Kvalitetsredovisning

Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2010/2011 Förskolan Hattstugan 2011-06-14 Resultatenhetschef: Bengt Albertsson Rektor: Karin Vestman Utvecklingsledare: Maria Hag

Innehållsförteckning Kvalitetsredovisning och verksamhetsberättelse, Hattstugan, läsåret 2010/2011 Sid nr 1. Sammanfattning 3 1.1 Presentation av enheten 3 1.2 Enhetens pedagogiska prioriteringar 4 2. Redovisning hur kvalitetsarbetet bedrivits 7 3. Kunskaper och färdigheter 9 3.1 Måluppfyllelse 9 3.2 Resultat 10 3.3 Analys 11 3.4 Fortsättning 12 4. Kompetensutveckling 12 4.1 Måluppfyllelse 12 4.2 Resultat 12 4.3 Analys 13 4.4 Fortsättning 13 5. Trygghet/jämställdhet och respekt för individen 14 5.1 Måluppfyllelse 14 5.2 Resultat 14 5.3 Analys 15 5.4 Fortsättning 15 5.5 Likabehandling 15 6. Delaktighet/Inflytande 16 6.1 Måluppfyllelse 16 6.2 Resultat 16 6.3 Analys 17 6.4 Fortsättning 17 7. Tankar inför nästa läsår baserad på resultaten 18 2

Sammanfattning 1.1 Presentation av enheten Förskolan Hattstugan är en förskola med fyra avdelningar, två syskon/två småbarnsavdelningar vilka ingår i Södra förskoleområdet. Se följande organisationsbild över läsåret 2010/2011. Resultatenhetschef, Bengt Albertsson Förskolan Gullvivan, 1 avd (3,0 tj.) Läsår 10/11 4 Förskollärare 1 Barnskötare Rektor, Karin Vestman Vik. Utvecklingsledare, Maria Hag Vik. Specialpedagog, Kristina Eriksson Assistent, Maud Granberg Förskolan Igelkotten, 4 avd (tj13) (14,75 tj 10/11, pga utökad resurs, bsk) 8 Förskollärare 9 Barnskötare Förskolan Törnrosa, 1 avd. (3,0 tj.) (4,0 tj 10/11, pga resurs, bsk) 1 Förskollärare 2 Barnskötare Förskolan Tummelisa, 1 avd. (4,0 tj.) 1 Barnskötare 2 Förskollärare 1 Fritidspedagog Förskolan Hattstugan, 4 avd. (13 tj.) (13,5 tj. 10/11, pga resurs) 9 Förskollärare 6 Barnskötare Familjedaghem, Skogsbo, 4 grupper 16 Dagbarnvårdare (14 st 10/11) Krylbo, 1 grupp, 3 Dbv. Under läsåret 2010/2011 har vi haft förändringar i ledningsstrukturen. Maria Hag har vikarierat som utvecklingsledare för Doris Staffans och Kristina Eriksson, specialpedagog, har vikarierat för Yvonne Nygård. Avdelning Riktlinjer, barnantal Tillsatta platser (110101) Flickor Pojkar Syskon, 2 avd. 20+20 18+20,5 (Barn=20+22) 21 22 Småbarn, 2 avd. 16+12 15+12 (Barn=16+13) 21 8 Barn som har en föräldraledighetsplats räknas inneha 0,5 plats, samma gäller även för barn som endast har Allmän förskola. Avdelning Riktlinjer, barnantal Tillsatta platser (110531) Flickor Pojkar Syskon, 2 avd. 20+20 20+21,5 (Barn 22+23) 22 23 Småbarn, 2 avd. 16+12 16+13 (Barn 17+14) 21 10 Barn som har en föräldraledighetsplats räknas inneha 0,5 plats, samma gäller även för barn som endast har Allmän förskola. Grundbemanning, riktlinjer för personal på avdelningarna Måluppfyllelse Syskonavdelning 3,0 Uppnått Småbarnsavdelning 3,5 Uppnått Personalstatistik Förskollärare Barnskötare Varav resurs 8,5 5 0,5 på Björnmossen (fsk) Ytterligare resurs har vi tillsatt på en småbarnsavdelning, med vikariemedel, ca 0,20% Under rektors studietid har vi fått medel för 0,20%, vikarie, som har utnyttjats Förskolan Hattstugan byggdes år 2000 och finns inrymd på Skogsbo skola. Det finns fyra avdelningar på förskolan. Lunchen levereras från Skogsbo skola, vilket fungerar väl. Alla barn äter på sina avdelningar. Förskolan ombesörjer frukost måndag och onsdag samt mellanmål på respektive avdelning. Gröt från köket tisdag, torsdag och ägg på fredagar och får hjälp med diskhantering i samband med lunch (fr. o. m vt 2011). Gården är stor och inhägnad med olika lekredskap för barnen att ta del av. Den har fått en översyn och det har skett vissa förbättringar, bl a med hjälp av föräldrar. Under kommande läsår ska dock gården ses över ytterligare och kompletteras med nya lekredskap, för att skapa förutsättningar för att utveckla de pedagogiska uterummen, miljön ytterligare. Kodlås har också installerats och tagits i bruk under vårterminen 2011, utifrån kommunala säkerhetsmål. 3

