Kvalitetsredovisning

Transkript

1 Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2010/2011 Förskolan Törnrosa Resultatenhetschef: Bengt Albertsson Rektor: Karin Vestman Utvecklingsledare: Maria Hag

2 Innehållsförteckning Kvalitetsredovisning och verksamhetsberättelse, Törnrosa, läsåret 2010/2011 Sid nr 1. Sammanfattning Presentation av enheten Enhetens pedagogiska prioriteringar 4 2. Redovisning hur kvalitetsarbetet bedrivits 7 3. Kunskaper och färdigheter Måluppfyllelse Resultat Analys Fortsättning Kompetensutveckling Måluppfyllelse Resultat Analys Fortsättning Trygghet/jämställdhet och respekt för individen Måluppfyllelse Resultat Analys Fortsättning Likabehandling Delaktighet/Inflytande Måluppfyllelse Resultat Analys Fortsättning Tankar inför nästa läsår baserad på resultaten 17 2

3 Sammanfattning 1.1 Presentation av enheten Förskolan Törnrosa är en singelavdelning med utvidgad syskongrupp 1-5 (6) år, vilken ingår i Södra förskoleområdet. Se följande organisationsbild över läsåret 2010/2011. Resultatenhetschef, Bengt Albertsson Förskolan Gullvivan, 1 avd (3,0 tj.) Läsår 10/12 4 Förskollärare 1 Barnskötare Rektor, Karin Vestman Vik. Utvecklingsledare, Maria Hag Vik. Specialpedagog, Kristina Eriksson Assistent, Maud Granberg Förskolan Igelkotten, 4 avd (tj13) (14,75 tj 10/11, pga resurs, bsk) 10 Förskollärare 7 Barnskötare Förskolan Törnrosa, 1 avd. (3,0 tj.) (4,0 tj 10/11, pga resurs, bsk) 1 Förskollärare 2 Barnskötare Förskolan Tummelisa, 1 avd. (4,0 tj.) 1 Barnskötare 2 Förskollärare 1 Fritidspedagog Förskolan Hattstugan, 4 avd. (13 tj.) (13,5 tj. 10/11, pga resurs) 9 Förskollärare 6 Barnskötare Familjedaghem, Skogsbo, 4 grupper 16 Dagbarnvårdare (14 st 10/11) Krylbo, 1 grupp, 3 Dbv. Under läsåret 2010/2011 har vi haft förändringar i ledningsstrukturen. Maria Hag har vikarierat som utvecklingsledare för Doris Staffans och Kristina Eriksson, specialpedagog, har vikarierat för Yvonne Nygård. Avdelning Riktlinjer, barnantal Tillsatta platser Flickor Pojkar 1-6 år ,75 tillsatta platser år ,75 tillsatta platser Barn under tre år, räknas som 1½ barn. Barn som har en föräldraledighetsplats räknas inneha 0,5 plats, samma gäller även för barn som endast har Allmän förskola. Grundbemanning, riktlinjer för personal på avdelningen Måluppfyllelse Utvidgad syskongrupp 3,0 Uppnått Personalstatistik Förskollärare Barnskötare Resurs 1,0 2,0 VT-11 1,0 Arbetslaget är intakt sedan läsåret 09/10. En resursperson har även funnits på förskolan för ett barn under vt-11. Förskolan Törnrosa är inrymd i en lägenhet en trappa upp i ett hyreshus. Lokalerna är inte riktigt ändamålsenliga för verksamheten, men fungerar. Personalrum och kontor saknas, men i köket har man avskärmat en sida för kontorsgöromål. Ett handfat har installerats pga av gällande riktlinjer för ett godkänt miljöarbete. Gården fungerar bra. Ett nytt staket, gungor och sandlåda har färdigställts under läsåret, vilket var förskolans intention för läsåret 2010/2011. Kodlås har också installerats och tagits i bruk under vårterminen 2011, utifrån kommunala säkerhetsmål. 3

4 Förskolan får tillagad lunch från Skogsbo skola, vilken transporteras till förskolan. Tillagning av frukost och mellanmål, samt matbeställningar, ombesörjer förskolan själv, vilket tar mycket tid av verksamheten. Rektor har regelbunden kontakt med förskolan Törnrosa. Arbetsmiljöfrågor, information och förskolans pedagogiska målsättningar/utvecklingsfrågor diskuteras kontinuerligt. Förskolan har också möjlighet att få övergripande information från olika förvaltningar och ledning genom Intranätet, som fungerar väl i nuläge. Datautrustningen har fått en översyn. Veckomöten/måndagsmöten genomförs tillsammans med förskolorna i Skogsbo på rektors expedition. Under vårterminen 2011 har nyckelpersoner för implementeringsarbetet deltagit. Arbetsplatsträffar sker en gång per månad, i huvudsak tillsammans med förskolan Tummelisa och Hattstugan. Under vårterminen 2011 har arbetsplatsträffar genomförts under gemensamma former för hela Södra förskoleområdet. Dels pga av en stor satsning gällande pedagogisk utveckling/systematiskt kvalitetsarbete, vilket varit angeläget för alla områden, dels pga gemensamma utbildningsinsatser. Ett mål har också varit att stärka samarbetet i området. 1.2 Enhetens pedagogiska prioriteringar Förskolan har under läsåret 2010/11 haft fokus på att vidareutveckla de pedagogiska rummen (med tyngdpunkt på uterummet) och att bemöta barnen med en mer medveten barnsyn än tidigare. Barnen har haft stort inflytande på verksamheten, då deras åsikter och önskemål varit vägledande vid upprättande av de pedagogiska rummen (innehåll), lekutbudet i vardagen och utmaningar. Föräldrar har också haft inflytande och varit involverade i det arbetet. Det har varit ett flertal pedagogiska diskussioner och reflektioner i olika sammanhang på förskolan, vilket kan ses som en form av processlärande. Nya rutiner och Pedagogiska Målplaner har upprättats och fokus har ställts på att utveckla barnens samlingar, utifrån en mer medveten planering gällande innehåll och syfte. (språk, matematik, sagor, stärkande övningar för självkänslan, osv). Arbetet med NTA, språk och matematik har prioriterats under läsåret. Likaså den pedagogiska uteverksamheten, med Knopp, Knytte, Vilse och skridsko-aktivitet. En handlingsplan för att öka barnens miljötänk har upprättats och genomförs i verksamheten i form av Grön Flagg - Håll Sverige Rent. Målsättningen med arbetet är att förskolan ska öka barnens möjligheter att få kunskaper inom området natur och miljö. Förskolan ska även ansöka om att bli miljöcertifierad. Under vårterminen 2011 har implementeringsarbetet gällande Lpfö -98/2010 haft högsta prioritet på enheten. Utbildningssatsningar för att hantera området har pågått under hela läsåret. Handlingsplanen för språk och matematik som upprättats i samarbete med skolan har efterföljts. Förskolan har arbetet medvetet med att utveckla pedagogernas förhållningssätt, gentemot föräldrar och barn. Se mer under Södra förskoleområdets verksamhetsmål. Samarbetet med Tummelisa har varit mer begränsat under läsåret 2010/2011, dels pga barngruppernas sammansättning, dels utifrån förskolornas olika prioriteringar. Traditionsfirande aktiviteter och planeringstillfällen har dock samordnats. Styrdokument Lpfö 98 (Lpfö 98/10) ligger till grund för förskolans arbete. Utöver de nationella styrdokumenten finns Avesta Kommuns Skolplan , samt Bildningsstyrelsens verksamhetsmål se nedan, vilka anger inriktning för förskolans arbete och målsättning. Vi redovisar även Södra förskoleområdets målsättning för förskolan, läsåret 2010/

