KLARA-projektet Start 1 september 2007 Avslut 31 dec 2008
OMRÅDEN vi tittade närmare n påp
Tre huvudområden den SAMVERKAN/MÖTESARENOR TILLGÄNGLIGHET VÅRDPLANERING/DOKUMENTATION
ORSAK TILL FÖRÄNDRINGSARBETET
Många aktörer som gör g r bra Hemtjänst Sjukgymnast Arbetsterapeut insatser Läkare/sjuksköterskor lasarettet Läkare /distriktssköterskor vårdcentral Behovsbedömare Anhöriga
TROTS GODA INSATSER SÅ S BLEV HELHETEN SÅ S HÄR:
Verksamhetsprocesser i hemsjukvården är r ofta: Fragmenterade många enheter inblandade Anarkistiska ingen tar helhetsansvar, alla sköter sitt eget Namnlösa ingen enhet har huvudansvar för hela processen Osynliga ingen kvalitetssäkring avseende helheten
Andelen äldre har ökat Vårdtiderna kortats med 25 % Vårdplatserna minskat med 50 % Vårdplatsutnyttjandet ökat med 30 % Hemsjukvården ökat från 35 000 till 80 000 patienter
SAMORDNING SAKNAS
MÅLEN MED PROJEKT KLARA Vården struktureras så att äldre (> 75 år), personer med multisvikt (tre eller fler diagnoser) samt personer med komplexa sjukdomsbilder upplever att de får sina behov tillgodosedda Ansvar och roller mellan kommun/landsting definieras så att personer som nämnts ovan känner att bedömning görs utifrån en helhetssyn. Vid funktionssvikt ska omhändertagandet kunna göras inom närsjukvårdsområdet. Strukturen kommer att leda till ökad trygghet och tilltro till vården samt ökad kunskap hos vårdtagaren/den anhörige eftersom tydliga riktlinjer kommer att gälla. Sammanhållen vård där tydlighet finns mellan de olika aktörerna och där onödiga sjukhusvistelser undviks
Målen med proj.. Klara forts. Ökad läkarmedverkan och möjlighet till hembesök för ovan nämnda grupper Vårdplaner ska upprättas i samråd med den vårdsökande och dennes anhöriga. Tydliga anvisningar om vart man ska vända sig vid funktionssvikt. Gemensam kompetenshöjning kommun/landsting Öka vi-känslan avsett organisationstillhörighet. Ett gemensamt uppdrag Effektivare utnyttjande av resurser
Ansvar och roller mellan kommun/landsting definieras så att personer som nämnts n ovan känner k att bedömning görs g utifrån n en helhetssyn. Månadsträffar Enhetschef i kommunen ansvarig för att sammankalla till månadsträffarna ALLA inblandade yrkeskategorier ska delta i dessa möten Förutbestämt vilka ärenden som ska diskuteras Vid avsaknad av ärende t.ex. läkemedelsundervisning
Vid funktionssvikt ska omhändertagandet kunna göras g inom närsjukvn rsjukvårdsområdet. det. Kontakt upprättad med medicinkliniken hjärtsviktspatienter identifierade Distriktssköterskorna har markant ökat injektion Furix och antibiotikadroppen Återstår att lösa: Fler avlastningsplatser vid funktionssvikt
Strukturen kommer att leda till ökad trygghet och tilltro till vården v samt ökad kunskap hos vårdtagaren/den v anhörige eftersom tydliga riktlinjer kommer att gälla. g När patienten kommer från lasarettet delas informationsmaterial ut som tydligt anger var och hur olika professioner kan nås. Distriktssköterskan är lättare att nå ökad trygghet för hemtjänsten och även för patienten Läkartid regelbundet avsatt för målgruppen
Vårdplaner ska upprättas i samråd d med den vårdsv rdsökande och dennes anhöriga. Tydliga anvisningar om vart man ska vända sig vid funktionssvikt. Nutritionsstatus Fallprevention Distriktssköterskan ansvarar för att regelbundna läkemedelsgenomgångar görs För övrigt sedvanliga data
Sammanhållen hemvård 1.Politiska beslut 9. Uppföljning/utvärdering Koll på om förändring är förbättring Statistik, intervjuer, fokusgrupper etc 2.Projektstruktur Ledningsgrupp Styrgrupp Arbetsgrupper 3.Samverkan Internt-externt Kommun- primärvård sjukhusvård Medicinskt-socialt Mötesarenor 8.Ständiga förbättringar Kvalitetsindikatorer Omvärldsbevakning Förbättringsarbete genomsyrar organisationen 7.Tillgänglighet Enkelt att nå varandra i vårdkedjan Enkelt för patienten att nå personalen 6.Information och kommunikation Delaktig patient genom god Information Delaktig personal genom god kommunikation och information 4.Kundfokus Målet är för alla insatser att möta de behov som patienten upplever sig ha 5.Evidens Patientsäkerhet Förebyggande åtgärder Lära av andra Utvärdering av insatser
Ledares roll vid förändringf En egen mental bild vart man vill Beredskap att revidera teorin under tiden Kommunicera sitt koncept till andra Beredskap för att kunna samverka med andra instanser
DET ORGANISATORISKA ISBERGET Synliga Strategi &Struktur Mål, färdigheter, finansiella resurser Kultur & Processer Attityder, värderingar, känslor, sociala kontakter och gruppnormer Osynliga
EXEMPEL på p SAMARBETE
Vad gör g r vi för f r att skapa en bra sammanhållen hemsjukvård? MOTIVATION till förändring DELAKTIGHET för alla inblandade INFORMATION alla måste informeras kontinuerligt KOMMUNIKATION viktigt att kunna kommunicera mellan huvudmän
LEKSAND I VINTERSKRUD