Mål och Budget 2015 samt Ekonomisk plan 2016-2018
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Förord 2 Kommunfullmäktiges/kommunstyrelsens beslut 3 Ekonomiska förutsättningar 6 Ekonomisk översikt 9 Budget för 2015 12 Resultatbudget 2015 12 Balansbudget 2015 13 Finansieringsbudget 2015 13 Ekonomiplan 2016 2018 14 Resultatplan 2016 2018 14 Balansplan 2016 2018 15 Finansieringsplan 2016 2018 15 Nyckeltal och skattesats 16 Driftbudgetens fördelning på verksamhetsområden 17 Sammanställning drift- och investeringsbudgetar 18 Kommunens organisation 20 Ekonomistyrregler 21 Kommungemensamma mål och åtaganden 24 Styrelses och nämnders ansvar, mål samt drift- och investeringsbudgetar 28 Kommunstyrelsen 29 Barn- och ungdomsnämnden 33 Kompetensnämnden 41 Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden 45 Socialnämnden 51 Familjerättsnämnden 58 Tekniska nämnden 59 Miljö- och bygglovsnämnden 68 Mål- och styrdokument 71 Befolkningsprognos 73 Mandatfördelning i kommunfullmäktige 74 Investeringsbudget och -plan 2015-2018 Innehållsförteckning 1
FÖRORD Uppgiftsfördelningen mellan fullmäktige och nämnderna styrs av kommunallagen, enskilda kommuners reglementen och av den praxis som vuxit fram under åren. I Järfälla har de olika nämnderna, inom nämnda regler, ansvar och befogenheter att sköta sina respektive verksamheter. Kommunfullmäktige i Järfälla styr nämnderna genom övergripande beslut. Besluten för nämndernas verksamhet gäller inriktning, omfattning, kvalitet och resurser. Nämndernas ansvar och befogenheter framgår bland annat av de reglementen som fullmäktige har beslutat. I dessa reglementen framgår bland annat att nämnden noga skall pröva om det specifika ärendet är av sådan art att det måste prövas av annan, ex fullmäktige, kommunstyrelsen eller annan nämnd. Budgetarbetet bedrivs med ovannämnda ansvarsfördelning som utgångspunkt. Detta innebär att i de fall nämnderna bedömt att verksamhetens inriktning, omfattning och kvalitet förändras i sådan grad av de av kommunstyrelsen fastställda budgetramarna, att särskilda beslut krävs av kommunfullmäktige, har nämnderna inkommit med förslag till beslut. Nämndernas förslag har därefter genomgått en central prövning där även prioriteringar mellan verksamhetsområden gjorts. För övrigt innebär fullmäktiges beslut i princip ett bekräftande av respektive nämnds egna prioriteringar och förslag. 2 Förord
KOMMUNFULLMÄKTIGES OCH KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Kommunfullmäktige har 2014-12-15 behandlat Mål och Budget för 2014 och beslutat att 1. Kommungemensamma inriktningsmål och åtaganden fastställs. 2. Mål och budget för kommunstyrelse och nämnder fastställs. 3. Kommunstyrelsen och samtliga nämnder ges i uppdrag att anpassa sina effektmål utifrån de förändrade kommungemensamma inriktningsmålen. 4. Investeringsbudget för 2015 samt investeringsplan 2016-2018 i enlighet med bilaga 1 till tjänsteskrivelsen fastställs. 5. Priser för socialnämndens pengstyrda verksamheter fastställs. 6. Priser för barn- och ungdomsnämndens pengstyrda verksamheter fastställs. 7. Föreslagna avgifter inom Kultur-, demokrati- och fritidsnämndens verksamheter fastställs. 8. Ekonomistyrregler för styrelse och nämnder år 2015 i enlighet med bilaga 4 till tjänsteskrivelsen. 9. Ekonomisk flerårsplan för 2016 2018 fastställs. 10. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att justera nämndernas driftbudgetramar med anledning av beslutad investeringsbudget. 11. Kommunstyrelsen bemyndigas uppta långfristiga lån om 2 500 mnkr. 12. Borgensavgiften fastsälls till 0,35 procent år 2015. 13. Styrdokument enligt bilaga 5 till tjänsteskrivelsen fastställs att gälla år 2015. 14. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att uppdatera visionen Järfälla visar vägen. 15. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att revidera kommunens miljöplan samt införa bindande miljö- och klimatmål för kommunens egna verksamheter. 16. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att se över möjligheterna att göra Ängsjö till naturreservat. 17. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utarbeta ett bostadsförsörjningsprogram för antagande i kommunfullmäktige. 18. Barn- och ungdomsnämnden ges i uppdrag att ta fram en handlingsplan för förbättrad matkvalitet och mer lokalt lagad mat i skola och förskola. Kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens beslut 3
19. Socialnämnden ges i uppdrag att ta fram en handlingsplan för förbättrad matkvalitet och mer lokalt lagad mat i äldreomsorg. 20. Socialnämnden ges i uppdrag att, inom ram för befintlig budget, omstrukturera de förebyggande insatserna för att nå en högre ändamålsenlig effektivitet. 21. Barn- och ungdomsnämnden ges i uppdrag att utreda en giftfri förskola och grundskola samt ta fram en handlingsplan för detta. 22. Kompetensnämnden ges i uppdrag att utreda en giftfri gymnasieskola samt ta fram en handlingsplan för detta. 23. Barn- och ungdomsnämnden ges i uppdrag att genomföra en översyn av resurstilldelningssystem till förskola och grundskola. Alla barn ska ges samma möjlighet att lyckas. 24. Kompetensnämnden ges i uppdrag att ta fram en inriktningsplan för utveckling av Järfällas gymnasieskolor. 25. Kompetensnämnden ges i uppdrag att införa utvidgade och förstärkta former för vuxenutbildning, kompetensutveckling och kvalificerad yrkesutbildning. 26. Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett ungdomsfullmäktige. 27. Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden ges i uppdrag att ansöka om att Järfälla kommun ska ingå i förvaltningsområdet för finska som minoritetsspråk. 28. Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden ges i uppdrag att införa en mer jämställd fördelning av stödet till idrotts- och fritidsföreningar. 29. Tekniska nämnden ges i uppdrag att utreda möjligheten till breddning av, samt komplettering av parallell gång och cykelbana, längs Uddnäsvägen till Ängsjö 30. Tekniska nämnden ges i uppdrag att ta fram en plan för fler infartsparkeringar för fler bilar och cyklar i Jakobsberg och Kallhäll. 31. Samtliga nämnder ges i uppdrag att avveckla systemet med beställare och utförare. 32. Barn- och ungdomsnämnden ges i uppdrag att, som konsekvens av avvecklingen av systemet med beställare och utförare, inom den nya gemensamma administrationen åstadkomma en effektivisering. 33. Socialnämnden ges i uppdrag att, som konsekvens av avveckling av systemet med beställare och utförare, inom den nya gemensamma administrationen åstadkomma en effektivisering. 34. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att till tertialbokslut per april göra erforderliga justeringar i ekonomistyrreglerna i bilaga 4 till tjänsteskrivelsen med anledning av avvecklingen av systemet med beställare och utförare. 35. Barn- och ungdomsnämnden ges i uppdrag att i och med satsningen om 2 miljoner kronor på fritidsverksamheten revidera fritidshemspengen. 4 Kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens beslut
