Kvalitetsledning - Validering av individuell kompetens

Kvalitetsledning - Validering av individuell kompetens SIS-remiss 14132 Remisstiden utgår: 2016-04-04 Remissen omfattar: ftss 624000 Validering av individuell kompetens Recognition of prior learning (RPL) Utarbetad av: SIS/TK 304/AG 3.2 Validering av individuell kompetens SIS, Swedish Standards Institute Postadress: 118 80 STOCKHOLM Telefon: 08-555 520 00 Telefax: 08-555 520 01 Postal address: 118 80 STOCKHOLM, Sweden Phone: +46 8 555 520 00 Telefax: +46 8 555 520 01 SIS is the Swedish member of ISO and CEN Besöksadress: Sankt Paulsgatan 6, Stockholm Organisationsnr: 8024100151 E-post: info@sis.se Office address: Sankt Paulsgatan 6, Stockholm V.A.T. No. SE802410015101 E-mail: info@sis.se www.sis.se

Kvalitetsledning - Validering av individuell kompetens 2016-02-03 Ditt svar är viktigt Orientering Det är viktigt att svenska företag, myndigheter och andra organisationer får möjlighet att påverka hur standarderna är utformade. Dina synpunkter på standardförslaget bidrar till att testa riktigheten i den kommande standarden och genom ditt svar ökar också möjligheten att standarden kommer att bli använd och accepterad. SIS eftersträvar att miljöhänsyn tas i standardiseringsarbetet. Vi tar därför gärna emot dina synpunkter även när det gäller dessa frågor. Om du vill påverka innehållet i den kommande standarden ska du använda svarsblanketten som är bifogad. Den svenska kommittén SIS/TK 304, Kvalitetsledning, har utarbetat det förslag till svensk nationell standard som presenteras i denna remiss. Avsikten är att förslaget ska fastställas och ges ut som svensk standard. Den slutgiltiga standarden kan i vissa delar komma att avvika från förslaget beroende på resultatet av den svenska remissbehandlingen. För att kunna fastställas som svensk standard ska standarden vara förenlig med svensk lagstiftning. Det är viktigt att berörda svenska myndigheter klarlägger om förslaget är förenligt med svensk lagstiftning. Svaren på denna remiss kommer att utgöra underlag för kommitténs beslut. Något om förslaget Denna standard kan användas i alla sammanhang där kunskap, färdighet och kompetens behöver synliggöras, bedömas och dokumenteras och kan därmed bidra till en rationellare hantering av individers, organisationers och samhällets kompetensförsörjning. Denna standard ger vägledning i att genomföra validering av individuell kompetens och stödjer arbetet med att synliggöra, bedöma och dokumentera individers kunskap, färdighet och kompetens utifrån individens och/eller verksamhetens krav. Denna standard beskriver en övergripande arbetsgång som kan användas som utgångspunkt för all validering. Den kan vara till hjälp för arbetsgivare, utbildningsanordnare inom alla utbildningsformer, organisationer med ansvar för arbetsmarknadsfrågor, omställning och rehabilitering samt för branscher och arbetsmarknadens parter. Denna standard bidrar till nationell likvärdighet och till ökad rättssäkerhet för de personer som valideras. SIS, Swedish Standards Institute Postadress: 118 80 STOCKHOLM Telefon: 08-555 520 00 Telefax: 08-555 520 01 Postal address: 118 80 STOCKHOLM, Sweden Phone: +46 8 555 520 00 Telefax: +46 8 555 520 01 SIS is the Swedish member of ISO and CEN Besöksadress: Sankt Paulsgatan 6, Stockholm Organisationsnr: 8024100151 E-post: info@sis.se Office address: Sankt Paulsgatan 6, Stockholm V.A.T. No. SE802410015101 E-mail: info@sis.se www.sis.se

Svensk kommitté Svaren på denna remiss kommer att behandlas av Kvalitetsledning, SIS/TK 304. Gruppen har följande sammansättning: Lillemor Harnell, Resalus AB, Ordförande Sofia af Donner Vassback, Deva Mecaneyes AB Maria Ahrgren, Uppsala kommun Kommunledningskontoret Madjid Behdjou, Stockholm Vatten AB Maria Borgström, Uppsala Kommun Ingrid Cassel, QiM AB Alastair Creelman, Linnéuniversitetet Helén Dahl, Styrelsen för ackreditering & teknisk kontroll Swedac Michael Ekener, Intertek Certification AB Anders Engqvist, P & L Nordic AB Maria Eriksson, Ericsson AB Kristina Friberg, Volvo Personvagnar AB Lennart Gidlöf, Gidlöf Consulting AB Emma Gunnarsson, Volvo Technology AB Annika Hamrin, Trygghetsrådet TRS Carin Hansson, Försvarets Materielverk FMV Mari Hellblom, Nogap Ingrid Isaksson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB Lennart Isaksson, Ringhals AB Niklas Jedeur-Palmgren, Scania CV AB (Publ) Joakim Jemseby, Intertek Certification AB Henrik Johansson, Volvo Technology AB Birgitta Karlsson, Sandvik Machining Solutions AB Haidi Langaas, Försvarets Materielverk FMV Anna Christina Larsson, Projektsupport S-O AB Iwh Lauritsen, Statens institutionsstyrelse Carl-Gustaf Leijonhufvud, Stockholm Vatten AB Anita Lindholm, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Mikael Lindström, Bureau Veritas Certification Sverige AB Kerstin Littke, Göteborgs Universitet Inst f pedagogik & specialpedagogik Eva Lundh, Västra Götalandsregionen Carina Nyström, BillerudKorsnäs Skog & Industri AB Kauko Ojala, Volvo Car Corporation Margareta Olofsson, Västra Götalandsregionen Tommy Olsson, AB Sandvik Materials Technology Ebba Ossiannilsson, Ossiannilsson QOOL Consultancy Gerhard Persson, Qvalify AB Ann-Louise Pått, DNV GL Business Assurance Sweden AB Mikael Rappe, European-Quality Scandinavia AB Lena Rolander, Västra Götalandsregionen Eva Sallander, SSC Ecaps AB Robert Sameholm, Styrelsen för ackreditering & teknisk kontroll Swedac Anne Sandstedt, GR Avd Meritea Per Sernefalk, Riksbyggen Christina Sigurdsson, ISS Facility Services AB Jens Sjöberg, Intertek Certification AB Hans Skalin, HSQC AB

