2014 Trelleborgs kommun
Innehållsförteckning Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning 2014 3 Personalredovisning Rekryteringsläget 4 4 Antal anställda Tillsvidareanställda 4 4 Visstidsanställda 5 Timavlönade 5 Årsarbeten 5 Ålder 6 Åldersstruktur Åldersstruktur per befattningsgrupp Personalavgångar 7 8 8 Personalomsättning 9 Pensioner Pensionsavgångar 10 10 Jämställdhetsredovisning 11 Andel anställda och chefer 11 Lön 12 Arbetstidsgrad 13 Uppföljning av jämställdhetsplan 13 Friskvård Hälsofrämjande åtgärder 15 Jämställdhet och mångfald 16 Medarbetarundersökning Lönerörelse Utbildning Hälsobokslut 17 Sjukfrånvaro totalt, köns- och åldersfördelat 18 Sjukfrånvaro totalt, köns- och åldersfördelat, nämndsnivå 19 Sjukfrånvarodagar per nämnd Slutsatser om sjukfrånvaron Frisknärvaro Nyckeltal hälsobokslut 21 Personalekonomiska nyckeltal 23 Löneförändring 23 Nyckeltal för sjukfrånvaro-, utbildnings- och personalomsättningskostnader 24 Personalkostnader 26 16 16 17 20 20 21 Sammanställt av Arne Ekelund Foto: David Svensson Trelleborgs kommun, mars 2015 2
Personalekonomisk redovisning 2014 Trelleborgs kommun producerar välfärdstjänster inom ett brett område. Gemensamt för verksamheten är att den är personalintensiv. Personalen är kommunens största och viktigaste resurs och därmed också dess största kostnad. För att följa upp hur personalresurserna använts tar vi varje år fram en personalekonomisk redovisning. Ambitionen är att denna redovisning ska utgöra en grund för analys och utveckling samt strategiska bedömningar avseende olika frågor och förhållanden som rör medarbetarna. I Trelleborgs kommun arbetade 3 050 tillsvidareanställda, 309 visstidsanställda och cirka 560 timavlönade den 1 november 2014. Antalet anställda har minskat något under 2014. Antalet producerade timmar under året ökade med 1,1 procent jämfört med 2013. Totalt producerade kommunens anställda 2 959 årsarbeten, eller drygt fem miljoner arbetstimmar. Av kommunens anställda är cirka 79 procent kvinnor. Kvinnorna arbetar i betydligt högre grad deltid än männen. En långsam ökning mot högre andel heltidsarbetande kvinnor har skett under de senaste tio åren då andelen ökat från 55 till 64 procent. Under de senaste tre åren har andelen män som arbetar heltid ökat från 84 till 87 procent. Andelen kvinnliga chefer var 2014 drygt 58 procent. Löneskillnaden mellan män och kvinnor var 2014 knappt sju procent till männens fördel. Personalomsättningen ökade från 6,3 procent 2013 till 8,5 procent 2014 medan kostnaderna för personalomsättningen minskade med två procent. Under året avslutade 260 medarbetare sin tillsvidareanställning i Trelleborgs kommun, av dessa gick 91 i pension. Utbildningskostnaderna för personalen ökade med 4,3 miljoner jämfört med 2013. Medelåldern för kommunens anställda ökade med 0,1 år under 2014 till 46,7 år. Kvinnorna hade en medelålder på 46,6 år och männen 46,9 år. Den genomsnittliga lönenivån för kommunens tillsvidare- och visstidsanställda ökade med 1,8 procent 2014 vilket är en minskning jämfört med 2013 då lönenivån ökade med 3,8 procent. Genom att fler arbetstimmar utfördes 2014 ökade lönekostnaderna i högre grad än lönenivån, ökningen blev 2,8 procent. Sjukfrånvaron har under 2014 ökat med 0,3 procentenheter jämfört med 2013 och slutade för helåret på 6,1 procent. Sjukfrånvaron har minskat med 0,1 procentenheter gällande korttidsfrånvaron medan långtidsfrånvaro har ökat med 0,4 procentenheter. Korttidssjukfrånvaron, upp till 14 sjukdagar, utgjorde 2,3 procentenheter och långtidssjukfrånvaron 3,8 procentenheter av den totala sjukfrånvaron. Kostnaden för sjukfrånvaron uppgick 2014 till 24,7 miljoner kronor, en ökning jämfört med 2013 med 0,5 miljoner kronor. Trelleborg den 12 mars 2015 Jonas Rosenkvist Kommundirektör Magnus Dahlberg Personalchef 3
Personalredovisning Personalekonomisk redovisning Personalredovisningen består av personalstatistik med analys och kommentarer. Uppgifterna är hämtade från kommunens personalsystem. En del statistik avser hela året medan annan statistik beskriver en specifik tidpunkt, 1 november eller 31 december. Detta anges i varje tabellrubrik. Rekryteringsläget Ett nytt elektroniskt rekryteringssystem infördes under 2014. Det nya systemet används vid rekrytering av tillsvidareanställda och till längre vikariat. Under 2014 utannonserades 404 tjänster. Totalt inkom 9 354 ansökningar. Under 2014 rekryterades 584 medarbetare inklusive sommarjobbare. Antal anställda Antal anställda redovisas efter anställningsform; tillsvidareanställda, visstidsanställda och timavlönade. Bildningsnämnden och socialnämnden är de dominerande verksamheterna. Inom bildningsnämnden arbetar 42 procent och inom socialnämnden arbetar 33 procent av kommunens anställda. Tillsvidareanställda Antalet tillsvidareanställda har minskat med 7 anställda mellan den 1 november 2013 och den 1 november 2014 och uppgick då till 3 050 anställda. Bildningsnämnden har minskat med 24 anställda beroende på viss neddragning inom gymnasieskolan samt att man haft svårt att få behöriga sökande efter anställda som slutat. Socialnämnden har minskat med 8 anställda, medan det inom övriga nämnder har varit marginella förändringar. Tabell 1. Antal anställda; tillsvidareanställda den 1 november respektive år 2014 2013 2012 Kommunstyrelse 145 143 143 Överförmyndarnämnd 4 3 3 Socialnämnd 1 028 1 036 1 026 Bildningsnämnd 1 260 1 284 1 310 Kulturnämnd 65 65 66 Fritidsnämnd 48 43 44 Arbetsmarknadsnämnd 63 57 56 Samhällsbyggnadsnämnd 44 42 41 Servicenämnd 260 252 253 Teknisk nämnd 133 132 130 Totalt 3 050 3 057 3 075 4
