Mat och dryck för dig som har diabetes

Relevanta dokument
KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Diabetesutbildning del 2 Maten

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Tio steg till goda matvanor

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Årets Pt 2010 Tel

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Maria Svensson Kost för prestation

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

WHO = World Health Organization

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

Vad påverkar vår hälsa?

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

Bra mat för seniorer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått. Pernilla Larsson Leg Dietist.

Kostråd energirik kost

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

GRAVIDITET OCH DIABETES

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

ATT KÖPA. Smör Bröd Ägg juice Mjöl Frukt. Blodsockervärde. Frukost Insulindos och anmärkningar. Datum. En guide för unga

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar?

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan och Den ska stå för procent ( kcal) av dagens energibehov.

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

Inledning. Varför är det viktigt med mat

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Bra mat för idrottande barn och ungdomar

Gabriels mamma har diabetes

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Våga Vara Mätt

Lättuggad kost. Grovpatékonsistens

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Kost för unga idrottare

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Kost för bra prestation. Att äta rätt är en förutsättning för att lyckas bli riktigt bra i idrott

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Kostpåverkan vid narkolepsi?

Frågeformulär för att hitta din optimala kostsammansättning

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel

Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov

Centrum för folkhälsa. Tillämpad näringslära. Andrea Friedl.

Ditt mål som innebandyspelare? Vad är du bra på?

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se

Träningsdagbok. För att må bra och ha en god hälsa är det viktigt att röra på sig varje dag, minst 30

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

o m m at och m otion?

Viktigt att tänka på efter operationen 3. Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Yvonne Wengström Leg. Dietist

Aktiv Föreläsning. Kost

Skolmatsedel Höstterminen Älvdalens kommun

Till dig som har typ 2-diabetes

VAD ÄTA FÖRE OCH EFTER TRÄNING?

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Transkript:

Mat och dryck för dig som har diabetes

Den här skriften handlar om sjukdomen diabetes. Du får veta vad diabetes är och på vilka sätt du kan må dåligt av diabetes. Här är det viktigaste du ska tänka på Ät litet flera gånger varje dag. Ät kött eller fisk, potatis, pasta eller ris, frukt och grönsaker varje dag.

Ät inte kakor och annat sött. Drick mest vatten och använd inte socker när du dricker kaffe Använd sötningsmedel istället för socker. Det är viktigt att du rör på dig.

Vad är diabetes? Det finns olika sorters diabetes. Den diabetes som du har kallas för typ 2 diabetes. Insulin är ett ämne i kroppen som gör att sockret från maten kommer ut i kroppen och ger dig kraft och styrka. Om du har diabetes fungerar inte insulinet i din kropp som det ska. Du kan bli sjuk om du har diabetes Om insulinet inte fungerar stannar sockret från maten kvar i blodet. Du får högt blodsocker. Du mår inte bra när du har högt blodsocker. Du kissar mycket och ofta. Du blir trött och du orkar inte lika mycket som vanligt. Du kanske ser suddigt eller dimmigt. Du blir lättare sjuk och får till exempel urinvägsinfektion som gör att det svider när du kissar. Du kan bli mycket sjuk om du har högt blodsocker länge. Du kan till exempel få hjärtinfarkt då hjärtat inte slår som det ska.

Det är viktigt att du inte har högt blodsocker. Därför ska du mäta blodsockret i blodet genom att sticka i fingret och ta ett blodprov. En sköterska kan ta ett blodprov i armen och mäta hur ditt blodsocker har varit under en längre tid. Det mäter man inte så ofta. Ät så här Det är viktigt att du äter och dricker rätt så att ditt blodsocker inte blir för högt. Ät flera gånger om dagen. Då blir du inte jättehungrig och du behöver inte äta så mycket varje gång. Ditt blodsocker blir inte för högt efter maten eller för lågt innan nästa måltid. Det är bra att äta frukost, ett mellanmål, lunch, ett mellanmål till och middag. När du äter lunch och middag är det bra om du använder tallriksmodellen. Detta är tallriksmodellen: Bilderna visar hur mycket av maten på din tallrik som ska vara grönsaker, hur mycket som ska vara kött eller fisk och hur mycket som ska vara potatis eller ris eller pasta.

Ett mellanmål ska vara lite, nyttig mat, till exempel en frukt. Du kan äta tre frukter varje dag, men inte alla frukterna samtidigt. Ät inte mycket söt mat som godis, kakor och efterrätter. Den maten höjer blodsockret för mycket. Det här kan du dricka Drick vatten till maten. Drick ett glas mjölk och sedan vatten om du tycker om mjölk. Drick inte mer än tre glas mjölk på en dag.

Drick kaffe eller te utan socker. Du kan använda sötningsmedel om du vill att ditt kaffe eller te ska smaka sött. Drick inte läsk, saft, juice, nyponsoppa eller nektar som är sötade med socker. Du kan dricka lightläsk eller lightsaft som är sötade med sötningsmedel. Fett i maten Använd fett som rinner eller är mjukt även om det står i kylskåp. På smörgåsen kan du ha ett mjukt smörgåsmargarin.

Den här maten är bra att äta Ät kött, fisk, kyckling, ägg, bönor, ärter eller linser varje dag. Det är viktigt för musklerna i kroppen och för huden, håret och naglarna. Lax och makrill är nyttig fisk.

Potatis, pasta, ris och bröd är bra mat. Ät något av det till frukost, till lunch och till middag. Fullkornspasta, fullkornsris och grovt bröd är extra bra. Ät frukt eller grönsaker till frukost, till lunch och till middag.

Ät inte för mycket socker Ät inte för mycket socker. Sockret går direkt ut i blodet och du får för högt blodsocker. Använd sötningsmedel i stället för socker. De här sötningsmedlena är bra och höjer inte blodsockret: Canderel Hermesetas Röd Hermesetas Lättströ Hermesetas Flytande Hermesetas Mini Sukralos Sötningsmedel som finns i till exempel tuggummi och halstabletter är inte bra och ger högt blodsocker. Det är inte farligt att tugga ett tuggummi ibland, men du kan få högt blodsocker om du till exempel äter många halstabletter. Rör på dig Det är viktigt att du rör på dig ofta. Promenera i 30 minuter varje dag. Du kan gå i 15 minuter på förmiddagen och 15 minuter på eftermiddagen.

OMSORGSFÖRVALTNINGEN