DELRAPPORT 5 LYFTKRAFT

DELRAPPORT 5 LYFTKRAFT Arbetsförmedlingen i Örebro Författare Emma Odén Projektledare Johan Callenfors 8 June 2012 2012 Skill

Om Skill Skill grundades 1997 och erbjuder akademikers kompetens genom rekrytering, uthyrning och undersökningar. Varje uppdrag kvalitetssäkras av våra erfarna rekryterare och projektledare.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 4 1.1. Bakgrund 4 1.2. Syfte och mål 4 1.3. Undersökningens genomförande 4 1.4. Rapportens innehåll 5 2. RESULTAT 6 2.1 Processkartor 6 2.1.1 Projektledare 6 2.1.2 Individen 20 2.1.3 Gruppen 25 2.4 PROJEKTANSÖKAN OCH PROJEKTETS STATUS 27 2.4.1 Beskrivning av projektet 27 2.4.2 Genomförande 30 2.4.3 Programkriterier 33 2.4.4 Projektorganisation 34 2.4.5 Mål och resultat 35 3. SAMMANFATTNING 39

1. INLEDNING 1.1. Bakgrund Arbetsförmedlingen i Örebro är för närvarande projektägare för ett projekt vars syfte är att underlätta inträdet eller återinträdet på arbetsmarknaden för somalisktalande invandrare som har sin huvudsakliga försörjning genom försörjningsstöd. Projektets syfte är att ta tillvara på den kompetens som finns inom denna grupp samt minska utanförskapet för gruppen. Vid projektets start var även syftet att förkomma den arbetskraftsbrist som samhällets befarades stå inför. 1.2. Syfte och mål Målsättningen med projektet är att skapa en individuell kompetensutveckling som ska främja integration och mångfald. Kompetensutvecklingen skall stärka individens självförtroende, ge ökad självinsikt och skapa en tydlig individuell målinriktning som ökar anställningsbarheten. Dessutom skall projektet bidra till att de somalisktalande som står långt ifrån arbetsmarknaden utvecklas och kommer i arbete eller närmare arbetsmarknaden utifrån sina egna förutsättningar. Deltagarna ska känna att deras möjligheter har ökat för att lösa utanförskapet. För att säkerställa att resultatet av projektets aktiviteter mäts, bevaras och kan förmedlas vidare önskar projektgruppen genomföra en utvärdering av projektets processarbete och resultat. Skill ska därmed genomföra en effektutvärdering och en processutvärdering genom kartläggning av projektet samt samtalsintervjuer med deltagare. Syftet med Delrapport 5 är att sammanfatta den kontinuerliga processkartläggningen och att bedöma projektets status i förhållande till de initialt tänkta målen vilka projektledarna ansökte om medel för hos finansiär. 1.3. Undersökningens genomförande Under projektets tre år kommer Skill att genomföra en processutvärdering och som en del utav denna även en effektutvärdering. Effektutvärderingen blir på så sätt ett system för feedback till projektledarna där lärdomar som framkommit under processen kan tillämpas under pågående projekt för en effektivare process. Skills uppgifter är därmed att löpande samla in information rörande projektet och projektledarnas arbete för att skapa en processkartläggning som kontinuerligt kommer uppdateras under projektets gång. Informationsinsamlingen baseras på möten med projektledarna samt tillgång till projektledarnas månadsrapporter. Processkartläggningen illustreras av tre processkartor baserade på projektledarna, individen och gruppen. Där beskrivs aktiviteterna som hålls samt beskrivningar av när aktivisterna hållits för att enkelt kunna se utveckling över tid och spåra förändringar. För en fullständig återgivning av processkartorna, se kapitel 2. Resultat. Löpande samtalsintervjuer kommer även ske med deltagare som avslutat sin tid i projektet. Två kategorier av deltagare har skapats, en kategori där deltagare har nått målet att få arbete/praktik eller påbörjat studier innan de lämnat projektet, benämnd kategori 1, samt en kategori där deltagare lämnat projektet utan att nå detta mål, kategori 2. Målet är därmed att få upplevelser från både respondenter som lyckats få arbete samt respondenter vars arbetssituation är oförändrad. Även om respondenten tillhör kategori 2 och inte fått arbete eller påbörjat studier kan ändå självkänsla och anställningsbarhet ha ökat, vilket ska ses som ett gott resultat. Intervjuerna kommer att genomföras i tre etapper för att få med utsagor från deltagare i olika stadier av projektet under dess treårsperiod. Således kommer intervjuer att genomföras efter att den första 4

sexmånadersperioden avslutats, därefter i mitten av projektet samt inför projektets avslutande. Varje intervjutillfälle kommer omfatta tre stycken intervjuer. Resultatet från intervjuerna ligger delvis till grund för bedömningen av projektets status. Utöver samtalsintervjuer med deltagare kommer även tre arbetsgivare och samarbetspartners till projekt Lyftkraft intervjuas. Detta för att ge ett arbetsgivarperspektiv, men även ett samhällsperspektiv, som kan ge en helhetsbild av projektets status. Vid författandet av denna rapport, Delrapport 5, är den tredje och sista intervjuomgången med deltagare avslutad och intervjuer med arbetsgivare och samarbetspartners till projekt Lyftkraft genomförda. För att se resultaten hänvisas till Delrapport 1, 2, 3 och 4. Delrapport 5 belyser projekt Lyftkrafts förlängnings- och uppgraderingsperiod. Materialet kommer att bearbetas och analyseras som tidigare, då arbetet i projekt Lyftkraft fortsätter efter samma metodik som tidigare. Till den sista rapporten, Slutrapport projekt Lyftkraft, är det tänkt att studera om projektet utvecklats enligt de kriterier projektledarna ansökte genom. 1.4. Rapportens innehåll Delrapport 5 är indelade i två avsnitt innehållande en uppdatering av processbeskrivningens processkartor med beskrivande kommentarer över aktiviteter och händelser som förekommit i projektet samt en beskrivning av det dokument projektledarna skickat till ESF då de ansökte om medel att bedriva projekt Lyftkraft. I denna ansökan beskrev projektledarna projektets syfte, målsättning, genomförande, programkriterier och projektorganisation. Projektets reslutat ställas i relation till de inledande målen för att bedöma hur nära projektledarna arbetar med det initialt tänkta projektet. 5

2. RESULTAT 2.1 Processkartor Nedan presenteras de tre processkartor som skapats vid processkartläggningen med tillhörande kommentarer. Processkartorna presenteras i ordningen projektledarna, individen och gruppen. De är konstruerade så att varje enskild aktivitet har fått ett nummer under vilket sedan aktiviteter som genomförts har listats. De listade aktiviteterna har beskrivits i lägesrapporterna alternativt i möten med projektledarna och kan därför datumsättas då de har genomförts. För att underlätta läsning för uppdatering har aktiviteter som lagts till i Delrapport 5 markerats genom att datumet har fet stil. Då streckad aktivitetsruta förekommer indikerar detta att den aktivitet som rutan beskriver inte kunnat spåras som förekommande i projektet. 2.1.1 Projektledare 6