Visstidsanställda Antalet visstidsanställda har minskat med 9 anställda sedan den 1 november 2013. Servicenämnden har minskat med 10 anställda, detta beror på förändringar inom måltidsverksamheten. Socialnämnden har ökat med 10 anställda. Inom övriga förvaltningar är förändringarna små Tabell 2. Antal anställda; visstidsanställda den 1 november respektive år 2014 2013 2012 Kommunstyrelse 11 9 5 Överförmyndarnämnd 1 0 0 Socialnämnd 78 68 58 Bildningsnämnd 157 151 120 Kulturnämnd 6 11 7 Fritidsnämnd 3 6 1 Arbetsmarknadsnämnd 31 34 18 Samhällsbyggnadsnämnd 1 4 5 Servicenämnd 10 20 14 Teknisk nämnd 11 15 4 Totalt 309 318 231 Timavlönade Timavlönade används i de flesta av kommunens verksamheter för kortare jobb. Under en månad arbetar cirka 550 timavlönade någon gång. Under 2013 producerade timavlönade cirka 369 000 timmar, vilket motsvarar 217 årsarbeten, till en kostnad av cirka 63 miljoner kronor. Detta är en ökning med 3 miljoner kronor eller 5 procent jämfört med 2013. Timavlönade finns främst inom socialnämnden 55 procent och bildningsnämnden 30 procent. Årsarbeten Antalet producerade timmar omräknat till årsarbeten visar att det totalt producerades 2 959 årsarbeten under 2014, eller drygt fem miljoner arbetstimmar. Detta var en ökning med 1,1 procent jämfört med 2013 Årsarbeten producerade av tillsvidareanställda minskade något mellan 2013 och 2014. Visstidsanställds årsarbeten ökade och timavlönades var oförändrade mellan 2013 och 2014. Av totala antalet årsarbeten producerades 77 procent av tillsvidareanställda under 2014. Andel årsarbeten producerade av kvinnor uppgick till 76,7 procent, en minskning med 0,6 procentenheter jämfört med 2013. Bildningsnämnden har ökat med 10 årsarbeten och arbetsmarknadsnämnden har ökat med 6 årsarbeten mellan 2013 och 2014. Vid övriga nämnder är det små förändringar jämfört med 2013. Som jämförelse läggs antalet tjänster omräknat till heltidstjänster in som gällde den 1 november 2014. I tjänsterna ingår tillsvidareanställda. Med detta menas att antalet heltidstjänster är lika med den grundbemanning som bör finnas varför antalet årsarbeten bör utgöras av antalet heltidstjänster plus semestervikarier. 5
Tabell 3. Antal årsarbeten respektive år baserat på årsarbetstid om 1 700 timmar 2014 2013 2012 Heltidstjänster 1/11 2014 Heltidstjänster 1/11 2013 Kommunstyrelse 111,1 107,1 103,1 99,2 98,6 Överförmyndarnämnd 2,8 2,4 2,5 4,0 3,0 Socialnämnd 986,1 984,7 972,4 891,7 895,3 Bildningsnämnd 1 226,2 1 216,0 1 226,1 1 196,0 1 215,6 Kulturnämnd 54,8 55,1 54,8 52,4 51,5 Fritidsnämnd 47,7 48,4 46,1 45,8 42,0 Arbetsmarknadsnämnd 87,0 80,7 76,2 62,7 54,6 Samhällsbyggnadsnämnd 45,6 43,0 41,8 43,8 41,6 Servicenämnd 245,9 241,1 236,0 240,7 231,8 Teknisk nämnd 151,6 146,5 146,3 131,8 131,3 Totalt 2 958,8 2 925,0 2 905,3 2 767,9 2 771,3 Diagram 1: Antal anställda och årsarbeten 2012-2014 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Tillsvidareanst Visstidsanst Årsarbeten 2012 2013 Ålder Medelåldern bland tillsvidareanställda ökade marginellt med 0,1 till 46,7 år 2014 jämfört med 2013. Kvinnornas medelålder ökade med 0,1 till 46,6 år medan männens medelålder minskade med 0,3 till 46,9 år. 6
Åldersstruktur Åldersstrukturen för tillsvidareanställda har förändrats något jämfört med 2013 genom minskning i åldersgrupperna upp till 29 år, 40-49 år och 60 år och däröver samt ökning i åldersgrupperna 30-39 år och 50-59 år. Diagram 2: Åldersstruktur tillsvidareanställda 2012-2014 per den 31 december 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 _29 30-39 40-49 50-59 60_ Högst andel 50 år och äldre hade tekniska nämnden med 57 procent och servicenämnden med 53 procent. Högst andel anställda under 40 år hade arbetsmarknadsnämnden med 55 procent och fritidsnämnden med 51 procent. Tabell 4: Åldersstruktur per nämnd, tillsvidareanställda per den 31 december -29 30-39 40-49 50-59 60- Totalt Kommunstyrelse 11 25 23 35 13 107 Socialnämnd 83 188 276 359 118 1 024 Bildningsnämnd 53 301 395 333 176 1 258 Kulturnämnd 2 20 22 12 9 65 Fritidsnämnd 14 10 9 12 2 47 Arbetsmarknadsnämnd 9 26 20 9 0 64 Samhällsbyggnadsnämnd 4 13 8 13 5 43 Servicenämnd 13 30 81 100 39 263 Teknisk nämnd 6 27 25 52 24 134 Totalt 195 640 859 925 386 3 005 7
Åldersstruktur per befattningsgrupp I åldersstruktur per befattningsgrupp ingår utvalda befattningar med minst tio tillsvidareanställda eller där snarlika befattningar tillsammans blir minst tio tillsvidareanställda. Tabell 5: Åldersstruktur per befattningsgrupp, utvalda befattningar, tillsvidareanställda den 31 december. Fet stil markerar att minst hälften av befattningshavarna är 50 år eller äldre -29 30-39 40-49 50-59 60- Totalt Barnskötare 6 18 43 53 18 138 Boendestödjare 19 33 34 34 7 127 Brandman (heltid) 5 10 1 5 21 Ekonomibiträde 1 6 23 23 8 61 Elevassistent 6 8 13 6 33 Enhetschef (soc., arb. markn) 3 21 12 5 41 Fastighetstekniker, o -värd 2 1 9 2 14 Fritidsledare 6 3 2 3 14 Fritidspedagog 5 22 29 14 6 76 Förskollärare 18 84 95 81 30 308 Hemvårdare o undersköterska 44 96 148 210 49 547 Kock/kokerska 7 7 16 18 6 54 Lokalvårdare/skolstäd 10 22 35 12 79 Lärare Grundskola 16 91 123 68 42 340 Gy teoretiska 1 19 18 5 17 60 Gy yrkesinriktade 7 8 9 24 Idrott 4 2 2 2 10 Specialpedagog 6 10 8 12 36 Modersmål 1 5 5 9 4 24 Musiklärare (kulturnämnden) 1 7 3 3 14 Parkarbetare 2 5 8 2 17 Personlig assistent 7 20 21 15 4 67 Rektor 9 6 4 19 Sjuksköterska 6 7 10 11 34 Socialsekreterare/socionom 5 13 13 14 3 48 Personalavgångar Personalavgångarnas orsaker under 2014 har ungefär samma fördelning som 2013. 8
Tabell 6: Antal tillsvidareanställda som slutat arbeta i kommunen fördelade på avgångsorsaker 2014 2013 2012 Egen begäran 132 104 129 Pension 91 63 67 Förordnande/vikariat upphört Arbetsbrist 3 6 5 1 2 Annan orsak 28 22 22 Totalt 260 194 221 Personalomsättning Personalomsättning mäts som antal tillsvidareanställda som slutat i kommunen under året jämfört med antal tillsvidareanställda den 1 november 2014. Anställda som fått nytt arbete inom kommunen finns inte med bland dem som slutat. För mindre nämnder får enstaka avgångar stor betydelse för statistiken, en viss försiktighet i tolkningen av personalomsättningen bör därför göras. Personalomsättningen ökade mellan 2013 och 2014 från 6,3 till 8,5 procent. Pensionsavgångar utgjorde 91 av de 260 tillsvidareanställda som slutade under 2014. Oräknat pensionsavgångar var den totala personalomsättningen 5,5 procent för 2014, en ökning jämfört med 2013 med 1,2 procentenheter. För nämnder med hög medelålder har pensionsavgångar större betydelse för personalomsättningen. Av de som slutade under 2014 berodde hälften på pensionsavgångar gällande servicenämnden och tekniska nämnden. Tabell 7: Personalomsättning Antal tillsvidareanst som slutat under 2014 Antal tillsvidareanst 1 november 2014 Personalomsättning (%) 2014 2013 Kommunstyrelse 17 149 11,4 8,2 Socialnämnd 83 1 028 8,1 4,9 Bildningsnämnd 110 1 260 8,7 7,4 Kulturnämnd 3 65 4,6 4,6 Fritidsnämnd 7 48 14,6 4,7 Arbetsmarknadsnämnd 12 63 19,0 15,8 Samhällsbyggnadsnämnd 3 44 6,8 7,1 Servicenämnd 16 260 6,2 5,2 Teknisk nämnd 9 133 6,8 4,5 Totalt 260 3 050 8,5 6,3 9