Karin Svensson, Uppsala kommun Miljökontoret Börje Thörn, AB Thörn & Co Anna-Maria Walleby, Riksbyggen Göteborg Erik Westerberg, CANEA Partner Group AB Stina Wibom, DNV GL Business Assurance Sweden AB Britt-Marie Åslund, SSC Tina Bohlin, SIS, projektledare Utredningsarbetet har gjorts av arbetsgrupp Validering av individuell kompetens, SIS/TK 304/AG 3.2. Gruppen har följande sammansättning: Kerstin Littke, Göteborgs Universitet Inst f pedagogik & specialpedagogik, Ordförande Sofia af Donner Vassback, Deva Mecaneyes AB Maria Borgström, Uppsala Kommun Alastair Creelman, Linnéuniversitetet Michael Ekener, Intertek Certification AB Anders Engqvist, P & L Nordic AB Maria Eriksson, Ericsson AB Kristina Friberg, Volvo Personvagnar AB Lennart Gidlöf, Gidlöf Consulting AB Lillemor Harnell, Resalus AB Anna Christina Larsson, Projektsupport S-O AB Iwh Lauritsen, Statens institutionsstyrelse Eva Lundh, Västra Götalandsregionen Ebba Ossiannilsson, Ossiannilsson QOOL Consultancy Lena Rolander, Västra Götalandsregionen Anne Sandstedt, GR Avd Meritea Jens Sjöberg, Intertek Certification AB Hans Skalin, HSQC AB Börje Thörn, AB Thörn & Co Stina Wibom, DNV GL Business Assurance Sweden AB Frågor Beställning Pris Vilka får remissen? Svar på remissen Frågor kring remissen besvaras av Tina Bohlin, SIS, telefon: 08-555 520 58, epost: tina.bohlin@sis.se Förslaget kan beställas från Malin Widebeck, SIS, telefon: 08-55552094, epost: malin.widebeck@sis.se Pris för standardförslaget är 400 kronor exkl. moms Remissen har sänts ut till följande: SIS/TK 304, Arbetsförmedlingen, Myndigheten för yrkeshögskolan, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Skolverket, branschförbund, regionförbund, företrädare för arbetsmarknadens parter samt ett flertal andra relevanta organisationer. Besvara remissen genom att returnera bifogade svarsblankett, till tina.bohlin@sis.se. Se anvisningar.

Anvisningar för remissvar Ett remissvar består av två delar: Svarsblankett (där du röstar ja eller nej till förslaget, eller avstår); Kommentarer. Om remissen innehåller flera standardförslag ska ett svar avges för varje ingående standardförslag. I svarsblanketten finns förberedda svarsalternativ för samtliga standardförslag. Så här fyller du i svarsblanketten "Avstår" om du inte är insatt i förslaget och dess konsekvenser eller om du inte har tid eller möjlighet att sätta dig in i förslaget. "Tillstyrker utan kommentarer" om du anser att förslaget kan godtas som standard utan förändringar. "Tillstyrker med kommentarer" om du anser att förslaget kan godtas som standard, fast med de förändringar du angivit i dina kommentarer. "Avstyrker med motivering" om du anser att förslaget innehåller felaktigheter eller är olämpligt att godta som standard. Du ska ange en motivering till avstyrkandet och skälen ska vara av allvarligare karaktär. Ange om du/ni har erfarenhet inom den föreslagna standardens tillämpningsområde och om du/ni haft möjlighet att pröva förslagets tillämpning i er verksamhet. Kom gärna med synpunkter på den föreslagna svenska titeln Om du vill lämna kommentarer Så här fyller du i blanketten för kommentarer Fyll i medföljande blankett för kommentarer enligt anvisningarna nedan, För att skapa en ny tabellrad ställer du markören i sista tabellcellen och trycker tab. MB/NC1 Lämna blankt eller ange en kortform av er identitet som svarslämnare (t.ex. initialer, eller förkortning av företags-/organisationsnamn) Clause No./Subclause No./Annex (e.g. 3.1) För varje kommentar ges en referens till relevant avsnitt i standardförslaget. Paragraph/Figure/Table/Note (e.g. Table 1) Om möjligt preciseras relevant stycke, figurnr, tabellnr, not, eller dylikt i standardförslaget. Type of comment Varje kommentar kategoriseras med någon av förkortningarna te, ed, ge med följande innebörd: te: teknisk kommentar ed: redaktionell kommentar (editorial) ge: generell kommentar

Comments (justification for change) Föreslagna ändringar motiveras/förklaras kortfattat. Proposed change För te- och ed-kommentarer ges entydiga förslag till ersättningstext, tillägg eller strykning, gärna enligt följande exempel: Change shall to should. Add the text see enclosure. Remove the text see enclosure. Line number (e.g. 17) Ange radnummer om det finns angivet i standardförslaget.

Template for comments and secretariat observations Date: ftss 624000 SIS-remiss 14132 MB/ NC 1 Line number (e.g. 17) Clause/ Subclause (e.g. 3.1) Paragraph/ Figure/ Table/ (e.g. Table 1) Type of comment 2 Comments Proposed change Observations of the secretariat Svar från: 1 MB = Member body / NC = National Committee (enter the ISO 3166 two-letter country code, e.g. CN for China; comments from the ISO/CS editing unit are identified by **) 2 Type of comment: ge = general te = technical ed = editorial ISO/IEC/CEN/CENELEC electronic balloting commenting template/version 2012-03 page 1 of 1

SVARSBLANKETT SIS-remiss 14132 1(1) e-post: tina.bohlin@sis.se SIS Remissvar Tina Bohlin 118 80 STOCKHOLM SIS/TK 304, Kvalitetsledning Svar på SIS-remiss 14132 avseende ftss 624000 Senaste svarsdatum 2016-04-04 Uppgifter om svarslämnaren Företag/Organisation/Myndighet Enskild person Företag/Organisation/Myndighet Handläggare (namn, telefon) Datum Remissvar Avstår Tillstyrker utan kommentarer Tillstyrker med kommentarer Avstyrker med motivering Har erfarenhet inom det område förslaget täcker Har tillämpat förslaget Ej berörd Kommentarer till föreslagen svensk titel SIS, Swedish Standards Institute SIS is the Swedish member of ISO and CEN Postadress: 118 80 STOCKHOLM Besöksadress: Sankt Paulsgatan 6, Stockholm Organisationsnr: 8024100151 Telefon: 08-555 520 00 Telefax: 08-555 520 01 E-post: info@sis.se Postal address: 118 80 STOCKHOLM, Sweden Office address: Sankt Paulsgatan 6, Stockholm V.A.T. No. SE802410015101 Phone: +46 8 555 520 00 Telefax: +46 8 555 520 01 E-mail: info@sis.se www.sis.se

SVENSK STANDARD ftss-624000 Utgåva 1 Kvalitetsledning Validering av individuell kompetens Quality management Recognition of prior learning (RPL) ii Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.