Kommunstyrelsens beslut 2014-11-24 1 Internräntan för 2015 fastställs till 3,0 procent. 2 Ekonomidirektören ges i uppdrag att justera nämndernas driftbudgetramar med anledning av beslutad investeringsbudget. 3 Ekonomidirektören bemyndigas uppta långfristiga lån om 2 500 mnkr. 4 Ekonomidirektören ges i uppdrag att till tertialbokslut per april göra erforderliga justeringar i ekonomistyrreglerna i bilaga 4 med anledning av avvecklingen av systemet med beställare och utförare för antagande i kommunfullmäktige. 5 Kommundirektören ges i uppdrag att uppdatera visionen Järfälla visar vägen för antagande i kommunfullmäktige. 6 Kommundirektören ges i uppdrag att revidera kommunens miljöplan samt införa bindande miljö- och klimatmål för kommunens egna verksamheter för antagande i kommunfullmäktige. 7 Kommundirektören ges i uppdrag att se över möjligheterna att göra Ängsjö till naturreservat. 8 Kommundirektören ges i uppdrag att utarbeta ett bostadsförsörjningsprogram för antagande i kommunfullmäktige. Kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens beslut 5
EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR När beslutet om kommunens verksamhet och budget skall fattas är det viktigt att rikta uppmärksamheten även i ett längre perspektiv än den aktuella budgetperioden. Intresset bör främst fokuseras mot hur de demografiska förändringarna påverkar verksamheternas omfattning och hur de ekonomiska förutsättningarna kommer att se ut. Ytterligare en viktig utgångspunkt är balanskravet som gäller från och med år 2000. Detta innebär att kommunens resultat måste vara positivt, det vill säga intäkterna måste överstiga kostnaderna. Oavsett utvecklingen av ovannämnda faktorer finns således ett lagfäst krav på vilket ekonomiskt resultat kommunen minst måste uppnå. Kapitalkostnader/avskrivning/internränta Sveriges kommuner och Landsting presenterar årligen en intern räntesats för kommuners beräkning av kapitalkostnader. Som ett underlag till beräkning av kommande års budgetunderlag fastställs en räntesats i början av varje kalenderår, avseende nästkommande år. Internräntan enligt den nominella metoden syftar till att visa den genomsnittliga finansieringskostnaden för aktiverade investeringar under hela deras ekonomiska livslängd. För 2015 rekommenderar SKL en räntesats på 2,5 procent. Det är i linje med SKLs prognos för den långa statsobligationsräntan 2015 och är oförändrat jämfört med 2014. Järfälla kommuns internräntesats om 3,0 procent år 2014 föreslås till år 2015 vara oförändrad. Borgensavgifter Den nya lag för allmännyttiga kommunala bostadsbolag som gäller från och med 2011 innebär nya villkor för bolagen. Huvuddelen av villkoren regleras i ägardirektiven för JHAB. I budgeten bör dock frågan om marknadsmässiga borgensavgifter regleras. En översikt av marknaden pekar på att nuvarande borgensavgift på 0,35 procent av borgenssumman kan anses vara marknadsmässig och därmed kan fastställas att gälla även 2015. Pensioner, arbetsgivaravgifter och personalomkostnadspålägg Kostnaderna för pensioner (utbetalningar och avsättningar) har budgeterats enligt Kommunernas Pensions AB (KPA) senaste prognos i augusti 2014. Demografiska förändringar Den kommunala sektorns verksamheter vänder sig främst till barn, ungdomar och äldre. Förändringar i dessa åldersgrupper påverkar de kommunala kostnaderna inom verksamheterna barnomsorg, skola och äldreomsorg. I nedanstående diagram visas den prognostiserade demografiska förändringen för åldersgrupperna 0-6 år, 7-15 år, 16-18 år, 65-79 år samt 80 år och äldre. Utgångspunkten för diagrammet är 2013-12-31, d v s år 2013 = 0. Nedan anges de ackumulerade antalsförändringarna per år. 6 Ekonomiska förutsättningar
Förändring i antal personer Budget 2015 Befolkningsförändring i absoluta tal 2013-2018 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0-200 2013 2014 2015 2016 2017 2018 0-6 7-15 16-18 65-79 80---> Som framgår av diagrammet ökar åldersgruppen 0-6 år under hela perioden för att år 2018 ha ökat med 1 067 barn. För åldersgruppen 7-15 år sker en ökning under perioden och 2018 har gruppen ökat med 1 597 st. Åldersgruppen 16-18 år minskar i antal till år 2015 för att sedan öka. År 2018 har åldersgruppen ökat med 321 st. Åldersgruppen 65-79 år har en ökning under hela perioden för att år 2018 ha ökat med 580 personer. Åldersgruppen 80 år och äldre ökar stadigt under hela perioden. Fram till 2018 ökar den med 578 personer. Skattebetalare och servicetagare Ett annat sätt att se in i framtiden är att se hur de framtida finansiärerna, de som betalar kommunal skatt, och de som i huvudsak konsumerar kommunal service utvecklar sig i förhållande till varandra. De som betalar kommunalskatt utan att i nämnvärd utsträckning konsumera kommunal service är i huvudsak inom åldersgruppen 19-79 år och de som i huvudsak konsumerar kommunal service är i åldersgrupperna 1-18 år och 80 år och däröver. I diagrammet nedan visas en prognos över de huvudsakliga finansiärerna (19-79 år) samt åldersgruppen 1-18 år och 80 år och däröver. Ekonomiska förutsättningar 7