Pensioner Enligt kommunen pensionspolicy har tillsvidareanställda möjlighet att löneväxla till pension. Kommunens chefer bjöds även 2014 in till en information och personlig rådgivning om löneväxling. Sex anställda har sedan valt att löneväxla till pension, vilket innebär att 23 medarbetare nu har valt att växla lön mot pension. Pensionsavgångar Pensionsavgångarna för tillsvidareanställd personal under de närmaste tio åren beräknas ligga på mellan 60 och 110 anställda per år. Sammanlagt innebär detta att 869 anställda (653 kvinnor och 216 män) beräknas att gå i pension fram till 2024, Det motsvarar 28,5 procent av dagens tillsvidareanställda. För det närmaste året 2015, redovisas ett lägre antal än följande år vilket beror på att en del går i pension innan man uppnår 65 år, under 2014 gick 43 anställda i förtida pension. Kommunen har också 31 anställda som uppnått 65 års ålder men som valt att fortsätta arbeta. Antalet anställda som fortsatt arbeta efter uppnådda 65 år har de senaste åren legat mellan 15 och 20 anställda, undantaget 2011 då det var 26 anställda. Tabell 8: Pensionsavgångar, förväntade tillsvidareanställda AB-avtalet 2015 2016 2017 2018 2019 * Kommunstyrelse 2 4 1 4 2 Socialnämnd 19 14 19 24 34 10 Bildningsnämnd 34 37 39 35 27 12 Kulturnämnd 2 2 3 1 1 Fritidsnämnd 1 1 Arbetsmarknadsnämnd 1 1 Samhällsbyggnadsnämnd 2 1 2 Servicenämnd 4 4 9 11 9 1 Teknisk nämnd 3 3 6 3 7 2 Totalt 62 65 80 75 84 31 *tillsvidareanställda som fortsatt jobba efter fyllda 65 år I diagrammet nedan gällande faktiska och förväntade pensionsavgångar redovisas förväntade pensionsavgångar enligt de prognoser som togs fram året innan gällande de som under närmaste året kommer att uppnå pensionsåldern. Förväntade pensionsavgångar för 2014 är de som redovisades i den personalekonomiska redovisningen för 2013. I den prognosen förväntades 50 tillsvidareanställda avgå med pension 2014. Det verkliga utfallet blev 91 där 43 utgjordes av förtida pensionsavgångar. Samtidigt valde ett trettiotal anställda att fortsätta arbeta efter uppnådda 65 år. På samma sätt gäller redovisningen för förväntade pensionsavgångar för 2003-2012, det är den prognos som togs fram inför det aktuella året som redovisas. Den slutsats man kan dra av jämförelsen är att ett betydande antal anställda går i pension ett eller ett par år innan 65 års ålder. Det har också blivit vanligare att fortsätta arbeta även efter att man fyllt 65 år. Detta påverkar i mindre grad den långsiktiga prognosen om 70-100 pensionsavgångar per år. 10
De 31 som valt att fortsätta arbeta efter uppnådda 65 år finns inte med bland de förväntade pensionsavgångarna för 2014 och framåt i diagrammet. Diagram 3: Pensionsavgångar, faktiska 2004-2014 och förväntade 2004-2024 120 100 80 60 40 20 0 2004 2006 2008 2010 2012 Enligt prognos 2014 2016 Faktiskt utfall 2018 2020 2022 2024 Jämställdhetsredovisning Jämställdhetsredovisningen består av personalstatistik gällande könsfördelning av anställda och chefer, lönenivåer och arbetstidsgrad samt uppföljning av mål i jämställdhetsplanen. Andel anställda och chefer Av kommunens anställda var 78,7 procent kvinnor den 1 november 2014. Det var en något mindre andel än ett år tidigare men var i stort sett samma könsfördelning som de senaste åren. Andelen kvinnor har legat på 79-80 procent sedan 2003. Högst andel kvinnor fanns inom socialnämnden med 91 procent och lägst andel fanns inom tekniska nämnden med 21 procent. Andelen kvinnliga chefer var betydligt lägre än andelen anställda kvinnor. Drygt 58 procent av cheferna var kvinnor. Detta var en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med 2013. 11
Tabell 9. Andel tillsvidareanställda kvinnor och andel kvinnliga chefer 1 november respektive år Andel tillsvidareanställda kvinnor (procent) Andel kvinnliga chefer (procent) 2014 2013 2014 2013 Kommunstyrelse 36,2 39,0 42,9 46,2 Socialnämnd 91,2 91,6 75,7 78,6 Bildningsnämnd 83,8 83,8 65,2 66,7 Kulturnämnd 63,1 63,1 50,0 50,0 Fritidsnämnd 33,3 32,6 0 0 Arbetsmarknadsnämnd 58,7 66,7 57,1 50,0 Samhällsbyggnadsnämnd 56,8 57,1 60,0 40,0 Servicenämnd 78,8 77,8 57,1 53,8 Teknisk nämnd 21,1 20,5 25,0 27,8 Totalt 78,7 79,2 58,2 58,7 Lön Medianlönen för kvinnor låg den 31 december 2014 på 26 000 kronor. Medianlönen för män var 27 000 kronor, en skillnad mellan kvinnor och män på knappt sju procent. Skillnaden i medellön mellan könen var något större, 10,2 procent. Skillnaden gällande medianlön har minskat med 0,3 procentenheter jämfört med 2013 medan skillnaden avseende medellön har minskat med 0,7 procentenheter. Arbetsmarknadsnämnden hade ingen löneskillnad mellan könen avseende medianlönen. Inom kommunstyrelsen var medianlönen 6,9 procent högre för kvinnor än män, medan medellönen var 6,9 procent högre för männen. Även socialnämnden hade liten löneskillnad mellan könen, medianlönen för kvinnor låg där 0,6 procent lägre än för män. Tabell 10. Medellön och medianlön, kvinnor - män, tillsvidareanställda 31 december 2014 Antal Medellön Medianlön Kommunstyrelse K 54 32 579 31 550 M 51 34 826 29 500 Socialnämnd K 937 25 140 24 100 M 91 26 980 24 250 Bildningsnämnd K 1 054 28 848 28 475 M 205 31 051 30 250 Kulturnämnd K 41 28 864 28 600 M 24 29 108 27 200 Fritidsnämnd K 16 26 206 26 200 M 31 25 532 24 150 Arbetsmarknadsnämnd K 37 28 312 27 000 M 27 28 443 27 000 Samhällsbyggnadsnämnd K 24 33 183 31 650 M 19 33 892 32 100 Servicenämnd K 206 23 922 22 695 M 56 29 431 26 300 Teknisk nämnd K 28 29 183 27 350 M 106 28 928 26 200 Totalt K 2 397 27 105 26 000 12