Innehåll Sida Orientering... iv 1 Omfattning... 1 2 Termer och definitioner... 1 3 Förberedelse av validering... 3 3.1 Allmänt... 3 3.2 Validering på organisationsnivå... 3 3.3 Validering på individnivå... 4 3.4 Frågor och ställningstaganden inför en validering... 5 3.5 Roller i valideringsprocessen... 6 3.5.1 Krav på den som kartlägger och/eller bedömer kompetens... 6 3.5.2 Kartläggning av kompetens... 6 3.5.3 Bedömning av kompetens... 6 4 Genomförande av validering... 7 4.1 Allmänt... 7 4.2 Nationellt kvalifikationsramverk... 7 4.3 Information till den som blir validerad... 7 4.4 Kartläggning av individens kompetens... 7 4.5 Bedömning av individens kompetens... 8 4.6 Dokumentation... 9 4.7 Återkoppling... 9 4.8 Uppföljning och utvärdering... 9 5 Kvalitetssäkring av valideringsprocessen... 10 Bilaga A (informativ) Myndigheter och organisationer med nationellt ansvar för olika valideringsinsatser... 11 Bilaga B (informativ) Bedömningsverktyg... 12 B.1 Allmänt... 12 B.2 Bedömningssamtal... 12 B.3 Självskattning... 12 B.4 Bedömning i reell miljö... 12 B.5 Fallbeskrivning... 12 B.6 Skriftliga uppgifter... 12 B.7 Flervalsfrågor ( multiple choice )... 13 B.8 Tolkningar av simulerade reella exempel... 13 B.9 Loggbok... 13 Bilaga C (informativ) Översikt digital processkarta för genomförandet av valideringen... 14 Litteraturförteckning... 15 Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited. iii

Orientering Denna standard är av generell karaktär och vänder sig till organisationer och branscher som vill genomföra validering av individuell kompetens, dvs. utvärdera i vilken grad som en person uppfyller fastställda krav på kompetens. Denna standard beskriver vad validering är, hur och av vem den kan användas samt vad som är viktigt för att det ska bli kvalitet i genomförandet. Avsikten med denna standard är att underlätta arbetet med validering och att säkerställa kvaliteten i genomförandet. Standarden beskriver en övergripande arbetsgång som kan användas som utgångspunkt för all validering. Den kan vara till hjälp för arbetsgivare, utbildningsanordnare inom alla utbildningsformer, organisationer med ansvar för arbetsmarknadsfrågor, omställning och rehabilitering samt för branscher och arbetsmarknadens parter. Nya strukturer för lärande och lärandeformer utvecklas i takt med ökade och förändrade krav på kompetens, flexibilitet och tillgänglighet. Validering används såväl nationellt som internationellt för att tillvarata individers kompetens oavsett hur, var eller när den har förvärvats (genom formell utbildning eller på annat sätt, i Sverige eller utomlands, nyligen eller för länge sedan). Ur ett samhällsperspektiv är det övergripande målet med validering att effektivisera utbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser samt att bidra till förbättrad integration, jämställdhet och matchning av kompetens på arbetsmarknaden. För organisationen ger medarbetare med dokumenterad kompetens ökad beredskap vid omställningar, förbättrade möjligheter för intern rörlighet av personal samt vid resurs- och beläggningsplanering. Validering är en naturlig del i det strategiska kompetensförsörjningsarbetet. För individen synliggör och bekräftar validering det livslånga lärandet och ökar individens konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Denna standard utgår från Kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens (YH 2012/428), som utarbetats av Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH). MYH har regeringens uppdrag att samordna och stödja en nationell struktur för validering. Representanter för privata näringslivet, statliga myndigheter och universitet har deltagit i standardarbetet, alla med värdefull kunskap om och erfarenhet av validering. Denna standard beaktar även Europaparlamentets rekommenderade referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (rekommendation om EQF, EUT C 111.6.5.2008) och nationella förordningen om NQF, En nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande, beslutad 2014 med syfte att bidra till att modernisera utbildningssystemen inom Europa samt stärka kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv. 2015-08-27 fattade regeringen beslut om en ny förordning, Förordning (2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande, och ändrade den nationella referensramens namn till Sveriges referensram för kvalifikationer (SeQF). Förordningen och referensramens nya namn har trätt i kraft 2016-01-01. Begreppet kompetens i denna standard utgår från SeQF:s definition enligt följande: - Kompetens är förmåga att använda kunskaper och färdigheter, att samarbeta och ta ansvar i arbetseller studiesituationer samt i yrkesrelaterad och personlig utveckling. Kompetens kan förvärvas på olika sätt. Den kan vara formell, icke formell eller informell: - Formell kompetens innebär att kompetensen förvärvats inom det formella utbildningssystemet. - Icke-formell kompetens förvärvas utanför det formella utbildningssystemet, t.ex. i arbetslivet eller i vardagen. Aktiviteten har varit planerad och strukturerad med mål och en tidsplan. Det kan t.ex. handla om internutbildning, en studiecirkel, övriga utbildningar som ger intyg men inga erkända bevis eller ideell och idébaserad verksamhet. - Informell kompetens är förvärvad i oorganiserad eller ostrukturerad form. Det kan t.ex. handla om kompetens som utvecklats i arbetet, på fritiden eller under en praktik. iv Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.