1 2008.10 Kartläggningssamtal genomförda med samtliga deltagare från hela gruppen. Utifrån kartläggningssamtalet placeras individen i en utav coachningsgrupperna. 2009.06 Projektledarna håller rekryteringsintervjuer med nya tilltänka deltagare i projektet. 2009.08 Projektledarna introducerar sex nya deltagare i projektet. De går igenom samtliga introduktionssteg där kartläggningssamtal och överenskommelser görs. Projektledarna betonar redan i kartläggningssamtalet vikten av jämställdhet och diskuterar jämställdhetsfrågor med de enskilda deltagarna. 2009.09 Projektledarna introducerar en ny deltagare i projektet. De går igenom samtliga introduktionssteg där kartläggningssamtal och överenskommelser görs. Projektledarna betonar redan i kartläggningssamtalet vikten av jämställdhet och diskuterar jämställdhetsfrågor med de enskilda deltagarna. 2009.10 Projektledarna introducerar två nya deltagare i projektet enligt samma tillvägagångssätt som ovan beskrivet. 2010.02 Projektledarna introducerar en ny deltagare i projektet enligt samma tillvägagångssätt som ovan beskrivet. 2010.02 Projektledarna håller rekryteringsintervjuer med nya tilltänka deltagare i projektet. Dock visar det sig att många av dessa är svaga vad gäller det svenska språket samt tidigare utbildning att man inom projektets ram inte kan tillgodose deras behov av stöd. Behov av att göra vissa avsteg från tidigare krav för start inom projektet är nödvändigt men man ändrar inte på den arbets-/utbildningslinje som projektet bygger på. 2010.03 Projektledarna introducerar fem nya deltagare i projektet. 2010.04 Projektledarna introducerar tre nya deltagare. 2010.06 Projektledarna introducerar tre nya deltagare. 2010.08 Projektledarna introducerar fyra nya deltagare. 2010.09 Projektledarna introducerar tre nya deltagare. 2010.10 Projektledarna introducerar sju nya deltagare. 2010.11 Projektledarna introducerar två nya deltagare. 2010.12 Projektledarna introducerar en ny deltagare. 2011.01 Projektledarna introducerar två nya deltagare. 2011.02 Projektledarna introducerar tre nya deltagare. 2011.03 Under denna månad slutför projektledarna de sista intervjuerna för deltagare som ska påbörja projektet. Projektledarna kommer att uppnå målet med 90 deltagare under projektperioden. 2011.08 En uppgraderingsperiod/förlängning av projektet har påbörjats. Projektledarna kommer att arbeta efter samma metodik som tidigare. En del av de deltagare som nu påbörjar projektet har sämre utbildning och språkbakgrund än tidigare deltagare. Projektledarna kommer därför att kartlägga varje persons möjlighet till arbete/utbildning. De deltagare som inte klarar av att komma vidare i projektet kommer att styras över till Ilays kommande projekt, Lyftkrafts nya samarbetspartner. 7

Projektledarna introducerar 14 nya deltagare enligt samma tillvägagångssätt som ovan beskrivet. 2011.09 Projektledarna introducerar 1 ny deltagare. En del av de deltagare som nu påbörjar projektet har sämre utbildning och språkbakgrund än tidigare deltagare. Projektledarna kommer därför att kartlägga varje persons möjlighet till arbete/utbildning. 2011.10 Projektledarna har introducerat en ny deltagare till projektet. Spännvidden på deltagarna när det gäller utbildning och språkkunskaper är större än tidigare. En del av de deltagare som nu påbörjar projektet har något sämre utbildning och språkbakgrund än tidigare deltagare. Detta kräver mer individuella samtal och insatser. Projektledarna arbetar med att kartlägga varje deltagares möjlighet till arbete/utbildning. 2011.11 Projektledarna introducerar tre nya deltagare till projektet. 2 2008.10 Projektledarna coachar deltagarna individuellt genom enskilda samtal efter pärmsystemet. 2010.03 Projektledarna har under denna månad påbörjat APU (arbetspsykologisk utredning) för två deltagare, frågeställningen var: föreligger inlärningssvårigheter som medför nedsättning av arbetsförmågan? Det visar sig att för dessa två var svaret ja, nu bör arbetet utgå utifrån andra utgångspunkter för att hitta ett anpassat arbete. 2011.10 Projektledarna lyfter fram att de nu har bra erfarenheter och metoder av att arbeta med målgruppen. Detta gäller även kartläggning av nya deltagare som har något sämre bakgrund vad gäller språk och utbildning. Projektledarna arbetar hela tiden för att försöka hitta nya verktyg för målgruppen bland annat genom att en del av deltagarna kommer att styras över till Ilays kommande projekt. 2011.11 Projektledarna lyfter fram att de känner sig trygga i de metoder som utarbetats under projektets tid. Detta gäller även kartläggning av nya deltagare som har något sämre bakgrund vad gäller språk och utbildning. 3 2008.10 Tre coachningsgrupper påbörjas, inklusive en grupp för individer som kommit längre med sina idéer om att starta egen verksamhet. I grupperna arbetar deltagarna mot sina mål under en dag i veckan. 2009.05 Projektledarna har frångått den tidigare indelningen i yrkeskategorier för coachningsgrupperna mot bakgrund av att deltagare kunnat uppleva sig låsta i den kategori de tillhört. I fortsättningen kommer grupperna benämnas grupp 1, 2 och 3. 2010.04 Som tidigare nämnts är starta eget spåret ett av de man arbetar med inom projektet. Hos många deltagare finns det embryon till idéer som är värda att uppmuntra. Dock kan konstateras att ledtiderna innan företagen kan sjösättas som regel är långa, det tar sin tid innan affärsplanerna ser livsdugliga ut, budgeten skall vara realistisk, och finansieringen säkrad och inte minst i förekommande fall en lokal att bedriva verksamheten i. Ett intensivt samarbete sker hela tiden mellan deltagare, projektledare samt andra externa aktörer som starta eget konsulter, finansiärer, fastighetsägare m.m. 2010.04 En deltagare är i gång med sitt företag och företaget existerar fortfarande efter 6 månader. En deltagare som avser att bedriva handel med kosmetika och möbler har alla parametrar klara utom en lokal att bedriva verksamheten i. En deltagare som i kompanjonskap med annan person vill starta ett HB och sälja kläder och accessoarer 8

med viss profil har alla parametrar klara men även de saknar lokal. En deltagare som i kompanjonskap med två andra personer vill starta företag och sälja kläder till afrikanska kvinnor och ungdomar har varit långt framskridna att komma igång, men har av olika skäl ännu inte kommit igång. 4 2008.10 Träffas i storgrupp en dag i veckan för att diskutera och arbeta med olika workshops som anställningsintervjuer, förbereda sina handlingar, diskutera svenska språket och sociala koder. 2008.12 Diskussioner hålls i storgruppen och coachningsgrupp om jämställdhetsfrågor. Workshops hålls där deltagarna övar på anställningsintervjuer. 2009.01 Workshops och diskussioner kring anställningsformer och arbetsrätt hålls. 2009.06 Coachningsgrupperna arbetar med frågeställningar som projektledarna tagit fram. 2011.04 Projektledarna arbetar med frågor kring arbetsrätt och anställningsformer. Jämställdhetsfrågorna är ett inslag i diskussionerna med deltagarna och dessa frågor lyftas under hela projekttiden. Projektledarna menar att de försöker närma sig jämställdhetsfrågorna på ett lite nytt sätt, eftersom de manliga och kvinnliga rollerna är mer markerade i denna grupp. De olika kulturella inslagen på arbetsmarknaden försöker projektledarna belysa utifrån arbetsmarknadens krav och inte från individens tänkande. Projektledarna arbetar med intervjusituationer inför en tänkt anställningsintervju där de har lyft kultur- och jämställdhetsfrågorna kring deras egen situation. 2011.08 Jämställdhetsfrågorna ser projektledarna som ett viktigt inslag i diskussioner med deltagarna och dessa frågor kommer att fortsätta att lyftas under hela projekttiden. Projektledarna närmar sig jämställdhetsfrågorna utifrån var deltagarna befinner sig och de anser att de manliga och kvinnliga rollerna är mer markerade i deltagargruppen. De olika kulturella inslagen på arbetsmarknaden försöker projektledarna belysa utifrån arbetsmarknadens krav och inte från individens tänkande. Projektledarna arbetar tillsammans med deltagarna med intervjusituationer inför en tänkt anställningsintervju som träning där projektledarna lyft en del av kultur- och jämställdhetsfrågorna kring deras egen situation. 2011.09 Projektledarna betonar som föregående att jämställdhetsfrågorna är viktiga inslag i diskussioner med deltagarna och dessa frågor kommer att fortsätta att lyftas under hela projekttiden. Projektledarna närmar sig jämställdhetsfrågorna utifrån var deltagarna befinner sig och de anser att de manliga och kvinnliga rollerna är mer markerade i deltagargruppen. De olika kulturella inslagen på arbetsmarknaden försöker projektledarna belysa utifrån arbetsmarknadens krav och inte från individens tänkande. Projektledarna arbetar tillsammans med deltagarna med intervjusituationer inför en tänkt anställningsintervju som träning där projektledarna lyft en del av kultur- och jämställdhetsfrågorna kring deras egen situation. 2011-10 Projektledarna arbetar som tidigare med frågor som berör arbetsrätt och anställningsformer, där jämställdhetsfrågor är ett viktigt inslag i dessa diskussioner. 2011.11 Projektledarna arbetar som tidigare med frågor som berör arbetsrätt och anställningsformer, där jämställdhetsfrågor är ett viktigt inslag i dessa diskussioner. 2011.12 Projektledarna arbetar som tidigare med frågor som berör arbetsrätt och anställningsformer, där jämställdhetsfrågor är ett viktigt inslag i dessa diskussioner. 5 2008.10 Projektledarna bygger upp samverkan med företag och offentlig sektor utifrån deltagarnas förutsättningar. Detta arbete får ses som pågående under hela 9