M 610 29 866 27 780 Arbetstidsgrad I november 2014 hade Trelleborgs kommun 2 062 heltidsanställda medarbetare (68,6%), vilket var oförändrat jämfört med 2013, och 947 deltidsanställda medarbetare (31,4%), Andelen kvinnor respektive män som arbetade heltid under 2014 var 64 respektive 87 procent, vilket var oförändrat jämfört med 2013. Flest deltidanställda finns inom socialnämnden, där är 58,5 procent deltidsanställda. Tabell 11: Andel tillsvidare anställda fördelade på arbetstidsgrad och kön, 1 november respektive år 2014 2013 2012 Procent av heltid Kvinnor procent Män procent Kvinnor procent Män procent Kvinnor procent Män procent 100 64 87 64 87 63 84 75-99 28 7 28 7 28 8 50-74 7 5 7 5 7 6 0-49 1 1 1 1 2 2 Totalt 100 100 100 100 100 100 Tabell 12: Andel anställda per nämnd fördelade på arbetstidsgrad och kön, 1 november 2014. Kvinnor Män 100 75-99 50-74 0-49 100 75-99 50-74 0-49 Kommunstyrelsen 86,5 11,5 2,0 0,0 100,0 0,0 0,0 0,0 Socialnämnd 39,5 49,1 10,6 0,8 62,2 26,7 11,1 0,0 Bildningsnämnd 82,0 13,1 3,9 1,0 89,7 4,4 4,9 1,0 Kulturnämnd 65,9 4,9 14,6 14,6 58,3 4,2 25,0 12,5 Fritidsnämnd 81,1 6,3 6,3 6,3 96,9 3,1 0,0 0,0 Arbetsmarknadsnämnd 97,3 0,0 2,7 0,0 100,0 0,0 0,0 0,0 Samhällsbyggnadsnämnd 96,0 4,0 0,0 0,0 100,0 0,0 0,0 0,0 Servicenämnd 58,5 33,2 6,8 1,5 87,3 9,1 3,6 0,0 Teknisk nämnd 100,0 0,0 0,0 0,0 97,1 0,0 2,9 0,0 Totalt 64,0 28,0 7,0 1,0 87,0 7,0 5,0 1,0 Uppföljning av jämställdhetsplan I denna del redovisas de mål i jämställdhetsplanen som är möjliga att mäta genom personalstatistik. Trelleborgs kommuns jämställdhetsplan antogs av kommunfullmäktige i januari 2014 och denna kommer att revideras vart tredje år. 13
Uttag av föräldradagar Männens andel av uttag av föräldraledighet bland kommunens anställda har ökat från 5,1 procent 2009 till 7,2 procent 2010 och 8,0 procent 2011. Under 2012 minskade männens andel till 7,7 procent för att under 2013 öka till 9,1 procent och 2014 öka till 10,1 procent Detta innebär att männens relativa andel av föräldraledigheten ökade med 39 procent 2010 och 13 procent 2011 men minskade 2012 med fyra procent. Under 2013 ökade männens relativa andel med 18 procent och 2014 ökade den med 11 procent. Målet enligt jämställdhetsplanen är att männens uttag av föräldraledighet ska öka från 7,7 procent (2012) till 20 procent 2017, och på längre sikt ska uttaget av föräldraledighet bland kvinnor och män vara lika stort. Tabell 13: Uttag av föräldraledighet i timmar 2014 2013 2012 2011 Kvinnor 197 532 203 374 211 692 266 902 Män 22 157 20 380 17 741 23 267 Totalt 219 689 223 754 229 433 290 169 Sjukfrånvaro Mål enligt jämställdhetsplanen: Att sänka kvinnliga medarbetares sjukfrånvaro så att den minskar i förhållande till manliga medarbetares nivå. Målsättningen är att sjukfrånvaron för kvinnor ska komma ner till 5 %. Den totala sjukfrånvaron har ökat till 6,1 procent 2014. Sjukfrånvaron för både kvinnor och män har ökat men ökningen var större för män. Skillnaden mellan män och kvinnor gällande sjukfrånvaron har minskat både 2012, 2013 och 2014. Målet för totala sjukfrånvaron är inte uppfyllt. Målet att minska skillnaden mellan könen är uppfyllt. Tabell 14: Sjukfrånvaro i procent för kvinnor, män och totalt 2014 2013 2012 Kvinnor 6,7 6,4 5,4 Män 4,1 3,6 2,5 Totalt 6,1 5,8 4,8 Rekrytering av underrepresenterat kön Syftet enligt jämställdhetsplanen: Att uppnå en mer jämställd fördelning av kvinnor och män i olika arbeten och på olika positioner. Målet är en ökning av nyanställda av det underrepresenterade könet med 2 % på respektive förvaltning. Målsättningen för kommunen är att på lång sikt utjämna förhållanden av anställda män och kvinnor till minst 40/60 inom de olika förvaltningarna. Utjämningen ska ske på sådant sätt att 40/60 förhållandet råder på alla nivåer inom kommunen beträffande chefer, arbetsledare och andra befattningar. 14
Totalt har andelen män ökat med 1,3 procentenheter mellan 2011 och 2014. Andelen män av externt nyrekryterade tillsvidareanställda har ökat från 29 till 33 procent mellan 2011 och 2014. Samhällsbyggnadsnämnden och arbetsmarknadsnämnden låg inom definitionen för jämn könsfördelning. Kommunstyrelsen låg nästan inom ramen för jämn könsfördelning men de ingående förvaltningarna, kommunledningsförvaltningen och räddningstjänsten, var klart kvinno- respektive mansdominerade. Jämn könsfördelning råder om könsfördelningen ligger mellan 40-60 procent. Tabell 15: Könsfördelning i procent, tillsvidareanställda 1 november respektive år 2014 2013 män kvinnor män kvinnor Kommunstyrelse 63,8 36,2 61,0 39,0 Socialnämnd 8,8 91,2 8,4 91,6 Bildningsnämnd 16,2 83,8 16,2 83,8 Kulturnämnd 36,9 63,1 36,9 63,1 Fritidsnämnd 66,7 33,3 67,4 32,6 Arbetsmarknadsnämnd 41,3 58,7 33,3 66,7 Samhällsbyggnadsnämnd 43,2 56,8 42,9 57,1 Servicenämnd 21,2 78,8 22,2 77,8 Teknisk nämnd 78,9 21,1 79,5 20,5 Totalt 21,3 78,7 20,8 79,2 Friskvård - Hälsofrämjande åtgärder Kommunens hälsoarbete har som mål att påverka hälsan i positiv riktning. En förutsättning för att friskvård på arbetsplatsen ska ge ett gott resultat är att medarbetarna medverkar aktivt och själv tar ansvar för och fattar beslut om att förändra sina levnadsvanor och sin livsstil för att främja hälsan. Trelleborgs kommun har tagit sikte på att försöka förbättra förutsättningarna och möjligheterna för de anställda att komma fram till detta beslut och att aktivt göra dessa förändringar. Under 2014 har kommunen erbjudit de anställa en skattefri friskvårdsförmån på upp till 1000 kronor att utnyttja för köp av friskvårdsinsatser av enklare slag. Detta har utnyttjats av 1 337 medarbetare till en kostnad av 1 311 069 kronor. Med stöd av ett 90-tal hälsoinspiratörer ute på arbetsplatserna har kommunens medarbetare genom inspiration, motivation och information fått insikt i vad bra livsstilsval kan göra för hälsan. De anställda har erbjudits kostnadsfritt deltagande i Trelleborgsloppet samt kommunens egen gympa. Kommunens anställda har erbjudits möjlighet att delta i föreläsningar om psykisk ohälsa. Föreläsningarna var ett samarbete mellan Trelleborgs kommun, Samordningsförbundet och Psykiatri Skåne. Föreläsningarna har tagit upp ämnen som ångest och sömn, att anställa människor med psykisk sjukdom och att vara anställd, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och depression, utmattningsdepression och utmattningsdepression. 15