Kompetenskrav beskriver de kunskaper, färdigheter och den kompetens som behöver verifieras för att individen ska uppfylla fastställda krav. Det är mot dessa som individen ska bedömas. Kompetenskraven beskrivs i form av efterfrågad kompetens och den kompetens som arbetet kräver. Kraven finns i arbetsuppgiften/uppdraget och fastställs av organisationen och/eller branschen. Kompetenskraven kan nivåsättas enligt den nationella förordningen Sveriges referensram för kvalifikationer (SeQF), vilket inte behandlas i denna standard. Mer information kan nås via www.seqf.se. Som komplement till standarden finns ett digitalt hjälpmedel i form av en processkarta för genomförandet av valideringen, med vars hjälp en utförare stegvis tar sig igenom processen. Det digitala hjälpmedlet kommer att kunna nås via SIS hemsida. En övergripande bild av den digitala processkartan återfinns i bilaga C. Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited. v

1 Omfattning Denna standard kan användas i alla sammanhang där kunskap, färdighet och kompetens behöver synliggöras, bedömas och dokumenteras och kan därmed bidra till en rationellare hantering av individers, organisationers och samhällets kompetensförsörjning. Denna standard ger vägledning i att genomföra validering av individuell kompetens och stödjer arbetet med att synliggöra, bedöma och dokumentera individers kunskap, färdighet och kompetens utifrån individens och/eller verksamhetens krav. Denna standard beskriver en övergripande arbetsgång som kan användas som utgångspunkt för all validering. Den kan vara till hjälp för arbetsgivare, utbildningsanordnare inom alla utbildningsformer, organisationer med ansvar för arbetsmarknadsfrågor, omställning och rehabilitering samt för branscher och arbetsmarknadens parter. Denna standard bidrar till nationell likvärdighet och till ökad rättssäkerhet för de personer som valideras. 2 Termer och definitioner Följande termer och definitioner gäller för denna standard. Den terminologi som används gör inte anspråk på att fastställa den generellt riktiga definitionen för en term, utan visar endast betydelsen av termerna i denna standard. 2.1 formell kompetens kompetens (2.6) förvärvad inom det formella utbildningssystemet [KÄLLA: Sveriges referensram för kvalifikationer, SeQF] 2.2 färdigheter förmåga att tillämpa kunskaper (2.12) och beprövad erfarenhet för att utföra uppgifter och lösa problem Anm. 1 till termpost: Färdigheter beskrivs som kognitiva (inbegriper användning av logiskt, intuitivt och kreativt tänkande och innovativa lösningar) eller praktiska (inbegriper manuell skicklighet och användning av metoder, material, verktyg och redskap). [KÄLLA: Sveriges referensram för kvalifikationer, SeQF] 2.3 icke formell kompetens kompetens (2.6) förvärvad i organiserad och strukturerad form utanför det formella utbildningssystemet Anm. 1 till termpost: Exempelvis kompetens förvärvad i arbetslivet eller i vardagen. [KÄLLA: Anpassad efter Sveriges referensram för kvalifikationer, SeQF] 2.4 informell kompetens kompetens (2.6) förvärvad i oorganiserad eller ostrukturerad form Anm. 1 till termpost: Exempelvis kompetens som utvecklats i arbetet, på fritiden eller under en praktik. [KÄLLA: Sveriges referensram för kvalifikationer, SeQF] 2.5 kartläggningsutlåtande beskrivning av individens förutsättningar inför kommande vägval utan att relatera till kompetenskrav (2.10)

2.6 kompetens förmåga att använda kunskaper (2.12) och färdigheter (2.2), att samarbeta och ta ansvar i arbets- eller studiesituationer samt i yrkesrelaterad och personlig utveckling Anm. 1 till termpost: Ansvar och självständighet är centrala begrepp. [KÄLLA: Sveriges referensram för kvalifikationer, SeQF] 2.7 kompetensbevis bekräftelse på att individen uppfyller en specifik samling i förväg fastställda kompetenskrav (2.10) Anm. 1 till termpost: Exempel på kompetensbevis är betyg, licens, certifikat och branschbevis. 2.8 kompetensgap skillnaden mellan kompetensbehov och befintlig kompetens (2.6) [KÄLLA: SS 624070:2009, Ledningssystem för kompetensförsörjning, definition 3.6 ] 2.9 kompetensintyg bekräftelse på att individen uppfyller delar av en specifik samling i förväg fastställda kompetenskrav (2.10) Anm. 1 till termpost: Ev. kompetensluckor i förhållande till valideringssyftet dokumenteras i ett kompletteringsutlåtande (2.11). 2.10 kompetenskrav specifik samling i förväg fastställda krav på färdigheter (2.2), kunskaper (2.12) och kompetenser (2.6) Anm. 1 till termpost: Kompetenskraven kan också beskrivas som en kompetensstandard eller en kvalifikation. 2.11 kompletteringsutlåtande dokumentation av kompetensluckor i förhållande till valideringssyftet Anm. 1 till termpost: Se också termen kompetensgap (2.8). 2.12 kunskaper resultat av tillgodogörande av information genom lärande Anm. 1 till termpost: Kunskaper utgörs av fakta, principer, teorier och praxis som är kopplade till ett arbets- eller studieområde. Anm. 2 till termpost: Kunskaper kan vara erfarenhetsbaserade och/eller teoretiska. [KÄLLA: Sveriges referensram för kvalifikationer, SeQF] 2.13 läranderesultat kunskap (2.12), förståelse, färdighet (2.2) och förmåga som en individ faktiskt har uppnått efter avslutad lärandeprocess Anm. 1 till termpost: Det en individ vet, förstår och kan göra när en lärandeprocess är avslutad. Anm. 2 till termpost: Jämför med engelskans learning outcomes. 2 Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.