Rektor har regelbunden kontakt med avdelningarna, bland annat genom morgonmötet på måndagarna. Information ges kontinuerligt för verksamhetsområdet och förskolan har också tillgång till Internet och kommunens Intranät. Personalfrågor, verksamheten och arbetsmiljö, samt ekonomi, är återkommande delar som diskuteras. Arbetsplatsträffar sker 1 gång per månad. Veckomöten/måndagsmöten genomförs tillsammans med förskolorna i Skogsbo på rektors expedition. Under vårterminen 2011 har fyra nyckelpersoner för implementeringsarbetet deltagit. Arbetsplatsträffar sker en gång per månad, i huvudsak tillsammans med förskolan Tummelisa och Törnrosa. Under vårterminen 2011 har arbetsplatsträffar dock genomförts under gemensamma former för hela Södra förskoleområdet. Dels pga av en stor satsning gällande pedagogisk utveckling /systematiskt kvalitetsarbete, vilket varit angeläget för alla områden, dels utifrån gemensamma utbildningsinsatser. Ett mål har också varit att stärka samarbetet i området. Det har fungerande arbetslag och låg personalomsättning, men dock många vikarier på förskolan En förskollärare och en barnskötare har deltagit i förskolelyftet, ht 2010, Språk och matematik. 1.2 Enhetens pedagogiska prioriteringar Förskolan har under läsåret 2010/11 haft fokus på att vidareutveckla de pedagogiska rummen ute och inne. Pedagogerna har tagit ansvar för att utveckla sitt förhållningssätt och har en medveten barnsyn om barns behov av olika inslag för att mötas av goda utvecklingsmöjligheter. Barnen har haft stort inflytande på verksamheten, då deras åsikter och önskemål varit vägledande vid upprättande av de pedagogiska rummen (innehåll), lekutbudet i vardagen och utmaningar. Föräldrar har också haft inflytande och varit involverade i det arbetet. Det har varit ett flertal pedagogiska diskussioner och reflektioner i olika sammanhang på förskolan, vilket kan ses som en form av processlärande. Nya rutiner och Pedagogiska målplaner har upprättats och fokus har ställts på att utveckla barnens samlingar, utifrån en medveten planering gällande innehåll och syfte. (språk, matematik, sagor, teknik, stärkande övningar för självkänslan, osv). På syskonavdelningarna har man arbetat med ett tydligt Tema-arbete, utifrån en ny mall som upprättats utifrån Lpfö 98/10. Förskolan har arbetat med socialt samspel och känslor, med hjälp av nya material. Dramaresan på syskonavdelningarna och Start på småbarnsavdelningarna, vilket barnen har uppskattat. Arbetet med NTA- Jämföra Mäta och Tema Vatten för förskolan, samt området för språk och matematik har prioriterats under läsåret. Handlingsplanen för språk och matematik som upprättats i samarbete med skolan har efterföljts. En handlingsplan för att öka barnens miljötänk har också upprättats och genomförs nu i verksamheten i form av Grön Flagg - Håll Sverige Rent. Målsättningen är att barnen ska få ökade kunskaper på området. Förskolan ansöker under vårterminen 2011 om att bli miljöcertifierad. Förskolan har arbetet medvetet med att utveckla pedagogernas förhållningssätt, gentemot föräldrar och barn. Se mer under Södra förskoleområdets verksamhetsmål. Under vårterminen 2011 har implementeringsarbetet gällande Lpfö -98/2010 haft högsta prioritet på enheten. Utbildningssatsningar för att hantera området har dock pågått under hela läsåret. (BRUK, ICDP, Värdegrundsarbete, Barns inflytande-modet att svara Ja, matematik, skapande verksamhet, konfliktlösning/svåra möten). Motivationsarbetet för att driva utveckling har varit påtagligt på förskolan. 4

Styrdokument Lpfö 98 (Lpfö 98/10) ligger till grund för förskolans arbete. Utöver de nationella styrdokumenten finns Avesta Kommuns Skolplan 2008-2010, samt Bildningsstyrelsens verksamhetsmål se nedan, vilka anger inriktning för förskolans arbete och målsättning. Vi redovisar även Södra förskoleområdets målsättning för förskolan, läsåret 2010/2011. SKOLPLAN 2008-2010, förskola Kunskaper och färdigheter Förskolan ska arbeta med kunskaper och färdigheter genom att lägga grunden för ett livslångt lärande tillsammans med skolan skapa en gemensam strategi för barnens utveckling senast 2009 tillsammans med grundskolan ha utarbetat en gemensam handlingsplan för barnens språk- och kunskapsutveckling utveckla varje barn utifrån dess förutsättningar och behov Kompetensutveckling Personalens kompetensutveckling är en grundförutsättning för kvaliteten i förskolan. Varje förskola ska ha en kompetensutvecklingsplan på förskole- och individnivå Trygghet/jämställdhet och respekt för individen Förskolan skall verka för att trygghet, jämställdhet och respekt uppnås Genom att varje förskola har en miljö där varje barn bemöts med förståelse, respekt och ödmjukhet förskolan årligen följer upp hur barnen upplever sin situation Delaktighet/Inflytande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter att varje barn tar ansvar för sina handlingar att varje barn får träning i konflikthantering att varje barn förstår och handlar efter demokratiska principer att varje barn deltar i olika former av samarbete och beslutsfattande att föräldrar (vårdnadshavare) ges fortlöpande information om barnets Utveckling Bildningsstyrelsens verksamhetsmål, med resultat för Hattstugans måluppfyllelse BILDNINGSSTYRELSENS VERKSAMHETSMÅL 2010-2012 FÖRSKOLA (2010) Mål: Kunskaper och färdigheter Vid utgången av år 2010 skall alla förskolor ha pedagogiska uterum. I samverkan med grundskolan skall förskolan och dagbarnvårdarna, ta fram en handlingsplan för matematik för förskolan och grundskolans yngre åldrar, som införs under 2010. Kompetensutveckling/Personal Under 2010 skall samtliga förskolor och dagbarnvårdarverksamheten genomgå fortbildning i matematik. Måluppfyllelse: Uppnått, ht 2010 Uppnått, ht 2010 / vt 2011 Uppnått, ht 2010 5