Jämställdhet och mångfald Med anledning av att den nya jämställdhetsplanen antogs har kommunen under 2014 varit särskilt aktiva i jämställdhetsarbetet. I maj föreläste Gertrud Åström, ordförande i Sveriges Kvinnolobby och expert på jämställdhetsfrågor, för kommunens samtliga chefer. Alla chefer och medarbetare gavs också möjlighet att delta under den stora internationella konferensen om kvinnors rättigheter - Nordiskt Forum - som arrangerades i Malmö i juni. Personalavdelningen tillhandahåller underlag och praktisk hjälp till chefer som stöd i det aktiva arbetet med jämställdhet på arbetsplatserna. I löneöversynen har man arbetat för att utjämna strukturella löneskillnader i kommunen. Under 2014 fattades beslut att införa en jämställdhetspremie för de anställda i Trelleborgs kommun som delar lika på föräldraledigheten under barnets första 1,5 år. Premiens belopp är 27.500 kr (baserad på medellön) och räknas upp årligen. En diskussion kring att införa en plan för lika rättigheter och möjligheter har påbörjats under 2014 och mer djupgående diskussioner kommer att föras under det kommande året. Medarbetarundersökning Under september-oktober 2014 genomfördes kommunens medarbetarundersökning i samarbete med Enkätfabriken AB. Medarbetarundersökningen syftar till att kartlägga medarbetarnas attityd och inställning till arbetet och arbetssituationen. Enkätfabriken har en annan metod för att mäta NMI (NöjdMedarbetarIndex) än vad SKOP (som genomförde den senaste undersökningen 2012) haft och resultatet för 2014 är av dessa anledningar inte helt jämförbart med tidigare år. Totalt 2 538 medarbetare besvarade enkäten vilket gav en svarsfrekvens på 84 procent och en hög tillförlitlighet i resultatet. Kommunens NMI hamnade på 68. De olika påståendena i undersökningen var indelade i olika områdesindex och goda resultat återfinns inom områdena motivation, styrning, jämställdhet och likabehandling. Utvecklingsmöjligheter finns bland annat inom områdena belastning och uppföljning av målsättningar samt huruvida medarbetarna är stolta över att arbeta för Trelleborgs kommun eller inte. Varje förvaltning ska göra en handlingsplan utifrån resultaten i undersökningen och säkerställa att man arbetar med frågorna i hela organisationen. Lönerörelse Inför budgetåret 2014 var förutsättningarna att samtliga löneavtal var klara. Avtalet för OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet (Vision, Ledarna och Akademikerförbundet SSR) innehöll ett garanterat utfall om 2,2 procent. För Kommunals medlemmar gällde en insamlingsmodell där utrymmet utgjordes av 550 kr per medlem (räknat på heltidslön). Sifferlösa avtal, där inget lägsta utfall var definierat, gällde för Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds samverkansråd, AkademikerAlliansen, Vårdförbundet och Fysioterapeuterna. Efter analys av lönestrukturen i Trelleborgs kommun, med hänsyn till gällande löneavtal och kommunens lönepolitik: att vi ska sträva mot lika lön för lika och likvärdiga arbeten, genomfördes löneöversynen med ett totalt utfall om 2,99 % procent. 16
Utbildning En utbildning i arbetsrätt och allmänna bestämmelser har genomförts för 13 deltagare. Utbildning i lönesättning har genomförts vid ett tillfälle med 8 lönesättande chefer. Kurserna ingår i ett paket med grundkunskaper i personalfrågor som chefer behöver i sin befattning. Kurserna har hittills varit frivilliga men kommer successivt att bli obligatoriska delar av Trelleborgs kommuns ledarprogram. Hälsobokslut Under 2007 genomgick alla chefer en utbildning i effektiv rehabilitering genom projektet Ett ännu friskare Trelleborg. Målsättningen var att minska sjukfrånvaron till fem procent. Sjukfrånvaron sjönk sedan varje år fram till 2011 då sjukfrånvaron låg på 4,6 procent. Därefter har sjukfrånvaron ökat varje år. Sjukfrånvaron för 2014 hamnade på 6,1 procent vilket var en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med 2013. Kommunens nämnder, undantaget socialnämnden, bildningsnämnden, tekniska nämnden och servicenämnden, hade en sjukfrånvaro under fem procent. Sjukfrånvaron harminskat med 0,1 procentenheter gällande korttidsfrånvaron, medan långtidsfrånvaro har ökat med 0,4 procentenheter. Korttidssjukfrånvaron, upp till 14 sjukdagar, utgjorde 2,3 procentenheter och långtidssjukfrånvaron 3,8 procentenheter av den totala sjukfrånvaron. Sjukfrånvarovolymen 2014 (6,1%) motsvarade 15,2 kalenderdagar i genomsnitt per medarbetare. Motsvarande uppgift för 2013 var 14,8 kalenderdagar, det vill säga en ökning med i genomsnitt 0,6 kalenderdagar per medarbetare. Diagram 4: Sjukfrånvaroutveckling 2007-2014 10 8 6 4 2 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Kostnaden för sjukfrånvaron uppgick 2014 till 24,7 miljoner kronor, en ökning jämfört med 2013 med 0,5 miljoner kronor. I detta ingår sjuklön, semesterlönegrundande frånvaro och sociala avgifter 17
. Diagram 5: Sjukfrånvarovolym 2012-2014 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 1 dag 2-14 dagar 15-90 dagar 91-dagar 2012 2013 2014 I hälsobokslutet redovisas sjukfrånvaro uppdelat på kön och ålder, andel sjukfrånvaro längre än 60 dagar, antal sjukfrånvarodagar, nyckeltal och långtidsfriska. Sjukfrånvaro totalt, köns- och åldersfördelat Sjukfrånvaron för kvinnor ökade 2014 till 6,7 procent, en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med 2013. För män ökade sjukfrånvaron 2014 med 0,5 procentenheter till 4,1 procent. Gällande den åldersfördelade sjukfrånvaron minskade denna för yngsta åldersgruppen, upp till 29 år med 0,3 procentenheter. För åldersgrupperna 30-49 år och 50 år och däröver ökade sjukfrånvaron med 0,5 procentenheter respektive 0,3 procentenheter. Diagram 6: Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 2012-2014 7 6 5 4 3 2 1 0 Kvinnor Män _29 30-49 50_ Totalt 18
