Jordbrukets utsläpp och trender

Relevanta dokument
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018

Mat - en utslippsynder?

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013

Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Livsmedelsproduktionens. miljöpåverkan. Thomas Angervall SIK. Kost och Näring Kompetensdagar september, Sundsvall

Jordbrukets klimatpåverkan

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Hur äter vi hållbart?

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson,

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.

Hur påverkar vår köttkonsumtion klimatet? idag och i framtiden

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatpåverkan av livsmedel

Klimatsmart utfodring Kol - sänka/källa i foderodlingen? Christel Cederberg, SIK Greppa Norrköping 17/1 2011

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet


IPCC Guidelines for national greenhouse gas inventoriesi

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Vad är grejen med kött & klimat? Läget och möjligheter. Britta Florén och Ulf Sonesson SP Food and Bioscience

Hållbar köttkonsumtion och hållbar köttproduktion är det samma sak?

Världen har blivit varmare

Frågor för framtiden och samverkan

Klimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen

Klimatsmart utfodring Kol i mark och vegetation sänka eller utsläpp?

UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER FRÅN SVENSK PRODUKTION OCH

Köttindustrin och hållbar utveckling

Först några siffror som sätter kött i ett sammanhang:

Klimatsmart utfodring Kol i mark och vegetation sänka eller utsläpp?

Avtryck i miljön från den svenska livsmedelskonsumtionen

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många

Jordbrukets klimatpåverkan

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

En introduktion i Matens miljöpåverkan. Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik 18 december 2012

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050

Jordbrukets klimatpåverkan

Matens klimatpåverkan

Varmt och gott eller.

Gården i ett livscykelperspektiv

Kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Introduktion till klimatberäkningarna i VERA. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland

Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

Sommarens torka. Klimatförändring

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF

Policy Brief Nummer 2018:5

METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST

Klimatpåverkan från några vanliga livsmedel

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag

Ett hållbart jordbruk en fråga om värderingar

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson

Jordbrukets klimatpåverkan

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik

Idisslarnas roll i ett hållbart livsmedelssystem

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Gården i ett. Maria Berglund. maria.berglund@vxa.se tel Maria Berglund, HS Halland

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Jordbruk, biogas och klimat

Kyckling är klimatsmart

ÄGG ÄR KLIMATSMART MAT

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Christl Kampa-Ohlsson

Vad ska vi äta? Elin Röös

Matens miljöpåverkan Sid 1 (5)

Vad är lyvscykelanalys,

Växthusgasutsläppen från svensk grisproduktion beräknas i genomsnitt till cirka 3,4 kg koldioxidekvivalenter

Jordbrukets klimatpåverkan

Mat & klimat. Louise Dahl Miljöförvaltningen

Intensifiering och hållbarhet i svensk mjölknäring hur möta framtida krav?

Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Räkna klimatavtryck. Maria Berglund. Hushållningssällskapet Halland tel

Miljö- och klimatsäkra maten, motion av Karin Ernlund (C)

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson

Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

Transkript:

29-1-7 Lantbrukets husdjur klimatet och framtidens konsumtion Workshop ekoforskning klimat Christel Cederberg, SIK 6/1 29 Jordbrukets utsläpp och trender Lustgas, N2O och fossil CO2 Fossil CO2 FAO: 18 % av globala växthusgasutsläpp kommer från animalieproduktion Lustgas, N2O % fördelning av totalt utsläpp om 7,1 Gt CO2 ekv N2O: indirekt CO2: Fossila bränsle, jbrk N2O: stallgödsel CO2: avskogning Metan, CH4 N2O: kvävegödsling CH4: Gödsellager CO2: annan markanvändning Produkts Carbon Footprint summan av växthusgasutsläpp i hela livscykeln Källa: FAO 26. Livestock s Long Shadow CH4: idisslare foderomsätt CO2: process, transport 1

29-1-7 VHG-utsläpp från jordbruk globalt 199 22 (CH4 och N2O endast) Sveriges utsläpp av växthusgaser 199 och 26 - produktionsperspektivet 8 7 Prognos 199 22, +38 % 199: 8,4 ton CO2e/cap 6 5 Milj ton CO2 ekv 4 3 Utvecklingsländer Utvecklade länder Totalt 2 1 199 25 22 Källa: Smith el al, Agricultural systems 118, 6-28 (27) Källa: NV 27. Sweden s National Inventory Report 28 Livscykel VHG-utsläpp svensk animalieproduktion 199 och 25 Milk Beef Pork Chicken Eggs 9 Metan 8 Milj joner ton CO2 ekvivalenter 7 6 5 4 3 2 1 199 25 Källa: Cederberg et al, SIK-rapport 793, 29 2