Trygghet/jämställdhet och respekt för individen Samtliga dagbarnvårdare skall genomgå en genusutbildning under år 2010. Delaktighet och inflytande Se skolplanen Särskilda utvecklingsområden Förskolan skall under 2010 ta fram en handlingsplan för att utveckla miljömedvetenheten hos barnen. Antalet tillgänglighetscertifierade förskolor skall öka så att alla kommundelar har minst två certifierade förskolor under 2010. - Uppnått/ständigt pågående utvecklingsområde Uppnått genom Grön Flagg, Uppnått i Södra förskoleområdet, Hattstugan (2010) FÖRSKOLA (2011) BILDNINGSSTYRELSENS VERKSAMHETSMÅL 2010-2012 Mål: Kunskaper och färdigheter Alla förskolor skall vara väl förberedda för att bedriva förskoleverksamhet utifrån nya läroplanen fr.o.m. höstterminen 2011. Måluppfyllelse: Implementeringsarbete pågår, plan för arbetet finns. Kompetensutveckling/Personal Andelen personal med relevant högskoleutbildning skall öka. All personal ska vara väl förtrogen med den nya skollagen och läroplanen. Har genomförts i Södra förskolområdet under vt 2011. Pågående arbete enligt implementeringsplanen. Trygghet/jämställdhet och respekt för individen Delaktighet och inflytande Särskilda utvecklingsområden Öka kulturutbudet i kommunens förskolor Antalet tillgänglighetscertifierade förskolor skall öka Förskolan deltar i aktiviteter som erbjuds. Arbete pågår. Arbete pågår Södra förskoleområdets verksamhetsmål under läsåret 2010/2011 Under vårterminen 2010, genomfördes en föräldraenkät utifrån en Kvalitetsidé som utgår från vår Pedagogiska deklaration och Verksamhetsidén, som är gällande för alla förskolor i kommunen. Resultatet beslutades om att det skulle behandlas under höstterminen 2010. Det var övergripande goda resultat som förskolan fick inom området. Utifrån resultatbilderna valde ledningen att fokusera på området förhållningssätt, då det fanns delar att utveckla, vilket även pedagogerna påtalade som ett viktigt utvecklingsområde. Alla förskolor skulle beakta enkätsvaret och följa upp dessa vid ett föräldramöte under hösten 2010. Dels med syfte att utveckla föräldrarnas möjlighet till delaktighet, dels för att utveckla personalens bemötande, i alla möten med föräldrar och barn. ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Föräldramöten med aktiviteter på området har genomförts. Utbildning i Vägledande samspel- ICDP, har dels skett på individnivå, dels under gemensamma former, för att utveckla ett medvetet och närvarande Förhållningssätt. Arbetet ska dock fortsätta på området, då det finns mer att göra. 6

2. Redovisning av hur kvalitetsarbetet bedrivits Kvalitetsarbetet på förskolan utgår från nationella mål i Lpfö 98/10, Skolplanen, Mål & Budgetdokument och Avesta kommuns Pedagogiska deklaration samt Verksamhetsidé, vilka är gällande för alla förskolor i Avesta kommun. Personalen är väl medveten om förskolans uppdrag och innebörden av strävansmål, vilket ständigt diskuteras på arbetsplatsen, vid planeringar, utbildningstillfällen och vid återkommande träffar med rektor/utvecklingsledare. Fokus ligger på att utveckla förskolans innehåll och genomförande, för att kunna erbjuda en verksamhet som skapar goda förutsättningar för barns utveckling och lärande. Våra styrdokument är tydliga med att det i förskolan är verksamhetens måluppfyllelse som skall bedömas, inte det enskilda barnet. Planeringar har utgått från Kärnprocessen och utvärderingar sker varje/varannan v. och termin. Arbetsplatsträffar och stängningsdagar har varit väl planerade, likaså individuella och gemensamma utbildningsinslag för enheterna, men också för hela Södra förskoleområdet. Alla förskolor har arbetat med att utveckla miljön, pedagogiken och det systematiska kvalitetsarbetet, för området uppföljning och utvärdering. Se bilaga. Kontinuerliga träffar med rektor har skett och planerade arbetsplatsträffar med inslag av verksamhetsutveckling, kompetensutveckling inom området matematik, värdegrundsarbete och systematiskt kvalitetsarbete. Det har funnits en dialog och delaktighet för pedagogerna. I varje pedagogiskt rum har förskolan Hattstugan synliggjort kopplingar till olika strävansmål i Läroplanen, utifrån rummens syfte och innehåll, vilket bland annat har inneburit en ökad medvetenhet för både pedagoger och föräldrar gällande förskolans uppdrag. Pedagogisk kvalitet/utvecklingsarbete Arbetsplatsträffar/stängningsdagar Arbetsplatsträffarna/stängningsdagar har varit väl planerade med fokus på verksamhetsutveckling och utbildning för personalen. Det har varit fyra riktade fortbildningsdagar, studiecirkel i matematik samt särskilda utbildningstillfällen under läsåret. Pedagogiskt forum En förskollärare från varje arbetslag har deltagit vid planerade och återkommande träffar/implementeringstillfällen, där pedagogiskt utvecklingsarbete och systematiskt kvalitetsarbete behandlats. Mötesforum Information och kommunikationsteknologi (IKT-träffar), Genusnätverk, Nätverk för specialpedagoger och Biblioteket/Inspirationstillfällen, samt samverkansmöten har pågått. Pedagogiska Målplaner Ett gemensamt arbete har pågått i Södra förskoleområdet med framtagande av ett kvalitetsverktyg i form av Pedagogiska Målplaner, med kriterier för måluppfyllelse. Arbetet grundar sig på olika områden utifrån Lpfö 98/10, se följande; Språk, matematik, normer och värden, inflytande, förskola och hem, naturvetenskap och teknik samt flerspråkighet. BRUK En självvärderingsmodell som tillhandahålls av Skolverket har tillämpas för att granska, följa upp och utvärdera området förhållningssätt utifrån två varianter. Personal - personal och personalföräldrar, för att kvalitetssäkra dialogen vid självvärderingen och med tanke på verksamhetsmålet. Vägledande samspel-icdp Vägledande samspel, har genomförts i form av gemensamma och individuella utbildningssatsningar, litteraturstudier och genom riktade aktiviteter på arbetsplatsträffar. Fokus har varit att öka kunskapen om samspelets betydelse i alla sammanhang och att utveckla pedagogernas förhållningssätt och närvaro i mötet med barn och föräldrar. De tre dialogerna utifrån ICDP synliggörs och diskuteras nu på förskolan. 7