projekttiden då deltagarna som kommer in i projektet efterhand har olika förutsättningar. Projektledarna träffar ett flertal organisationer som ska komma och berätta om sin verksamhet för deltagarna. 2008.11 Projektledarna fortsätter att besöka organisationer och bjuder in dem till att tala inför gruppen. Studiebesök hos olika organisationer genomförs med coachningsgrupperna. IFS och Coompanion besöker gruppen och informerar om start av egen verksamhet. 2009.01 Projektledarna diskuterar med organisationer för att ytterligare hjälpa deltagare ut på arbetsmarknaden. 2009.02 Anställningsstopp har införts på flera arbetsplatser så det är svårt för projektledarna att finna praktikplatser för deltagarna. Dock forsätter projektledarna att betrakta varje enskild praktikplats som en framgång i strävan om att finna ett arbete. Samtal hålls med Nämnden för funktionshindrade, då vissa deltagare har mycket svårt att komma ut på arbetsmarknaden trots utbildning och erfarenhet. 2009.03 Projektledarna har möte med kommunen beträffande problematiken att få deltagare inom vårdyrken ut i arbete. 2009.04 Trots det dåliga konjunkturläget upplever projektledarna att de möts av en stor vilja från arbetsgivare både inom privat- och offentlig sektor att hitta lösningar för projektets deltagare. 2009.06 Problem att hitta arbete och praktikplatser kvarstår men projektledarna fortsätter se optimism hos arbetsgivare. 2009.07 Kontakten med potentiella arbetsgivare är begränsad på grund av semesterperiod. 2009.07 Problem att hitta arbete och praktikplatser kvarstår men projektledarna fortsätter se optimism hos arbetsgivare. 2009.08 Projektledarna har tillsammans med sex deltagare träffat enhetschefer inom Förvaltningen för funktionshinder och tillsammans diskuterat förutsättningar för praktikplatser. Målsättningen är att dessa praktikplatser ska vara klara under första delen av september. 2009.09 Projektledarna understryker svårigheterna för deltagarna att få arbete då de saknar utbildning, och även svårigheter då deltagare har relevant utbildning. Deltagare har mycket svårt att få arbete i konkurrens med andra sökanden och projektledarna arbetar hårt med att få fram arbete och praktikplatser genom sina personliga kontakter. 2009.12 Projektledarna har träffat sex enhetschefer inom Förvaltningen för funktionshinder och tillsammans med deltagarna diskuterat krav och möjligheter inför praktik/timvikariat. Målsättning är att dessa platser skall vara klara under första delen av september. 2010.02 Det finns flera goda exempel på lyckat samarbete med arbetsgivare, via praktik, arbete och utbildning. Framförallt vill man framhäva samarbetet med Förvaltningen för funktionshindrade som ett bra exempel på samarbete för de personer som är intresserade av arbete inom vård och omsorg som ett avstamp mot både arbete och utbildning. Det finns även ett bra samarbete med arbetsgivare när det gäller praktik och arbete mot lokalvård. 10

2010.04 Projektledarna har inlett samtal med Örebro bostäder/fastighetsservice om möjligheten till anställning av ett antal somalier som fastighetsskötare, lokalvårdare, grönyteskötsel, framförallt i de bostadsområden Öbo har med ett stort antal somalier boende. Intresse finns hos Öbo att gå vidare med detta. 2010.06 Under våren och försommaren har projektledningen initierat en del kontakter med företrädare för Örebro Bostäder AB. Syftet med detta var att utröna om det gick att skapa arbetstillfällen för en del av deltagarna i projektet. Under maj månad har man fört inledande samtal och träff med chefen för fastighetsservice Petter Runesson som tyckte att det var ett bra initiativ. Öbo har visat intresse för att eventuellt kunna anställa ett antal arbetssökande med somaliskt ursprung som fastighetsskötare. Dvs.; grönyteskötsel, enklare fastighetsunderhåll samt lokalvård och i detta arbete ingår naturligtvis kontakter med boende. Främst är Öbo intresserade av att anställa i områden som Vivalla, Baronbackarna, Markbacken, Varberga. Öbo har ett intresse av att anställa personer med somaliskt ursprung i områden där det bor många somalier och på detta sätt förhoppningsvis ge goodwill till Öbo som företag, att man ser de nya anställda som ambassadörer och goda förebilder. Öbos Petter Runesson har under slutet av maj varit på plats i projektet och haft information för intresserade projektdeltagare och i samband med detta även haft kortare intervjuer med alla intresserade deltagare. Nästa steg blir att Öbo i samråd med projektledarna väljer ut ett antal män och kvinnor som under handledning får prova på fastighetsskötaryrket genom kortare praktikperioder som sedan förhoppningsvis skall resultera i ett antal anställningar. Man räknar med att praktiksteget ska kunna inledas i augusti när det finns handledare att tillgå efter semestertiderna. 2010.06 Projektledarna har lyckats förhandla fram ett arbetstillfälle för en av deltagarna hos Öbo. Han har fr. om 1/6 arbete heltid som kundvärd/bovärdsassistent hos Öbo i Vivalla. Även här är tanken att Öbo kommer att ha fördel av att han har somaliskt ursprung då han kommer att ha mycket kundkontakt med de boende som har somaliskt ursprung. Detta arbete har förhandlats fram med Öbos distriktschef i Vivalla, Peter Hjalmarsson. 2011.02 Projektledarna meddelar att har det tänkta samarbete med Öbo fastighetsservice har skjutits på framtiden av Öbo. Inget besked om ev. start finns i dagsläget. 2011.11 Samverkan med Öbo-projektet har inletts. Några av deltagarna från Lyftkraft är även på gång att eventuellt få möjlighet till arbete som butiksvärdar hos Citygross. 2010.08 Under projekttiden har projektledarna fått många frågor kring att arbeta som tolk från projektdeltagare, men även från Tolk- och översättarservice, som undrat om deltagare i gruppen kan arbeta som tolkar. Många deltagare har visat intresse för detta, men har efter språktest inte ett resultat som räcker till. Därför har ett samarbete påbörjats mellan Tolk - och översättarservice, AF i Örebro och utbildningsföretaget Eductus. En informationsträff kring detta kommer att ske 2010.09.16. En förhoppning är att efter denna träff få fram ett antal som kan börja en förberedande tolkutbildningen. 2010.09 Samarbetet med Tolk- och översättarservice, AF i Örebro och Eductus fortsätter. Under september månad har det genomförts intervjuer och tester med ett antal deltagare som är intresserade att påbörja en förberedande tolkutbildning. 2010.10 Den förberedande tolkutbildningen på 12 veckor hos Eductus har startat. Nio deltagare från projektet godkändes och började utbildningen i oktober 2010. Bakom projektet står Tolk- och översättarservice och projekt Lyftkraft tillsammans med Eductus. Projektledarna menar att början av projektet har varit positivt. Både deltagarna och lärare är så här långt nöjda. Förhoppningen är att deltagarna efter 11