29-1-7 Växthusgasernas ökning och strålningsdrivning GWP1 (Global Warming Potentials) 1 kg CH4 = 25 kg CO2ekv GWP1 (Global Warming Potentials) 1 kg N2O = 3 kg CO2ekv CO2 CH4 N2O Källor och sänkor för metan Tg CH4/år Kommentar Naturliga källor 145 222 Ffa våtmarker Antropogena Energi (gas, kol) 82-1 Org avfall 35 69 Idisslare 76 92 Risodling 31 112 Biomass förbränn 14 88 Total antropogen 264 428 Totala källor 53 61 Totala sänkor 492 576 Ffa OH troposfär Källa: IPCC 27. Tabell 7.6, sid 542, 4th assessment report, Scientific, Feb 27. Globalt har antalet nötkreatur ökat fyrfaldigt under 19-talet iljoner nötkreatur m 16 14 12 1 8 6 4 2 189 1921-25 1941-45 1961-65 1983 23 Nötkreaturens fodersmältning En mjölkko släpper ut 12 13 kg CH4 per år, vilket motsvarar ca 3 kg CO2ekv Am/diko 8-1 kg CH4/år Övriga nötkreatur 5 kg CH4/djur och år (inkl djur under 6 mån) Källa: Crutzen et al 1986, FAO 27 NV:s emissionsfaktorer 3

29-1-7 CH4 från stallgödsellager för högt skattade emissioner? När flytgödsel lagras sker ett utsläpp om ca 2-25 25 kg CH4/år och ko men JTI:s försök pekar på väsentligt lägre utsläpp pga låga temperaturer vintertid Förändrad markanvändning Biogasproduktion utvinner metan som kan ersätta fossil energi GHG emissions from land use change magnitude: Tropical deforestation emitted 5.9±2.2 GtCO 2 /yr in the 199s constitutes 7-16% of total GHG emissions Large uncertainties due to uncertainties in deforestation rates and carbon contents of forests In addition i emissions i from drained peatlands 27 Source: IPCC, WGI & III, Källa: Berndes et al., 28, ESALQ Workshop, Sao Paulo 4

LUC förändrad markanvändning innebär stora utsläpp av CO2 Framförallt avskogning, stora mängder kol binds i tropiska skogar Viktiga drivkrafter: palmolja, nötkött, soja, timmer Står för 15-2 % av de globala CO2-utsläppen Carbon Footprint för några livsmedel 16 14 12 1 8 6 4 2 Mera fokus på konsumtionen! 29-1-7 5 gram CO2 ekv. per kg livsmedel äpplen (svenska) *) morötter *) potatis apelsiner (sp spanska) *) (isbergs)sallat (sven nsk friland) (hambu burger)bröd (me mellan)mjölk kyckling griskött tomater eko växthus (danska) *) lax (odlad Canada) torskfilé (4% garn, 6% trål) (hu hushålls)ost nötkött *) Endast primärproduktion Källa: SIKs miljödatabas Utsläpp svensk animalieproduktion 199 och 25 Milk Beef Pork Chicken Eggs 9 8 Miljoner ton CO2 ekvivalenter 7 6 5 4 3 2 1 199 25

29-1-7 Konsumtion per capita av kött i Sverige, 199 och 25 Totala konsumtionen av kött i Sverige, 199 och 25 1 8 Total konsumtion +45% Allt kött +38% 7 kg kö ött med ben per person 8 6 4 2 +181% +48% +17% 1 ton kött med ben 6 5 4 3 2 +198% +56% +24% 1 Källa: Jordbruksverket, SJV 199 25 Källa: Jordbruksverket, SJV 199 25 Utsläpp av växthusgaser från ökad köttkonsumtion 199 25 syns inte i den svenska utsläppsstatistiken 5 Mton CO2e 4,5 + ca 2,3 Mton CO2ekv i 4 ökade utsläpp p g a 3,5 ökad köttkonsumtion 3 2,5 2 1,5 1,5 Import Svenskt Förväntad efterfrågan och konsumtion (miljoner ton)... Total efterfrågan kött (milj ton) Total efterfrågan mjölk (milj ton) 2 befolkning Ca 6 miljarder 228 459 475 883 Source: FAO 26 25- befolkning 9 miljarder? 199 25 Cederberg mfl 29, GHG emissions from production and consumption of animal products in Sweden 199 and 25 preliminary results... är dramatiska, och fortfarande... 24 6

29-1-7...ojämnt fördelade, prognos köttkonsumtion Kg kött per capita och år 12 1 8 6 4 Västvärlden Transition länder Utvecklingsländer Avslutningsvis: Intressanta forskningsfrågor i ekologisk produktion 2 1989 2 23 25 FAO 26 Idisslarna De enmagade djuren - Kombinerad mjölk-och köttproduktion - N-effektiv foderproduktion - Acceptabel intensitet (mjölkavk, slaktålder) Stallgödselanvändning; alltid aktuell! - Proteinförsörjningen central! aminosyror - Foderförbrukning per producerad enhet - N-effektiv foderproduktion Stallgödsel- användning alltid aktuell - Förbättra kolinlagring i foderodlingen förlänga vallarna? - Kombinera foderproduktion biologisk mångfald Syntetiska aminosyror för snabb tillväxt - Frigående djur utomhus hur långt räcker ytorna - Vad betyder dessa ytor för kolinlagring? 7

29-1-7 Viktigt att även undersöka vad som styr konsumenters val, svinn etc Svinn 8