Målplaner för rutiner I Södra förskoleområdet har vi diskuterat målplaner utifrån två perspektiv under vårterminen 2011, dels ur ett pedagogiskt perspektiv, dels ur ett praktiskt perspektiv (rutiner). Vid målplaner för rutiner på förskolan använder vi mallen som vi fått genom A-K. Söderström, konsult. BHT-Barnhälsoteam/Familjecentrum Ambitionen har varit att genomföra BHT- möten som lärande samtal, en gång per månad, vilka specialpedagogen leder. Med fokus på att utveckla och stödja pedagogerna i deras arbete. Det har också funnits möjlighet att diskutera enskilda fall, gällande behovsprövade insatser med både rektor/utvecklingsledare och specialpedagog. Samverkan med familjecentrum/bvc har utvecklats under året för hela Södra förskoleområdet, vilket delvis specialpedagogen har bidragit med. Föräldrasamverkan Pedagogerna har arbetat aktivt för att skapa goda möten med föräldrar, med avsikt att fånga upp föräldrars förväntningar och frågor om verksamheten. Personalen har berättat om barnets dag, i anslutning till dagens avslut. Veckoplaneringar, Likabehandlingsplan och Kvalitetsredovisning har varit tillgängliga för föräldrar att ta del av och även haft möjlighet att lämna synpunkter på. Ett föräldramöte med fokus på samverkan och genomgång av enkätsvar utifrån Verksamhetsidén (enkäten genomfördes under vårterminen 2010), har verkställts, under höstterminen 2010, med riktade aktiviteter för att stärka föräldrarnas delaktighet och möjligheter till inflytande. En förslagslåda finns också uppsatt på varje avdelning på förskolan. Ett föräldramöte med fokus på att förmedla innehåll, mål och intentioner i Lpfö 98/10 har genomförts under vårterminen 2011. En Fixardag, med fokus på delaktighet och att utveckla gårdens utbud och möjligheter utifrån barnens önskemål har genomförts. Förskolan har skickat hem informationsbrev till föräldrarna om verksamheten, dock i liten skala, som kan utvecklas. Alla barn har haft utvecklingssamtal utifrån det kommungemensamma dokumentet. Undersökningar/Enkäter Föräldraenkäter har genomförts på området Inskolning och Verksamhetsidén (Endast -05.or vt-11). Se bilagor. En ny och riktad enkät till femåringarna i Södra förskoleområdet har genomförts, vilken behandlat områdena trivsel, inflytande samt normer och värden, NTA-Jämföra och Mäta. Inom Södra förskoleområdet har förskolorna använt ett kvalitetsverktyg vid utvärdering av NTA. Förskolorna i Södra förskoleområdet har deltagit i en kommungemensam enkät, Mellannyckeln. Årsplan Arbetslaget har fortsatt sitt arbete utifrån Årsplanen, vilken reviderades inför höstterminens 2010. Kompetensutveckling Det finns upprättade kompetensutvecklingsplaner på individ- och gruppnivå. Se även resultat under rubriken Kompetensutveckling. Egenkontroller, upprättande av nya handlingsplaner - Smitta i förskolan - Pedagogiska måltider - Egenvård, rutiner för medicinering - Handlingsplaner för arbetsmiljöarbete - Målplaner för säkerställande av rutiner - Utflykter - Rutinpärmen har delvis blivit uppdaterad under läsåret inom olika områden 8

IT/Hemsidan Fortbildning inom data har skett på både grupp- och individnivå. Hemsidan har också utvecklats under hösten 2010 med hjälp av våra IKT-pedagoger. Uppdatering bör dock ske mer frekvent. Södra förskoleområdet har upprättat en IKT-plan och en investeringsplan för olika satsningar. Normer och värden Förskolan har följt upp och reviderat Likabehandlingsplanen vid tre arbetsplatsträffar. Inskolning Vid nya inskolningar har vi använt det kommungemensamma dokumentet för inskolningsrutiner, som framtagits vid pedagogiskt forum. Föräldraenkäter har även genomförts. Kvalitetsredovisning, framtagande Kvalitetsredovisningen utgör ett verktyg för att konkretisera vad som sker i verksamheten, måluppfyllelse och kvalitet, samt identifiera områden som bör utvecklas och fokuseras på. Våra utvecklingsområden står att läsa mer om under rubriken, fortsättning, för varje område. I huvudsak bygger redovisningen på personalens självvärdering och uppfattning av verksamhetens innehåll och genomförande, samt barn och föräldrars synpunkter, återkoppling och utvärdering, samt enkäter, som bifogas det här dokumentet. Förskolorna/arbetslagen utvärderar verksamheten vid arbetslagsmöten och på arbetsplatsträffar. Lpfö 98/10, Skolplanen, Mål & budgetdokument, och verksamhetens mål är styrdokument som ligger till grund för att få fram en resultatbild. Enkäter, Pedagogiska Målplaner och självvärdering bland annat genom BRUK, samt Kvalitetsredovisningen för 09/10 är underlag för läsårets Kvalitetsredovisning. Underlagen lämnas in till rektor och utvecklingsledare för en sammanställning. En representant från varje avdelning träffar rektor och utvecklingsledare, där den reviderade Kvalitetsredovisningen samtalas om. (Vid behov justeras planen vid det här tillfället om tillägg eller förändringar har tillkommit). Kvalitetsredovisningen går ut på remiss till arbetslag och avdelningar, där föräldrar också ges möjlighet att läsa planen och komma med sina synpunkter. Den slutgiltiga produkten sammanställs och skickas in till Bildningsförvaltning. Vid samma tillfälle läggs den också ut på Hemsidan och på avdelningarna. I år har arbetslagen har varit mer delaktiga i hela utvärderingsprocessen, än tidigare år. 3. Kunskaper och färdigheter 3.1 Måluppfyllelse Utifrån Läroplansrubrikerna i Lpfö 98/10 har vi upprättat följande Pedagogiska målplaner; Språk, Matematik, Naturvetenskap och teknik. Dessa ger en tydlig bild av verksamhetens innehåll - nulägesbeskrivning, strävansmål, verksamhetsmål, val av aktiviteter och innehåll, ansvarsfördelning, bedömningskriterier, val av dokumentation samt uppföljning. Dessutom har vi upprättat ett tillhörande uppföljningsdokument som pedagogerna har använt under vårterminen. Förskolan har vidareutvecklat de pedagogiska rummen, både ute och inne, utifrån barnens intressen och önskemål. De pedagogiska rummen har utvecklats och blivit fler. Barnen har varit delaktiga och blivit introducerade i rummen. De vet vilket utbud som finns på förskolan. Pedagogernas förhållningssätt kännetecknats av hög medvetenhet, för uppdraget. 9

