deras sexualitet från tiden på dagis. Nära 30 % av flickorna och var tionde pojke hade haft ickeömsesidig sexuell erfarenhet före 13 års ålder och det var oftast med en jämnårig eller en äldre tonåring. Här nedan är några inlägg från föräldrar i ämnet hur man ska tala om sex med sina småbarn från forum på Familjeliv.se, vilka kan vara illustrerande. Mina föräldrar har heller inte pratat om sex med mig, först när jag blev 18 år och drog hem min kille frågade mamma om vi använder kondom, för du vet ju att man kan bli gravid annars!? Nu är jag fortfarande tillsammans med honom, men det hon inte verkade fatta var att livet man hade som singel innan honom var betydligt "farligare" än sen när man skaffade pojkvän! Jaja, jag tycker inte det gjorde nåt att hon inte sa nåt till mig, för allt det där visste man redan från 14 års ålder ungefär, man fick lära sig i skolan och sen var man ju nyfiken själv också och kollade på internet etc. Men jag kan hålla med om att man var lite reserverad angående sex. När jag skulle skaffa p- piller vågade jag inte fråga min mamma om vi haft några blodproppar i familjen etc, då var 6
7 jag 18 år. Jag har ingen aning om hur jag ska göra med mina egna barn, det visar sig väl Mina barn, snart vuxna har alltid pratat sex. Det har varit naturligt att inte ha språklig censur i vårt hem. Och om det är av tillfällighet eller ej, men dom har en väldig naturlig och avslappnad hållning till sexsnack. Och kommer med frågor och synpunkter. Pratade faktiskt lite med min 5-åring så sent som igår. Hon låg och skulle sova och ropade. "Mamma, jag har nått i snippen!" Hon hade väl legat och pillat lite så klitoris hade blivit större än vanligt och det kändes konstigt Så, vi pratade lite om att det var helt ok, precis som lillebrors snopp ibland är stor och ibland är liten. Hon sa att det "killade" när hon var där och pillade och jag sa att jo, många tjejer tycker att det kan vara skönt att pilla lite där ibland. Men, när hon förkunnade att detta skulle hon minsann berätta på dagis imorgon så drog jag lite i bromsen, sa att det där med snippar och snoppar var lite privat, inte något man behövde berätta för alla Diskussionspunkter: Om/Hur påverkar det blivande föräldrar att de ofta vet könet på sitt barn innan förlossning? Vad gör det för skillnad att manligt kön syns och har ett mer vedertaget namn än det kvinnliga könet? Kommer snippa att bli det nya ordet för nästa generation? Lite åsikter: Hylla mensen! Att hela tiden upprepa sanningar upprätthåller att de fortsätter! Vi är trötta på detta! 7
VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA
- OTTARS FÖRÄLDRASKOLA Vad gör man om man sitter på en fin middag när ens barn plötsligt utbrister Min pappa har en jättestor snopp!. Journalisten och författaren Hillevi Wahl frågade sexualupplysare,
Läs merBarn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Läs merPsykoterapeutiskt behandlingsarbete i späd- och småbarnsfamiljer och gravida på Viktoriagården BUP, Malmö
Psykoterapeutiskt behandlingsarbete i späd- och småbarnsfamiljer och gravida på Viktoriagården BUP, Malmö Viktoriagården Graviditeten en övergångsperiod Utveckling av identiteten Par blir familj Nytt
Läs merSAMTALSUNDERLAG TILL RFSU INFORMERAR OM SLIDKRANSEN
SAMTALSUNDERLAG TILL RFSU INFORMERAR OM SLIDKRANSEN 1. Berätta att ni nu ska prata om slidkransen och att ni ska börja med att titta på en film med information om det. Berätta att det förekommer teckningar
Läs merUnga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se
Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller
Läs merIdéer för sexualundervisningen
Idéer för sexualundervisningen Både nya och erfarna lärare kan hitta inspiration i vår idébank. Du får använda materialet fritt och kopiera våra förslag. Om du själv har goda erfarenheter eller idéer som
Läs merAnknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken
Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund
Läs merVad är det för skillnad på att strula och hångla?
Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Om man mår dåligt och inte vill prata med någon face to face vad gör man då? Hjälp kondomen sprack i går när jag och min flickvän hade sex, har hört att
Läs merAtt uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk
Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara
Läs merSAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!
LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade
Läs merDiskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:
Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,
Läs merKänslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com
Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem
Läs merAnknytning/ Relationer
Ge liv Ta oss tillbaka till glädje Kan vara humörändrande Anknytning/ Relationer Relationer Trygga relationer (trygg anknytning) Ge en trygg hamn (plats) Ett säkert ställe (bas) från vilket man kan utforska
Läs merÖvergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.
2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4
Läs merVad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta?
Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta? 1 För att förstå hur barn upplever och hanterar smärta Smärta är inte en isolerad känsla, utan det finns såväl oro och rädsla i samma emotion
Läs merOm barns och ungas rättigheter
Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa
Läs merVi känner oss alla trygga i att tala om tandborstning och familjens gemensamma regler med våra barn vi behöver nu skapa en liknande självklarhet i
Vi känner oss alla trygga i att tala om tandborstning och familjens gemensamma regler med våra barn vi behöver nu skapa en liknande självklarhet i att föra samtal och reflektioner med våra barn om våld,
Läs merBarn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening
Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen
Läs merFlickor, pojkar och samma MöjliGheter
Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra
Läs merVad kränker barn? Vad händer om vi inte vägleder barn? Vad kränker barn. Illustration: Ulla Granqvist
Vad händer om vi inte vägleder barn? Illustration: Ulla Granqvist Vad händer om vi inte vägleder barn? Att lära våra barn att respektera vårt samhälles och vår familjs sociala regler är en del av föräldraskapet.
Läs merHEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING
TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TVÅ VIKTIGA FRÅGOR Är det något
Läs merAtt möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal
Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för
Läs merFörövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?
Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Hanna Harnesk Leg Psykolog Kriminalvården Sårbara rättigheter Brottsoffersluss Vem är förövaren?
Läs merBarns sexualitet från normalitet till tecken på övergrepp Skolläkardagarna Jönköping 2016
Barns sexualitet från normalitet till tecken på övergrepp Skolläkardagarna Jönköping 2016 Åsa Kastbom, tf överläkare BUP Elefanten Universitetssjukhuset i Linköping Vad betyder egentligen sexualitet? Ett
Läs merFör dig som varit med om skrämmande upplevelser
För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och
Läs merA 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?
A 1 Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa (artikel 5 & 18) A 1 v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj? v Hur kan familjen vara viktig på olika sätt
Läs merLkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1
Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus
Läs merSexualitet, lust och allt runt omkring - att prata om sex och samlevnad med personer med neuropsykiatriska funktionshinder
Sexualitet, lust och allt runt omkring - att prata om sex och samlevnad med personer med neuropsykiatriska funktionshinder Åsa Nilsson nilsson.asa@gmail.com Hälsopedagog med inriktning sexuell hälsa *********
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merKonflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se
Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM
LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll
Läs merSex på internet. Kristian Daneback. www.gu.se
Sex på internet Kristian Daneback Aktiviteter man ägnar sig åt på internet, fördelat efter kön i åldersgruppen 18-24 år (2009) Kvinnor (%) Män (%) Läser erotiska texter 41 42 Tittar på pornografi 35 88
Läs merErfarenheter i fokus - 19-21/11-2010
Erfarenheter i fokus - 19-21/11-2010 Nu börjar vi... I restaurangen på Scandic Star Hotell i Lund samlades 16 deltagare, en kursledare, två medhälpare och personliga assistenter för att äta en god trerätters
Läs merHej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.
Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???
Läs merÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merÅrsplan Förskolan Kastanjen 2013/14
Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar, 4 åringar
Läs merDelaktighet - på barns villkor?
Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter
Läs merDet handlar om kärlek
Det handlar om kärlek Inför besöket i klassrum: Finns det några särskilda behov i klassen ni ska träffa? Utifrån exempelvis fysiska och psykiska funktionshinder, språkkunskaper mm. Vilka övningar väljer
Läs merAnknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken
Anknytning & Samspel Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund
Läs mervad ska jag säga till mitt barn?
Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms
Läs merVärdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11
Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott
Läs merRusmedel ur barnets synvinkel
FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver
Läs merVilsen längtan hem. Melissa Delir
Vilsen längtan hem Melissa Delir MELISSA DELIR IDROTT OCH HÄLSA LÄRARE 3 BÖCKER & METODMATERIAL Vilsen längtan hem, Tack för att du finns, Du är född till att göra skillnad. Melissa Delir O O O JAG LYCKADES!