5 SKOLPLAN , förskola Kunskaper och färdigheter Förskolan ska arbeta med kunskaper och färdigheter genom att lägga grunden för ett livslångt lärande tillsammans med skolan skapa en gemensam strategi för barnens utveckling senast 2009 tillsammans med grundskolan ha utarbetat en gemensam handlingsplan för barnens språk- och kunskapsutveckling utveckla varje barn utifrån dess förutsättningar och behov Kompetensutveckling Personalens kompetensutveckling är en grundförutsättning för kvaliteten i förskolan. Varje förskola ska ha en kompetensutvecklingsplan på förskole- och individnivå Trygghet/jämställdhet och respekt för individen Förskolan skall verka för att trygghet, jämställdhet och respekt uppnås Genom att varje förskola har en miljö där varje barn bemöts med förståelse, respekt och ödmjukhet förskolan årligen följer upp hur barnen upplever sin situation Delaktighet/Inflytande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter att varje barn tar ansvar för sina handlingar att varje barn får träning i konflikthantering att varje barn förstår och handlar efter demokratiska principer att varje barn deltar i olika former av samarbete och beslutsfattande att föräldrar (vårdnadshavare) ges fortlöpande information om barnets Utveckling Bildningsstyrelsens verksamhetsmål, med resultat för Törnrosas måluppfyllelse BILDNINGSSTYRELSENS VERKSAMHETSMÅL FÖRSKOLA (2010) Mål: Kunskaper och färdigheter Vid utgången av år 2010 skall alla förskolor ha pedagogiska uterum. I samverkan med grundskolan skall förskolan och dagbarnvårdarna, ta fram en handlingsplan för matematik för förskolan och grundskolans yngre åldrar, som införs under Kompetensutveckling/Personal Under 2010 skall samtliga förskolor och dagbarnvårdarverksamheten genomgå fortbildning i matematik. Trygghet/jämställdhet och respekt för individen Samtliga dagbarnvårdare skall genomgå en genusutbildning under år Måluppfyllelse: Uppnått, ht 2010 Uppnått, ht 2010 / vt 2011 Uppnått, ht Delaktighet och inflytande 5

6 Se skolplanen Särskilda utvecklingsområden Förskolan skall under 2010 ta fram en handlingsplan för att utveckla miljömedvetenheten hos barnen. Antalet tillgänglighetscertifierade förskolor skall öka så att alla kommundelar har minst två certifierade förskolor under Uppnått/ständigt pågående utvecklingsområde Uppnått genom Grön Flagg, Friluftsfrämjandet -Knopp, Knytte och Vilse Uppnått i Södra förskoleområdet, Hattstugan. Igelkotten är certifierad sedan tidigare. FÖRSKOLA (2011) BILDNINGSSTYRELSENS VERKSAMHETSMÅL Mål: Kunskaper och färdigheter Alla förskolor skall vara väl förberedda för att bedriva förskoleverksamhet utifrån nya läroplanen fr.o.m. höstterminen Måluppfyllelse: Implementeringsarbete pågår, plan för arbetet finns. Kompetensutveckling/Personal Andelen personal med relevant högskoleutbildning skall öka. All personal ska vara väl förtrogen med den nya skollagen och läroplanen. Har genomförts i Södra förskolområdet under vt Pågående arbete enligt implementeringsplanen. Trygghet/jämställdhet och respekt för individen Delaktighet och inflytande Särskilda utvecklingsområden Öka kulturutbudet i kommunens förskolor Antalet tillgänglighetscertifierade förskolor skall öka Förskolan deltar i aktiviteter som erbjuds. Arbete pågår. Arbete pågår Södra förskoleområdets verksamhetsmål under läsåret 2010/2011 Under vårterminen 2010, genomfördes en föräldraenkät utifrån en Kvalitetsidé som utgår från vår Pedagogiska deklaration och Verksamhetsidén, som är gällande för alla förskolor i kommunen. Resultatet beslutades om att det skulle behandlas under höstterminen Det var övergripande goda resultat som förskolan fick inom området. Utifrån resultatbilderna valde ledningen att fokusera på området förhållningssätt, då det fanns delar att utveckla, vilket även pedagogerna påtalade som ett viktigt utvecklingsområde. Alla förskolor skulle beakta enkätsvaret och följa upp dessa vid ett föräldramöte under hösten Dels med syfte att utveckla föräldrarnas möjlighet till delaktighet, dels för att utveckla personalens bemötande, i alla möten med föräldrar och barn Föräldramöten med aktiviteter på området har genomförts. Utbildning i Vägledande samspel- ICDP, har dels skett på individnivå, dels under gemensamma former, för att utveckla ett medvetet och närvarande Förhållningssätt. Arbetet ska dock fortsätta på området, då det finns mer att göra. 6