Förskolan har skapat utrymme för barnen, där de kan genom lek få träna på både språk och matematiska begrepp, samt måla, skapa, klippa och klistra. Alla barn får stöttning och utmaningar utifrån ålder och mognadsnivå. Förskolans utvecklingsarbete har haft fokus på det kompetenta barnet och arbetet har gått ut på att barn ska ges möjlighet att klara av att genomföra saker på egen hand, d v s om vi ger dem verktyg som lotsar till ett eget lärande. Det är planerade samlingar med tydligt syfte och mål. Med rim, ramsor, rytmik, flanosagor, räknesagor, rörelselekar, almanackan, prepositioner, mattebegrepp och material utifrån Dramaresan/Start med syfte att medvetandegöra känslor och att öka självkänslan. Temaarbeten inom olika områden har förekommit på alla avdelningar. Barnen har haft tillgång till pedagogiska uterum och utflykter. Motorisk träning har skett i form av promenader, gymnastik och skridskor. Arbetet med Grön Flagg är ett nytt inslag för läsåret 2010/11, utifrån målsättningen med att förskolan skall utveckla barnens natur och miljökunskaper. Förskolan har även upprättat en målplan. Målet blir uppfyllt. Förskolan har utvecklat området naturvetenskap och experimenterande för barnen. Dels genom NTA-Jämföra/Mäta, dels genom det påbörjade temat Vatten. Vi har fått Nöjda föräldrar vilket framkommit genom enkäter, vid utvecklingssamtalen och på föräldramöten. Vi har fått Nöjda barn vilket framkommit vid barnsamtal, utvecklingssamtal och i den dagliga vistelsen. Barnen har utvecklat sin sociala kompetens och hjälper varandra i viss mån. 3.2 Resultat Materialet på förskolan/i de pedagogiska rummen är lättillgängligt för barnen. Rummen inbjuder till lek och aktivitet med möjlighet till utmaningar och lärande. Förskolan har synliggjort mer material för barnen och aktiviteterna har bidragit till att barnen har fått nya kunskaper (bl a om naturen). Vi kan se att barnen visar upp en förstärkt självkänsla och självförtroende i leken, vid samlingarna och vid nya utmaningar. Planerade samlingar med syfte och mål flera ggr/vecka. Innehåll av sång, rim, ramsor, rytmik, Flanosagor, räknesagor, rörelselekar, begreppsbildning utifrån lägesord. Bokstäver och siffror, samt almanackan. Barnens åsikter beaktas i högre utsträckning än tidigare gällande innehåll, utbud och planering av verksamheten som innehåll och genomförande. Barnen får motorisk träning, både fin-och grovmotorisk, utifrån spontana och planerade aktiviteter på förskolan. Barnen får sjunga och dansa utifrån önskemål. Det har således varit stödjande aktiviteter på området. Barnen möts av en stimulerande lekmiljö som ger upphov till glädje, lek och lärande. Barnen visar i huvudsak tecken på känslor som glädje, trygghet och trivsel i lek och aktivitet. 10

Utvecklingsarbetet har inneburit en ökad medvetenhet och engagemang hos pedagogerna. De har också utvecklat sitt förhållningssätt och tar ansvar för implementeringsarbetet på alla plan. Handlingsplaner för språk och matematik har upprättats för förskolan upp till år 9 i kommunen, vilka förskolan tillämpar. Vid samlingarna tränar barnen kommunikation och deltar i övningar som syftar till att stärka barnens självkänsla. Pedagogiska målplaner som förskolan upprättat är kända av pedagogerna och tillämpas. Barnen får kunskap om matematiska begrepp och möts av språkbreddning i flera sammanhang i vardagen på förskolan, men också genom NTA-arbetet. Arbetsmiljön har periodvis varit ganska krävande för både barn och pedagoger, gällande buller/hög ljudnivå. På en avdelning har det dessutom funnits svårigheter med barngruppen, vilket varit krävande på många sätt. Arbetslaget har fått olika stödjande insatser och förskolan har förändrat ett arbetssätt med rutiner och gränssättning. Planeringen har utvecklats under året och det har förts protokoll. Det har dock varit svårt ibland att få tiden att räcka till för alla områden som bör behandlas vid planeringarna. 3.3 Analys Det är viktigt att personalen visar ett starkt engagemang för sitt uppdrag och har en förståelse för vad ett förändringsarbete betyder på sikt. Utan ett starkt engagemang hade förskolan inte haft så påtagligt gott resultat gällande det utvecklingsarbete som skett. Utifrån riktade möten, lärande-samtal och olika utbildningsinsatser har vi fått medvetna pedagoger och ledare. Det har funnits tydliga målbilder för verksamheten. Personalen har skaffat sig nya kunskaper under året, genom individuella och gemensamma former, utifrån verksamhetens behov. Erfarenhet och ny kunskap har genererat kvalitet i verksamheten. En förskollärare och barnskötare har under ht -10 och vt -11 deltagit i Förskolelyftet, vilket påverkat de pedagogiska diskussionerna och reflektionerna på förskolan. Handledning av ledningen har oftast varit tillgänglig. Det finns en relativt öppen dialog i arbetslagen och ett kritiskt förhållningssätt tillämpas i arbetslagen som stöd för utveckling. Arbetet med de pedagogiska rummen har haft goda effekter på arbetsmiljön, främst gällande barnens trivsel. Se bilaga, gällande femåringar i förskolan. Barnen har fått möjlighet att stärka sin självkänsla o självförtroende utifrån förskolans utbud, planering och genomförande. Det systematiska kvalitetsarbetet har fungerat i praktiken och utgjort ett stöd på många områden. Enkäter/frågor/utvärderingsunderlag har tillämpats och legat till grund för förskolans verksamhetsutveckling. 11