utbildningen ska kunna ta timanställning hos Tolk- och översättarservice. Tanken är även att deltagarna efter utbildningen ska ha möjlighet att kunna söka till en distansutbildning till tolk hos Tolk- och översättarservice. Deltagarna är inskrivna i projekt Lyftkraft och coachas mot arbete/utbildning som tolk men även mot andra lämpliga arbeten utifrån varje enskild individs förutsättningar. Projektledarna upplever att det är mycket intressant att följa detta och att det är ett vinn vinn -läge för alla parter. Tolkutbildningen främjar integration, språkförståelse, och det ger arbetstillfällen för människor som annars har svårt att hitta lämpliga arbetstillfällen. 2011.01 Den förberedande tolkutbildningen är avslutad. Utvärdering av de nio deltagare har gjorts där man har gett omdöme, tittat på utvecklingsmöjligheter samt chans att klara utbildningen. Av nio deltagare gick fem vidare. De fem har i olika hög grad börjat ta egna tolkuppdrag, påbörjat inskolning till tolk samt påbörjat en tolkutbildning på distans. De fyra deltagare som inte gick vidare till utbildning är ändå eniga om att den förberedande kursen har stärkt dem och alla ser alternativa lösningar mot arbete eller utbildning. Det kan startas en ny förberedande tolkkurs, inget är dock beslutat beroende av tillgång på lämpliga deltagare, efterfrågan av tolkar samt prioriteringar hos AF. 6 2008.10 Projektledarna rapporterar löpande till finansiärerna månadsvis genom lägesrapporter. 2009.06 Projektledarna rapporterar till finansiärerna om Skills delrapport. 2009.08 Projektledarna rapporterar till finansiärerna att de inte kommer klara målen gällande arbete, starta eget och utbildning. Detta till följd av läget på arbetsmarknaden samt vissa deltagares svaga bakgrund och svårigheter att ens få praktikplats samt klara av arbetsmarknaden. Projektledarna menar att det krävs samverkan för att lösa frågan, vilket de fortsätter att kämpa med. 2009.10 Projektledarna lämnar en mer utförlig lägesrapport till finansiärerna där följande beskrivs; aktiviteter som genomförts i projektet, vad som fungerat bra och mindre bra samt projektets fas i måluppfyllelse. För projektledarnas rapport, se Lägesrapport 0910. 2009.11 Projektledarna har möte med Processtöd Jämställdhetsintegrering (ESF JÄMT) och berättar om hur de arbetar med jämställdhetsfrågor i projektet. 2010.02 Projektledarna betonar igen till finansiärerna att de inte kommer klara målen gällande arbete, starta eget och utbildning. Detta till följd av läget på arbetsmarknaden samt vissa deltagares svaga bakgrund och svårigheter att ens få praktikplats samt klara av arbetsmarknaden. Projektledarna arbetar kontinuerligt med att finna alternativa lösningar för att komma så nära målbilden som möjligt. 2010.08 Projektledarna har haft samtal med sin ekonom inom projektet och ser att projektet håller sig inom de beräknade kalkylerna. Projektledarna återkommer med en utförligare rapport senare under hösten där en mindre justering av budgeten är aktuell. Detta har tidigare diskuterats med ESF. 7 2008.10 Skill påbörjar dokumentation av projektet genom att besöka projektledarna för muntliga rapporteringar och diskussioner. Skill får även tillgång till det material projektledarna använder samt löpande information om projektet i form av lägesrapporter. En effektutvärdering ska bedrivas som en del av processutvärderingen. Effektutvärderingen blir ett system för feedback där lärdomar kan tillämpas för en effektivare process. Skills ska genomföra intervjuer med 12

deltagare löpande och lyfta in resultatet i processen. 2009.10 Projektledaren Sören Tallroth deltar tillsammans med Skills projektledare Johan Callenfors i ett av ESF-rådet anordnat utvärderingsseminarium i Västerås. 2009.10 Projektledarna har bokat in ett möte med finansiärernas Processtöd Jämställdhetsintegrering för att diskutera dessa frågor utifrån ansökan och målgruppens mycket speciella behov. 2010.08 Projektledarna har haft samtal med Skill inför fortsatt processutvärdering. Projektet arbetar med sina samtliga programkriterier men projektledarna kommer att utveckla och diskutera hur de mer konkret kan lyfta med sig sina erfarenheter inom projektet in i den ordinarie verksamheten. 2010.12 Projektledarna genomförde utvärderingssamtal med deltagarna hur de upplever sin tid i projektet. Frågeställningar utgick utifrån vad deltagarna har upplevt som bra med att delta, om det är det något de är mindre nöjda med, och vad de tycker det ska satsas mer på under resterade del av projekttiden. Överlag anger deltagarna att de är nöjda eller mycket nöjda med sitt deltagande i Lyftkraft. En del har lite svårt att precisera vad som är bra, men en genomgående synpunkt är att man tycker att man blir sedd, att projektledarna ser individens möjligheter men även dess utvecklingsmöjligheter. Flertalet är nöjda med att de har haft gott om tid i projektet och inte behövt stressa fram resultat. Deltagarna ser det som positivt att de har fått hjälp med att färdigställa ansökningshandlingar samt med övningar att ta kontakt med arbetsgivare. Det ses även som positivt att projektet, i samarbete med Örebro kommun Cityakademien, har gett deltagarna möjlighet att förbättra sina kunskaper i svenska språket. De flesta tycker även att det är bra att man har diskuterat kulturella skillnader och likheter ur ett arbetsmarknadsperspektiv. En aspekt är att ett flertal deltagare tycker det är bra att det genom Lyftkraft ger den somaliska gruppen en positiv särbehandling. Det deltagarna önskar mer av är möjlighet att bli bättre i svenska språket, ännu mer hjälp att få kontakt med lämpliga arbetsgivare, så som studiebesök på företag, föreläsningar av arbetsgivare etc. 2011.01 Projektledarna ser fortfarande att det kommer att få svårt att uppnå målet vad gäller antal deltagare till arbete/utbildning och starta eget företag. Projektledarna arbetar konstant med alternativa lösningar för att komma så nära målbilden som möjligt. För en del av deltagarna kommer det att krävas en hel del av förberedande utbildning innan man kommer att klara av en yrkesutbildning eller ett arbete. 2011.02 Projektledarna arbetar nu intensivt i slutfasen av projektet med att försöka förbättra resultatet vad gäller arbete/ starta eget/ utbildning. Projektledarnas målsättning är att ligga mellan 45-50 procent som resultat, och ser det som ett realistiskt resultat. Målet på 60 procent kommer inte att uppfyllas. 2011.03 Projektledarna har under de senaste tre månaderna genomfört samtal med ett 10-tal personer som de har tvingats att säga nej till deltagande i projektet. Detta eftersom språket och utbildningsbakgrund inte räckt till, och är sämre rustade än tidigare deltagare. Projektledarna menar att AF med detta står inför stora utmaningar. 2011.03 Projektledare har lämnat förslag till utvärderingsföretag Skill inför delrapport 4 att till viss del följa upp projektets samarbete med kommunens försörjningsstöd samt få med ett arbetsgivarperspektiv genom intervjuer. I rapporten kommer även de tre sista samtalsintervjuerna med deltagare att redovisas. 2011.04 Målet att nå 60 procent till arbete/utbildning ser projektledarna svårigheter att uppnå. Detta på grund av det tidigare svaga konjunkturläget, att deltagarna kräver 13