7 2. Redovisning av hur kvalitetsarbetet bedrivits Kvalitetsarbetet på förskolan utgår från nationella mål i Lpfö 98 (Lpfö 98/10), Skolplanen, Mål & Budgetdokument och den Pedagogiska deklarationen samt Verksamhetsidén, vilka är gällande för alla förskolor i Avesta kommun. Personalen är väl medveten om förskolans uppdrag och innebörden av strävansmål, vilket ständigt diskuteras på arbetsplatsen, vid planeringar, utbildningstillfällen och vid återkommande träffar med rektor/utvecklingsledare. Fokus ligger på att utveckla förskolans innehåll och genomförande, för att kunna erbjuda en verksamhet som skapar goda förutsättningar för barns utveckling och lärande. Då det i förskolan är verksamhetens måluppfyllelse som skall bedömas, inte det enskilda barnet. Ett förstärkt arbetslagsarbete, med fokus på pedagogiskt frågor har pågått under vt 2011 och pågår. Arbetsplatsträffar och stängningsdagar har varit väl planerade, likaså individuella och gemensamma utbildningsinslag för enheterna, men också för hela Södra förskoleområdet. Alla förskolor har arbetat med att utveckla miljön, pedagogiken och det systematiska kvalitetsarbetet, för området uppföljning och utvärdering. Se bilaga. I varje pedagogiskt rum har förskolan Törnrosa synliggjort kopplingar till olika strävansmål i Läroplanen, utifrån rummens syfte och innehåll, vilket bland annat har inneburit en ökad medvetenhet för både pedagoger och föräldrar gällande förskolans uppdrag. Arbetslaget har fört protokoll varje vecka vid planeringar, som även skickats till rektor och utvecklingsledare för kännedom. Planeringen har utvecklats under året. Pedagogisk kvalitet/utvecklingsarbete Arbetsplatsträffar/stängningsdagar Arbetsplatsträffarna/stängningsdagar har varit väl planerade med fokus på verksamhetsutveckling och utbildning för personalen. Det har varit fyra riktade fortbildningsdagar, studiecirkel i matematik samt särskilda utbildningstillfällen under läsåret. Pedagogiskt forum En förskollärare från varje arbetslag har deltagit vid planerade och återkommande träffar/implementeringstillfällen, där pedagogiskt utvecklingsarbete och systematiskt kvalitetsarbete behandlats, gällande Lpfö-98/10. Mötesforum Olika mötesforum har upprättats/utvecklats gällande kontinuitet och innehåll, där lärande samtal och reflektion varit kännetecknande för dialogen. (ICDP, Implmentering mf.) Pedagogiska Målplaner Ett gemensamt arbete har pågått i Södra förskoleområdet med framtagande av ett kvalitetsverktyg i form av Pedagogiska Målplaner, med kriterier för måluppfyllelse. Arbetet grundar sig på olika områden utifrån Lpfö 98/10; Språk, matematik, normer och värden, inflytande, förskola och hem, naturvetenskap och teknik samt flerspråkighet. BRUK En självvärderingsmodell som tillhandahålls av Skolverket har tillämpas för att granska, följa upp och utvärdera området förhållningssätt utifrån två varianter. Personal - personal och personalföräldrar, för att kvalitetssäkra dialogen vid självvärderingen och med tanke på verksamhetsmålet. Vägledande samspel-icdp Vägledande samspel, har genomförts i form av gemensamma och individuella utbildningssatsningar, litteraturstudier och genom riktade aktiviteter på arbetsplatsträffar. Fokus har varit att öka kunskapen om samspelets betydelse i alla sammanhang och att utveckla pedagogernas förhållningssätt och närvaro i mötet med barn och föräldrar. De tre dialogerna utifrån ICDP synliggörs och diskuteras nu på förskolan. 7

8 Målplaner för rutiner I Södra förskoleområdet har vi diskuterat målplaner utifrån två perspektiv under vårterminen 2011, dels ur ett pedagogiskt perspektiv, dels ur ett praktiskt perspektiv (rutiner). Vid målplaner för rutiner på förskolan använder vi den kommungemensamma mallen. BHT-Barnhälsoteam Ambitionen har varit att genomföra BHT- möten som lärande samtal, en gång per månad. Detta med fokus på att utveckla och stödja pedagogerna i deras arbete. Det har också funnits möjlighet att diskutera enskilda fall, gällande behovsprövade insatser med både rektor/utvecklingsledare och specialpedagog. Föräldrasamverkan Pedagogerna har arbetat aktivt för att skapa goda möten med föräldrar, med avsikt att fånga upp föräldrars förväntningar och frågor om verksamheten. Personalen har berättat om barnets dag, i anslutning till dagens avslut. Veckoplaneringar, Likabehandlingsplan och Kvalitetsredovisning har varit tillgängliga för föräldrar att ta del av och även haft möjlighet att lämna synpunkter på. Ett föräldramöte med fokus på samverkan och genomgång av enkätsvar utifrån Verksamhetsidén som genomfördes under vårterminen 2010, har genomförts under höstterminen Med riktade aktiviteter för att stärka föräldrarnas delaktighet och möjligheter till inflytande. En förslagslåda finns också uppsatt på förskolan. Ett föräldramöte med fokus på att förmedla innehåll, mål och intentioner i Lpfö 98/10 har genomförts under vårterminen En Fixardag /tillfällen, med fokus på delaktighet och att utveckla gårdens utbud och möjligheter utifrån barnens önskemål har genomförts. Förskolan har även påbörjat ett arbete med månadsbrev till föräldrarna. Alla barn har haft utvecklingssamtal utifrån det kommungemensamma dokumentet. Undersökningar/Enkäter Föräldraenkäter har genomförts på området Inskolning och Verksamhetsidén (endast -05.or vt-11). Se bilagor. En ny och riktad enkät till femåringarna i Södra förskoleområdet har genomförts, vilken behandlat områdena trivsel, inflytande samt normer och värden, NTA. Inom Södra förskoleområdet har förskolorna använt ett kvalitetsverktyg vid utvärdering av NTA. Förskolorna i Södra förskoleområdet har deltagit i en kommungemensam enkät, Mellannyckeln. Årsplan Arbetslaget har fortsatt sitt arbete utifrån Årsplanen, vilken reviderades inför höstterminens Kompetensutveckling Det finns upprättade kompetensutvecklingsplaner på individ- och gruppnivå. Se även resultat under rubriken Kompetensutveckling. Egenkontroller, upprättande av handlingsplaner -Smitta i förskolan -Pedagogiska måltider -Egenvård, rutiner för medicinering -Målplaner för säkerställande av rutiner -Handlingsplaner för arbetsmiljöarbete, med en årsplan för skyddsronder bl a för brandsäkerheten och inslag för när Hjärt- och lungräddning/fortbildning ska ske i arbetslaget -Utflykter 8