3.4 Fortsättning Kompetensutveckling och handledning inom olika utvecklingsområden ska även fortsättningsvis prioriteras vid behov, för att utveckla barnens möjligheter på förskolan. Förskolan ska anamma alla Pedagogiska målplaner i området och upprätta nya Pedagogiska målplaner för området Genus och IT. Arbetet med barnens Portfolio och dokumentation ska prioriteras och utvecklas. Kunskapsutvecklingen ska förtydligas, där barnens lärprocesser ska dokumenteras och reflekteras över. Ett nytt material och arbetssätt gällande Portfolio ska påbörjas. Arbetssättet vid arbetslagsplanering ska ske metodisk med hjälp av Pedagogiska målplaner, reflektion och målplaner för grundverksamheten och dagliga rutiner. Fortsätta kvalitetsarbetet med barnsamtal/intervjuer, kreativa diskussioner och reflektioner i arbetslaget. Aktiva och kreativa arbetslagsplaneringar. Förskolan fortsätter arbetet med Grön Flagg, eventuellt med ett nytt område i fokus. Utveckling av förskolans miljö/innehållet i de pedagogiska rummen, skall fortgå. IT-området/användande ska utvecklas på förskolan och i barngruppen. Ute-verksamheten ska även fortsättningsvis prioriteras, dock i samråd med barn och föräldrar. Förskolan ska medverka till att stärka samarbete med förskoleklassernas pedagoger, för att utbyta erfarenheter som leder till en ytterligare kvalitetssäkring, åt båda håll. En enkät ska genomföras under ht 2011. 4. Kompetensutveckling Verksamhetens fortbildningsinslag är medvetet planerad utifrån våra styrdokument och finns dokumenterad i ett övergripande dokument för området. Den visar både individuella inslag och aktiviteter på gruppnivå. Mallen finns som bilaga. 4.1 Måluppfyllelse Det finns en känd dokumenterad kompetensutvecklingsplan på individ -och gruppnivå för verksamheten inom Södra förskoleområdet. Personalen har fått angett specifika önskemål utifrån verksamhetens behov och i samråd med rektor/utvecklingsledare. Fortbildning har prioriterats under läsåret, genom olika former och för all personal. Personalen har deltagit och visat engagemang i hög utsträckning för utvecklingsområden. 4.2 Resultat Kompetensutveckling/fortbildning har genomförts till viss del vid arbetslagsträffar och vid stängningsdagar. Tillgängligheten gällande litteraturutbudet har ökat på förskolorna. På individnivå har följande fortbildning genomförts: Förskolelyftet, ht 2010 på 50% ICDP-utbildning, steg 1 Temautbildning för förskolan Vatten, samt en Idé bytar träff 12

Fortbildning inom NTA-Jämföra/Mäta, och naturvetenskap (experiment) Modet att säga JA! Skapande Utveckla Kvalitetsverktyg/Implementeringsarbete Barns utsatthet Datautbildning Genus Gemensamma fortbildningstillfällen Studiecirklar i matematik, har genomförts för all personal under ht 2010. Vägledande samspel ICDP. Dels en introduktionsutbildning, dels genom litteraturstudier under ht 2010/vt 2011. Det har varit fyra stängningsdagar under läsåret. Tre stycken med fokus på verksamhetsutveckling, och en med Vägledande samspel-icdp. Ett särskilt utbildningstillfälle gällande Lekens betydelse har också genomförts i området, -Högskolan Dalarna. Nyckelpersonen/implementeringsansvarig har deltagit vid flera handledningstillfällen/ pedagogiskt forum och tillfällen för Pedagogisk deklaration tillsammans med rektor och handledare. Utbildning i värdegrundsarbete och förhållningssätt med Lärarfortbildarna och Skolverket, samt vid arbetsplatsträffar har förekommit. Specialpedagogen har varit personalen behjälplig i frågor som rör barn i behov av särskilt stöd och varit vägledare på området, vilket varit en kunskapskälla för personalen. Utbildning inom hjärt- och lungräddning har skett i arbetslagen, utifrån en Årsplan. 4.3 Analys Det är av stor vikt att personalen känner sig motiverad för fortbildningsinsatser, vilket arbetslagen på Hattstugan visat prov på. Individuella kompetensutvecklingsplaner ställer krav, men ger också personalen nya möjligheter. Personalen har tillskansat sig nya kunskaper under året, genom olika former av fortbildning, vilket syns i verksamheten. Det är viktigt att personal ges möjlighet till fortbildning, vilket rektor/ledningen ansvarar för. Det har funnits tillgång till fortbildning. Kunskap föder efterfrågan på mer kunskap. Utbildningsinsatserna har varit relevanta och kvalitetshöjande för verksamheten. 4.4 Fortsättning, stycket gäller hela Södra förskoleområdet Förstärka kunskaper inom dokumentationsområdet, observation, reflektion och självskattning. Fortsatt arbete med behovsanalyser utifrån verksamhetsbehovet. Utvecklingsområden ska identifieras och åtgärdas för att säkerställa kvaliteten på förskolan. Implementeringsarbetet med Lpfö 98/10 ska följas upp och inventeras utifrån fortbildningsbehov. Påbörja arbetet med nya underlag för Portfolio och utvecklingssamtal samt ITanvändande, med tillhörande utbildningsinsatser. Följa upp och befästa tidigare kunskaper på området Kunskap och lärande, Normer och värden samt Delaktighet och inflytande. 13

