Talangstrategier för att bygga en digital organisationskultur

TEMA Talangstrategier för att bygga en digital organisationskultur tema DELRAPPORT #7 2012: forma rätt it-kultur Allteftersom medarbetare och kunder anammar ny teknologi i sin vardag ökar trycket på företag och organisationer att skapa ett gediget förhållningssätt till den digitala verkligheten av idag. Till skillnad från IT-industrins barndom vilar digital initiativkraft inte bara hos några drivande entusiaster. Idag är det en nyckelprioritering som kräver en strategi som spänner över ledarskap, teknologi, kommunikation och inte minst talangförsörjning. Ett antal talangstrategier lägger grunden för den digitala organisationskulturen. Digitala invandrare och digitala infödingar En digital invandrare är inte någon som kommer in i organisationen utifrån, tvärtom. De digitala invandrarna är välbekanta chefer med lång meritlista inom organisationen och det är istället de nya teknologiska och kulturella förutsättningarna som kan få dem att känna sig främmande mitt i det bekanta. Förutom de rent tekniska kunskaperna om olika plattformar och deras potential krävs ett kulturellt handlag. Vi är nu på väg in en period där de stora gesterna och utopiska utsagorna inte är lika viktiga utan det som räknas är snarare det ledarskap som bygger organisationens egen förmåga att ställa frågor och söka svar i den digitala vardagen. Yngre ledare med en naturlig förståelse för de digitala verktygen behöver även de stöttas för att få förståelse för verksamheten och hur deras beslut påverkar bottom line. Shafiq Khan, ansvarig för e-business på Marriott Hotels, menar att digitala ledare måste lära sig att lära utanför sina bekvämlighetszoner och acceptera ökat ansvar inom områden som marknadsföring, kundvård eller mediarelationer. Teknologi har ibland en tendens att smalna av kompetensen, något man måste kompensera för. Bygg team som optimerar digitala erfarenheter och verksamhetskunnande Den ideala ledaren idag är en person som på samma gång bemästrar det digitala fältet och den traditionella chefsrollen. Tillgången på den typen av individer är dock begränsad och lösningen är att sätta samman team som motsvarar den önskade kompetensprofilen. Målet är att uppnå en mångfald av tankesätt inom teamet. Rekrytera för kulturell passform för att hålla kvar den digitala talangen Enligt undersökningar från SpencerStuart är den största faktorn i felrekryteringar bristen på kulturell passform. Tekniska kunskaper räcker inte alltid till i komplexa organisationer eftersom digital talang ofta grundats i entreprenöriella organisationer med ett annat tempo. Det är inte alltid de digitala supermänniskorna får jobbet gjort om de måste anpassa sig till hierarkier och långa beslutsvägar. Under tillväxtperioder är det dessutom svårt att behålla renodlat digital talang. Det lönar sig att hitta de med potential som känner att de kan utveckla sina färdigheter inom organisationen snarare än att springa efter stjärnorna. Utveckla organisationens analytiska kapacitet Digital kompetens handlar inte bara om att vara bra på Twitter. Det är lätt att bländas av alla tekniska möjligheter och glömma bort att IT lika mycket handlar om information och data. Den digitala närvaron skapar mängder av data med betydelse för verksamheten och kompetensen att samla in, analysera och integrera data i organisationen är en viktig faktor för affärsdrivande beslut. Källa: Talent 3.0 Solving the Digital Leadership Challenge A global Perspective. www.spencerstuart.com, 2011 12 2012 InsightLab

Breda IT-trender skapar nya utmaningar för chefer TEMA Enligt en ny studie från McKinsey finns det tre nyckelområden inom IT som kommer att påverka spelreglerna under de kommande åren. För det första dataanvändning och analys, för det andra digital marknadsföring och sociala medier samt, för det tredje, nya plattformar för att leverera värde. Mckinsey har sammanställt enkätsvar från nästan 1500 högre chefer om hur deras företag arbetar med digitala affärer och hur framtiden kommer att se ut som en följd av trenderna inom dessa områden. Cheferna i undersökningen har stora förväntningar på vad deras företag kan vinna från trenderna inom IT. Exempelvis tror en tredjedel av dem att de digitala delarna av verksamheten kommer att driva intäktsökningar på tio