Sjukfrånvaro totalt, köns- och åldersfördelat, förvaltningsnivå under respektive nämnd Förvaltningarna under samtliga nämnder utom Arbetsmarknadsnämnden hade en ökad sjukfrånvaro 2014 jämfört med 2013. Socialnämnden hade en ökad sjukfrånvaro 2014 med 0,4 procentenheter jämfört med 2013 till 7,1 procent. Det är främst åldersgruppen 30-49 år som ökade och hade en relativt hög sjukfrånvaro, på 7,1 procent 2014. Servicenämnden har ökat sjukfrånvaron 6,4 procent till 6,7 procent Här har sjukfrånvaron bland män ökat från 4,6 procent till 6,4 procent, medan frånvaron bland kvinnor minskat från 7,0 procent till 6,8 procent. Tekniska nämnden ökade sjukfrånvaron med 0,9 procentenheter, från 4,2 procent till 5,1 procent. Det är i åldersgruppen 50 år och däröver frånvaron ökar mest från 4,8 procent till 6,2. Både kvinnors och mäns sjufrånvaro har ökat, med 1,0 respektive 1,1 procentenheter. Arbetsmarknadsnämnden hade en minskad sjukfrånvaro, från 5,8 procent 2013 till 3,7 procent 2014. Här minskade sjukfrånvaron i samtliga åldersgrupper. Kvinnors sjukfrånvaro minskade från 7,2 procent till 4,0 procent. Bildningsnämnden hade en ökad sjukfrånvaro med 0,3 procentenheter till 6,0 procent 2014. Här ökade sjukfrånvaron i åldersgruppen upp till 29 år från 1,7 procent till 3,0 procent Kulturnämnden och fritidsnämnden hade en ökad sjukfrånvaro med 2,4 respektive 1,9 procentenheter. Inom Kulturnämnden har sjukfrånvaron bland kvinnor ökat från 3,0 procent till 6,9 procent. Det är i åldersgruppen 30-49 år ökningen skett, från 3,1 procent till 7,8 procent. Inom fritidsnämnden har sjukfrånvaron bland män ökat från 2,3 procent till 5,1 procent, det är i åldersgruppen 50 år och däröver som ökningen skett, från 3,6 procent till 10,2 procent. Samhällsbyggnadsnämnden hade en fortsatt låg sjukfrånvaro. Tabell 16: Sjukfrånvaro i procent, kvinnor / män, per åldersgrupp och totalt 2014, beräknat på tillgänglig ordinarie arbetstid Kvinnor Män -29 30-49 50- Totalt Kommunstyrelsen 5,5 1,1 1,0 2,5 4,8 3,4 Socialnämnd 7,5 3,8 4,0 7,1 8,1 7,1 Bildningsnämnd 6,3 4,5 3,0 5,7 6,9 6,0 Kulturnämnd 6,9 1,6 7,8 1,1 4,9 Fritidsnämnd 1,8 5,1 2,0 10,2 4,2 Arbetsmarknadsnämnd 4,0 3,3 3,5 3,2 6,7 3,7 Samhällsbyggnadsnämnd 3,1 1,9 1,8 1,7 3,7 2,6 Servicenämnd 6,8 6,4 3,5 4,4 8,9 6,7 Teknisk nämnd 6,9 4,7 1,1 4,4 6,2 5,1 Totalt 6,7 4,1 3,2 5,7 7,3 6,1 Tom ruta beror på för få antal anställda 19
Andel av sjukfrånvaron som avser sammanhängande frånvaro under 60 dagar eller mer För Trelleborgs kommun totalt utgör 50,6 procent sammanhängande sjukfrånvaro under 60 dagar eller mer av den totala sjukfrånvaron. Sjukfrånvarodagar per nämnd Det totala antalet sjukfrånvarodagar har ökat med 9,7 procent, från 50 600 till 52 000, mellan 2013 och 2014. Tabell 17: Sjukfrånvarodagar per nämnd 2014 2013 Kommunstyrelsen 1 083 1 346 Socialnämnd 21 312 20 881 Bildningsnämnd 20 234 19 936 Kulturnämnd 842 496 Fritidsnämnd 507 308 Arbetsmarknadsnämnd 865 1 332 Samhällsbyggnadsnämnd 293 247 Servicenämnd 4 994 4 481 Teknisk nämnd 1 922 1 564 Totalt 52 052 50 591 Slutsatser om sjukfrånvaron Sjukfrånvaron har sjunkit under fem år, från 8,2 procent 2006 till 4,6 procent 2011 för att under 2012 öka till 4,8 procent. Under 2013 ökade sjukfrånvaron till 5,8 procent och hamnade över de fem procent som varit målsättningen de senaste åren. 2014 ökade sjukfrånvaron ytterligare till 6,1 procent. Fyra nämnder låg över denna målsättning och hade också en betydande ökning av sjukfrånvaron under 2014. Alla nämnder utom arbetsmarknadsnämnden hade en ökad sjukfrånvaro jämfört med 2013, även om några nämnder ligger runt två till tre procent sjukfrånvaro. Den kortare sjukfrånvaron upp till 14 dagar har minskat medan den längre sjukfrånvaron har ökat under 2014. Speciellt sjukfrånvaron över 90 dagar har ökat från 2,14 procent till 2,44 procent. Både kvinnor och män hade en ökad sjukfrånvaro. Män hade en större ökning än kvinnor under 2014 varför könsskillnaden gällande sjukfrånvaro minskade under 2014, medan den hade ökat under 2012 och 2011. Gällande den åldersfördelade sjukfrånvaron minskade denna för den yngsta åldersgruppen, upp till 29 år med 0,3 procentenheter. För åldersgrupperna 30-49 år och 50 år och däröver ökade sjukfrånvaron med 0,5 respektive 0,3 procentenheter. 20
Ett fortsatt arbete med den korta sjukfrånvaron och framför allt upprepad korttidssjukfrånvaro samt med rehabilitering av längre sjukfrånvaro kommer att fortsätta att behövas. Detta för att åter minska den totala sjukfrånvaron och få tillbaka en större andel i arbete av de som har längre sjukfrånvaro. Frisknärvaro En stor del av Trelleborgs kommuns medarbetare är friska. Under 2014 hade 40,1 procent av tillsvidareanställda och visstidsanställda medarbetare ingen sjukfrånvaro. Frisknärvarons förändring följer sjukfrånvarons förändring. Då frisknärvaron ökar mer än sjukfrånvarons ökning ökar långtidsfrånvaron och antalet medarbetare som är sjuka minskar. Diagram 7: Frisknärvaro, procentuell andel av tillsvidareanställda och visstidsanställda medarbetare 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Kvinnor Män _29 2012 30-49 2013 50_ Totalt 2014 Tabell 18. Frisknärvaro i procent per nämnd respektive år 2014 2013 2012 Kommunstyrelse 62,0 58,7 66,9 Socialnämnd 35,5 34,4 36,0 Bildningsnämnd 39,2 39,0 39,9 Kulturnämnd 61,9 50,6 62,4 Fritidsnämnd 54,4 57,7 67,3 Arbetsmarknadsnämnd 44,2 35,2 37,5 Samhällsbyggnadsnämnd 45,0 40,7 48,1 Servicenämnd 38,1 35,1 41,5 Teknisk nämnd 46,0 47,8 51,9 Nyckeltal hälsobokslut Nyckeltalen för hälsobokslut syftar till att vidga analysen vid sjukfrånvaron genom att förutom att se på andelen sjukfrånvaro, i nyckeltalen benämnt sjuktal, även ta med korttidssjukfrånvaro, sjukfall, och två nyckeltal för rehabilitering, inflöde och återgångar. 21