[KÄLLA: Kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens, Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer: YH 2012/428] 2.14 reell kompetens individs faktiska kunskaper (2.12), färdigheter (2.2) och förmågor [KÄLLA: Kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens, Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer: YH 2012/428] 2.15 validering av kompetens process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper (2.12) och kompetens (2.6) som en person besitter oberoende av hur de förvärvats [KÄLLA: Ds 2003:23 Validering mm fortsatt utveckling av vuxnas lärande, Svensk författningssamling SFS 2010:300 samt Skollagen] 3 Förberedelse av validering 3.1 Allmänt Validering innebär kartläggning och bedömning av en individs kunskap, färdighet och kompetens oavsett hur, var eller när den har förvärvats. Validering synliggör och erkänner resultatet av det icke-formella och informella lärande som en individ tillägnat sig och genomförs på organisations- eller individnivå. Initiativet för en validering ska vara förankrat och kvalitetssäkrat. Roller och ansvar i genomförandet ska vara definierade. Validering diskuteras ofta i termer av att vara utforskande eller kontrollerande. Ett utforskande fokus innebär att förutsättningslöst ta reda på vad en individ kan, medan det i ett kontrollerande fokus bedöms om en individ kan något som på förhand specificerats. I en validering finns oftast båda perspektiven med i varierande grad. Grunden för validering med kontrollerande fokus är att det finns en kompetensstandard eller ett kompetenskrav att relatera kompetensen till. Kunskap, färdigheter och kompetens som ska bedömas, samt syftet med valideringen ska avgöra vilka metoder och verktyg som ska användas i genomförandet av valideringen. 3.2 Validering på organisationsnivå Validering är ett effektivt sätt att få överblick, ta tillvara och kvalitetssäkra kompetens hos medarbetarna. Den bör kopplas till organisationens kompetensförsörjningsarbete, vilket bidrar till en effektivare och mer hållbar hantering av kompetensförsörjningen. Därmed ökar möjligheten att vara mer precis i planeringen och genomförandet av kompetensutvecklingsinsatser. Validering bidrar till att tydliggöra medarbetares olika karriärvägar och underlätta organisationens arbete med kompetensförsörjning. Organisationens syfte och mål med valideringen ska vara klara, tydliga och kommunicerade. En kompetensstandard eller organisationens kompetenskrav för olika befattningar ska ha legitimitet, vara aktuell och kvalitetssäkrad. En fastställd plan krävs för genomförandet av processen. Den ska vara godkänd och förankrad hos ledningen och övriga samverkande parter. Organisationen ska välja metoder och verktyg för kartläggning och bedömning som är relevanta för målet med valideringen. Dessa ska också anpassas efter individens behov och förutsättningar. Resultatet ska vara tillförlitligt och bli detsamma om valideringen upprepas. Det ska också beslutas hur resultatet ska tas tillvara, dokumenteras och hur kompetensbeviset eller -intyget för den aktuella valideringen ska utformas. Organisationen ska följa gällande lagar och förordningar inom det aktuella kompetensområdet. Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited. 3

Om det sammanvägda resultatet av valideringen visar på avvikelser i förhållande till målsättningen för den aktuella kompetensstandarden eller kompetenskraven, bör en individuell utvecklingsplan upprättas. Organisationen ska ansvara för att valideringens genomförande och resultat dokumenteras på ett sätt som möjliggör extern granskning, uppföljning och utvärdering med hänsyn till personuppgiftslagen (PUL) kompetensbeviset eller -intyget ska värderas på samma sätt som efter en genomförd utbildnings-, kompetensutvecklings- eller certifieringsinsats det inte ska framgå av kompetensbeviset eller -intyget att resultatet har erhållits genom validering överföra valideringens resultat till individen i dialogform eller skriftligt (elektroniska media godkänns) och efter överenskommelse även till beställare av valideringsinsatsen. Syftet med valideringen på organisationsnivå är att synliggöra och bekräfta befintlig kompetens synliggöra behov av kompetensutvecklingsinsatser öka konkurrenskraften genom verifierad kompetens samordna och bekräfta kompetens i organisationer utanför det offentliga system som verkar ideellt eller kommersiellt underlätta rekryteringsprocessen och möjligheten att behålla värdefull kompetens i organisationen öka möjligheten för flexibel resurs- och beläggningsplanering baserad på bekräftad kompetens stimulera till utveckling av en lärande organisation. 3.3 Validering på individnivå Validering ger möjligheter för den enskilde att lyfta fram, synliggöra och ge värde åt den kunskap, de färdigheter och den kompetens individen faktiskt har. Därmed kan individen öka sin konkurrenskraft på arbetsmarknaden och vid antagning till utbildning. Synliggörande av individens kompetens kan vara betydelsefullt för självbild, självförtroende och självkänsla men kan vid uteblivna formella resultat även leda till en känsla av misslyckande. En av grundprinciperna för validering är därför att lyfta fram det individen vet, förstår och kan. Andra grundprinciper är att validering ska vara frivillig för den enskilde och den enskildes integritet och rättigheter ska respekteras. Validering kan också genom att ge insikt om det egna lärandet bidra till en potentiell ökad självstyrning och egenmakt över det ständigt pågående livslånga lärandet. Syftet med valideringen på individnivå är att identifiera och synliggöra reell kompetensnivå ge behörighet till utbildning tillgodoräkna tidigare utvecklad kompetens för att kunna förkorta eller anpassa en utbildning eller kompetensutvecklingsinsats 4 Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.

översätta, bedöma och intyga utbildning och kompetens som inhämtats i ett annat land öka möjligheten till rörlighet på arbetsmarknaden såväl lokalt, regionalt som mellan olika länder stärka positionen på arbetsmarknaden stärka individer som behöver öka sin anställningsbarhet i en rehabiliteringssituation, när de har reell kompetens som inte dokumenterats uppmuntra och stimulera individer att ta eget initiativ och ansvar för att upprätthålla och utveckla aktuell kompetens genom livslångt lärande utveckla individens förmåga att identifiera sitt eget lärande. 3.4 Frågor och ställningstaganden inför en validering Inför en validering ska följande klarläggas: Finns det en gemensam bild hos samtliga berörda om valideringens innebörd? Ska valideringen motsvara nationellt fastställda kompetensstandards och kvalifikationer eller kompetenskrav formulerade i den egna organisationen? Handlar det om kunskaper, färdigheter och kompetenser som är intressanta för andra organisationer? Är det i så fall möjligt att samordna genomförandet inom de delar som är gemensamma? Hur ska organisationen involvera de fackliga organisationerna i utvecklingsarbetet (om relevant)? Hur ska organisationen säkerställa att valideringen genomförs på ett opartiskt sätt? Vilka informationsinsatser krävs? Valideringsprocessen ska vara utvecklad och dokumenterad med avseende på verktyg som ska användas för att kartlägga och bedöma kompetens informationsmaterial till individ och beställare hur resultat ska dokumenteras samt hur kompetensbeviset eller -intyget ska utformas vad individens kompetens ska mätas mot (t.ex. kursplan eller kompetenskrav) hur genomförandet ska kvalitetssäkras vem som har rätt att utföra validering enligt den aktuella modellen (dvs. hur valideringsutförare ska utses) vilken kompetens som krävs av de som genomför valideringen hur kompetensen hos kartläggare och bedömare ska säkerställas om valideringen genomförs i enlighet med rättsliga förutsättningar. Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited. 5