procent eller mer för organisationen i sin helhet under de närmaste tre åren. de hetaste trenderna är inte alltid de lönsammaste I dessa tider av surfplattor och sociala medier är det lätt att tro att det är organisationerna med de snyggaste apparna som vinner. Svaren från respondenterna visade istället att av de tre områdena var det dataanvändning och analys som i störst utsträckning skapade värde i jämförelse med konkurrenterna. även om marknadsföring och kommunikation i sociala medier ger stora möjligheter, skapar alla dessa interaktioner enorma mängder data som har verksamhetsbetydelse. Att ligga i framkant med avseende på analys är en förmåga som lägger grunden för följsamhet mot ett brett spektrum av trender. Betydande utmaningar för att möta digitala affärskrav Det finns samtidigt stora utmaningar i det nya klimatet för företag och organisationer. Nästan hälften av respondenterna menar att företagens investeringar i digitala initiativ är för små för att kunna uppnå de satta målen. Många av de tillfrågade ser även organisatoriska tillkortakommanden och brist på IT-förmåga som barriärer inför utmaningarna som står för dörren: 1. Organisationsstrukturen inte utformad för att dra nytta av möjligheter 52% 2. Brist på teknologisk infrastruktur och IT-system 51% 3. Brist på data med kvalitet 46% 4. Brist på internt ledarskap 45% 5. Svårigheter att hitta funktionell kompetens 43% 6. Affärsprocesser otillräckligt anpassade för att tillvarata möjligheter 42% 7. Brist på intresse från högsta ledningen att ändra nuvarande rutiner 40% 8. Svårigheter att hitta teknisk kompetens 31% Gemensamt för att tackla alla de utmaningar som IT-trenderna ställer chefen inför är förmågan att attrahera, bygga och behålla de talanger som krävs för att förverkliga den digitala agendan. Detta bygger i sin tur på flexibla teamstrukturer, viljan att involvera samarbetspartners utanför organisationen och att öka toleransen för misslyckande inom organisationen. Källa: Brad Brown & Johnson Sikes. Minding your digital business. McKinsey & Company, 2012 Mats Frick, redaktör redaktionen@insightlab.se Ett växande problem bland barn är stela ryggar och nackar från att sitta för mycket med sina mobiler när man messar, spelar eller chattar. På sätt och vis börjar musarmen och stelheten från kontoren att sprida sig till bredare lager. kom ut och lek i skogen! lockar man förgäves. Nya trender handlar inte bara om teknik och image utan också om hur vi använder tekniken. Det ger inte bara avtryck i vårt beteende utan i våra kroppar och vårt sätt att tänka. Ofta kommer tekniken utan eftertanke: Det är klart att du ska få ett Nintendo om alla dina kompisar har ett och sen sitter ungdomarna krökta runt sina apparater. På samma sätt oroar vi oss för hur trender och ny teknologi kommer att inverka på medarbetarnas vardag och i förlängningen på organisationen. Men är det bara teknologins fel? Chefer kanske också borde gå mer i skogen med sina medarbetare. Det är ju ändå svampår i år! 2012 InsightLab 13

TEMA Dagens IT-eldorado tvinga på ledarskapet Vi befinner oss mitt i ett eldorado av IT-prylar. Bärbara datorer, läsplattor och smarta telefoner finns i var mans hand - uppkopplade och till bredden fyllda med appar. Många medarbetare har mer avancerad utrustning privat än på jobbet och det är de som driver utvecklingen framåt. Cheferna och i synnerhet IT-cheferna har jämt skägg att hänga med och de oroar sig över säkerheten och över kostnaderna. Men enligt Henrik Blomgren, teknologie doktor i industriell ekonomi vid KTH, finns det sällan ekonomiska skäl att säga nej till att köpa in IT. Och säkerheten ja, den anser han vara IT-chefernas jobb att lösa. Henrik Blomgren Kort om Henrik Blomgren: Henrik Blomgren är teknologie doktor i industriell ekonomi på KTH i Stockholm där han undervisar och forskar inom marknadsföring och entreprenörskap. Henrik är också en uppskattad konsult och föredragshållare i gränslandet mellan ekonomi, teknik och organisation. På about.me/henrikblomgren kan du läsa mer om Henrik och du kan följa hans tankar på facebook, twitter eller bloggen primemovingnotes.com. Men IT-säkerhet handlar allt mer om företagskultur och allt mindre om tekniska lösningar, och så är inte företagen och i synnerhet inte IT-cheferna vana att jobba, konstaterar Henrik. Behoven kokas