långa inskrivningstider, och arbetsmarknadens krav till vissa delar inte stämmer med deltagarnas nuvarande bakgrund. Projektledarna anser att 45-50 procent som resultat är en realistisk målsättning. 2011.05 Projektledarna har ansökt om uppgradering/förlängning av projektet fr.o.m. 2011.08.12 2012.04.30 och väntar på svar från ESF. Projektledarna kommer att påbörja en deltagarinventering under våren/sommaren om detta kommer att beviljas. 2011.06 Den sökta förlängningen av projektet har beviljats från ESF. Projektledarna anser att de har arbetat fram de metoder och arbetsätt som passar projektet. Projektledarna har haft vissa svårigheter att nå AF:s egen organisation när det gäller implementering av arbetsätt/metod, men kommer att lösa detta med ett flertal workshops i organisationen efter sommaren. 2011.08 Det första projektslutet enligt ansökan visar att projektet uppnår 52 procent till arbete, starta eget och utbildning. Projektledarna ser det som ett bra resultat med tanke på gruppens svagare utbildning och språknivå, och att projektet påbörjades i en klar lågkonjunktur. Projektledarna anser att deras metod med täta enskilda samtal där tidsbestämda krav och måldiskussioner med deltagarna fungerar. Projektet kommer att bli förlängt till 2012-04-30, vilket blir projektet Lyftkrafts definitiva slutdatum. 2011.12 Projektledarna genomförde utvärderingssamtal med deltagarna hur de upplever sin tid i projektet Lyftkraft. Frågeställningarna utgick utifrån vad deltagarna har upplevt som bra med att delta, om det är något deltagarna är mindre nöjda med och vad deltagarna tycker att det ska satsas mer på under resterade delen av projekttiden Lyftkraft. Överlag anger deltagarna att de är nöjda eller mycket nöjda med sitt deltagande i Lyftkraft. En del av deltagarna har lite svårt att precisera vad som är bra, men en genomgående synpunkt är att deltagarna upplever att de blir sedda och att projektledarna ser individen utifrån individens möjligheter nu, samt utvecklingsmöjligheter. Deltagarna är också nöjda med att de har gott om tid i projektet och att de inte behöver stressa fram resultat. I övrigt beskrivs det som positivt att deltagarna får hjälp med att färdigställa ansökningshandlingar i form av brev, cv, övningar i att ta kontakt med arbetsgivare, telefonkontakter/telefonkultur, anställningsintervjuer, samt att Lyftkraft i samarbete med Örebro kommun Cityakademin har gett möjlighet till deltagarna att jobba med att förbättra sina kunskaper i svenska språket. Flertalet tycker även att det är bra att de i projektet kan diskutera kulturella skillnader och likheter ur ett arbetsmarknadsperspektiv. Noterbart är också att flertalet tycker att det är bra att projektet ger den Somaliska gruppen en positiv särbehandling. Deltagarna vill gärna ha mer samarbete kring att få möjlighet att bli bättre i svenska språket. Projektledarna kommenterar att uppkomsten av denna fråga är förväntad, då projektet under dess senare fas har tagit in deltagare med sämre språkkunskaper. Med tanke på samarbetet med projektet Ilays (ESF) som projektledarna varit med och initierat, kommer tre deltagare att gå över till Ilays under januari 2012. Projektledarna tror att några fler deltagare kommer att börja i Ilays senare i vår, när projektledarna är klara med kartläggningen. 8 2008.11 Större språk- och skrivsvårigheter upptäcks hos deltagarna. Projektledarna planerar att använda AF och Rehabs resurser som finns till förfogande i projektets verktygslåda för att hjälpa dessa deltagare. Test av deltagare planeras till januari 2009. 2008.12 Konjunkturläget märks tydligt och projektledarna har svårt att finna enskilda praktikplatser till deltagarna. I stället planeras att satsa på utbildningar. 14

2009.01 Påbörjat samarbete med AF Rehab angående deltagare som projektledarna misstänker har stora brister med språket samt eventuell inlärningsproblematik. Tester planeras utföras och utvärderas. 2009.08 Projektledarna har låtit två personer avluta projektet utan mätbara resultat på grund av att de befunnit sig i projektet tillräckligt långt tid. Dessa personer har slussats vidare till Arbetsförmedlingens ordinarie handläggare för vidare stöd. Åtta personer har förlängts i projektet på grund av stundande praktiker. Ytterligare 10 deltagare är förlängda, se lägesrapport 0908 för ytterligare beskrivning. 2009.09 Projektledarna har låtit två personer avluta projektet utan mätbara resultat på grund av att de befunnit sig i projektet tillräckligt långt tid. En av dessa har slussats vidare till Arbetsförmedlingens ordinarie handläggare för vidare stöd och den andra kommer få fortsatt stöd från annan myndighet. Fem deltagare har påbörjat praktiker inom förvaltningen för funktionshindrade. Målet är timanställning för dessa, samt att de ska förstå vikten av utbildning för att få varaktigt arbete inom området. 2010.02 Fem deltagare har avslutat projektet. Två av dessa har gått vidare till arbete. En deltagare är i slutfasen för att starta upp eget företag. En deltagare avslutar projektet då tiden i projektet löpt ut samt att hon på grund av privata skäl ej kan vikariera inom vården som hon tidigare gjort inom projektet. Ännu en deltagare avslutar för att projektet löpt ut. Man har under denna tid utrett och dokumenterat, genom läkarkontakt, arbetshinder. Genom samtal med handläggare på AF har en plan arbetats fram för hur deltagaren skall komma vidare med ett anpassat arbete. 9 2008.12 Samverkar med kommunens försörjningsstöd och Arbetsförmedlingens handläggare i trepartssamtal. 2009.01 Samverkan och trepartssamtal fortsätter med kommunens försörjningsstöd och Arbetsförmedlingens handläggare. 2009.04 Projektledarna har haft möte med kontorschef för verksamhetskontoret förv. för funktionshindrade Stefan Kajling i Örebro Kommun och informerat om projektet och vilka lösningar utarbetas. 2009.04 Projektledarna informerar chefer inom förvaltning om projektet och vad de behöver stöd med på Ledarforum. Detta ses som ett viktigt strategiskt steg för projektet. 2009.05 Projektledarna har hållit informella informationsträffar med handläggarna på Arbetsförmedlingen i Örebro där projektledarna har informerat om gruppdeltagarna som grupp och deras behov. 2009.06 Projektledarna möter svårigheter att få fram praktikplatser inom kommunen men jobbar vidare med detta. 2009.08 Projektledarna träffar de flesta av länets flyktingmottagare för att diskutera frågor om somalier och arbete över myndighetsgränser. 2009.10 Projektledarna träffar Dag Sjölén, Verksamhetschef Arbete och Utveckling och diskuterar möjligheten att låta projektets deltagare få tillgång till de planerade KOM- JOBBEN. Projektledarna avvaktar för att se om deltagarna i projektet blir prioriterade i frågan. 2009.11 Projektledarna har trots upprepad kontakt med ansvarig vid Örebro kommun inte fått något besked om ovan beskrivna KOM-JOBB. 15