3.5 Roller i valideringsprocessen 3.5.1 Krav på den som kartlägger och/eller bedömer kompetens Det kan vara en och samma person som genomför kartläggning och bedömning, men arbetet kan även vara uppdelat på flera personer. För båda uppgifterna ska det hos kartläggaren och bedömaren finnas kunskap om valideringsprocessen och ämneskunskap inom området. De ska ha mandat att genomföra valideringen, både från den verksamhet som tagit initiativ till och ansvarar för valideringen samt från eventuella andra intressenter, såsom t.ex. specifik bransch eller myndighet. 3.5.2 Kartläggning av kompetens Kartläggning av individens kompetens är den del av valideringen som ligger till grund för fortsatt bedömning. Kartläggarens uppdrag är att stödja individen i att synliggöra, styrka och uttrycka sin kompetens i relation till den kompetensstandard eller det kompetenskrav som ligger till grund för valideringen. För att kunna utföra uppdraget med god kvalitet ska uppdragsgivaren säkerställa att kartläggaren har följande kunskaper och förmågor: God kännedom om kompetensområdet samt aktuella kompetenskrav. Kvalificerad förmåga att genomföra vägledande samtal eller intervjuer. Kartläggningen ska dokumenteras. 3.5.3 Bedömning av kompetens Bedömning av individens kompetens tar sin utgångspunkt i den information som framkommit i kartläggningen. Bedömaren ska analysera inkommen information gällande individens kompetens, samt jämföra den med beskrivningen i den aktuella kompetensstandarden eller kompetenskravet ta ställning till om individens kompetens överensstämmer med aktuella kompetenskrav ange vilka aktuella kompetenskrav som individen inte uppfyller. För att kunna utföra uppdraget med god kvalitet ska uppdragsgivaren säkerställa att bedömaren har följande kunskaper och förmågor: Relevanta kunskaper för att bedöma det aktuella kunskapsområdet. God kännedom om aktuella kompetenskrav. Kvalificerad förmåga att analysera och jämföra synliggjord kompetens med aktuella kompetenskrav. Kvalificerad förmåga att beskriva på vilket sätt synliggjord kompetens avviker, så att individen kan komplettera med studier eller på annat sätt tillägna sig det som saknas. God kännedom om relevanta metoder och verktyg för bedömning samt förmåga att göra urval och att utföra dessa. Bedömningen ska dokumenteras. 6 Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.

Om bedömaren inte har tillräcklig specifik kompetens inom ett visst område, används en medbedömare med sådan specifik kompetens som extra resurs. Den bekräftade kompetensen dokumenteras i form av branschbevis, betyg, examensbevis, certifikat, digitala certifikat, e-portfolio eller annan form av kompetensbevis eller -intyg. 4 Genomförande av validering 4.1 Allmänt Validering har alltid en positiv ansats att synligöra och beskriva individens kunskaper, färdigheter och kompetens oavsett om resultatet ska användas inom utbildning, arbetsmarknad, rehabilitering eller i samband med kompetensutveckling på arbetsplatser. I valideringsprocessen relateras individens kompetens till en kompetensstandard eller till fastställda kompetenskrav. Utifrån syfte och mål med valideringen utformas valideringsprocessen, men momenten som beskrivs i detta avsnitt är gemensamma för all validering av individuell kompetens. 4.2 Nationellt kvalifikationsramverk Oavsett om valideringen gäller graden av nationellt formulerade och i kompetensstandards och kvalifikationer fastställda yrkeskunskaper eller internt formulerade kompetenskrav, finns det anledning att utgå från Sveriges referensram för kvalifikationer (SeQF). Den delar in läranderesultat i åtta nivåer utifrån hur utvecklade kunskaperna, färdigheterna och kompetenserna är. 4.3 Information till den som blir validerad Grundläggande är att sekretess råder under genomförandet av valideringen och att det är individen, alternativt individen och arbetsgivaren, som äger resultatet. Valideringen ska utgå från individens behov och förutsättningar. Den ska vara frivillig eller ske i form av ett erbjudande t.ex. från en arbetsgivare. Den som vill bli validerad ska få information om vad validering innebär hur valideringen går till vilka förutsättningarna är och vilka eventuella krav (exempelvis ekonomiska) som ställs syfte och mål med valideringen vad resultatet av valideringen blir vilka möjligheter det finns att efter genomförd validering göra olika vägval. 4.4 Kartläggning av individens kompetens Kartläggningen inleds med att samla och sammanställa tidigare erfarenheter från utbildningar, arbeten och annan livserfarenhet som visar individens kompetens. Den fortsatta kartläggningen ska ske i form av strukturerade och utforskande samtal. Som stöd för detta kan bl.a. nedanstående kartläggningsverktyg användas: Självskattning Autentisk bedömning i reell miljö Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited. 7