ner till en IT-kultur Det är ingen självklarhet vad som menas med IT-kultur inte ens för en teknologie doktor i industriell ekonomi. Men vi utgår ifrån att det handlar om vilka IT-verktyg som finns i organisationen, hur de används, vilka regler eller riktlinjer som finns eller inte finns och hur man resonerar kring behov, säkerhet, inköp, och mångfald kontra standard. Men vilken IT-kultur är då rätt idag? Vilken IT-kultur som är rätt, beror på vilken verksamhet man har. Det är organisationens behov som ska kokas ner till en IT-kultur. Jag tror nog att IT-kulturen är en bra mätare på företagskulturen i stort, säger Henrik Blomgren. I en kreativ verksamhet som exempelvis en reklambyrå där medarbetarna arbetar på olika ställen och vid olika tider och har stort behov av kommunikation och nya impulser finns förmodligen massor av IT-prylar av olika märken. Men i en verksamhet där man monterar bilar längs ett löpande band finns inte alls samma behov och därmed inte heller samma utvecklade IT-kultur. Företagen har alltså helt olika, men kanske ändå helt rätt IT-kultur. Så länge IT-kulturen stämmer överens med behoven och ingen upplever den som ett problem så är den förmodligen rätt, konstaterar Henrik. Men i en del organisationer kan IT-kulturen börja skava. Ofta beror det på att olika delar av företaget ser på IT-kulturen ur olika synvinklar. Där medarbetarna ser förenklingar och nya möjligheter kanske IT-chefen ser mer jobb och säkerhetsrisker. Och ledningen, ja de kanske mest ser till kostnaderna. Om medarbetarna upplever IT-kulturen som mossig och stelbent, tror jag att det kan vara ett tecken på att företaget går miste om en hel del möjligheter när det gäller både medarbetarnöjdhet, affärsutveckling och konkurrenskraft, säger Henrik. Sällan ekonomiska skäl att säga nej Enligt Henrik finns det sällan ekonomiska skäl att säga nej till att köpa in de IT-prylar som medarbetarna önskar. Förutsatt att de används, förstås. IT är faktiskt otroligt billigt. Jämför till exempel med kostnaderna för tid och yta. Månadskostnaden för en smartphone sparar jag ju in genom att svara på ett par mail hemma på söndagskvällen. Och nu när jag kan koppla upp mig och arbeta var som helst känner jag inte längre något behov av ett eget rum på jobbet. Dessutom kompetensutvecklar jag mig gratis på min fritid, konstaterar Henrik. 14 2012 InsightLab

r fram en ny syn TEMA Trenden BYOD är ett sjukdomssymptom IT-kulturen har blivit en viktig faktor för medarbetarnas trivsel. In en undersökning om kommunikationslösningar och välmående på svenska arbetsplatser som telekomföretaget TDC gjorde i samarbete med SIFO 2011 uppgav hela 92% av de tillfrågade att bra IT- och telekom-lösningar är viktiga för att de ska vara nöjda med sina jobb. IT-kulturen är också något som unga utvärderar när de söker jobb. För att vara en attraktiv arbetsgivare gäller det att hänga med. IT-kulturen får inte upplevas som mossig. I rapporten Kontorsrevolutionen från 2012, som Kairos Future har tagit fram på uppdrag av TDC, konstaterar man också att medarbetarnas önskemål kring IT-kultur och IT-prylar varierar kraftigt och att standardlösningarnas tid är förbi. För att kunna konkurrera om den bästa arbetskraften måste företagen ta hänsyn till att medarbetarna har olika preferenser när det kommer till datorer och mobiltelefoner, liksom programvara och applikationer. De senaste åren (sedan Apple lanserade iphone och ipad) har BYOD blivit en stark trend. Förkortningen BYOD står för Bring Your Own Device och innebär att anställda på företag använder sina egna privata hårdvaror, i form av smartphones, bärbara datorer och läsplattor till sin arbetsplats och kopplar upp dem mot företaget. Detta har underlättats genom att många företag använder tjänster i molnet som kan nås via uppkoppling i stort sett var som helst. Jag ser trenden med BYOD som ett sjukdomssymptom på att företagens IT-utveckling inte har hängt med. De enskilda medarbetarna har kommit längre i IT-utvecklingen än företaget och de har bättre utrustning privat än i tjänsten, säger Henrik Blomgren. IT-cheferna borde vara de som driver på Många IT-chefer upplever BYOD som ett problem och en säkerhetsrisk. Med BYOD ökar mångfalden i både enheter och tänkbara felkällor och det blir en utmaning både för IT-avdelningen och IT-supporten. Många