2009.11 Projektledarna fortsätter att samverka med kommunens försörjningsstöd och har trepartssamtal i de fall detta krävs för den enskilde deltagaren. Samverkan sker även med Arbetsförmedlingens handläggare. 2010.02 Projektledarna för sedan projektstart anteckningar i förmedlingens system (AIS) där handläggaren efter projektslut kan följa hela processen för den enskilda individen. Anteckningar sker varje vecka kring hur arbetet fortlöper och avslutas med en enklare sammanfattning, oavsett om deltagaren gått till arbete eller tillbaka till handläggaren. 2010.02 Projektledarna har ännu inte fått något besked om ovan beskrivna KOM-JOBB. I samband med styrelsemötet (se punkt 10, 2010.02) lovar bitr. AF chef Stefan Ask att han ska lyfta frågan med sina chefskollegor på AF samt vid ett tjänstemannamöte med Örebro kommun. Lena Andersson lovar även att lyfta frågan med sin chef på försörjningsstöd. 2011.02 KOM-JOBB är inte aktuellt för projekt Lyftkraft, då projektledarna upplever ett fullständigt ointresse för den somaliska gruppen, främst ute i enheterna inom de olika kommunala verksamheterna. 2010.02 Projektledarna undersöker möjligheterna, för deltagare med någon form av arbetshinder, att arbeta på ett Socialt företag. De fortsätter även oförtrutet att bearbeta arbetsmarknaden för att öppna dörrar till praktik, lärlingsplatser och arbete. 2010.03 Samtal har påbörjats med Verksamhetschef Kenth Kronwall, Örebro kommun/city Akademin lärcentrum, angående deltagarnas bristande kunskaper i svenska språket. Man önskar ett samarbete då projektets uppgift ej är språkundervisning. Tanken är att deltagarna ska träna upp sin förmåga att konversera inför praktik/arbete. Välkända ämnen kommer att diskuteras i grupper eller parvis och deltagarna gör även egna presentationer om olika ämnen. Detta varvas med kortare föreläsningar. Målet är att - deltagarna ska bli bättre på att utrycka sig på svenska, och klara av att prata svenska i vardagliga situationer, - förbättrad hör- och läsförmåga, - att få ett ökat ordförråd inom aktuella ämnesområden. 2011.02 Cityakademien har sökt medel från ESF-rådet för att genomföra ett treårigt projekt att arbeta med somalier, som klarat av A eller B nivå från SFI, men inte bedöms matchningsbara mot arbetsmarknaden. Målet är att höja deltagarna till D-nivå, och att deltagarna ska uppleva att deras möjligheter att söka och få ett arbete, studera eller ta del av arbetsmarknadsåtgärd ökar. Om det blir ett bifall ska projektet starta 2012.01. Samverkan kommer att ske nära Örebro kommuns försörjningsstöd samt AF. 2011.04 Projektledarna meddelar att Cityakademin och Örebro Kommun har fått sin ESFansökan godkänd. Projektledarna upplever det som mycket positivt eftersom de har samarbetat kring denna målgrupp och påtalat behovet av insatser före deras åtgärder. En viktig del av arbetet i Lyftkraft att lyfta fram tänkbara åtgärder. 2010.10 Projektledarna har genomfört ett flertal trepartsamtal med försörjningsstöd. De ser ett ökat behov av samarbete, då många av deltagare behöver en helhetssyn vad gäller sin sociala situation för att komma ut på arbetsmarknaden. Projektledarna önskar att utveckla samarbete mellan myndigheter/förvaltningar i framtiden. 2010.11 Projektledarna har utökat med ett flertal trepartsamtal med försörjningsstöd. Projektledarna har även tillsammans med försörjningsstöd delat på kostnaderna för vidare utredning hos extern aktör, där AF står för aktivitetsstödet inom projektet, 16

och försörjningsstöd går in med kostnaden för utredningstjänsten. Projektledarna uttrycker att de hela tiden försöker skapa "nya verktyg" för deltagare som har svårigheter inför arbetsmarknadens krav. 2011.08 Projektledarna har tillsammans med samverkanspartners utvecklat metoder på områden som fungerat mindre bra under projektperioden. Ett exempel är gällande deltagarnas utbildnings- och språkkunskaper som var sämre än förväntat. Lyftkrafts samarbete med Örebro kommuns Cityakademi i denna fråga har visat på ett behov av andra åtgärder utanför projekt Lyftkrafts ramar och detta har nu gjort att Örebro kommun kommer att starta upp projekt Ilays (ESF). Projektet vänder sig till individer som inte är klara för Lyftkrafts projekt eller AF:s andra åtgärder. Problematik inom ett ESF-projekt som Lyftkraft gör att metoder utvecklas inom andra organisationer. 2011.09 Projektledarna utvecklar samarbetet med projektet Ilays inför deras uppstart vid årsskiftet. 10 2008.12 Styrgruppsmöte nr 1 projektledarna rapporterar om projektet. 2009.03 Styrgruppmöte nr 2 projektledarna rapporterar om projektet. 2009.09 Styrgruppsmöte nr 3 resulterade i lågt deltagande precis som förra mötet. Projektledarna upplever ett starkt ointresse från styrgruppen och beslutar att lägga ned styrgruppsmötena för att i stället ta direktkontakt med berörda vid behov. 2009.10 Projektledarna arbetar med att ta fram en ny styrgrupp bestående av personer på lägre nivåer än tidigare men som även har beslutspåverkan. Den nya styrgruppen planeras vara färdigsammanställd i november. 2009.11 Den nya styrgruppen är sammanställd och presenteras av projektledarna. För en fullständig återgivning av medlemmarna i den nya styrgruppen, se Lägesrapport 2009.11. 2010.02 Styrgruppsmöte 1 med den nya styrelsen - projektledarna rapporterar om projektet. 2011.02 Styrgruppsmöte projektledarna rapporterar om projektet. 2011.05 Styrgruppsmöte styrgruppen är nöjda med den redovisning av metoder och resultat som projektledarna redovisade. 2011.11 Styrgruppmöte - projektledarna rapporterar om projektet. Projektledarna beskriver att arbetet i Lyftkraft flyter på bra och kommer att fortsätta att ta in nya deltagare i takt med utflödet, och det kommer att vara runt 20-25 deltagare hela tiden fram till projektavslutet 2012-04-30. Detta styrgruppsmöte var det sista mötet. Det kommer ett avslutningsmöte preliminärt efter sommaren 2012 i september. Vid avslutningsmötet ska allt avslutningsarbete vara klart, slutrapporter och del/slutrapport från utvärderaren Skill. Under detta möte kommer intressenter, styrgruppen, AF-ledningen och andra samverksanspartners att bjudas in. 11 2009.02 Projektledarna tar kontakt med lokalradion som genomför reportage om projektet med intervjuer med deltagare. Detta värderas högt då information om projektet når ut till allmänheten. 2010.04 Projektet har haft besök av en journalist från Sveriges Radio - International (de sänder reportage på olika språk både nationellt i P2 och internationellt på webben). Han intervjuade projektledarna om projektet hur det går och hur man arbetar. 17