Fortsätta arbetet med att utveckla området Vägledande samspel, ICDP/förhållningssätt. Ute-pedagogik, utifrån Grön Flagg ska utvecklas. Utbildning i matematik, Mio, skall genomföras för all personal. Individuella och gemensamma Utbildningssatsningar inom IT och data ska prioriteras. Utbildning inom Brand och Hjärt- och lungräddning ska pågå och vara ett återkommande inslag på förskolan. Uppmuntring gällande litteraturstudier och andra utbildningsformer ska ske, med tydliga tidpunkter för återkopplingstillfällen. 5. Trygghet/jämställdhet och respekt för individen 5.1 Måluppfyllelse Förskolan har prioriterat arbetet med att skapa trivsel och trygghet i barngruppen och har ofta delat upp barnen i mindre grupper och ordnat olika aktiviteter som syftat till goda samspel. Värdegrundsarbetet ligger till grund för det mesta som sker på Hattstugan. Enkäter har delats ut till föräldrarna med frågor på området. Just nu ut till våra -05:or som ska vidare till Förskoleklass. Resultatbilden kan ses i bilagan. Femåringarna har också fått svara på frågor i form av en enkät ställd till barnen. Se bilaga Lekutbudet finns tillgängligt för alla barn oavsett kön. Barnen visar självtillit och självförtroende i hög utsträckning. Förskolan ska dock fortsätta det arbetet, då några barn har det lite jobbigare än andra i det sociala samspelet med andra barn. Förskolan ha fått återkoppling från föräldrar på det här området som påvisar nöjdhet. 5.2 Resultat Förskolan har glada barn som tar för sig av lek och aktiviteter. Barnen har haft bestämda platser vid maten och pedagogiska samtal har förts. Förskolan har haft tydliga rutiner för dagen vilket skapat trygghet för barnen. Barnen har tränat sig att lyssna på varandra, tränat lekregler och att ta hänsyn. Samtalen med barnen har många gånger handlat om att stärka barnens medvetande, om att alla har lika värde och är betydelsefulla, fast man kan ha olika åsikter. Arbetet på avdelningarna har dock visat olika resultat på området. Bättre och sämre. I möten med barn och föräldrar har man varit intresserad av att fånga upp känslan av tillit och ställt frågor till båda parter om trivseln på förskolan, bland annat vid utvecklingoch uppföljningssamtal samt vid föräldramöten. Återkommande lekar och vid samlingar genomförs aktiviteter som ska syfta till att stärka barnens självkänsla och respekt för sig själv och andra. När någon form av kränkning sker, agerar förskolan utifrån upprättade handlingsplaner och Likabehandlingsplanen som är känd. Arbetet med vägledande samspel och implementeringsarbetet har bidragit med hög medvetenhet och kunskap på området. 14

Det är en trygg stämning på förskolan, såväl i barngruppen som i arbetslaget. Föräldrar har påtalat nöjdhet över förskolans verksamhet och dess utvecklingsarbete. Värdegrundsarbetet fungerar i praktiken, vi agerar vid kränkningar utifrån våra rutiner. ICDP har varit/är ett stöd på det här området. 5.3 Analys På förskolan prioriteras det goda klimatet. Det finns också en Likabehandlingsplan som är väl känd för personalen. Arbetslaget känner tillit och respekt för barn och varandra. Det pågår ett aktivt värdegrundsarbete på förskolan. När det fungerar mindre bra i ett arbetslag/barngrupp så utreds problematiken. Resurser tillsätts vid behov. Barngrupperna fungerar i huvudsak väl tillsammans. Arbetsmiljön kan dock utvecklas. Det finns insikter om genusarbete hos personalen, och deltagande i genusnätverket. Förskolan behöver utveckla strategier för att undvika onödiga konflikter i barngruppen. Många barn behöver stöd på området Det finns en god struktur för grundverksamheten, med kända rutiner & handlingsplaner. Medveten och kompetent personal. Utbildningssatsningarna inom Södra förskoleområdet har varit en god hjälp för att utveckla det här området. -ICDP, Pedagogiska målplaner och ICDP. Det är betydelsefullt att satsa på relevant fortbildning. 5.4 Fortsättning Förskolan ska fortsätta utveckla områden gällande arbetsmiljö. Med fokus på att arbetsmiljön ska kännas trivsam och tillåtande. Ljudnivån ska bearbetas och åtgärdas. Arbetet med Likabehandlingsplanen ska utvecklas och prioriteras. Öppenhet och tillsägelse kan vara svårt ibland och kräver en ständig dialog mellan pedagogerna. Händelser ska noteras och Incidentrapporter ska dokumenteras och sparas inför nästa kartläggningsfas hösten 2011. Värdegrundsfrågor och konflikthantering ska prioriteras i både barn- och personalgrupper. Dialog och reflektion i arbetslaget ska tas upp vid samtliga planeringstillfällen. Arbetet med vägledande samspel ska även fortsättningsvis prioriteras i Södra förskoleområdet. 5.5 Likabehandlingsplan Förskolan har använt sig av DO s Handledning för att utforma en handlingsplan mot kränkande behandling i förskolan, samt arbetsmaterialet Hallå, Hallå (www.hallahalla.se), samt Skolverkets Nyhetsbrev och Allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. (VT 2010) 15

Likabehandlingsplanen utvärderas årligen i samband med Kvalitetsredovisningen. Under Vårterminen 2011 har vår Likabehandlingsplan reviderats och förskolorna har upprättat en kartläggning för det planerade likabehandlingsarbetet på avdelningarna. Personalen har utgått från barnens synpunkter och iakttagelser för områden att fokusera på och utveckla. Det har varit ett uppföljningstillfälle vid en arbetsplatsträff under höstterminen 2010, med diskussioner och filmvisning gällande likabehandlingsarbete Små barn stora rättigheter. (Material från Diskrimineringsombudsmannen), har varit ett stöd för framtagandet av kartläggningen, nya handlingsplaner och incidentrapporter. Kartläggningsområden som prioriterats under läsåret 2010/2011 är bl. a. utemiljön. Se plan. Likabehandlingsplanen med dess innehåll har funnits i hallen på förskolan och har varit känd för barn och föräldrar, men utifrån våra nya kunskaper på området, så ska vi involvera alla berörda parter ännu mer i fortsättningen. ICDP är och kommer att vara ett stöd för det arbetet. En uppföljning av förskolornas kartläggningsarbete ska ske i september/oktober 2011. Resultatet av våra åtgärder för att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling mäts genom våra iakttagelser, incidentrapporter, kartläggningen, och genom barnsamtal. Resultaten ska diskuteras i både barn- och personalgrupper för att ta fram nya förslag och förbättringsområden. Eventuellt sker en revidering av kartläggningsarbetet vid det tillfället, beroende på verksamhetens behov. 6. Delaktighet/Inflytande 6.1 Måluppfyllelse Förskolan har arbetat med ett aktivt förändringsarbete och tagit på sig nya glasögon i den bemärkelsen att försöka förstå hur barnen uppfattar förskolan och vad de möts av. Det finns i dag en ökad medvetenhet hos pedagogerna, gällande barnsyn och barns inflytande. Barnen har intervjuats och fått möjlighet att påverka verksamheten i relativt hög utsträckning. Även här har kunskaper om vägledande samspel/icdp varit ett stödjande inslag på området. Personalen och föräldrar bekräftar att barnens synpunkter har beaktas i hög utsträckning. 6.2 Resultat Förskolan har arbetat med rutinerna för pedagogiska måltider och anammat innebörden, vilket bidragit till en kvalitetshöjning gällande barns möjlighet att känna sig både delaktig och självständig. Barnen har vid ett flertal tillfällen i veckan varit uppdelade i mindre grupper, där samspelslek och barns talutrymme getts möjlighet till. Barnen har fått varit delaktiga i förskolans utvecklingsprocess och upprättande av pedagogiska rum. Barnen har intervjuats och bidragit med sina önskemål gällande lek, utbud och aktiviteter. Olika aktiviteter och traditionsfirande har delvis skett, där barnen har varit delaktiga i både planeringar och genomförande. Barnen har fått träna på att lösa enklare konflikter som uppstår, bland annat genom Sociala berättelser. 16