Sjuktal är sjukfrånvaron uttryckt i procent och är samma värde som tidigare redovisats i tabell 15. Sjukfall är ett relationstal som grundar sig på påbörjade sjukfall oavsett längd eller omfattning. I analysen kombineras nyckeltalen för sjuktal och sjukfall. Rehab inflöde är också ett relationstal som grundar sig på påbörjade sjukfall under mätperioden som varar längre än 28 dagar. Rehab återgångar är antalet återgångar efter att sjukdag 29 påbörjats relaterat till antal sjukfall som påbörjat sjukdag 29. Antalet nya respektive återgångna rehabfall är inga nyckeltal utan tas med för att öka informationen och förståelsen. Totalt för kommunen har sjuktalet minskat under de senaste åren till 4,6 procent 2011 för att därefter öka till 4,8 procent 2012, 5,8 procent 2013 och under 2014 öka till 6,1 procent. Nyckeltalet för sjukfall har däremot bara förändrats något när sjuktalet sjunkit och ökade mellan 2011 och 2013 från 8,9 2011 till 9,4 2012. För 2013 var nyckeltalet för sjukfall oförändrat 9,4. Under 2014 sjönk nyckeltalet till 8,9. Detta visar att korttidssjukfrånvaron legat närmast still medan långtidssjukfrånvaron minskat under några år. Under 2013 ökade både den kortare och längre sjukfrånvaron. Korttidsfrånvaron minskade något medan långtidsfrånvaron ökade under 2014. Nästan alla nämnder hade klart högre nyckeltal för sjukfall än för sjuktal. Korttidssjukfrånvaron hade inom dessa nämnder relativt stor betydelse för sjukfrånvaron. För de nämnder som har sjuktal på 2-3 är ett något högre nyckeltal för sjukfall svårt att undvika. Men för de nämnder som har ett nyckeltal för sjukfall på 6 och däröver finns en risk att upprepad korttidssjukfrånvaro kan ge ökad längre sjukfrånvaro på sikt. I synnerhet gäller det nämnder med markant högre nyckeltal för sjukfall än för sjuktal. Socialnämnden har under flera år haft den största differensen mellan nyckeltalen och riskerar därmed i högre grad nya längre sjukfrånvarofall. Arbetsmarknadsnämnden, bildningsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden och servicenämnden har ett relativt högt nyckeltal för sjukfall. Nyckeltalet för rehab inflöde minskade med 0,1 till 0,5 för 2014 jämfört med 2013. Antalet faktiska rehabfall minskade från 321 till 280. Återgångarna var 198vilket gav ett nyckeltal på 0,7, färre anställda kom tillbaka än de som påbörjade en längre sjukdomsperiod. Tabell 19: Nyckeltal hälsobokslut Sjuktal Sjukfall Nya rehabfall Rehab inflöde Återgångar Rehab återgångar Kommunstyrelse 3,4 5,6 0,3 Socialnämnd 7,1 11,8 131 0,7 79 0,6 Bildningsnämnd 6,0 8,1 99 0,4 75 0,8 Kulturnämnd 4,9 5,4 0,5 Fritidsnämnd 4,2 4,3 0,4 Arbetsmarknadsnämnd 3,7 8,2 6 0,3 7 1,2 Samhällsbyggnadsnämnd 2,6 7,7 0,7 Servicenämnd 6,7 8,3 15 03 15 0,0 Teknisk nämnd 5,1 4,0 14 0,5 15 1,1 Totalt 6,1 8,9 280 0,5 198 0,7 Tom ruta beror på fåtal nya rehabfall eller återgångar 22
Personalekonomiska nyckeltal De personalekonomiska nyckeltal som redovisas är löneförändringar, sjukfrånvarokostnader, utbildningskostnader och personalomsättningskostnader. De tre senare relateras till totala personalutgifterna och för utbildningskostnader även till antal årsarbeten. Löneförändring Löneförändring är egentligen tre nyckeltal; lönekostnadsförändring, lönenivåförändring och lönevolymförändring. Dessa jämförs med utfallet av lönerevisionen 2014 samt löneökningar inkluderande löneglidning under 2014. Lönekostnadsförändring visar lönekostnadens utveckling mellan 2013 och 2014 för de enskilda nämnderna och för kommunen totalt. Den beräknas genom att de sammantagna lönerna för personal med månadslön jämförs mellan 2013 och 2014. Timavlönade ingår inte i jämförelsen. Lönenivåförändring visar hur lönenivåerna förändrats mellan de jämförda åren. Det beräknas genom att lönekostnaderna för respektive år divideras med antalet årsarbeten det aktuella året och därefter jämförs dessa kvoter med varandra. Resultatet blir en lönenivåförändring byggt på verkligt utfall och som man kan jämföra med utfallet av de årliga lönerevisionerna. Lönevolymförändring visar på hur stor del av lönekostnadsförändringen som beror på att antalet årsarbeten har förändrats, att personalvolymen förändrats. Lönevolymförändringen beräknas genom att lönekostnadsförändringen minskas med lönenivåförändringen. Lönerevision är den avtalade löneökningen gällande 2014 för identiska personer. I löneökning ingår dessutom andra lönehöjningar under året samt lönehöjningar för identiska personer som beror på ändrad befattning. Den totala lönekostnadsförändringen mellan 2013 och 2014 för månadsavlönade uppgick till 2,8 procent. Lönerevisionen gav 3,0 procent, löneökning inklusive löneglidning blev 3,4 procent och lönenivåförändringen var 1,8 procent. Anledningen till att lönekostnadsförändringen blev högre än lönenivåförändringen beror på att antalet årsarbeten, för månadsavlönade, ökade mellan 2013 och 2014 vilket ökade lönekostnadsförändringen med 1,0 procent. Totalt ökade lönenivån mindre än lönerevisions utfall. Det kan bero på olika anledningar; att nyanställda under året hamnar på en lägre lönenivå än de som slutat under året eller att befattningssammansättningen förändrats 2014 jämfört med 2013, Tabell 20: Löneförändringar i procent mellan 2013 och 2014 Lönekostnadsförändring Lönenivåförändring Lönevolymförändring Lönerevision Löneökning Kommunstyrelse 10,6 6,0 4,6 2,2 2,8 Socialnämnd 3,1 3,3-0,2 3,3 3,5 Bildningsnämnd 0,7-0,3 1,0 3,0 3,5 Kulturnämnd 0,3 1,6-1,3 2,7 3,5 Fritidsnämnd 0,0 3,3-3,3 3,2 4,4 Arbetsmarknadsnämnd 14,3 3,0 11,2 3,1 4,0 Samhällsbyggnads nämnd 7,6-0,6 8,2 1,9 2,0 Servicenämnd 4,1 4,5-0,4 2,8 3,0 23