Förändring antal personer Budget 2015 Befolkningsförändringar 19-79 år samt 1-18 och 80 år --> 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 2013 2014 2015 2016 2017 2018 19-79 år 1-18 och 80 år ---> Vi kan konstatera att de huvudsakliga finansiärerna, åldersgruppen 19-79 år konstant ökar under perioden så att ökningen till år 2018 uppgår till 7 198 st. De som huvudsakligen konsumerar service, åldersgruppen 1-18 och 80 år och däröver ökar under samma period med 4 496 personer. Känslighets- och riskanalys Kommunens ekonomi påverkas av flera faktorer. Några faktorer påverkas direkt av kommunala beslut andra genom omvärldsbeslut. En riskanalys av föreliggande budgetförslag ger vid handen att de största osäkerhetsfaktorerna är nyttjandegraden inom förskola och gymnasieskola samt volymerna inom särskola, ekonomiskt bistånd och handikappomsorg. Känslighetsanalysen nedan beskriver hur olika händelser påverkar kommunens ekonomiska situation. Förändring mnkr Pris- och löneökning 1 % 41 Varav löner och sociala avgifter egen personal 1 % 19 Ändrad nyttjandegrad förskola 1 % 6 Ändrad nyttjandegrad gymnasieskola 1 % 3 Befolkningsförändring (ändrade skatteintäkter) 100 pers 4 Förändrad utdebitering 10 öre 14,5 Förändring Sthlms fondbörs 1 % 1,5 Ränteförändring Kommunens låneskuld 1 %-enhet 10 8 Ekonomiska förutsättningar
EKONOMISK ÖVERSIKT Arbetet med styrningen av kommunens ekonomi och verksamhet har varit omfattande och utvecklats under 1990-talet. Ett viktigt steg i detta arbete har varit att fastställa ett enkelt och begripligt ekonomiskt mål för kommunen. Måttet för det ekonomiska målet är att soliditeten ska vara positiv, pensionsskulden inräknad. Utöver det ekonomiska målet, har ett antal centrala ekonomistyrregler sammanfattats i 18 punkter som antagits av kommunfullmäktige. Reglerna framgår av sid 23 och kommer att anpassas till en ny organisation utan beställare och utförare. Ekonomiskt mål Årets resultat (förändring av eget kapital) talar om hur verksamhetens totala resultat påverkar kommunens samlade tillgångar. Det budgeterade målet är ett resultat exkl jämförelsestörande poster på lägst 10,0 mnkr för år 2015. Det planerade resultatet för åren 2016-2018 framgår av diagrammet nedan. Årets resultat exkl jämförelsestörande poster, mnkr 250 200 150 100 50 0 Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Ekonomisk översikt 9
Nettodriftkostnader Nettodriftkostnadernas andel (exkl jämförelsestörande poster) av skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning är för 2015 års budget 98,5 % vilket är högre än både bokslut 2013 och prognosen för 2014. Nettodriftkostnad exkl jämförelsestörande poster i % av skatteintäkter och utjämning 100,0 99,0 98,0 97,0 96,0 95,0 94,0 93,0 92,0 91,0 90,0 Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Bruttoinvesteringar Årets investeringsutgifter uppgår år 2015 till 1 364,4 mnkr och investeringsinkomsterna (i huvudsak markförsäljning) budgeteras till 250,2 mnkr. Nettoinvesteringarna uppgår således till 1 114,2 mnkr. Bruttoinvesteringar, mnkr 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Bokslut 2013 budget 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 10 Ekonomisk översikt
Soliditet Soliditeten beskriver i vilken grad kommunen har finansierat tillgångarna med egna medel, dvs den ekonomiska styrkan på lång sikt. Soliditeten redovisas som det egna kapitalets andel av de totala tillgångarna. Soliditeten uppgår år 2015 till 37,3 % vilket är en försämring med 2,8 procentenheter jämfört med prognos för 2014. Under planperioden beräknas soliditeten sakta minska. Soliditet % 50 40 30 20 10 0 Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Den av riksdagen beslutade metoden att redovisa kommunens pensionsskuld påverkar också redovisad soliditet. Metoden innebär att den till och med 1977 upparbetade pensionsskulden redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen och därmed påverkas inte soliditeten. Nedan redovisas soliditeten med hänsyn tagen till pensionsskulden. Soliditet inkl ansvarsförbindelse pensioner i % 14 12 10 8 6 4 2 0 Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Ekonomisk översikt 11
BUDGET FÖR 2015 Nedan visas budget 2015 jämfört med bokslut 201 och prognos för 2014. Prognosen är framtagen i samband med delårsrapport per augusti 2014. RESULTATBUDGET, mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Verksamhetens intäkter 972,2 1 916,0 763,6 Verksamhetens kostnader, not1-3 680,2-4 595,5-3 929,8 Avskrivningar -158,7-192,5-172,1 Verksamhetens nettokostnader -2 866,7-2 872,0-3 338,3 Skatteintäkter, not2 2 699,0 2 793,8 2 917,7 Kommunalekonomisk utjämning, not3 440,7 464,5 472,1 Finansiella intäkter 34,4 33,4 20,9 Finasiella kostnader -79,2-52,1-62,4 ÅRETS RESULTAT 228,2 367,6 10,0 Noter till resultaträkningen Not1, verksamhetens kostnader Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Nämndernas kostnader -3 875,3-4 021,5-4 134,7 Gemensamma kostnader Kapitalkostnader 267,2 309,9 293,4 Utrangeringar -0,7 -- -- Semesterskuldsförändring 1,4 -- -- Medfinansiering av T-bana -- -800,0 -- Avsättning, pensionsskuld -85,7-87,4-92,5 Pensionsutbetalningar -92,1-95,0-96,7 Arbetsgivaravgifter -392,3-421,4-430,9 Personalomkostnader 497,3 519,9 531,6 Verksamhetens kostnader -3 680,2-4 595,5-3 929,8 Not 2, skatteintäkter Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Skatteintäkter före utjämning 2714,0 2785,5 2906,3 Slutavräkning skatt -föregående år 1,6-2,6 -prognos innevarande år -16,6 10,9 11,4 Summa skatteintäkter 2699,0 2793,8 2917,7 12 Budget 2015
Not 3, kommunalekonomisk utjämning Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Inkomstutjämning 168,0 178,2 214,7 Kostnadsutjämning 170,9 122,1 133,2 Regleringsbidrag/avgift 31,0 16,0 12,8 Strukturbidrag -- 7,2 7,3 Införandebidrag -- 78,0 49,7 Fastighetsavgift 99,4 99,7 102,7 Utjämning LSS -28,7-36,7-48,3 Summa kommunalekonomisk utjämning 440,6 464,5 472,1 FINANSIERINGSBUDGET,mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Årets resultat 228,2 367,6 10,0 Justering för ej likviditetspåverkande poster -12,3 67,8 184,7 Medel från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 215,9 435,4 194,7 Förändring av rörelsekapital 193,9 112,4 234,9 Kassaflöde från den löpande verksamheten 409,8 547,8 429,6 Kassaflöde från investeringsverksamheten -360,0-1650,2-640,7 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -27,9 1000,0 263,1 Årets kassaflöde 21,9-102,4 52,0 Likvida medel vid årets början 628,5 650,4 548,0 Likvida medel vid årets slut 650,4 548,0 600,0 BALANSBUDGET,mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Tillgångar Anläggningstillgångar 3 533,9 5 097,9 5 564,5 Omsättningstillgångar 844,4 694,5 695,0 Summa tillgångar 4 378,3 5 792,4 6 259,5 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 1 956,1 2 323,7 2 333,7 Avsättningar 294,6 1 104,9 1 117,5 Skulder Långfristiga skulder 1 026,9 1 226,9 1 490,0 Kortfristiga skulder 1 100,7 1 136,9 1 318,3 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 4 378,3 5 792,4 6 259,5 Ansvarsförbindelse, pensioner 1 763,1 1 687,8 1 639,4 Budget 2015 13