9 -Brandskydd IT/Hemsidan Fortbildning inom data har skett på både grupp- och individnivå. Hemsidan har också utvecklats med hjälp av våra IKT-pedagoger, Marianne och Anna har hjälps åt med Törnrosas hemsida. Förskolan har upprättat en IKT-plan och en investeringsplan för Södra förskoleområdet. Normer och värden Förskolan har följt upp och reviderat Likabehandlingsplanen vid tre arbetsplatsträffar. Inskolning Vid nya inskolningar har vi använt det kommungemensamma dokumentet för inskolningsrutiner, som framtagits vid pedagogiskt forum. Föräldraenkäter har även genomförts. Se bilaga. Kvalitetsredovisning, framtagande Kvalitetsredovisningen utgör ett verktyg för att konkretisera vad som sker i verksamheten, måluppfyllelse och kvalitet, samt identifiera områden som bör utvecklas och fokuseras på. Våra utvecklingsområden står att läsa mer om under rubriken, fortsättning, för varje område. I huvudsak bygger redovisningen på personalens självvärdering och uppfattning av verksamhetens innehåll och genomförande, samt barn och föräldrars synpunkter, återkoppling och utvärdering bland annat utifrån en mål och resultatmodell, samt enkäter, som bifogas det här dokumentet. Förskolorna/arbetslagen utvärderar verksamheten vid arbetslagsmöten och på arbetsplatsträffar. Lpfö 98, Skolplanen, Mål & budgetdokument, och verksamhetens mål är styrdokument som ligger till grund för att få fram en resultatbild. Enkäter, Pedagogiska Målplaner och självvärdering bland annat genom BRUK, Kvalitetsredovisningen för 09/10 utgör också underlag för läsårets Kvalitetsredovisning. Underlagen lämnas in till rektor och utvecklingsledare för en sammanställning. En representant från varje avdelning träffar rektor och utvecklingsledare, där den reviderade Kvalitetsredovisningen samtalas om. (Vid behov justeras planen vid det här tillfället om tillägg eller förändringar har tillkommit). Kvalitetsredovisningen går ut på remiss till arbetslag och avdelningar, där föräldrar också ges möjlighet att läsa planen och komma med sina synpunkter. Den slutgiltiga produkten sammanställs och skickas in till Bildningsförvaltning. Vid samma tillfälle läggs den också ut på Hemsidan och på avdelningarna. Kvalitetsredovisningen utgör vid det här tillfället ett underlag för framtagande av en lokal arbetsplan för Södra förskoleområdet, juni-augusti. 3. Kunskaper och färdigheter 3.1 Måluppfyllelse Utifrån Läroplansrubrikerna i Lpfö 98/10, har vi upprättat Pedagogiska Målplaner för följande områden: Språk, Matematik, Naturvetenskap och teknik. Dessa ger en tydlig bild av verksamhetens innehåll - nulägesbeskrivning, strävansmål, verksamhetsmål, val av aktiviteter och innehåll, ansvarsfördelning, bedömningskriterier, val av dokumentation samt uppföljning. Dessutom har vi upprättat ett tillhörande dokument för uppföljning/utvärdering, vilket pedagogerna har använt under vårterminen. Utvärderingen sker utifrån är en mål- och resultatmodell, vilken bygger på självvärdering. 9