Fallbeskrivning Skriftliga uppgifter Kunskapstest. Resultatet av kartläggningen ska dokumenteras i ett kartläggningsutlåtande (se avsnitt 4.6 Dokumentation). Här beskrivs vilken kunskap, färdighet och kompetens som individen särskilt vill framhålla och få bedömd. Kartläggningsutlåtandet ska utformas för att fungera som ett underlag för kommande insatser, beslut eller vägval. 4.5 Bedömning av individens kompetens Bedömning av reell kompetens är kontrollerande och relaterar till kända och fastställda kompetenskrav. Bedömningens validitet (bedömning eller mätning av det som ska bedömas eller mätas) och reliabilitet (bedömningens tillförlitlighet och jämförbarhet) har betydelse för valideringens legitimitet. Bedömningen ska utföras med stöd av bedömningsverktyg vilka ger olika grad av validitet och reliabilitet. Innan en kompetensbedömning genomförs ska nödvändig grad av validitet och reliabilitet (utifrån målsättningen) fastställas i den planerade valideringens olika delar. Lämpliga bedömningsverktyg, se bilaga B, ska därefter väljas ut innan valideringen påbörjas. Kompetensbedömningen ska dokumenteras i ett kompetensbevis eller -intyg, som motsvarar målet med bedömningen. Kompetensbeviset/-intyget ska beskriva på vilket sätt individens kompetens överensstämmer med aktuella kompetenskrav samt vad individen behöver komplettera med för att uppnå aktuella krav. Det är individen, alternativt individen och arbetsgivaren, som äger dokumentet. Dokumentet ska vara en opartisk bekräftelse på individens kompetens. I figur 1a och 1b nedan visas exempel på variation i val av verktyg för att i bedömningen nå totalt 100% reliabilitet och validitet. Vilka och hur många verktyg som väljs beror på vad det är som ska mätas/bedömas. Exempel 1 Praktiskt test Teoretiskt test Handledares bedömning Samtal Självskattning Figur 1 a Val av valideringsverktyg, exempel 1 8 Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.

Exempel 2 Praktiskt test Teoretiskt test Handledares bedömning Samtal Självskattning Figur 1 b Val av valideringsverktyg, exempel 2 4.6 Dokumentation Syftet med valideringen samt krav på dokumentation ska beskrivas för varje valideringsinsats. Dokumentationen utgör ett underlag för uppföljning och utvärdering på både individ- och organisationsnivå. Valideringen ska resultera i ett eller flera av följande dokument: Kartläggningsutlåtande: Beskriver individens förutsättningar inför kommande beslut eller vägval utan att relatera till varken kompetensstandard eller kompetenskrav. Kompetensintyg: Bekräftelse på och beskrivning av individens kompetens. Perspektivet är både utforskande och kontrollerande. Bedömning sker mot gällande kompetensstandard eller kompetenskrav. Eventuella kompetensluckor i förhållande till valideringssyftet dokumenteras i ett kompletteringsutlåtande. Kompletteringsutlåtande: Beskriver kompetensgapet mellan individens kompetens och vad individen behöver komplettera med för att uppnå aktuell kompetensstandard eller kompetenskrav. Kompetensbevis: Bekräftelse på att individen uppfyller kompetenskraven för en hel kvalifikation. Perspektivet är kontrollerande och bedömning sker mot gällande kompetensstandard eller kompetenskrav. 4.7 Återkoppling Individens resultat av valideringen ska presenteras och följas upp. Här ska beskrivas vilka kompetenser som har uppfyllts och vad som eventuellt behöver kompletteras. Behovet av komplettering dokumenteras i en individuell utvecklingsplan eller studieplan. Resultatens möjliga användningsområden och eventuella jobbmatchningsinsatser ska beskrivas. Återkoppling ska ske i ett möte mellan bedömare och individ. Det är en fördel om även beställaren, arbetsgivaren och utföraren av valideringen deltar vid mötet. 4.8 Uppföljning och utvärdering Planen och processen för genomförandet av valideringen ska regelbundet följas upp och utvärderas av utförare, beställare och arbetsgivare. Uppföljning och utvärdering är en förutsättning för kvalitetssäkring och ständiga förbättringar av valideringsprocessen. Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited. 9

5 Kvalitetssäkring av valideringsprocessen Ansvaret för validering berör flera ansvarsnivåer i organisationen och kan delas av flera olika aktörer. Kvalitetssäkring av valideringsprocessen ska kännetecknas av ett strukturerat och systematiskt arbetssätt. Den ska innefatta kontinuerlig uppföljning och förbättring. Egenkontroll, extern granskning och peer review (kollegial utvärdering) är exempel på metoder som kan användas. En plan för kvalitetssäkring ska redovisa vad som ska kvalitetssäkras och hur kvalitetssäkringen ska genomföras. Planen ska bidra till valideringsprocessens legitimitet, likvärdighet och rättsäkerhet. EQAVET (European Quality Assurance in Vocational Education and Training) är en europeisk referensram för kvalitetssäkring av yrkesutbildning. EQAVET antogs av EUs medlemsstater i juni 2009 och ska underlätta europeisk överförbarhet av yrkeskompetens. Referensramen bygger på en cykel för kvalitetssäkring, se figur 2 nedan, och förbättring som består av fyra olika faser: Planering Genomförande Uppföljning Revidering Figur 2 Systematiskt kvalitetsarbete (EQAVET) För att säkerställa kvalitet för europeisk individuell rörlighet för utbyte av arbetskraft och studier finns även det individuella kvalifikationsdokumentet Europass vars syfte är göra en individs kunskap, färdighet och kompetens tydlig och lätt att förstå i Europa. Målsättningen med Europass är att hjälpa medborgare att kommunicera sin kompetens på ett effektivt sätt för att hitta arbete eller utbildning hjälpa arbetsgivare att förstå arbetstagarnas kompetens hjälpa utbildnings- och undervisningsmyndigheter att fastställa och kommunicera innehållet i meritförteckningar. 10 Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.

Bilaga A (informativ) Myndigheter och organisationer med nationellt ansvar för olika valideringsinsatser A.1 Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen tillhandahåller validering för arbetssökande inom yrkesområden där det finns en efterfrågan på arbetskraft. A.2 Branschorganisationer Branschorganisationer utarbetar modeller och riktlinjer för de avtalsreglerade yrken där arbetsmarknadens parter har reglerat villkoren. A.3 Myndigheten för yrkeshögskolan Myndigheten för yrkeshögskolan har i uppdrag att samordna och stödja en nationell struktur för validering samt granska kvaliteten i de utbildningar som sorterar under myndighetens ansvarsområde. I uppdraget ingår att bedöma hur utbildningsanordnaren följer kravet på validering. A.4 Myndigheter med ansvar för nationellt reglerade yrken Behörig myndighet ansvarar för bedömning av reglerade yrken. A.5 Skolverket Skolverket har ett generellt uppdrag att bidra till den kommunala vuxenutbildningens utveckling. I uppdraget ingår att stödja utvecklingen av validering. A.6 Skolinspektionen Skolinspektionen ansvarar för att följa upp kvaliteten i genomförandet av validering i enlighet med skollagen inom den kommunala vuxenutbildningen. A.7 Universitetskanslerämbetet Universitetskanslersämbetet ansvarar för fastställande av kvalifikationer vid validering av reell kompetens för behörighet vid antagning till vissa utbildningar inom högskolan. Utförare är olika lärosäten. A.8 Universitets- och högskolerådet Universitets- och högskolerådet ansvarar för bedömning av utländska utbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå och för Sveriges tillämpning av EU:s direktiv och konventioner om erkännande av utländska utbildningar. Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited. 11