Teknisk nämnd 2,9 0,6 2,3 2,2 3,0 Totalt 2,8 1,8 1,0 3,0 3,4 Nyckeltal för sjukfrånvaro-, utbildnings- och personalomsättningskostnader Underliggande beräkningar Sjukfrånvarokostnader består av sjuklön, semesterlönegrundande frånvaro och sociala avgifter. I sjukfrånvarokostnader ingår vanligtvis även kostnader för administration, rekrytering av vikarie, övertidsersättningar, introduktion och inskolning av vikarie och produktionsstörningar. Dessa finns inte med i beräkningen av nyckeltal utan endast de rena kostnaderna för sjukfrånvaron. Utbildningskostnaderna beräknas genom en modell för schablonuppskattning. Beräkningsmodellen fungerar så att schablonuppskattning av övriga utbildningskostnader förutom kursavgifter relateras till det slag där kursavgifter bokförs. Övriga utbildningskostnader är arbetstid, resor, kost och logi etc. För varje nämnd har en faktor beräknats gällande dessa övriga utbildningskostnader. Personalomsättningskostnaderna schablonberäknas genom en ganska komplicerad modell där hänsyn tas till varifrån man rekryterats, på vilket sätt rekryteringen skett, vilken anställningsform rekryteringen skett till och vilken befattning det gäller. Rekryteringskostnad har uppskattats för varje befattning där kostnader ingår från beslut om rekrytering till att den anställde är självgående i sitt arbete, när introduktion och inskolning är färdig. Denna rekryteringskostnad multipliceras för varje rekrytering med en faktor mellan 0 och 1 som beror på kombinationen av rekryteringssätt, rekryteringsväg och anställningsform. De sammantagna rekryteringskostnaderna för varje nämnd under året utgör personalomsättningskostnaden. Personalutgifterna, som sjukfrånvaro-, utbildnings- och personalomsättningskostnaderna relateras till, utgörs av löner, ersättningar, kurskostnader, företagshälsovård, friskvård, personalrepresentation och övriga personalkostnader. Löner och ersättningar till förtroendevalda ingår ej utan det är utgifter som är relaterade till de anställda som är berörda av kostnaderna för sjukfrånvaro, utbildning och personalomsättning. Tabell 21: Underliggande beräkningar för personalekonomiska nyckeltal 2014 Personalutgifter Sjukfrånvaro kostnader Utbildnings kostnader Personalomsättningskostnader Kommunstyrelse 78 487 668 640 642 2 071 976 1 050 000 Socialnämnd 488 358 500 10 500 632 6 147 438 5 862 000 Bildningsnämnd 587 117 936 9 836 357 14 118 768 11 807 000 Kulturnämnd 25 761 361 222 433 518 328 735 000 Fritidsnämnd 21 858 301 271 025 277 515 214 000 Arbetsmarknadsnämnd 40 809 361 568 063 1 421 568 1 009 000 Samhällsbyggnadsnämnd 24 091 265 288 598 1 368 990 283 000 Servicenämnd 100 437 198 1 999 311 1 699 921 1 421 000 Teknisk nämnd 74 161 211 950 984 2 751 761 399 000 Totalt 1 441 082 801 25 278 045 30 376 265 22 782 000 24
Nyckeltal för sjukfrånvarokostnader Sjukfrånvarokostnaden totalt uppgick 2014 till 24,7 miljoner kronor vilket motsvarade 1,71 procent av personalutgifterna. För 2013 var kostnaden 24,2 miljoner kronor, 1,63 procent av personalutgifterna och 2012 var kostnaden 23,0 miljoner kronor, 1,73 procent av personalutgifterna. Den ökade sjukfrånvaron det senaste året har inte fått motsvarande ökning av sjukfrånvarokostnaderna vilket beror på att det varit den längre sjukfrånvaron som ökat. Korttidssjukfrånvaron, där kommuns kostnader främst finns, har över de senaste åren inte förändrats. För de enskilda nämnderna syns betydelsen av fördelningen mellan korttids- och långtidssjukfrånvaro för sjukfrånvarokostnaden. Tydligast syns detta gällande socialnämnden som tidigare konstaterats hade ett högt nyckeltal för sjukfall. Nyckeltal för utbildningskostnader Utbildningskostnaderna relaterat till personalutgifter och årsarbeten ökade med 16,7 procent 2014 jämfört med 2013. De nämnder som låg på en relativt hög nivå gällande utbildningskostnader kännetecknas av en hög andel specialistbefattningar. De nämnder som har lärare anställda hade också relativt hög utbildningskostnad vilket beror på lärares avtalsrätt till utbildningsdagar. Nämnder med få befattningsgrupper och många anställda har större möjlighet än nämnder med stor andel specialister att i egen regi anordna utbildningar. Utbildningskostnaden kan på detta sätt hållas nere vilket kan förklara de relativt låga utbildningskostnader vissa nämnde hade under 2014. Nyckeltal för personalomsättningskostnader Personalomsättningskostnaderna har ökat de senaste tre åren från en tidigare nivå på strax över en procent av personalutgifterna till 1,67 procent under 2011, 1,79 procent under 2012 men minskade till 1,66 procent under 2013 och till 1,58 procent 2014. Tabell 22: Personalekonomiska nyckeltal Sjukfrånvaro kostnader / personalutgifter Utbildnings kostnader / personalutgifter Utbildnings kostnader / årsarbeten Personalomsättningskostnader / personalutgifter Kommunstyrelse 0,8 % 2,6 % 18 200 1,3 % Socialnämnd 2,1 % 1,3 % 6 200 1,2 % Bildningsnämnd 1,7 % 2,4 % 11 500 2,0 % Kulturnämnd 0,9 % 2,0 % 9 400 2,9 % Fritidsnämnd 1,2 % 1,3 % 5 800 1,0 % Arbetsmarknadsnämnd 1,4 % 3,5 % 16 300 2,5 % Samhällsbyggnadsnämnd 1,2 % 5,7 % 30 000 1,2 % Servicenämnd 2,0 % 1,7 % 6 900 1,4 % Teknisk nämnd 1,3 % 3,7 % 18 100 0,5 % Totalt 1,8 % 2,1 % 10 300 1,6 % 25
Personalkostnader Personalkostnader tkr 2014 2013 2012 Löner och ersättningar Löner 1 032 087,5 1 002 895,7 948 227,1 Ersättning förtroendevalda 8 488,5 7 414,1 7 405,4 Ersättning uppdragstagare 18 487,9 19 881,7 19 018,0 Arbetsgivaravgifter m m 1 059 063,9 1 030 191,5 974 650,5 Lagstadgade avgifter 316 961,8 310 054,3 293 793,4 Arbetsmarknadsförsäkringar 1 043,1 1 017,9 971,7 Särskild löneskatt, utbetalda pensioner 10 573,3 10 879,6 10 545,2 Särskild löneskatt, intjänade pensioner 12 140,5 11 166,7 11 562,1 340 718,7 333 118,5 316 872,4 Pensionskostnader Totalt utbetalda pensioner 43 583,4 44 845,8 43 467,4 - därav ålderspensioner 18 409,5 18 798,8 19 076,6 - därav Intjänad pensionsrätt 971231 20 351,2 19 628,6 17 684,4 - därav visstidspensioner 611,0 1 119,1 1 738,6 - därav särskild avtalspension 1 548,4 2 009,2 2 427,7 Under året intjänade pensioner 48 172,8 45 040,7 43 941,3 Alternativ KAP-KL 944,7 839,9 3 665,1 Tjänstepensionsförsäkringar 925,8 148,8 52,8 93 626,7 90 875,2 91 126,6 Övriga ersättningar 5 762,0 6 070,5 5 829,3 Summa personalkostnader 1 499 171,3 1 460 255,7 1 388 478,8 26