10 Förskolan har vidareutvecklat de pedagogiska rummen, både ute och inne, utifrån barnens intressen och önskemål. De pedagogiska rummen har utvecklats och blivit fler. Pedagogernas förhållningssätt kännetecknats av hög medvetenhet, för uppdraget. Förskolans utvecklingsarbete har haft fokus på det kompetenta barnet och arbetet har gått ut på att barn ska ges möjlighet att klara av att genomföra saker på egen hand, d v s om vi ger dem verktyg som lotsar till ett eget lärande. Vi har bland annat haft en apa Nickan som har varit nyfiken och ställt frågor till barnen, vilka de ska sedan ska utforska, (frågorna har varit utifrån barnens ålder och mognadsnivå). Barnens utevistelse har haft inslag av skridskor, Knopp, Knytte och Vilse samt Miljöpromenader, (bl a lämnat till återvinning och träffat Skräplisa). Där motorik och förståelse för vår natur och närmiljö har utvecklats och samtalats om varje vecka. Arbetet med Grön Flagg är ett nytt inslag för läsåret 2010/11, utifrån målsättningen med att förskolan skall utveckla barnens kunskaper på området miljö. Målet blir uppfyllt. Förskolan erbjuder barnen möjligheter till en god utveckling i hög utsträckning. Det finns en Atelje som också kan ses som ett Språkrum där barnen genom lek får träna på både språk och matematiska begrepp, rita, måla, arbeta med olika former, sy, klippa, klistra och experimentera. Naturmaterial och returmaterial finns och används på förskolan. Tecken som stöd har barnen också fått tillgång till i vardagen. Förskolan har utvecklat området naturvetenskap för barnen. Dels genom NTA-arbetet, dels genom det påbörjade temat Vatten, som bygger på mycket experimenterande. Vi har nöjda föräldrar; vilket framkommit genom enkäter, vid utvecklingssamtalen och på föräldramöten. Månadsbrevet har kommenterats positivt. Vi har nöjda barn; vilket framkommit vid barnsamtal, utvecklingssamtal och i den dagliga vistelsen. Barnen har utvecklat sin sociala kompetens och hjälper varandra, de visar även mod för att våga uppträda och tala inför andra i hög utsräckning. 3.2 Resultat Materialet på förskolan/i de pedagogiska rummen är lättillgängligt för barnen. Rummen inbjuder till lek och aktivitet med möjlighet till utmaningar och lärande. Förskolan har synliggjort mer material för barnen och aktiviteterna har bidragit till att barnen har fått nya kunskaper (bl a om naturen). Vi kan se att barnen visar upp en förstärkt självkänsla och självförtroende i leken, vid samlingarna och vid nya utmaningar. Barnen ser och når fler leksaker/aktiviteter idag än tidigare, bland annat genom tydliga aktivitetslådor med skyltar på innehållet i kuben. Barnen har varit delaktiga och blivit introducerade i rummen. De vet vilket utbud som finns på förskolan att leka med. Planerade samlingar med syfte och mål sker flera ggr/vecka. Innehåll av sång, rim, ramsor, rytmik, Flanosagor, räknesagor, rörelselekar, begreppsbildning utifrån lägesord, bokstäver och siffror och almanackan samt Tankesmedja, där barnen får ge olika uttryck för sina tankar och känslor, bl a med hjälp av olika känslodockor (Mini-Mello). Barnens åsikter har beaktas i högre utsträckning än tidigare gällande innehåll, utbud och planering av verksamheten som innehåll och genomförande. 10

11 Barnen har fått motorisk träning, både fin-och grovmotorisk, utifrån spontana och planerade aktiviteter på förskolan. Skogsvistelser, skridskor, och pyssel har varit ett stöd. Barnen möts av en stimulerande lekmiljö som ger upphov till glädje, lek och lärande. Barnen visar tydliga tecken på känslor som glädje, trygghet och trivsel i lek och aktivitet. Utvecklingsarbetet har inneburit en ökad medvetenhet och engagemang hos pedagogerna. De har också utvecklat sitt förhållningssätt och tar ansvar för implementeringsarbetet på alla plan. Handlingsplaner för språk och matematik har upprättats för förskolan upp till år 9 i kommunen, vilka förskolan tillämpar. Barnen har fått uppträda till musik med sina handgjorda Mini Mello Dockor. Musiken och dockorna gjorda efter inspiration från Sveriges Melodifestival Vid samlingarna har barnen tränat kommunikation och deltagit i övningar som syftar till att stärka barnens självkänsla. Pedagogiska målplaner som förskolan upprättat är kända av pedagogerna och tillämpas. Barnen har fått kunskap om matematiska begrepp och möts av språkbreddning och matematik i flera sammanhang i vardagen på förskolan, men också genom NTA-arbetet. 3.2 Analys Det är viktigt att personalen visar ett starkt engagemang för sitt uppdrag och har en förståelse för vad ett förändringsarbete betyder på sikt. Utan ett starkt engagemang hade förskolan inte haft så påtagligt gott resultat gällande det utvecklingsarbete som skett. Utifrån riktade möten, lärande samtal och olika utbildningsinsatser har vi fått medvetna pedagoger och ledare. Det har funnits tydliga målbilder för verksamheten. Personalen har skaffat sig nya kunskaper under året, genom individuell- och gemensam fortbildning som har legat i linje med verksamhetens behov. Erfarenhet och ny kunskap har genererat kvalitet i verksamheten. En Förskollärare i arbetslaget har under ht -10 och vt -11 deltagit i Förskolelyftet, vilket påverkat de pedagogiska diskussionerna och reflektionerna på förskolan. Planeringarna har varit mer strukturerade än tidigare med fokus på verksamhetsutveckling. (Teorin för Kärnprocessen har varit ett stöd som påverkat dialogen i arbetslaget). Handledning/stöd av rektor/utvecklingsledare har funnits tillgänglig. Det råder en god arbetsmiljö på förskolan, vilket påverkat motivationen och trivsel i arbetslaget, vilket också genomsyras i barngruppen. Det finns en öppen dialog i arbetslaget och ett kritiskt förhållningssätt tillämpas i arbetslaget som stöd för utveckling. Arbetet med de pedagogiska rummen har haft goda effekter på arbetsmiljön. Ljudnivån är lägre och leken är mer harmonisk bland barnen. Barnen har fått möjlighet att stärka sin självkänsla och självförtroende utifrån förskolans utbud, planering och genomförande. Pedagogerna är medvetna om betydelsen av kompetensutveckling och belyser sina behov. 11