Bilaga B (informativ) Bedömningsverktyg B.1 Allmänt Verktygen som används för validering av icke-formellt och informellt lärande är många gånger samma som de verktyg som används vid bedömning av formellt lärande. När verktygen används för validering bör de kombineras och användas på ett sätt som återspeglar den individuella och icke-standardiserade karaktären hos icke-formellt och informellt lärande. Bedömningsverktygen är flexibla och varierande. Teoretiska och praktiska uppgifter kan integreras och redovisas genom reflektion, analys, muntligt och/eller skriftligt, genom drama/rollspel, individuellt eller i grupp. B.2 Bedömningssamtal En viktig del i bedömningsfasen är bedömningssamtalet. Oavsett val av verktyg som används i bedömningsarbetet, ska alltid ett flertal bedömningssamtal ingå. Under samtalet diskuteras individens kunskap och färdighet i relation till aktuella kompetenskrav. B.3 Självskattning Självskattning är ett verktyg i kompetenskartläggningen och är en viktig del av bedömningen. Innehållet i självskattningen visar individen vad som ska bedömas. Självskattningen är ett sätt för individen att bli medveten om den egna kompetensen, kunna sätta ord på sin kompetens och relatera den till kompetenskraven. Genom självskattning påbörjar individen sin förberedelse inför bedömningen. B.4 Bedömning i reell miljö Att visa på sin kompetens genom praktiska moment är ett verktyg som används i många av de modeller för bedömning av reell kompetens som används i Sverige. Den praktiska bedömningen kan genomföras på en arbetsplats eller i en konstruerad miljö som motsvarar verksamheten. Den praktiska valideringen avser att tydliggöra erfarenhetsbaserad kunskap i relation till det yrkeskunnande som arbetet kräver. Kompetens bedöms i sitt vardagliga sammanhang genom att växlande vardagsuppgifter, praktiska och teoretiska delar av kompetensen, kan relateras till olika situationer och arbetsuppgifter. Bedömningen bör ske i en miljö som är bekant, naturlig och trygg. B.5 Fallbeskrivning Fallbeskrivning är en aktivitetsinriktad form av problemlösning som utgår från ett realistiskt problem. Här integreras teori och praktik, träning av kritiskt tänkande samt möjlighet att diskutera och argumentera kring verkliga situationer. B.6 Skriftliga uppgifter I uppgiften ingår att observera, beskriva, dokumentera, reflektera och analysera utifrån aktuella kompetenskrav eller praktiska handlingar och situationer. Uppgiften bör följas upp i samtal med bedömare. 12 Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.

B.7 Flervalsfrågor ( multiple choice ) Flervalsfrågor är en form av bedömning där de svarande ombeds att välja det (eller de) bästa möjliga svaret (svaren) från en lista av svarsalternativ. Frågor bör konstrueras så att de fångar större sammanhang och inte enbart faktadetaljer. B.8 Tolkningar av simulerade reella exempel Om det är svårt att erbjuda en arbetsplatsförlagd bedömning, kan korta filmer som beskriver situationer som uppkommer i verksamheten (t.ex. vardagliga problemsituationer, juridiska eller etiska dilemman) vara ett alternativ. B.9 Loggbok Loggboken följer en struktur där en företeelse som är kritisk eller positiv och utvecklande beskrivs och följs genom observation, reflektion, analys, lärande och förändring. Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited. 13

Bilaga C (informativ) Översikt digital processkarta för genomförandet av valideringen C.1 Allmänt Som komplement till denna standard kommer det att finnas ett digitalt hjälpmedel i form av en processkarta för genomförandet av valideringen, med vars hjälp en utförare stegvis tar sig igenom processen. Det digitala hjälpmedlet kommer att kunna nås via SIS hemsida. En övergripande bild av den digitala processkartan återfinns här nedan. Den digitala processkarten kommer att färdigställas i samband med att remisskommentarerna behandlas. Figur C.1 Översikt digital processkarta 14 Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.

Litteraturförteckning [1] Andersson, P. & Fejes, A. (2010). Kunskapers värde: validering i teori och praktik. (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur [2] En nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande, U2014/4373/GV. Regeringen. http://www.regeringen.se/rapporter/2014/07/u20144373gv/ [3] Eportfolios. Learning Technologies for Medical Science. Newcastle University. http://www.eportfolios.ac.uk/definition, [4] Eportfolios. Jisc. Bristol. http://www.jisc.ac.uk/whatwedo/programmes/elearning/eportfolios.aspx [5] Europass. CEDEFOP. https://europass.cedefop.europa.eu/sv/documents [6] European guidelines for validating non-formal and informal learning. CEDEFOP. http://www.cedefop.europa.eu/en/publications-and-resources/publications/european-guidelinesvalidating-non-formal-and-informal [7] European Quality Assurance in Vocational and Educational Training (EQAVET). European Comission. http://www.eqavet.eu/gns/home.aspx [8] Harris J, Wihak, C,Van Kleef J (2014), Handbook of Recognition of Prior Learning: Research into Practice, NIACE. [9] Grunnet, H. & Dahler, A-M. (2014). Kvalitetsmodel til validering i norden et udviklingsprojekt 2012-13. Nordiskt närverk för vuxnas lärande (NVL). http://www.viauc.dk/projekter/nvr/aktiviteter/documents/kvalitetsmodelvalidering%20juni13.pdf [10] Myndigheten för yrkeshögskolan. https://www.valideringsinfo.se/sv/om-validering/ [11] Sveriges referensram för kvalifikationer (SeQF). https://www.seqf.se [12] Valideringsutförare. Myndigheten för yrkeshögskolan. https://www.valideringsinfo.se/sv/om-validering/ Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited. 15