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merÄKTENSKAPET EN KRAFTKÄLLA FÖRSAMLINGSSTUGAN 20.02.2011. Jan-Erik Nyberg Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen
ÄKTENSKAPET EN KRAFTKÄLLA FÖRSAMLINGSSTUGAN 20.02.2011 Jan-Erik Nyberg Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen ÄKTENSKAPET EN KRAFTKÄLLA Äktenskapets grundläggande relation är förhållandet mellan mannen
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN. för FYRENS FÖRSKOLA
LIKABEHANDLINGSPLAN för FYRENS FÖRSKOLA OKTOBER 2013 Inledning Det här är förskolan Fyrens handlingsplan för att motverka alla former av trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling. Vi
Läs merAtt synliggöra barnen på kvinnojour. Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie
Att synliggöra barnen på kvinnojour Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie Hur startade det? Kerstin Almqvists forskningsrapport Ansvarig för projektet Barn som bevittnat våld
Läs merRespekt och relationer
Respekt och relationer anknytning, respekt, dialog Hela Hälsan Tallinn 20.9 2014 Gun Andersson och Pia Rosengård-Andersson Varför vill vi ha relationer överhuvudtaget? Varför levde man egentligen? Hon
Läs merVÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN
? VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN Våld från närstående Det vanligaste våldet sker i nära relationer, barn utsätts av sina föräldrar eller bevittnar våld mellan föräldrarna.
Läs merLikabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer
Läs merStarrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.
Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,
Läs merDet goda Samspelet MÄNNISKANS BEHOV I CENTRUM Vilka kunskaper behöver vi vuxna ha och vad behöver vi kunna tillföra för att våra barn ska få en sund uppväxtmiljö? anna-rosa.perris@cbti.se AGENDA Struktur
Läs merPRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8
PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8 Namn: PRIDE-hemuppgift TREDJE TRÄFFEN Barnets behov av anknytning Släktträd Släktträdet beskriver din familj och släkt. Det visar vem som hör till familjen och
Läs merSå sa läraren. Instruktion:
Vad du säger och hur du bemöter elever kan göra skillnad. Vi har alla uppfattningar, föreställningar och personliga/kulturella åsikter som vi medvetet och omedvetet förmedlar till våra elever. Dessa kan
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN. Förskola: Lilla Verkstan. Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning.
LIKABEHANDLINGSPLAN Förskola: Lilla Verkstan Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning. På vår förskola ska alla känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för den man är. I
Läs merfortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom
Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna
Läs merSe hela mig! 1. Bakgrund, material och metod 2. Resultat: Vad berä<ar barnen? 3. Vad kan vi lära av barnens berä<elser? BRIS
Se hela mig! 1. Bakgrund, material och metod 2. Resultat: Vad berä
Läs merOrdlista SVENSKA KÄNSLOR OCH RELATIONER
Ordlista SVENSKA Här kan du hitta ord som handlar om kropp, känslor, relationer, sex, identitet och hälsa. Olika ord har olika laddning. Vissa ord är mer neutrala och passar bra att säga när man till exempel
Läs merAtt stödja barn genom fokusering
Att stödja barn genom fokusering Några riktlinjer för lyssnare Översättning: Barbro Holmström Och skulle det vara ok att..? Hur säger ditt barn nej? Vad är fokusering? Fokusering hjälper ett barn att ha
Läs merRamp svenska som andraspråk
Om sex, kärlek och relationer (sas) Gloslista av Ellinor Blanco AV-nr: 31404 tv 1 Asteriskerna (*) hänvisar till ord och uttryck i programmanuset Avsnitt 1 Ihop = de två blir ett par; de är tillsammans;
Läs merLivskunskap för de allra yngsta
Livskunskap för de allra yngsta Ett program för de allra yngsta Känslor Anknytning Samspel Förskolans läroplan Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas,
Läs merLikabehandlingsplan. Furuhalls förskola
Likabehandlingsplan Furuhalls förskola Innehållsförteckning Styrdokument 3 Furuhalls förskolas likabehandlingsplan..4 Definitioner 4 Mål 5 Syfte.5 Åtgärder 5 Till dig som förälder!...6 Förebyggande arbete.7
Läs merSociala berättelser och seriesamtal
Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,
Läs merKan man bli sjuk av ord?
Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Meijerska gårdens förskola 2009-12-15 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:
Läs merÅvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Page 1 of 7 Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 3-5år a för planen I första hand är det förskolechefen och
Läs merUnga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh
Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Gillberg ESSENCE (early symptomatic syndromes eliciting neuro developmental clinical examinations
Läs merkulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten
kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i
Läs merHur är du som älskare? Ängslig, Ambitiös eller Trygg?
Hur är du som älskare? Ängslig, Ambitiös eller Trygg? 1. Hur visar du att du uppskattar din partners kropp? 1.Jag är mest orolig över att min partner inte ska gilla min kropp. 2. Jag säger att min partner
Läs merTill föräldrar och viktiga vuxna:
Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död
Läs merPTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog
PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD
Läs merLikabehandlingsplan. Inger Grüner Löthman Förskolechef. Reviderad Gäller till januari Sida 1 av 5
Likabehandlingsplan Inger Grüner Löthman Förskolechef Reviderad 2016-01-12 Gäller till januari 2017 Sida 1 av 5 Inledning Lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever
Läs merBERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå
BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute
Läs merRelationen har redan börjat Empatisk beröring i ett utvecklingspsykologiskt sammanhang
Relationen har redan börjat Empatisk beröring i ett utvecklingspsykologiskt sammanhang Michael Horvath Dahlman, Legitimerad Psykolog hjalpmotsjalvhjalp@gmail.com Människans genetiska och sociala förhistoria
Läs merFörskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra
Förskoleenheten Marieberg 1 Likabehandlingsplan Denna plan är upprättad för att förbättra arbetet med att förebygga, upptäcka och åtgärda i de fall diskriminering och kränkningar uppkommer eller fortsätter.
Läs merSexualitet, intellektuell funktionsnedsättning och professionellt arbete
Sexualitet, intellektuell funktionsnedsättning och professionellt arbete Jack Lukkerz Socionom, aukt. sexolog (NACS) Master i sexologi Doktorand Malmö Högskola Sexualitet vad är det? Vad tänker ni på?
Läs merAnatomiska ord med förklaring - Kvinnan (skriv ut ensidigt och klipp ut)
Anatomiska ord med förklaring - Kvinnan (skriv ut ensidigt och klipp ut) livmoder klitoris urinrörsmynning slida G-punkt lubrikation analöppning yttre blygdläppar ägg inre blygdläppar stånd Anatomiska
Läs merSwedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe
Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa
Läs merBrisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande
Brisens likabehandlingsplan 2013-2014 mot mobbning och kränkande behandling. Bakgrund Den 1 april 2006 kom Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67).
Läs merSUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap
SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller
Läs merSmå barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan
MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN. Djurås förskola, Stora verkstan 2014/2015. Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning.
LIKABEHANDLINGSPLAN Djurås förskola, Stora verkstan 2014/2015 Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning. På vår förskola ska alla känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för
Läs merTrakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning.
Likabehandlingsplan Linblomman 2015 Linblommans likabehandlingsplan från 2010 gäller i stora delar fortfarande som grund för vårt arbete. Uppdaterade grundtankar och aktuell fokus finns sammanfattat i
Läs merPlan mot Diskriminering och Kränkande behandling
Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan
Läs merJunibackens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Junibackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018-2019 Ansvariga för planen: Personalen vid förskola Junibacken och förskolechef Greta Särefors. Vår vision på vår förskola är att barnen
Läs merSida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola
1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och
Läs merVad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?
Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots
Läs merStärka barn i socialt utsatta livssituationer
Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker
Läs merSex och samlevnads undervisning. Tjörns gymnasieskola åk 3 Killgrupp.
Sex och samlevnads undervisning. Tjörns gymnasieskola åk 3 Killgrupp. Vi hade två grupper med ca 8-9 killar i varje grupp. Vi träffades två tillfällen per grupp. Första lektionstillfället 1. Vi gjorde
Läs merStrandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling.
2014-12-12 Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. för planen: Carolina Ahlin, förskolechef Planen gäller från: 2015-01-01 Planen gäller till: 2015-12-31 Vision: På vår förskola
Läs merInledning. ömsesidig respekt Inledning
Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Örnens förskola www.katrineholm.se Förskolan Örnens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Läs merDel 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola
SJÖBO FÖRSKOLEOMRÅDE Stadsdelsförvaltning Norr Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola 2014-2015 På samtliga förskolor finns en gemensamt framtagen värdegrund som ska genomsyra vardagsarbetet
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs mer