EKONOMIPLAN 2016 2018 Utgångspunkten för den ekonomiska flerårsplanen 2016-2018 är: Nämndernas driftbudgetramar 2015, Investeringsbudget 2015 och plan 2016-2018, Skattesatsen 18,98 kr, Skatteunderlagsprognos och kommunalekonomisk utjämning enligt Sveriges Kommuner och Landstings prognos 2014-10-24, Kostnadsökningar på 3 % 2016, 2% 2017 och 1,5% 2018 samt intäktsökningar på 1 % per år, Prognoser och kalkyler avseende volymökningar för barnomsorg, grundskola, gymnasieskola och äldreomsorg baserade på en senaste befolkningsprognosen, vilket innebär kostnadsökningar med 85-100 mnkr netto åren 2016-2018, Prognos över pensionsutbetalningar och skuldförändring enligt Kommunsektorns Pensions ABs (KPA) prognos 2014-08-22. Nedan redovisas resultat- och balansbudget 2015 och plan 2016 2018. RESULTATBUDGET, mnkr Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Verksamhetens intäkter 763,6 771 779 787 Verksamhetens kostnader, not 1-3 929,8-4 150-4 351-4 514 Avskrivningar -172,1-212 -230-248 Verksamhetens nettokostnader -3 338,3-3 591-3 802-3 975 Skatteintäkter, not 2 2 917,7 3 079 3 275 3 483 Kommunalekonomisk utjämning, not 3 472,1 576 596 562 Finansiella intäkter 20,9 21 21 21 Finansiella kostnader -62,4-75 -80-81 ÅRETS RESULTAT 10,0 10 10 10 Noter till resultatbudget Not 1, verksamhetens kostnader Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Nämndernas kostnader -4 134,7-4 428-4 653-4 828 Gemensamma kostnader Kapitalkostnader 293,4 371 402 428 Avsättning, pensionsskuld -92,5-98 -104-115 Pensionsutbetalningar -96,7-98 -101-106 Arbetsgivaravgifter -430,9-441 -451-460 Personalomkostnader 531,6 544 556 567 Verksamhetens kostnader -3 929,8-4 150-4 351-4 514 14 Ekonomiplan 2016 2018
Not 2, skatteintäkter Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Skatteintäkter före utjämning 2 906,3 3 079 3 275 3 483 Slutavräkning 11,4 Summa skatteintäkter 2 917,7 3 079 3 275 3 483 Not 3, kommunalekonomisk utjämning Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Inkomstutjämning 214,7 302 344 361 Kostnadsutjämning 133,2 190 209 192 Regleringsbidrag/avgift 12,8-6 -26-49 Strukturbidrag 7,3 8 8 8 Införandebidrag 49,7 29 10 0 Fastighetsavgift 102,7 103 103 103 Utjämning LSS -48,3-50 -52-53 Summa kommunalekonomisk utjämning 472,1 576 596 562 FINANSIERINGSBUDGET,mnkr Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Årets resultat 10 10 10 10 Justering för ej likviditetspåverkande poster 184,7 226 246 271 Medel från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 194,7 236 257 281 Förändring av rörelsekapital 234,9-7 4-36 Kassaflöde från den löpande verksamheten 429,6 229 261 245 Kassaflöde från investeringsverksamheten -640,7-519 -274-243 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 263,1 290 13-2 Årets kassaflöde 52 0 0 0 Likvida medel vid årets början 548 600 600 600 Likvida medel vid årets slut 600 600 600 600 BALANSBUDGET, mnkr Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Tillgångar Anläggningstillgångar 5 564,5 5 872 5 916 5 911 Omsättningstillgångar 695,0 702 698 734 Summa tillgångar 6 259,5 6 574 6 614 6 645 Eget kapital, avsättingar och skulder Eget kapital 2 333,7 2 344 2 354 2 364 Avsättningar 1 117,5 1 047 908 772 Skulder Långfristiga skulder 1 490,0 1 865 2 034 2 191 Kortfristiga skulder 1 318,3 1 318 1 318 1 318 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 6 259,5 6 574 6 614 6 645 Ansvarsförbindelse, pensioner 1 639,4 1 605 1 583 1 577 Ekonomiplan 2016 2018 15
NYCKELTAL OCH SKATTESATS Ekonomiska nyckeltal Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Årets resultat, mnkr (förändring av eget kapital) 228,2 367,6 10 10 10 10 Årets resultat exkl jämförelsestörande poster 46,3 232,6 10 10 10 10 Nettodriftkostnader i % av skatteintäkter och utjämning 91,3 88,1 98,5 98,2 98,2 98,3 Nettodriftkostnader (exkl jämförelsestörande poster) i % av skatteintäkter och utjämning 97,1 92,3 98,5 98,2 98,2 98,3 Årets resultat i % av skatteintäkter och utjämning 7,3 11,3 0,3 0,3 0,3 0,3 Årets resultat i % av skatteintäkter och utjämning (exkl jämförelsestörande poster) 1,5 7,1 0,3 0,3 0,3 0,3 Soliditet (eget kapital i % av summa tillgångar) 44,7 40,1 37,3 35,7 35,6 35,6 Soliditet inkl ansvarsförbindelse för pensioner 6,6 11,0 11,1 11,2 11,6 11,8 Långfristiga lån, mnkr 910 1 160 1 423 1 798 1 967 2 124 Skattesats, kr 2011 2012 2013 2014 2015 Kommunal utdebitering - varav: 30,73 30,73 30,73 31,08 31,08 Kommunalskatt 18,63 18,63 18,63 18,98 18,98 Landstingsskatt 12,10 12,10 12,10 12,10 12,10 Kyrkoavgift (medlemmar i svenska kyrkan) 0,69 0,69 0,69 0,69 0,69 Begravningsavgift (obligatorisk) 0,11 0,11 0,11 0,11 0,17 16 Nyckeltal och skattesats
DRIFTBUDGETENS FÖRDELNING PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Nedan redovisas var kommunens intäkter kommer ifrån och hur kostnaderna fördelar sig per verksamhetsområde. Observera att nämndernas gemensamma kostnader för politisk ledning och administration har fördelats proportionellt till nämndernas respektive verksamhetsområde. Kommunala taxor och avgifter 18,3% Utjämnings-system 11,6% Intäktsfördelning 2015: 4 174,3 mnkr Finansiella intäkter 0,5% Kommunalskatt 69,6% Teknik och miljö 9,1% Arbetsmarknadsåtgärder 1,0% Individ- och familjeomsorg 7,1% Kostnadsfördelning 2015: 4 164,3 mnkr Finansiella kostnader 1,5% Avskrivningar 4,1 Kommungensam verksamhet 5,1% Räddningstjänst 1,0 Barnomsorg 16,7 Grundskola 18,6% Funktionshinder 11,4% Äldreomsorg 12,7% Vuxenutbildning 1,2% Gymnasieskola 7,3% Fritid 2,0% Kultur 1,2% Driftbudgetens fördelning på verksamhetsområden 17
SAMMANSTÄLLNING DRIFT- OCH INVESTERINGSBUDGETAR Driftbudget Driftbudgetens nettokostnader motsvaras för de skattefinansierade verksamheterna av kommunbidrag och är den del av verksamheten som finansieras med skattemedel. Styrelse/nämnder driftbudget, tkr Kostnader Intäkter Nettokostnad Kommunstyrelse 263 006 46 727 216 279 Barn- och ungdomsnämnden 1 547 414 155 316 1 392 098 Kompetensnämnden 417 574 74 746 342 828 Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden 140 388 13 450 126 938 Socialnämnden 1 358 836 195 263 1 163 573 Familjerättsnämnden 5 933 1 508 4 425 Tekniska nämnden, skattefinansierat 243 541 131 380 112 161 Miljö- och bygglovsnämnden 27 603 14 888 12 715 Summa (nettokostnad=kommunbidrag) 4 004 295 633 278 3 371 017 Tekniska nämnden, Vatten och avlopp 90 710 90 710 0 Tekniska nämnden, Avfall 39 656 39 656 0 Totalt 4 134 661 763 644 3 371 017 Detaljer redovisas under Styrelse och nämnders ansvar, mål samt drift- och investeringsbudgetar. 18 Sammanställning drift- och investeringsbudgetar