IT-chefer har också svårt att få kontroll över vilka apparater som faktiskt används inom företaget, var de befinner sig och vilken information de innehåller. Jag kan förstå att IT-cheferna ser säkerheten som ett problem, men jag tycker faktiskt att det är deras jobb att lösa problemen. Och då menar jag på andra sätt än genom begränsningar. IT-cheferna har betalt för att hjälpa organisationen att ta vara på möjligheterna med IT. Då är det ju de som borde driva medarbetarna framåt istället för att vara bromsklossar för utvecklingen, anser Henrik. IT-säkerhet handlar mer om kultur än om teknik I Kairos Futures rapport hänvisas också till en global undersökning, framtagen 2012, där man konstaterar att unga medarbetare inte tar IT-säkerhet på allvar. Undersökningen visade bland annat att drygt 60 % tycker att det inte är ett personligt ansvar att skydda information på jobbdatorn, utan att det ligger på IT-avdelningen. 70 % av de tillfrågade känner dessutom till att företaget har en IT-policy, men har medvetet brutit mot den. Kravet att få använda egen teknik på jobbet i kombination med en ökad nonchalans när det gäller IT-säkerhet innebär helt nya utmaningar för såväl dagens som morgondagens IT-chefer. IT-säkerhet handlar allt mer om företagskultur och allt mindre om teknik, men så är inte företagen och i synnerhet inte IT-cheferna vana att jobba, säger Henrik Blomgren. Gamification Allt som kan spåras eller mätas kan omvandlas till spel och allt fler företag har börjat använda sig av spelfunktioner för produktutveckling, för att stärka gruppkänslan och för att öka produktiviteten. Och trenden är populär bland medarbetare. En majoritet av amerikanerna (55% ) vill arbeta för företag som erbjuder gamification för att öka engagemang och produktivitet. Spelmetodiken kan förstås också utnyttjas till att engagera kunderna. Källa: Kontorsrevolution, en rapport av Kairos Future, på uppdrag av TDC, 2012 IT-säkerhet handlar allt mer om företagskultur och allt mindre om teknik, men så är inte företagen och i synnerhet inte IT-cheferna vana att jobba. Henrik Blomgren, teknologie doktor i industriell ekonomi vid KTH i Stockholm 2012 InsightLab 15

TEMA Hantera dina interna IT-konsumenter Nuförtiden är det alltmer vanligt att medarbetarna själva får välja den utrustning med vilken de utför sina uppgifter och då främst telefoner, laptops och surfplattor. Antingen kan medarbetaren få välja vad som ska köpas in eller så kan man få använda sin privata utrustning. detta kallas BYod vilket står för bring your own device och är en trend bland många företag just nu. Motiveringen till BYod-programmen handlar om valmöjlighet och empowerment på arbetsplatsen. Trenden började med PCn och har formligen exploderat med spridningen av smarta telefoner och surfplattor. En stark drivkraft är känslan av större personlig produktivitet i privatlivet tack vare den nya teknologin, något som man vill ta med sig till arbetet. Trenden med personlig IT-användning på arbetsplatsen började med smartare hantering av mail, kalenderfunktioner och kontakter men börjar nu spilla över till andra områden. Om användarna känner motstånd från organisationen mot att införa nya verktyg för samarbete och kommunikation är det inte omöjligt att de istället använder sig av de öppna lösningar som finns till buds, exempelvis DropBox, Google Docs eller SugarSync. På samma sätt som demokratiseringen av hårdvara skapar utmaningar inom säkerhet och support kan den ökande personliga användningen av tjänster i molnet skapa problem. Samtidigt går det inte att vrida tillbaka klockan. Interaktion, snabbhet och kommunikation är icke förhandlingsbara aspekter av medarbetarnas vardag och det är i grund och botten en positiv IT-kultur de tar med sig in i organisationen. Källa: Lane Joseph. BYOPC, BYOD, IT Consumerization Don t Matter in the Cloud. Tabletsatwork.com, 2012-09-12 Bra data är data som blir använd En av de tongivande IT-trenderna för organisationer och företag just nu är hanteringen av stora mängder data från olika källor. Även om man lägger mycket resurser på själva tekniken finns det fyra problem som hindrar organisationer att uppnå avkastning i arbetet med datahantering. Analytisk färdighet är koncentrerad till för få individer. Många företag anställer experter och förväntar sig att kunskaperna