12 Det systematiska kvalitetsarbetet har fungerat i praktiken och utgjort ett stöd på många områden. Enkäter/frågor/utvärderingsunderlag har tillämpats och legat till grund för förskolan verksamhetsutveckling. 3.4 Fortsättning Kompetensutveckling och handledning inom olika utvecklingsområden ska även fortsättningsvis prioriteras, för att utveckla barnens möjligheter till lärande på förskolan. Förskolan ska anamma alla Pedagogiska Målplaner i området och även upprätta Pedagogiska Målplaner för området Genus och IT. Arbetet med barnens Portfolio och dokumentation ska prioriteras och utvecklas. Kunskapsutvecklingen ska förtydligas. Nytt material gällande Portfolio är påbörjat. Arbetssättet vid arbetslagsplanering ska ske metodisk med hjälp av Pedagogisk dokumentation och reflektion samt målplaner för grundverksamheten/dagliga rutiner. Fortsätta kvalitetsarbetet med barnsamtal/intervjuer, kreativa diskussioner och reflektioner i arbetslaget. Aktiva och kreativa arbetslagsplaneringar. Förskolan fortsätter arbetet med Grön Flagg, eventuellt med ett nytt område i fokus. Utveckling av förskolans miljö/innehållet i de pedagogiska rummen, med fokus på alla åldrar. Ute-verksamheten ska även fortsättningsvis prioriteras, i samråd med barn och föräldrar. Förskolan ska planera för att få istider varje vecka under vintertid vid Klockarskolan. Förskolan ska stärka samarbete med förskoleklassernas pedagoger, för att utbyta erfarenheter som leder till en ytterligare kvalitetssäkring, åt båda håll. En enkätundersökning ska även ske under höstterminen Kompetensutveckling Verksamhetens fortbildningsinslag är medvetet planerad utifrån styrdokumenten och finns dokumenterad i ett övergripande dokument för området. Den visar både individuella inslag och aktiviteter som skett/ska ske på individ- och gruppnivå. Se bilaga. 4.1 Måluppfyllelse Det finns en känd dokumenterad kompetensutvecklingsplan på individ -och gruppnivå för verksamheten inom Södra förskoleområdet. Personalen har fått angett specifika önskemål utifrån verksamhetens behov och i samråd med rektor/utvecklingsledare. Fortbildning har prioriterats under läsåret för all personal, vilket skett genom studiecirkel, riktade utbildningstillfällen, litteratur och insatser från Högskolan. Personalen har deltagit och visar engagemang i hög utsträckning för verksamhetsutveckling. 4.2 Resultat Kompetensutveckling har genomförts på arbetslagsträffar vid riktade utbildningstillfällen. 12

13 På individnivå har följande fortbildning genomförts Förskolelyftet, ht 2010 på 50% ICDP-utbildning, steg 1 Temautbildning för förskolan Vatten, samt en Idé bytar träff Fortbildning inom NTA Datautbildning En förskollärare har genomgått utbildning på området Genus och deltar också i nätverksträffar. Utbildningstillfällen i Friluftsfrämjandets regi/gerd Strandberg. Delar av personalen har fått utbildning i Knopp, Knytte, Vilse. Utbildning inom Brand (Brandskyddsombudet) Gemensamma fortbildningstillfällen Studiecirklar i matematik, har genomförts för all personal under ht Vägledande samspel - ICDP, dels en introduktionsutbildning, dels genom litteraturstudier under ht Det har varit fyra stängningsdagar under läsåret. Tre stycken med fokus på verksamhetsutveckling, och en med Vägledande samspel-icdp. Ett särskilt utbildningstillfälle gällande Lekens betydelse har genomförts i området. -Högskolan Dalarna. Föreläsning via Högskolan, har erbjudits i matematik och lekens betydelse Nyckelpersonen/implementeringsansvarig har deltagit vid flera handledningstillfällen vid pedagogiskt forum/pedagogisk deklarationstillfälle, tillsammans med rektor och handledare. Utbildning i värdegrundsarbete och förhållningssätt med Lärarfortbildarna och Skolverket, samt vid arbetsplatsträffar har förekommit. Specialpedagogen har varit personalen behjälplig i frågor som rör barn med behov av särskilt stöd och varit vägledare på området, som varit en kunskapskälla för personalen. Utbildning inom hjärt -och lungräddning har skett i arbetslaget, utifrån en Årsplan. Det finns fortfarande mer fortbildningsbehov, för att utveckla nya kunskaper inom olika områden. 4.3 Analys Det är av stor vikt att personalen känner sig motiverad för fortbildningsinsatser, vilket arbetslaget på Törnrosa visat prov på. Individuella kompetensutvecklingsplaner ställer krav, men ger också personalen nya möjligheter. Personalen har tillskansat sig nya kunskaper under året, genom olika former av fortbildning. Det är viktigt att personal ges möjlighet till fortbildning, vilket rektor/ledningen ansvarar för. Det har funnits tillgång till fortbildning på flera områden. Utbildningsinsatserna har varit relevanta och kvalitetshöjande för verksamheten. 4.4 Fortsättning Förstärka kunskaperna inom dokumentationsområdet, observation, reflektion och självvärdering, vilket ska ske inom hela Södra förskoleområdet. Fortsatt arbete med behovsanalyser utifrån verksamhetsbehovet ska ske. Utvecklingsområden ska identifieras och åtgärdas för att säkerställa kvaliteten på förskolan. Implementeringsarbetet med Lpfö 98/10 ska följas upp och inventeras utifrån fortbildningsbehov. Pedagogernas arbetssätt ska utvecklas för att utveckla miljön och innehållet i verksamheten. 13