Investeringsbudget Av investeringsmedlen 2015 avser: Utgifter 193 mnkr skolor 121 mnkr förskolor och skolor i Barkarbystaden 115 mnkr Barkarbystaden 1 65 mnkr förskolor 47 mnkr VA-nätet 45 mnkr äldreboenden 45 mnkr gator, vägar, trafik 65 mnkr förskolor 36 mnkr fritidsanläggningar Inkomster 250 mnkr planerad försäljning av industri- och bostadsmark Styrelse/nämnder investeringsbudget, tkr Utgifter Inkomster Nettoutgift Kommunstyrelse 214 000 250 000-36 000 Barn- och ungdomsnämnden 6 500 0 6 500 Kompetensnämnden 850 0 850 Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden 4 245 0 4 245 Socialnämnden 3 575 0 3 575 Familjerättsnämnden 50 0 50 Miljö- och bygglovsnämnden 700 0 700 Tekniska nämnden 339 960 200 339 760 Tekniska nämnden, fastighet 794 560 0 794 560 Summa 1 364 440 250 200 1 114 240 Detaljer redovisas under Investeringsbudget och plan 2015-2018. Internräntan för år 2015 har fastställts till 3,0 procent. För att öka medvetenheten om vilka kostnader investeringar medför och därigenom skapa tydligare incitament att begränsa investeringsvolymen medges kapitalkostnadsanslag endast undantagsvis. Exempel på undantag är dels de s.k. äldrehusen, dels infrastrukturprojekt inom främst tekniska nämndens verksamhetsområden där det saknas en naturlig bärare av kapitalkostnaden i form av verksamhet/resultatenhet. Sammanställning drift- och investeringsbudgetar 19
KOMMUNENS ORGANISATION Barn- och Ungdomsnämnd Ordf.Eva Ullberg (S) Barn- och ungdomsdirektör Yvonne Lagerhäll (tf) Barn- och ungdomsförvaltning Revisorer Valnämnd Kompetensnämnd Ordf. Christian Bengtzelius (S) Utbildningsdirektör Annika Ramsell Kompetensförvaltning Kommunfullmäktige Ordf. Anette Lindered (S) Överförmyndare Kommunstyrelse Ordf. Claes Thunblad (S) Kommunstyrelseförvaltning Kommundirektör: Göran Persson (tf) Kultur-, demokrati- och Fritidsnämnd Ordf. Mika Metso (S) Socialnämnd Ordf. Bengt Harju (S) Familjerättsnämnd Ordf. Inger Kindgren (C) Teknisk nämnd Ordf. Amanda Palmstierna (MP) Miljö- och bygglovsnämnd Ordf. Aphram Melki (C) Kultur- och fritidsdirektör Torbjörn Neiman Socialdirektör Johan Bergman Bygg- och miljödirektör Mikael Rångeby Kultur-, demokratioch fritidsförvaltning Socialförvaltning Bygg- och miljöförvaltning 20 Kommunens organisation
EKONOMISTYRREGLER För att tydliggöra ansvar och befogenheter samt få en smidig administrativ hantering har nedanstående regler för ekonomistyrning av styrelse och nämnder utarbetats. Nedanstående regler föreslås gälla 2015. Kommunfullmäktige gav 2014-12-15 kommunstyrelsen i uppdrag att göra erforderliga justeringar i ekonomistyrreglerna med anledning av avvecklingen av systemet med beställare och utförare. Utifrån de centrala reglerna skall respektive nämnd ta fram regler för sina egen regienheter. I texten nedan används begreppet nämnd synonymt för såväl nämnd som kommunstyrelse. De sju driftförvaltningarna, kommunens egen regi, betraktas i dessa sammanhang som separata nämnder skilda från nämndernas myndighets/finansierings verksamhet. Inriktnings- och effektmål 1. Nämnden ansvarar för att beslutade inriktnings- och effektmål uppnås inom ramen för anvisade anslag. Relationen beställare-utförare 2. Nämnden ansvarar för att mål, omfattning, kvalitet och ekonomiska resurser är kända av verksamhetsansvariga. Avtal skall träffas i god tid före verksamhetsårets start. Driftbudget 3. Budgetanslaget gäller som nettoram, det vill säga kostnader minus intäkter. Nettoramen anvisas nämnd i form av ett kommunbidrag. 4. För barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, öppen hemtjänst och ledsagar/avlösarservice gäller av kommunfullmäktige fastställda priser ("peng") som inte får ändras av nämnden. 5. Om medelstilldelningen visar sig otillräcklig skall nämnden i första hand undersöka förutsättningar att disponera tillgängliga resurser inom nämndens samlade budgetram och i andra hand - hos kommunstyrelsen - aktualisera behovet av att ändra effektmålet för verksamheten. Blir pris- och lönekostnadsutvecklingen högre än vad som kalkylerats i kommunfullmäktiges budgetbeslut, måste respektive nämnd kompensera detta genom rationaliseringar. Blir den lägre får överskottet disponeras av nämnden. Tilläggsanslag under löpande budgetår medges inte. 6. Nämnd kan öka eller minska sin budgetomslutning, så länge nettoramen hålls. Ekonomistyrregler 21
7. Budgetjusteringar görs i princip inte under året. Justeringar av teknisk karaktär inom angiven totalram kan beslutas av kommunstyrelsen. Över- och underskott 8. Som huvudprincip gäller att alla över- och underskott tas med till kommande år. Över- /underskott för olika verksamheter summeras i bokslutet till ett nettobelopp för varje nämnd. Nämndens ekonomiska resultat redovisas under posten "eget kapital" i balansräkningen, dvs. nämndens ordinarie driftbudget förändras ej. Över-/underskott som ska tas med prövas och beslutas av kommunstyrelsen varvid hänsyn tas till om effekt- och produktionsmålen är uppfyllda. I den ekonomiska regleringen, för resultatstyrda verksamheter, är utgångspunkten den rörliga kostnaden för prestationen dvs antal elever, barn etc. För verksamheterna grundskola och gymnasieskola samt SFI (svenska för invandrare) och grundläggande vuxenutbildning innebär detta att överskott pga färre elever än vad som beräknades i kommunfullmäktiges budgetbeslut skall återredovisas. Underskott pga att antalet elever blev fler än vad som beräknades i kommunfullmäktiges budgetbeslut kompenseras i bokslut. För övriga resultatstyrda verksamheter gäller att överskott pga färre barn, vårdtagare etc än vad som beräknades i kommunfullmäktiges budgetbeslut skall återredovisas. Om antalet barn, vårdtagare etc blir fler än i kommunfullmäktiges budgetbeslut gäller ekonomistyrregel nr 5. 9. Underskott, dvs ett negativt eget kapital, skall regleras och det redovisade egna kapitalet återställas senast tre år efter att underskottet uppstått. Om det finns särskilda skäl kan kommunstyrelsen besluta att en sådan reglering inte skall göras eller göras under en längre tidsperiod. 