ska sippra ut i organisationen. Detta är önsketänkande om inte alla får grundläggande analytisk träning och förståelse för nyckeltalen. IT-ansvariga bör lägga mer tid på I och mindre på T. Många IT-funktioner har växt fram tillsammans med grundläggande verksamheter inom organisationen som finans, verksamhetsstyrning eller HR. När organisationen utvecklas kan tidigare teknologier bli svåra att anpassa om inte syftet för teknologin utvecklas samtidigt. Relevant information finns men är svår att hitta. Många organisationer brottas med otydliga strukturer för datainsamling, lagring och access. Det är lite som bibliotek utan kataloger. Problemen med detta fördjupas när sociala media, nya kanaler och nya plattformar som smarta telefoner och surfplattor gör sitt intåg. Chefer hanterar inte information med samma glöd som talang, kapital eller varumärke. Information och dess användning är inte reserverat för IT-avdelningen. Problem med dålig avkastning på informationsteknologin beror inte på för låga investeringar utan på för lågt intresse och för låg förståelse. Källa: Shvetank Shah, Andrew Horne & Jaime Capellá. Good Data Won t Guarantee Good Decisions. Harvard Business Review, April 2012 16 2012 InsightLab

Fluga idag, lönsamt imorgon? TEMA Teknologiska trender kommer och går. Hur ska man veta vad som är genuin utveckling och vad som bara är en fluga? Faktum är att de flesta innovationer som dansade en sommar finns kvar men inte lika spektakulärt som när de en gång introducerades. Analysföretaget Gartner har myntat begreppet hype cycle, eller surrcykeln på svenska, som beskriver hur nya teknologier och innovationer tar sig in i människors och företags vardag. Surrcykeln har fem faser och kan illustreras enligt figuren ovan. 1. Teknologigenombrottet. I den första fasen av surrcykeln dyker en ny teknologi upp som ett genombrott eller en produktlansering. Detta skapar mycket spaltmeter och intresse. 2. Toppen av förväntningar. Under nästa fas skapas en överentusiasm med stora och oftast orealistiska förväntningar. Det kan finnas vissa lyckade tillämpningar men de stora gesterna misslyckas som regel. 3. Besvikelsernas dal. Teknologier hamnar i besvikelsernas dal när de inte längre lever upp till de högt ställda förväntningarna sen tidigare samtidigt som andra saker får högre nyhetsvärde. 4. Upplysningens uppförsbacke. Även om en teknologi inte längre är omskriven vidareutvecklas den med största sannolikhet. Vissa företag fortsätter att experimentera med praktisk tillämpning av teknologin och kan lära sig nya värden. 5. Produktivitetsplatån. En teknologi når den sista fasen när fördelarna är uppenbara och accepterade. Teknologin är stabil och levererar värde till människor och organisationer. Teknologins slutgiltiga genomslag beror på om den är bred eller smal i tillämpningen. Exempel från Gartner på teknologi i fas ett är kvantdatorer, 3D-scanners och robotar; i fas två finner vi gamification, crowdsourcing, 3D-skrivare och internet-tv; fas tre innehåller virtuella världar, molnet och virtuella skrivbord; på väg upp i fas fyra finns tabletdatorer, biometrisk identitet och taligenkänning; och i fas fem finns den teknologi vi idag tar för givet med mobiler, sociala medier, internetbanker och liknande. Källa: Hung LeHong & Jackie Fenn. Key Trends to Watch in Gartner 2012 Emerging Technologies Hype Cycle. Forbes. com, 2012-09-18 BYOD är den viktigaste säkerhetsfrågan Att bibehålla en hög IT-säkerhet när de anställda använder egna arbetsverktyg, BYOD (Bring Your Own Device), är den strategiskt viktigaste säkerhetsfrågan för svenska CIO:er. Det visar McAfees IT-säkerhetsbarometer 2012, där 153 svenska CIO:er och IT-chefer deltagit. Hela sex av tio CIO:er svarade att de anser att säkerhet för BYOD är mycket strategiskt viktigt för verksamheten. Näst viktigast anses säkerhet för databasinformation vara. 59 procent svarade att det är mycket viktigt. En annan prioriterad fråga är att göra det enkelt för personalen att efterleva företagets IT-säkerhetspolicy. Det anser 58 procent vara angeläget. Men när det gäller investeringar har CIO:erna andra prioriteringar. Då är det bara 29 procent som lyfter upp BYOD som ett viktigt område att investera i på säkerhetssidan. Källa: www.idg.se/2.1085/1.464065/byod-viktigaste-sakerhetsfragan 2012 InsightLab 17