12 2009.06 Tillägg i processkarta enligt ESF:s önskemål. Projektet har krav att jobba med jämställdhetsintegrering och tillgänglighet, samt programkriterierna Lärande miljöer, Innovativ verksamhet, Samverkan och Strategisk påverkan. Hur detta arbete går till bör tittas på i utvärderingen så att även detta kan utvecklas och förbättras under projekttiden. 2009.11 Projektledarna samverkar med kommunens försörjningsstöd och har trepartssamtal med deltagare då detta behövs. På så sätt kan insatserna kortas ned. Lärande miljöer uppstår tillsammans med Arbetsförmedlingens handläggare då projektledarna diskuterar och informerar om projektet och deltagarnas behov för handläggare som kommer i kontakt med målgruppen i sitt arbete. Samarbetet med Örebro kommun utvecklas vad gäller marknadsfrågor. Strategisk påverkan sker då projektledarna kontinuerligt har kontakt med aktörer i samhället som kan förändra bilden av målgruppen på arbetsmarknaden. Projektledarna har tidigare varit i kontakt med lokalradion i Örebro och har under den senaste lägesrapportperioden haft förnyad kontakt med radio. Ett program har spelats in som handlar om somaliska kvinnors situation på arbetsmarknaden vilken är beskriven positivt. 2009.12 Projektledarna betonar vikten av att fortsätta samverka med övriga parter som hanterar projektets målgrupp, likt den diskussion som hålls på länsstyrelsen i augusti. 2010.02 Projektledarna är övertygade om att arbetsförmedlingen bör arbeta med ett liknande arbetssätt som inom projektet. Projektledarna bedömer att man via projektets arbetssätt kan komma att korta ner arbetssökandes tid hos arbetsförmedlingen avsevärt. 2010.03 Projektledarna har under denna månad påbörjat APU (arbetspsykologisk utredning) för två deltagare, frågeställningen var: föreligger inlärningssvårigheter som medför nedsättning av arbetsförmågan? Det visade sig att svaret var ja och att projektledarna nu måste arbeta utifrån andra utgångspunkter för att hitta ett anpassat arbete. Deltagarna som testades har varit i Sverige sedan 2004 och har genomgått ett flertal åtgärder utan att detta konstaterats, man har enbart tittat på språket som ett hinder. En lärdom som man drar är att man behöver arbeta intensivt med deltagarna för att komma fram till om någon form av arbetshinder föreligger. Det är av vikt att man inte endast utgår från att språket är den enda problematiken. Känner man till bakomliggande problematik (förutom språksvårigheter) kan man utifrån detta sätta in rätt åtgärd för att snabbare hitta en lösning till någon form av anpassat arbete. 2010.06 Projektledarna har fört samtal med Annette Thörnqvist. Annette arbetar inom Europeiska socialfondens temagrupp för integration i arbetslivet (TIA) vid Remeso, vars uppgift är att analysera ESF-projekt som syftar till integration av personer som står utanför arbetsmarknaden. Hon är docent och forskare, med särskild inriktning arbetsmarknadsrelationer och arbetsmiljöfrågor. En intressant diskussion fördes om projektet och framförallt inriktningen mot arbetsmarknaden som är projektets fokus, hon fick även ta del av några "fallbeskrivningar" där man har beskrivit de långa processerna man har med arbetsgivarkontakter för att nå resultat. 2010.09 Projektledarna har fått ta del av arbetsmaterial från Pär Skoglund på Internationella Staben, AF. Rapporten belyser arbetssökande Somalier i Minnesota, där Pär Skoglund på plats har dokumenterat detta. Projektledarna har sammanfört Anette Thörnqvist (TIA) med Pär Skoglund. Pär Skoglund får även ta del av projektledarnas delrapporter och de håller kontakten under projektets tid. 2010.11 Projektledarna har deltagit i en workshop, "Somalier i Sverige - Kunskap och Möjligheter" på Internationella Staben, AF. Deltagare från AF, Migrationsverket, forskare från Göteborgs universitet samt representanter från olika projekt deltog. Bland annat gjordes erfarenhetsutbyte om olika perspektiv och insatser för somaliers 18

etablering på arbetsmarknaden. AF börjar nu från centralt håll titta alltmer på somalier och börja titta på metoder och åtgärder för målgruppen, där Lykftkraftprojektet kan vara en del. Projektledarna uttrycker att de i ligger helt rätt i projektet vad gäller att arbeta med gruppen. 2011.05 Annette Thörnqvist TIA (ESF) har besökt projektledarna inför en forskarrapport som hon kommer att skriva, bland annat om somalier. Projektledarna kommer att få ta del av resultatet senare under året. Anette Thörnqvist har framförallt visat intresse kring några insatser där strategisk påverkan har lyckats. 2011.06 Projektledarna har fått förfrågan från en kvinna som läser global migration vid University College i London att besöka projekt Lyftkraft. Kvinnans magisteruppsats kommer att handla om Somaliska immigranter i Örebro och deras möjligheter på arbetsmarknaden. Hon har fått information om projektet, dess metoder och resultat samt befintlig dokumentation. Hon har även träffat deltagare. Projektledarna ser det som en viktig fråga att få projektet belyst i hennes arbete. 2011.08 Projekt Lyftkraft arbetar hela tiden med frågor som berör tillgänglighet. Lokalerna som används är utformade så att alla kan ta sig fram på ett enkelt sätt och ska fungera i olika arbetssituationer. Projektets lokaler är en del av AF:s lokaler, vilket gör att de är väl anpassade för personer med funktionsnedsättning då detta är ett krav inom myndigheten. Projektledarna anser att de hela tiden har ett funktionshindersperspektiv i arbetet. Några av deltagarna har under projektets gång visat sig ha inlärningsproblematik som funktionshinder, vilket har testats genom en APU, arbetspsykologisk utredning. Projektledarna har därefter använt de verktyg som finns för detta inom arbetsförmedlingen. Det finns en beredskap för personer med olika funktionshinder inom projektet, eftersom de genom AF:s olika verktyg snabbt kan ställa om till deltagarens behov om detta blir aktuellt. 2011.10 Projektledarna har under denna månad genomfört fyra workshops, där personal från arbetsförmedlingen i Örebro bjöds in. Workshopens tema var: Somaliers möjligheter och svårigheter ur ett arbetsmarknadsperspektiv, erfarenheter från ESFprojekt Lyftkraft. Projektledarna presenterade ESF projektet Lyftkraft, dess mål och metoder, samt resultaten för perioden 2008.08-2011.08. Genom dialog om gruppen arbetssökande Somalier i Örebro och föreläsningar delade projektledarna med sig av sina erfarenheter från projektet Lyftkraft. Det fördes dialog kring områdena bemötande, kultur/religion, språk/utbildning, sociala nätverk, att ställa krav, samverkan och fokusgrupper. Workshoparna har varit uppskattade av de som deltagit. 2011.11 Projektledarna erbjuder nu workshops till handläggare på försörjningsstöd med målet att öka samarbetet och samverkan kring den somaliska gruppen. Förslag på lämpliga tider är förslagsvis någon gång under februari/mars nästa år, 2012. 2011.12 Projektledarna fick ta del av Annette Thörnqvists avslutade forskningsrapport Arbete och integration ESF projekt riktade till somalier och romer. En vetenskaplig skriftserie från Remeso, Temagruppen integration i arbetslivet, år: 2011:06. 19