10. Disponering av eget kapital (tidigare överskott) bör vara planerad och främst avse utvecklingskostnader och omställningskostnader. Planerad disposition skall redovisas i budget och verksamhetsplan, delårsrapporter och bokslut. 11. Nämnd skall upprätta internt regelverk för enheternas resultatöverföring där hänsyn tas till enheternas samlade förmåga att hantera nämndens totala över-/underskott. Investeringsbudget En investering innebär anskaffande av inventarier eller anläggningar som har en ekonomisk livslängd på minst tre år och en total kostnad på minst 40 000 kronor. 12. Anslagsbindningen för investeringsbudgeten är på projektnivå. 13. Kommunstyrelsen kan omdisponera investeringsmedel mellan projekt och nämnder. 14. Inga anslag ges för kapitalkostnader, utan dessa måste rymmas inom erhållen driftbudget. 22 Ekonomistyrregler
Undantag görs för särskilda investeringsobjekt, inom fastighets- och infrastrukturområden, där kapitalkostnadsanslag beviljas då det i dessa fall saknas en naturlig bärare av kapitalkostnaden. 15. Överföring av investeringsanslag mellan åren sker genom beslut om ombudgetering per projekt i samband med att bokslutet behandlas. Uppföljning och rapportering 16. Nämnden ansvarar för att verksamhetens mål, omfattning, kvalitet och ekonomiska resultat följs upp regelbundet. Nämnderna ansvarar för att budgeten inte överskrids och att regelbundna budget- och verksamhets-uppföljningar genomförs. Nämnderna ansvarar för framtagande av ekonomistyrregler för sina ansvarsområden. 17. Befarade budgetavvikelser med mer än 4 mnkr skall omgående anmälas till kommunstyrelsen. 18. Två centrala budget- och verksamhetsuppföljningar skall genomföras under året (per april och per augusti månads utfall). Delårsrapport till kommunfullmäktige upprättas per augusti månads uppföljning. Ekonomistyrregler 23
KOMMUNGEMENSAMMA MÅL OCH ÅTAGANDEN Nya kommungemensamma mål har utarbetats av den nytillträdda politiska koalitionen. Det innebär i sin tur att inriktningsmålen förändrats efter det att nämndernas och styrelsens måloch budgetförslag inkom under våren 2014. Utgångspunkterna för nämndernas effektmål har därmed förändrats i efterhand. Nedanstående kommungemensamma inriktningsmål ska trots det vara styrande för nämnderna år 2015 på så vis att de ska formulera effektmål som härleds ur dessa fyra inriktningsmål, utifrån respektive nämnds ansvarsområden. Nämndernas effektmål ska på samma sätt som tidigare år utgå från ett brukarperspektiv medan de kommungemensamma indikatorerna är tänkta att avspegla medborgar-/kommuninvånarperspektivet. Detta innebär i praktiken att nämnderna får uppdraget att sortera om sina befintliga effektmål, som listas i avsnittet Styrelsens och nämnderas ansvar och mål samt drift- och investeringsbudgetar längre fram i detta dokument, samt komplettera med nya effektmål där så behövs. Till de kommungemensamma inriktningsmålen har indikatorer utarbetats, som ska användas för att läsa av om den övergripande utvecklingen går i rätt riktning. Effektmål kommer därmed, i likhet med förutvarande år, endast finnas där det samtidigt tydligt framgår vilken nämnd som ansvarar för att arbeta med uppfyllelsen av dem. Framtida tillväxt Invånarantalet i Järfälla ska öka och kommunen som organisation ska på alla nivåer ha beredskap att möta expansionen. Kommunen ska erbjuda en blandning av boende- och upplåtelseformer samt boende som passar för alla livets skeden, behov och livssituationer. Arbetslösheten bland järfällaborna ska minska. Antalet arbetstillfällen i kommunen ska öka och fler företag ska etablera sig i kommunen. Järfälla ska även attrahera fler besökare och erbjuda olika typer av attraktiva besöksmål. Indikatorer Uppföljningsmetod Redovisningsform Järfällas skattekraftsutveckling, relativt länet. Järfällabornas syn på kommunen som plats att bo och leva på. Inflyttning till Järfälla, relativt länsgenomsnittet. Sammanställning och analys av statistik, inhämtas från SCB. Årlig enkätundersökning riktad till Järfällaborna. (Nöjd Region Index i SCB:s medborgarundersökning.) Migrationsstatistik över flyttningar mellan kommunerna i länet, samt nettoinflyttningar till Järfälla jämfört med medianen i Stockholms län. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse Antal påbörjade bostäder Antal färdigställda bostäder Uppgifter inhämtas från Bygglov, som rapporterar till SCB. Uppgifter inhämtas från Bygglov, som rapporterar till SCB. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. 24 Kommungemensamma mål och åtaganden
Andel arbetslösa Järfällabor. Antal arbetstillfällen i kommunen. (Dagbefolkning) Företagarnas sammanfattande omdöme om kommunens service till företagen. Antal nya företag per 1000 inv. Länsbornas syn på om Järfälla är en attraktiv kommun att besöka. Budget 2015 Sammanställning och analys av statistik, inhämtas från arbetsförmedlingen. Sammanställning och analys av statistik från SCB. Undersökning riktad till företagarna i kommunen, SKL:s Insikten alt. SBA:s mätning, genererar Nöjd-Kund-Index. Nyföretagarcentrums Företagsbarometer, hämtar in uppgifter om nyregistrerade företag från Bolagsverket. Årlig kännedomsmätning riktad till invånare i Stockholms län. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Kvalitativ välfärd Järfällaborna ska erbjudas bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt, med ständigt förbättrade resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens innehåll som personalens bemötande. Kvalitet och uppföljning ska vara det styrande för alla kommunalt finansierade tjänster. Indikatorer Uppföljningsmetod Redovisningsform Andel järfällabor som är nöjda med hur kommunen sköter sina olika verksamheter. Andel järfällabor som anser att de blir väl bemötta i kontakten med kommunens anställda och medarbetare som är anställda hos externa utförare. Årlig enkätundersökning riktad till Järfällaborna. (SCB:s Medborgarundersökning) Årlig enkätundersökning riktad till Järfällaborna. (SCB:s Medborgarundersökning) Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Inriktningsmålet som handlar om kvalitativ välfärd riktar sig till samtliga program- /verksamhetsområden i kommunen, nämnderna ska enligt anvisningarna till Mål & budget 2015 även ange nyckeltal med bäring på kvalitet och effektivitet. Järfälla har sedan ett antal år god ekonomisk hushållning som mål. Sedan år 2005 finns detta även inskrivet som ett krav i kommunallagen. Samtliga effektmål härledda ur inriktningsmålet om kvalitativ välfärd, såväl nämndernas som kommunstyrelsens, har bäring på god ekonomisk hushållning. I avsnittet som beskriver kommunstyrelsens mål finns även kommunens finansiella mål beskrivet. Kommungemensamma mål och åtaganden 25