Pedagogerna har genomfört utvecklingssamtal/uppföljningssamtal, och prioriterat daglig kontakt med föräldrar. Barn och föräldrar har även fått underlag för att lämna synpunkter. Barnen framför ofta sina önskemål, gällande lekmaterial och aktiviteter. Barnen är delaktiga i ett socialt sammanhang och i samspel med barn och vuxna. Inget barn är utanför, utifrån pedagogernas upplevelse. Inget barn har heller uttryckt det. Föräldramöten har förekommit med inslag av diskussionsforum och öppen dialog. Förskolan har infört informationsbrev till föräldrarna vid specifika tillfällen med information om bland annat Temaarbeten, lek och lär-tillfällen under vårterminen 2011. Utbildningsinslagen under läsåret, som ICDP, Modet att säga Ja, Lekens betydelse och naturvetenskap har genomförts i hela området. 6.3 Analys Pedagogerna är medvetna om vikten av barns inflytande och har redskap för att hjälpa barnen att samverka med varandra. Kunskap och motivation är viktigt, för att få en förståelse för områdets betydelse. Utbildning och dialog på området har bidragit till att utveckling har skett/pågår på det här området. Det är väl investerade medel. Pedagogerna har genomfört utvecklingssamtal/uppföljningssamtal, och prioriterat daglig kontakt med föräldrar. Vägledande samspel har varit ett stöd för att kunna utveckla medvetenheten om mötets betydelse med barnet/barnet. Att en aktiv närvaro skapar nya och fler möjligheter. Utvecklingssamtalets frågor/underlag har varit lätta att tillämpa. 6.4 Fortsättning Arbetet fortgår, med fokus på att utveckla området för att öka barnens känsla av trivsel och delaktighet. Det nya arbetssättet ställer krav på förhållningssätt och dialog i arbetslag och med föräldrar, för att skapa möjligheter till att öka föräldrarnas delaktighet och inflytande. Förskolan har för avsikt att utveckla och fokusera på det här området under nästa läsår. Barnsamtal och föräldramöte planeras det för, i början på höstterminen 2011. En enkät gällande överskolningen till förskoleklass och fritidshem kommer också att genomföras under hösten 2011. Utveckling ska ske gällande samarbetet med förskoleklassen. 17

7. Tankar inför nästa läsår baserade på resultaten Förskolan Hattstugan har haft fokus på verksamhetsutveckling under läsåret 10/11, och fortsätter diskussionen gällande pedagogik, -innehåll, -genomförande, -planering och dokumentation. En arbetspärm med pedagogiskt underlag ska påbörjas. Det systematiska kvalitetsarbetet med avstämningsområden, utvärderingstillfällen och uppföljning ska vara väl kända på förskolan. Se bilaga. En ny Porfolio och underlag för utvecklingssamtal skall införas till hösten, likaså arbetet med ITanvändande, Ipads2 och Smartboard. Barn och pedagoger ska göra en utvecklingsresa tillsammans, då förskolan ska satsa på det här området. Inom naturvetenskap ska förskolans Tema Luft påbörjas på Hattstugan, tillsammans med temat Vatten. Det ska alltså ges utrymme för barns experimenterande på förskolan. Verksamhetsmålen ska finnas tydligt beskrivna i en arbetsplan för Södra förskoleområdet, likaså förskolans fortsättningar utifrån Kvalitetsredovisningen/verksamhetsberättelsen. Våra enkäter; Verksamhetsidén, Inskolningsrutiner och trivsel ska bearbetas och nya målsättningar och avstämningsperioder ska tas fram utifrån resultaten, vilket sker vid läsårsstarten i augusti 2011. Förskolan ska verka för att utveckla och bibehålla arbetsglädje, för att nå en hög måluppfyllelse på områden. De nya framtagna Pedagogiska målplanerna ska utgöra ett stöd för ett systematiskt kvalitetsarbete. Dessutom ska kompetensutveckling prioriteras, då vi vet att de är av stor betydelse för att behålla en god kvalitet på förskolan. Under kommande läsår ska förskolan ha fokus på dialogen och reflektion i arbetslagen och att befästa nya/nygamla kunskaper utifrån förskolans uppdrag. Förskolan ska utvärdera och uppdatera sin Årsplan. Den reviderade Likabehandlingsplanen ska utgöra ett levande dokument i verksamheten, med avstämningsperioder för när kartläggning och Incidentrapporter ska följas upp. Kulturutbudet på förskolan ska vi försöka utveckla och förstärka i barngrupperna. Samverkan med pedagoger i förskoleklassen ska utvecklas. Det är av stor betydelse för barnen att vi samverkar och skapar en stabil brygga mellan verksamheterna. Vi behöver en högre medvetenhet och förståelse för varandras uppdrag och verksamhet. Implementeringsarbetet ska pågå under kommande läsår, med fokus på att kvalitetssäkra mötestillfällen för reflektion och lärande för pedagogerna. Vi har ett spännande år framför oss med nya utmaningar för verksamheten. Barnen ska ges möjlighet att få möta nya miljöer och rika tillfällen för lärande! Lekens betydelse är viktig och pedagogernas förhållningssätt ska kännetecknas av hög närvaro och en påtaglig medvetenhet om uppdraget. Vi ska möta våra barn som kompetenta barn. Barn vill och kan mycket och ska också ges möjlighet att klara av saker självständigt, eftersom vi tror det skapar goda förutsättningar för en ökad självkänsla hos var och en. 18