2.1.2 Individen 20

1 2008.10 Kartläggningssamtal genomförda med samtliga deltagare från hela gruppen. Utifrån kartläggningssamtalet placeras individen i en utav coachningsgrupperna beroende på vilken typ av arbete individen önskar få. 2009.08 Sex nya deltagare introduceras och kartläggningssamtal genomförs. 2010.02 En ny deltagare startar inom projektet. 2010.03 Fem nya deltagare startar inom projektet. 2010.04 Tre nya deltagare startar inom projektet. 2010.06 Tre nya deltagare startar inom projektet. 2010.08 Fyra nya deltagare startar inom projektet. 2010.09 Tre nya deltagare startar i projektet. 2010.10 Sju nya deltagare startar i projektet. 2010.12 En ny deltagare startar i projektet. 2011.01 Två nya deltagare startar i projektet. 2011.02 Tre nya deltagare har startat i projektet. 2011.03 Två deltagare har startat i projektet. 2011.08 Förlängning av projekt Lyftkraft. En del av de deltagare som nu påbörjar projektet har något sämre utbildning och språkbakgrund än tidigare deltagare. Projektledarna kommer därför att lägga ner mer tid på att kartlägga varje persons möjlighet till arbete/utbildning. De deltagare som inte klarar av att komma vidare i projektet kommer att styras över till Ilays kommande projekt. Fjorton deltagare har startat i projektet. 2011.09 Spännvidden på deltagarna när det gäller utbildning och språkkunskaper är större än tidigare. En del av de deltagare som nu påbörjar projektet har något sämre utbildning och språkbakgrund än tidigare deltagare. Projektledarna lägger därför fram vikten vid att kartlägga varje deltagares möjlighet till arbete/utbildning. En deltagare startar i projektet. 2011.10 Projektledarna arbetar med kartläggning av deltagarnas möjligheter till arbete/utbildning. Spännvidden på deltagare är stor när det handlar om utbildning och språkbakgrund, vilket gör att det krävs mer tid till individuella samtal och insatser. En deltagare startar i projektet. 2011.11 Tre nya deltagare har startat projektet. 2011.12 Projektledarna har fört samtal med några deltagare angående att starta i projektet Ilays. Tre deltagare är klara för att starta i detta projekt under januari 2012. 21

2 2008.10 Individen coachas i enskilda samtal med projektledaren efter individens egna förutsättningar. 2009.01 Enskilda samtal med individerna då sexmånadersperioden närmar sig slutet. Frågan om deltagare vill fortsätta i projektet ytterligare sex månader tas upp och projektledarna resonerar kring varje enskilt fall. 2011.09 Individen coachas i enskilda samtal med projektledaren efter individens förutsättningar utifrån tidsbestämda krav och möjliga åtgärder. 3 2008.10 Deltagarna arbetar mot sina individuella mål i coachningsgrupperna där de delats in mot bakgrund av de individuella kartläggningssamtalen. 2009.06 Deltagarna diskuterar olika frågeställningar som projektledarna tagit fram i coachningsgrupper. 2009.07 Deltagarna diskuterar olika frågeställningar som projektledarna tagit fram i coachningsgrupper. 2009.09 Projektledarna arbetar hårt med deltagandet i coachningsgrupperna och stämningen är god i grupperna. 4 2008.10 Deltagarna börjar träffas i storgrupp en dag i veckan för att diskutera och arbeta med olika workshops som anställningsintervjuer, förbereda sina handlingar, diskutera svenska språket och sociala koder. 2008.12 Diskussioner hålls i storgruppen och coachningsgrupp om jämställdhetsfrågor. Workshops hålls där deltagarna övar på anställningsintervjuer. 2009.01 Workshops och diskussioner kring anställningsformer och arbetsrätt hålls. 2009.11 Projektledarna betonar jämställdhetsfrågor redan tidigt i kontakten med nyrekryterade projektdeltagare utifrån den enskilde deltagarens bakgrund. 5 2008.10 Det individuella ansvaret betonas löpande och deltagarna arbetar med en jobblista och jobbdagbok där sökta arbeten redovisas. 2009.01 Individens ansvar fortsätter att betonas. 2009.02 Individens ansvar fortsätter att betonas. Individuella veckomål sätts för varje deltagare. 2009.03 Individens ansvar fortsätter att betonas. Individuella veckomål sätts för varje deltagare. 2009.04 Individens ansvar fortsätter att betonas. Individuella veckomål sätts för varje deltagare. 22

2009.06 Individens ansvar fortsätter att betonas. Individuella veckomål sätts för varje deltagare. 2009.07 Individens ansvar fortsätter att betonas. Individuella veckomål sätts för varje deltagare. 2009.08 Skriftliga överenskommelser skrivs för de nya deltagarna i projektet. Eget ansvar betonas. 2009.09 Projektledarna och deltagarna arbetar hårt med att skriva och uppfylla personliga veckomål. 2010.07 Projektet har varit semesterstängt v.28-29. Projektledarna har varvat sin semesterledighet och det har alltid funnits en projektledare på plats. Perioden fokuserar på individuella samtal där individens ansvar betonas samt gruppaktiviteter där deltagarna får arbeta med olika frågeställningar. Individuella veckomål sätt för alla deltagare. 6 2010.04 Två deltagare har avslutat projektet. En deltagare har gått till arbete och en har gått tillbaka till Arbetsförmedlingen, jobb och utvecklingsgarantin för vidare handläggning/utredning. Två deltagare som tidigare har avslutat projektet (september och november 2009) har nu erhållit arbete genom projektets medverkan och kontakter. 2010.06 Tre deltagare har slutat projektet under denna månad. En deltagare har börjat arbeta som lokalvårdare. En deltagare har slutat på grund av sjukdom och en deltagare har börjat arbeta som bovärdsassistent ÖBO Vivalla. Ett mycket viktigt strategiskt arbete för den somaliska gruppen i Vivalla. 2010.07 Möjligheten att ha tät kontakt med arbetsgivare begränsas på grund av semesterperioder. Några deltagare har fått semestervikariat, som inte kan räknas som ett mätbart resultat, med ses ändå som en framgångsfaktor i resultatredovisningen. 2010.08 Sex deltagare har under denna månad slutat i projektet. En man har fått arbete, en man har gått vidare till utbildning. Tre män och en kvinna har slutat på grund av att projekttiden är slut och redovisning/överföring till handläggare på AF och i förekommande fall har försörjningsstöd genomförts. 2010.09 Under denna månad har en deltagare slutat i projektet, vilket är en kvinna som ska vara föräldraledig. 2010.10 Två deltagare har slutat i projektet, två kvinnor som har fått arbete som lokalvårdare på heltid. Det första jobbet på den svenska arbetsmarknaden för båda av kvinnorna. 2010.11 Två män har under månaden slutat i projektet. En av dessa män har skrivits in i jobb- och utvecklingsgaranti hos extern aktör för att där få fortsatt utredning. Den andra deltagaren har efter längre ogiltig frånvaro avskilts från projektet. 23

2010.12 En man och fyra kvinnor har avslutat projektet under december 2010. Mannen har gått till annan utredning där Örebro kommun har tagit över ansvaret. En kvinna har gått till arbete som vårdbiträde/undersköterska. En kvinna har slutat på grund av föräldraledighet och två kvinnor ska åter till AF efter projektslut. 2011.01 Under denna månad har en man och två kvinnor avslutat projektet. En man och en kvinna har påbörjat utbildning, en kvinna har slutat på grund av föräldraledighet. 2011.02 Under denna månad har en man och en kvinna avslutat projektet. Mannen har återgått till AF för fortsatt medicinsk utredning som påbörjats i projektet. Kvinnan har börjat arbeta som modersmålslärare. 2011.03 Under denna månad har en man och en kvinna slutat i projektet. Kvinnan har börjat arbeta som undersköterska och mannen har börjat arbeta som bussförare. 2011.06 Under denna månad har en man har gått till arbete inom industri som CNCoperatör. En kvinna har fått arbete som lokalvårdare. 2011.08 Under denna månad har sex deltagare slutat projektet. Tre deltagare har påbörjat en utbildning och en deltagare har börjat arbeta. 2011.09 Under denna månad har en man slutat projektet och börjat arbeta. 2011.10 Under denna månad har en man slutat projektet och påbörjat studier. 2011.11 Under denna månad har tre deltagare slutat projektet. En kvinna har börjat arbete, en kvinna och en man har slutat av annan orsak. 24

2.1.3 Gruppen anananannaa 25