Miljö och klimat Järfälla ska vara en föregångskommun i klimat- och miljöfrågor. Kommunen ska ha effektiv och miljöanpassad energi- och resursanvändning. Kommunen ska också verka för att öka medborgarnas miljömedvetenhet. Indikatorer Uppföljningsmetod Redovisningsform Andel järfällabor som besväras av trafikbuller i sin bostad. Koldioxidutsläpp (ton per kommuninvånare) Bedömd vattenstatus i kommunens sjöar och vattendrag. Andel ekologiska livsmedel i kommunens verksamheter Andel kommunala enheter som har guldnivå inom miljödiplomeringen Årlig enkätundersökning riktad till järfällaborna. (SCB:s Medborgarundersökning.) Sammanställning och analys av statistik, inhämtas från Länsstyrelsens Nationella emissonsdatabas. Sammanvägd analys av vattenstatus utifrån miljöövervakning. (Vattenmätningar genomförs med olika intervall av flertal aktörer.) Intern mätning, del av undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet. Intern mätning. (Uppgifter inhämtas från Miljö och hälsa.) Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Demokrati, öppenhet och trygghet Alla kommunens verksamheter ska aktivt arbeta för inkludering och motverka alla former av diskriminering och segregation. Järfällaborna ska erbjudas möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande i utvecklingen av det egna närområdet. Arbetet för en tryggare kommun ska prägla all verksamhet i Järfälla, och omfatta såväl förebyggande insatser som aktivt trygghetsskapande åtgärder. Fler mötesplatser och ett rikare kultur- och fritidsutbud ska vara en grundbult i trygghetsarbetet. Indikatorer Uppföljningsmetod Redovisningsform Skattning av hur väl kommunen möjliggör för järfällaborna att delta i kommunens utveckling. Järfällabornas syn vilken insyn och inflytande de har över kommunens verksamhet. Egen undersökning. Mätning inom ramen för Kommunens Kvalitet i Korthet. Årlig enkätundersökning riktad till Järfällaborna. (Nöjd Inflytande Index, i SCB:s Medborgarundersökning) Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Järfällabornas upplevelse av trygghet och säkerhet i kommunen. Andel röstberättigade som röstade i senaste kommunrespektive EU-valet. Årlig enkätundersökning riktad till Järfällaborna. (Trygghetsindex, i SCB:s Medborgarundersökning) Uppgifter inhämtas från Valmyndigheten. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse 26 Kommungemensamma mål och åtaganden
Kommungemensamt åtagande om tillgänglighet och bemötande En del i Järfällas kvalitetsstyrning innebär att åtaganden, det vill säga preciseringar av tjänsternas innehåll, ska tas fram för fastställande i samband med budget. Kommunstyrelsen ansvarar för det kommungemensamma åtagandet om tillgänglighet och bemötande. Åtagandet handlar om att alla verksamheter som kommunen svarar för ska ha ett öppet och tillgängligt arbetssätt och är oförändrat jämfört med förutvarande år: Järfälla kommun har ett öppet och samarbetande arbetssätt och verkar för att kommunens invånare ska känna ansvar och delaktighet. Därför är det lätt att ta del av förslag och beslut i den kommunala beslutsprocessen. Det är också lätt att kontakta en politiker eller en tjänsteman om du vill lämna synpunkter eller diskutera någon del av kommunens verksamhet. På kommunens webbplats kan du ta del av beslutsunderlag samtidigt som politikerna får dem. Där kan du också läsa snabbreferat från kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och de olika nämnderna senast två dagar efter sammanträdet. När du kontaktar kommunen under kontorstid får du tala med någon som kan ta emot ditt ärende. Om vi inte kan ge besked direkt så återkommer vi så snart vi kan, dock senast inom två arbetsdagar. Om ärendet kräver längre handläggningstid, får du besked om vem som handlägger ärendet. När du kontaktar någon av kommunens anställda blir du bemött med respekt och lyhördhet. Kommungemensamma mål och åtaganden 27
STYRELSENS OCH NÄMNDERNAS ANSVAR OCH MÅL SAMT DRIFT- OCH INVESTERINGSBUDGETAR Fullmäktiges beslut om budget och verksamhet omfattar även de inriktnings- och effektmål som styrelse och nämnder arbetat fram för respektive verksamhetsområde. Målen skall vara relevanta med avseende på nämndens ansvarsområden. Målen skall även vara genomförbara och realistiska i den mening att uppnåendet av målen är något som kommunen/nämnden kan förverkliga eller påverka. De bör även vara mätbara. Inriktningsmål är allmänt och enkelt formulerade, anger inriktningen på verksamheten, uttrycker en värdegrund/ett förhållningssätt och handlar om vad som skall uppnås under en längre tidsperiod. De skall även möjliggöra att på något sätt beskriva måluppfyllelsen. Effektmål är allmänt och enkelt formulerade beskrivningar på önskvärt tillstånd och skall uttrycka egenskaper, krav, behov och förväntningar. De skall vara konkreta och mätbara och handla om vad som skall uppnås inom en avgränsad tid. De skall även vara härledbara/konkretiserade från inriktningsmål. Planerad produktion anger de aktiviteter och/eller den produktion som är behövlig för att målen skall uppnås. 28 Ansvar, mål och budget