14 Påbörja arbete med nya underlag för Portfolio och Utvecklingssamtal, ev utbildning. Följa upp och befästa tidigare kunskaper på området Kunskap och lärande, normer och värden samt delaktighet och inflytande. Fortsätta arbetet med att utveckla området Vägledande samspel, ICDP/förhållningssätt. Utepedagogik utifrån Gerd Strandbergs koncept, och Grön Flagg ska utvecklas. Utbildning i matematik - Mio, ska planeras och genomföras för all personal inom Södra förskoleområdet. Utbildningssatsningar inom IT och data, ev ska PIM 2 initieras. Utbildning inom Brand och Hjärt -och lungräddning ska pågå och vara ett återkommande inslag på förskolan. Uppmuntring gällande litteraturstudier och andra utbildningsformer ska ske, med tydliga tidpunkter för återkopplingstillfällen. 5. Trygghet/jämställdhet och respekt för individen 5.1 Måluppfyllelse Förskolan har prioriterat arbetet med att skapa trivsel och trygghet i barngruppen och har ofta delat upp barnen i mindre grupper och ordnat olika aktiviteter som syftat till goda samspel. Värdegrundsarbetet ligger till grund för det mesta vi gör på Törnrosa. Enkäter har delats ut till föräldrarna med frågor på området. Just nu ut till våra -05:or som ska vidare till Förskoleklass. Resultatbilden kan ses i bilagan. Femåringarna har också fått svara på frågor i form av en enkät ställd till barnen. Se bilaga Lekutbudet finns tillgängligt för alla barn oavsett kön. Barnen visar självtillit och självförtroende i hög utsträckning. Förskolan ska dock fortsätta det arbetet, då några barn har det lite jobbigare än andra i det sociala samspelet med andra barn. Förskolan har fått återkoppling från föräldrar på det här området som påvisar nöjdhet. 5.2 Resultat Förskolan har glada barn som tar för sig av lek och aktiviteter. Barnen tar hänsyn. Förskolan har haft tydliga rutiner för dagen vilket skapat trygghet för barnen. Barnen har haft bestämda platser vid maten och pedagogiska samtal har förts. Barnen har tränat sig att lyssna på varandra, tränat lek-regler och att ta hänsyn. Samtalen med barnen har många gånger handlat om att stärka barnens medvetande, om att alla har lika värde och är betydelsefulla, fast man kan ha olika åsikter. I möten med barn och föräldrar har man varit intresserad av att fånga upp känslan av tillit och ställt frågor till båda parter om trivseln på förskolan, bland annat vid utvecklingoch uppföljningssamtal samt vid föräldramöten. 14

15 Återkommande lekar och vid samlingar genomförs aktiviteter som ska syfta till att stärka barnens självkänsla och respekt. När någon form av kränkning sker, agerar förskolan utifrån upprättade handlingsplaner och Likabehandlingsplanen som är känd. Arbetet med vägledande samspel och implementeringsarbetet har bidragit med hög medvetenhet och kunskap på området. Det är en trygg stämning på förskolan, såväl i barngruppen som i arbetslaget. Föräldrar har påtalat sitt nöje över förskolans verksamhet och dess utvecklingsarbete. Värdegrundsarbetet fungerar i praktiken, vi agerar vid kränkningar utifrån våra rutiner. ICDP har varit/är ett stöd på det här området. 5.3 Analys På förskolan prioriteras det goda klimatet. Det finns också en Likabehandlingsplan som är väl känd för personalen. Arbetslaget känner tillit och respekt för barn och varandra. Det pågår ett aktivt värdegrundsarbete på förskolan. Barngruppen fungerar väl tillsammans och arbetsmiljön är bra för alla parter. Det finns insikter om genusarbete hos personalen, en deltar också i genusnätverket. Det finns en god struktur för grundverksamheten, med kända rutiner och handlingsplaner. Medveten och kompetent personal. Utbildningssatsningarna inom Södra förskoleområdet har varit en god hjälp för att utveckla det här området. 5.4 Fortsättning Förskolan fortsätter som tidigare. Med fokus på att arbetsmiljön ska kännas trivsam och tillåtande. Miljön ska utvecklas för alla barn och alla åldrar. Arbetet med Likabehandlingsplanen ska dock utvecklas och prioriteras. Öppenhet och tillsägelse kan vara svårt ibland och kräver en ständig dialog mellan pedagogerna. Händelser ska noteras och Incidentrapporter ska dokumenteras och sparas inför nästa kartläggningsfas. Se nedan. Dialog och reflektion i arbetslaget gällande barns inflytande ska diskuteras frekvent, och vid varje planeringstillfälle. 5.5 Likabehandlingsplan Förskolan har använt sig av DO s Handledning för att utforma en handlingsplan mot kränkande behandling i förskolan, samt arbetsmaterialet Hallå, Hallå ( samt Skolverkets Nyhetsbrev och Allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. (VT 2010) Det har varit ett uppföljningstillfälle vid en arbetsplatsträff under höstterminen 2010, med diskussioner och filmvisning gällande likabehandlingsarbete Små barn stora rättigheter. (Material från Diskrimineringsombudsmannen), har varit ett stöd för framtagandet av kartläggningen, nya handlingsplaner och Incidentrapporter. Kartläggningsområden som prioriterats under läsåret 2010/2011 är miljön och förhållningssätt. 15

16 Likabehandlingsplanen med dess innehåll har funnits i hallen på förskolan och har varit känd för barn och föräldrar, men utifrån våra nya kunskaper på området, så ska vi involvera alla berörda parter ännu mer i fortsättningen. ICDP är och kommer att vara ett stöd för det arbetet. Likabehandlingsplanen utvärderas årligen i samband med Kvalitetsredovisningen. Under Vårterminen 2011 har vår Likabehandlingsplan reviderats och förskolorna har upprättat en kartläggning för det planerade likabehandlingsarbetet på avdelningarna. Personalen har utgått från barnens synpunkter och iakttagelser för områden att fokusera på och utveckla. En uppföljning av förskolornas kartläggningsarbete ska ske i september/oktober Resultatet av våra åtgärder för att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling mäts genom våra iakttagelser, incidentrapporter, kartläggningen, och genom barnsamtal. Resultaten ska diskuteras i både barn- och personalgrupper för att ta fram nya förslag och förbättringsområden. Ev sker en revidering av kartläggningsarbetet vid det tillfället, beroende på verksamhetens behov. 6. Delaktighet/Inflytande 6.1 Måluppfyllelse Förskolan har arbetat med ett aktivt förändringsarbete och tagit på sig nya glasögon i den bemärkelsen att försöka förstå hur barnen uppfattar förskolan och vad de möts av. Det finns i dag en ökad medvetenhet hos pedagogerna, gällande barnsyn och barns inflytande. Barnen har intervjuats och fått möjlighet att påverka verksamheten i relativt hög utsträckning. Även här har kunskaper om vägledande samspel/icdp varit ett stödjande inslag på området. Personalen och föräldrar bekräftar att barnens synpunkter har beaktas i hög utsträckning. 6.2 Resultat Förskolan har infört Matbuffé vid varje måltid under vårterminen, vilket varit uppskattat av barnen. Det har bidragit till en kvalitetshöjning gällande barns möjlighet att känna sig både delaktig och självständig. Barnen har vid ett flertal tillfällen i veckan varit uppdelade i mindre grupper, där samspelslek och forum för talutrymme getts möjlighet till. Barnen har fått varit delaktiga i förskolans utvecklingsprocess och upprättande av pedagogiska rum. Barnen har intervjuats och bidragit med sina önskemål gällande lek, utbud och aktiviteter. Olika aktiviteter och traditionsfirande har delvis skett i samarbete med Tummelisa, (disco, alla hjärtansdagfirande, semmeldag, våffeldag, påskfest och pyssel), där barnen har varit delaktiga i både planeringar och genomförande. Barnen har fått träna på att lösa enklare konflikter som uppstår. Det sker i vardagen, men också på samlingen, genom enkel teater, där barnen får ge råd till lösningar. Pedagogerna har genomfört utvecklingssamtal/uppföljningssamtal, och prioriterat daglig kontakt med föräldrar. Pedagogerna har genomfört utvecklingssamtal, där barn och föräldrar fått underlag för att lämna sina synpunkter. Samtalet har skett i dialogform. 16