KOMMUNSTYRELSEN Ordförande: Claes Thunbladh (S) Kommundirektör: Göran Persson (tf) Ansvarsområde Kommunstyrelsen (Kst) är kommunens verkställande organ med ansvar för ledning, samordning och uppföljning av nämnderna och de kommunala bolagen. Styrelsen ansvarar vidare för ledning och samordning inom områdena utveckling av den kommungemensamma informationsverksamheten, den övergripande informations- och kommunikationsteknologin, den översiktliga fysiska planeringen, planfrågor enligt Plan- och bygglagen, ägarfrågor som rör kommunens fasta egendom, kommunens övergripande lokalförsörjning, upphandling, kommunens medelsförvaltning, arbetsgivarfrågor och främjandet av näringslivet i kommunen. Kst är även arbetslöshetsnämnd, arkivmyndighet och krisledningsnämnd. Finansiellt mål Kommunens långsiktiga betalningsförmåga ska vara god Effektmål Uppföljning/mätmetod Redovisningsform Soliditeten ska vara positiv, pensionsskulden inräknad Balansräkning Delårsbokslut och årsredovisning Mål för kommunstyrelsens verksamheter Effektmål Uppföljning/mätmetod Redovisningsform Andel verksamhetsansvariga som använder uppföljning av mål som grund för utveckling av verksamheten ska årligen öka. Enkätundersökning riktad till verksamhetsansvariga. Andelen verksamhetsansvariga som anser att den kommungemensamma servicen är tillgänglig, professionell och effektiv ska öka. Personer som vänder sig till kommunens kundtjänst ska få ett allt snabbare och bättre bemötande. Enkätundersökning riktad till verksamhetsansvariga. Undersökning med stöd av extern utvärderare av tillgänglighet och bemötande. Delårsrapport och verksamhetsberättelse Delårsrapport och verksamhetsberättelse Delårsrapport och verksamhetsberättelse Ansvar, mål och budget 29
Företagarna ska vara nöjda med företagsklimatet i Järfälla, andelen företagare som bedömer att förutsättningarna för att driva företag i Järfälla är goda ska öka med minst fem procentenheter. Kännedomen om Järfälla bland invånarna i Stockholms län ska öka Alltfler invånare i Stockholms län ska se Järfälla som en tänkbar plats att bo på. Järfälla ska ha ett positivt flyttnetto relativt Stockholms län. Inflyttningen till Järfälla ska vara högre än länsgenomsnittet. Antalet arbetstillfällen i Järfälla kommun ska årligen öka med minst 300. Budget 2015 Andelen företagare som ger positivt betyg på frågan vilket sammanfattande omdöme vill du ge företagsklimatet i kommunen? i svenskt näringslivs undersökning av företagsklimatet. Undersökning riktad till personer i Stockholms län. Undersökning riktad till personer i Stockholms län. Migrationsstatistik över flyttningar mellan kommunerna i länet. Nettoinflyttningar till Järfälla jämfört med medianen i Stockholms län. Statistik över arbetstillfällen från Statistiska centralbyrån. Delårsrapport och verksamhetsberättelse Delårsrapport och verksamhetsberättelse Delårsrapport och verksamhetsberättelse Delårsrapport och verksamhetsberättelse Delårsrapport och verksamhetsberättelse Delårsrapport och verksamhetsberättelse Miljömål I Järfälla kommuns miljöplan finns ett antal miljömål framtagna för kommunens organisation. I planen framgår att respektive nämnd med utgångspunkt i de fastställda målen ska ta fram egna mål som bidrar till den övergripande måluppfyllelsen. Kommunstyrelsen antog för 2014 målet att kommunstyrelseförvaltningen ska uppnå bronsnivån inom miljödiplomeringen. Arbete pågår för närvarande med att göra de analyser och insatser som krävs för att uppnå bronsnivån, för 2015 bedöms det vara möjligt att gå vidare till silvernivå i miljödiplomeringen. I verksamhetsberättelsen redovisas resultatet av arbetet med miljödiplomeringen. 30 Ansvar, mål och budget
DRIFTBUDGET TOTALT KOMMUNSTYRELSEN, tkr BUDGET 2014 BUDGET 2015 Intäkter 57 229 46 727 Kostnader -281 757-263 006 Nettokostnad -224 528-216 279 Kommunbidrag 224 528 216 279 Resultat efter kommunbidrag 0 0 DRIFTBUDGET PER VERKSAMHET POLITISK LEDNING OCH REVISION, tkr BUDGET 2014 BUDGET 2015 Intäkter 962 933 Kostnader -26 311-29 788 Nettokostnad -25 349-28 855 Kommunbidrag 25 349 28 855 Resultat efter kommunbidrag 0 0 I ovanstående ingår kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, revisionen, överförmyndare, avgifter till kommunförbundet samt de politiska partierna. KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHET, tkr BUDGET 2014 BUDGET 2015 Intäkter 10 483 10 074 Kostnader -28 211-27 143 Nettokostnad -17 728-17 069 Kommunbidrag 17 728 17 069 Resultat efter kommunbidrag 0 0 I kommungemensam verksamhet ingår ansvarsförsäkringar, kommungemensam facklig verksamhet, kommunövergripande personalpolitiska åtgärder och företagshälsovård. KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNING, tkr BUDGET 2014 BUDGET 2015 Intäkter 45 784 35 720 Kostnader -180 729-158 801 Nettokostnad -134 945-123 081 Kommunbidrag 134 945 123 081 Resultat efter kommunbidrag 0 0 Kommunstyrelseförvaltningen leds av kommundirektören och består av ett lednings- och ett förvaltningskontor. FASTIGHETSÄGANDE, -FÖRVALTNING, tkr BUDGET 2014 BUDGET 2015 Intäkter 0 0 Kostnader -7 384-7 458 Nettokostnad -7 384-7 458 Kommunbidrag 7 384 7 458 Resultat efter kommunbidrag 0 0 Ansvar, mål och budget 31
RÄDDNINGSTJÄNST, tkr BUDGET 2014 BUDGET 2015 Intäkter 0 0 Kostnader -39 122-39 816 Nettokostnad -39 122-39 816 Kommunbidrag 39 122 39 816 Resultat efter kommunbidrag 0 0 INVESTERINGSBUDGET Utgift Inkomst Netto Planerings- och expl projekt 15 500 250 000-234 500 Övriga fastighetsprojekt 500 500 Marknadsföringsprojekt 4 000 4 000 IT infrastruktur och tjänster 4 000 4 000 Kommunikation 5 500 5 500 Utveckling adm system 2 000 2 000 Övriga projekt 1 500 1 500 Verksamhetsutveckling Fk 1 000 1 000 Ksau's förfogandeanslag fastighetsinvesteringar 40 000 40 000 Kommunstyrelsens förfogandeanslag 140 000 140 000 Summa kommunstyrelsen 214 000 250 000-36 000 32 Ansvar, mål och budget
BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Ordförande: Eva Ullberg (S) Förvaltningschef: Yvonne Lagerhäll (tf) Verksamhetens ansvarsområde Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för förskola, familjedaghem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och fritidsklubb. DRIFTBUDGET TOTALT BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN, tkr 2014 2015 Intäkter 110 799 129 516 Kostnader -1 414 121-1 521 614 Nettokostnad -1 303 322-1 392 098 Kommunbidrag 1 303 322 1 392 098 Resultat efter kommunbidrag 0 0 Exkl intäkter och kostnader för egenregi nedan. MÅL OCH DRIFTBUDGET PER VERKSAMHETSOMRÅDE POLITISK LEDNING, tkr BUDGET 2014 BUDGET 2015 Intäkter 0 0 Kostnader -1 044-1 191 Nettokostnad -1 044-1 191 Kommunbidrag 1 044 1 191 Resultat efter kommunbidrag 0 0 KANSLI, tkr BUDGET 2014 BUDGET 2015 Intäkter 1 455 1 460 Kostnader -17 052-17 454 Nettokostnad -15 597-15 994 Kommunbidrag 15 597 15 994 Resultat efter kommunbidrag 0 0 Förskola och pedagogisk omsorg Effektmål Andelen barn som ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska Redovisningsform Kvalitetsundersökning Uppföljning/mätmetod Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen Ansvar, mål och budget 33