17 Barnen framför ofta sina önskemål, gällande lekmaterial och aktiviteter. Barnen är delaktiga i ett socialt sammanhang och i samspel med barn och vuxna. (Harmoniska barn). Inget barn är utanför, utifrån personalens iakttagelser och barns åsikter. Föräldramöten har förekommit med inslag av diskussionsforum och öppen dialog. Förskolan har infört Månadsbrev till föräldrarna under vårterminen Analys Pedagogerna är medvetna om vikten av barns inflytande och har redskap för att hjälpa barnen att samverka med varandra. Kunskap och motivation är viktigt, för att få en förståelse för områdets betydelse. Utbildning och dialog på området har bidragit till att utveckling har skett/pågår på det här området. Pedagogerna har genomfört utvecklingssamtal/uppföljningssamtal, och prioriterat daglig kontakt med föräldrar. Vägledande samspel har varit ett stöd för att kunna utveckla medvetenheten om mötets betydelse med barnet/barngruppen. En genuin närvaro skapar nya och fler möjligheter. Utvecklingssamtalets frågor/underlag har fungerat väl och tillämpats. 6.4 Fortsättning Arbetet fortgår i förskolan, då det har bidragit till goda resultat i barngruppen. Barnens inflytande ska dock förstärkas och utvecklas. Det nya arbetssättet ställer krav på förhållningssätt och dialog i arbetslaget och även med föräldrar. Förskolan har för avsikt att utveckla området delaktighet och inflytande under nästa läsår. Mer utbildning på området kommer att prioriteras för hela Södra förskoleområdet. Barnsamtal och föräldramöte planeras det för, i början på höstterminen En enkät gällande överskolningen till förskoleklass och fritidshem kommer också att genomföras under hösten Utveckling ska ske gällande samarbetet med förskoleklassen. 7. Tankar inför nästa läsår baserade på resultaten Förskolan Törnrosa har haft fokus på verksamhetsutveckling under läsåret 10/11, och fortsätter diskussionen gällande innehåll, planering och dokumentation. Miljön på förskolan skall utvecklas utifrån barens åldrar och behov av olika utmaningar. Vi ska tänka utifrån det kompetenta barnet. Det systematiska kvalitetsarbetet med avstämningsområden, utvärderingstillfällen och uppföljning ska vara väl kända på förskolan. Se bilaga. 17

18 En ny Portfolio och underlag för utvecklingssamtal skall införas till hösten, likaså arbetet med IT och tema Luft för förskolan. Verksamhetsmålen ska finnas tydligt beskrivna i en arbetsplan för Södra förskoleområdet, likaså förskolans fortsättningar utifrån Kvalitetsredovisningen/verksamhetsberättelsen. Våra enkäter; Verksamhetsidén, inskolningsrutiner och trivsel ska bearbetas och nya målsättningar och avstämningsperioder ska tas fram utifrån resultaten, vilket sker vid läsårsstarten ht Förskolan ska verka för att bibehålla arbetsglädje och för att nå en hög måluppfyllelse. De nya framtagna Pedagogiska Målplanerna ska utgöra ett stöd för ett systematiskt kvalitetsarbete. Dessutom ska kompetensutveckling prioriteras, då vi vet att de är av stor betydelse för att behålla en god kvalitet på förskolan. Under kommande läsår ska förskolan ha fokus på dialogen i arbetslaget och att befästa nya/nygamla kunskaper utifrån vårt uppdrag. Förskolan ska utvärdera och uppdatera sin Årsplan. Den reviderade Likabehandlingsplanen ska utgöra ett levande dokument i verksamheten, med avstämningsperioder för när kartläggning och hur incidentrapporter ska följas upp. Samverkan med pedagoger i förskoleklassen ska utvecklas. Det är av stor betydelse för barnen att vi samverkar och skapar en stabil brygga mellan verksamheterna. Vi behöver en högre medvetenhet och förståelse för varandras uppdrag och verksamhet. Implementeringsarbetet ska pågå under kommande läsår, med fokus på att kvalitetssäkra mötestillfällen för reflektion och lärande för pedagogerna. Pedagogernas professionalitet ska stärkas utifrån yrkesrollen. Vi har ett spännande år framför oss med nya utmaningar för verksamheten. Barnen ska ges möjlighet att få möta nya miljöer och rika tillfällen för lärande! Lekens betydelse är viktig och pedagogernas förhållningssätt ska kännetecknas av hög närvaro och en påtaglig medvetenhet om uppdraget. Vi ska möta våra barn som kompetenta barn. Barn vill och kan mycket och ska också ges möjlighet att klara av saker självständigt, eftersom vi tror det skapar goda förutsättningar för en ökad självkänsla hos var och en. 18