Mat, motion och möten

En bas för glädje... Mat, motion och möten det goda VE magasin En gratis tidning från Landstinget Kronoberg. Varsågod! Nr3 DELAS UT I LÄNETS BREVLÅDOR UNDER VECKA 40#2006

Det goda livet började som ett hälsofrämjande projekt i landstinget år 00. Tanken var att skapa nya förutsättningar för nätverksbyggande och hälsofrämjande arbete. Projektet permanentades 005 och ingår numera i det ordinarie folkhälsoarbetet. Denna tidningen är den tredje som ges ut under namnet Det goda livet magasin. ansvarig utgivare Ingrid Persson medarbetare Karin Bengtsson Mathina Bengtsson Stefan Demert Hans Ljungqvist Katarina Lundquist May Olsson Hans Runesson P-A Sandberg Anneli Wirdenäs grafisk form Katarina Lundquist repro & tryck VF-tryck AB i Karlstad upplaga 100 000 ex ISSN 1653-8900 distribution Svensk direktreklam kontakt detgodalivet@ltkronoberg.se Livskraft, lust och inspiration ETT gott liv i ett livskraftigt Kronoberg. Så lyder visionen för Landstinget Kronoberg. Vad menas då med ett gott liv och vad står livskraft i Kronoberg för? Å Ena sidan kan man säga att tolkningen är upp till oss själva. Ingen annan än du kan säga vad ett gott liv betyder för dig. Å andra sidan är en vision samtidigt något vi gemensamt ska sträva för att nå. Någon gemensam självklar identitet som kännetecknar oss som bor i södra Småland finns dock knappast. Landskapet som skapades av de små landen låter som ett hopplock, eller varför inte ett smörgåsbord? Där har vi kanske också vår styrka. På ett smörgåsbord finns olika komponenter som tillsammans bildar en dynamisk enhet. Vi tar oss gärna an olika uppgifter och vi löser problem som uppstår på ett klurigt sätt. Det är något som varit nödvändigt för att kunna överleva bland steniga åkrar med mager jord. Förutom mångsyssleri, klurighet och uppfinningsrikedom vittnar landskapets stenmurar om uthållighet. Detta var egenskaper som kom väl till pass efter stormen Gudruns framfart. Jag vill nog säga att i Kronoberg finns förutsättningar för en livskraft som heter duga. vi bor i ETT län som har låga ohälsotal och hög medellivslängd. På det stora hela mår vi ganska väl. Och trots knappa resurser ligger vi bra till i de jämförelser som görs med andra landsting av sjukvårdens resultat och tillgänglighet. Vi vet också att det finns områden där vi måste bli bättre. På det hela taget verkar vi dock vara ganska bra på att ta hand om oss och hushålla med resurserna. Man vet ju aldrig hur skörden blir nästa år i den steniga åkern. i DEnna TiDning hittar du reportage om hur några kronobergare funderat och agerat för att skapa sig ett gott liv där de befinner sig i livet. Temat är mat, motion och möten med människor. Jag hoppas du hittar inspiration och lust att göra något bra för dig själv i höst. Trevlig läsning! att inspirera till att motionera Sture Andersson Landstingsdirektör Sidan 13 Kunskap och odling i linnés anda Sidorna 14 16 Detta nummer är presslagt 21 september 2006. Innehållet i tidningen får gärna citeras om källan anges. Kondis & kondis Sidorna 4 8 ny storlek med stöd och nya vanor Sidan 17 barnen sätter ord på sina känslor Hittade sina bästa jag Sidan 9 vad äter andra? Sidorna 19 22 Sidorna 27 29 Odlar sitt intresse Landstinget Kronobergs tidning Det goda livet magasin tilldelades Svenska Publishingpriset 2004 för Sveriges bästa medborgartidning. Omsorg om det vardagliga Sidorna 10 12 Expertens enkla råd Sidorna 23 25 Konsten i läkekonsten Sidorna 31 34 Mumsade vi likadant förr i tiden? Sidorna 35 37 Sidan 26

Ju mer jag tänker på saken, dess tydligare tycks det mig att livet är till helt enkelt för att levas. Goethe Friskare tänder Sedan Landstinget Kronoberg började erbjuda frisktandvård för drygt ett halvår sedan har nära tusen medborgare nappat. Frisktandvård kan du som är mellan 20 och 39 år välja. Det är ett avtal mellan dig och din tandläkare på folktandvården. Efter en undersökning bestäms hur mycket du ska betala (från 40 kronor i månaden). Läs mer och anmäl dig på www.frisktandvardkronoberg.se Glöm bort kom-ihåg-lappen Du som har lämnat ditt mobilnummer till tandläkaren får en påminnelse om din besökstid via SMS, ifall du är kund hos folktandvården alltså. foto: peo olsson Utvandrarna, fast tvärtom Farnaz Arbabi vänder på Utvandrarna! Genom att förlägga handlingen till nutid och låta Karl-Oskar och Kristina utvandra från ett land österut till Sverige visar hon att deras öden är lika aktuella i dag. Det här är en tidlös historia om människors mödosamma resa över land och hav och deras nya liv i ett främmande land. Det är en historia om tro, hopp och mod, om rätten till ett bättre liv. Mobergs utvandrare ser vi som hjältar och nybyggare. Pjäsen vill skapa en identifikation med och förståelse för människor som gör samma livsfarliga resa i dag. Spelas på Regionteatern Ringsberg i Växjö från den 14 oktober fram till den 30 december, sedan är det dags för Sverigeturné. Med anledning av teatern ordnas föreläsningar på stadsbibilioteket i Växjö. Läs mer på www.regionteatern.org Ta dig samman gör något onyttigt foto: ingram Bättre och bättre natt för natt Du kanske redan sover gott men vill veta mer om hur sömnen fungerar. Kanske läsa mer om sömnrytm, sömndjup och vår biologiska klocka. Visste du till exempel att vi har mindre djupsömn ju äldre vi blir. Inte konstigt att man kan uppleva att man sover sämre och är mera lättstörd. Men det är faktiskt helt normalt. Vi behöver inte sova mer. På det goda livets hemsida kan du läsa mer om sömn. Där hittar du också många praktiska tips om hur du kan förbättra din sömn. Dessa hittar du bland annat i sömnskolan där du i fem steg lär dig att sova bättre. Gå in på www.ltkronoberg.se. Klicka på Det goda livet i högra kolumnens snabbval. Välj sömn i kolumnen till vänster. Sov gott! foto: ingram

varje torsdagsförmiddag, sommar som vinter, går ett tjugotal pensionärer i skatelöv stavgång. Färden går genom slingrande vägar och varje gång olika rundor, för omväxlings skull. sedan träffas man och fikar. text: karin bengtsson foto: hans runesson Social rörelse med bullar och gång

vi går inte för att bli yngre utan för att bli äldre. 5

stavgångspasset startar med lite uppmjukande gymnastik under friskvårdsansvarige Inge Svenssons erfarna ledning. Med staven som hjälp tänjer vi och sträcker på alla stela muskler. Stämningen är glad och skämtsam trots att det är lite duggregn. Vädret är aldrig något hinder. En gång var det minus 20 grader och då kom sjutton personer. Runt omkring oss finns mängder av växter. Senare får jag reda på att trädgårdsintresset är något som många i gruppen har gemensamt. En och annan planta byter ägare under dessa torsdagsmöten, som inte bara handlar om motion utan i högsta grad om samvaro och gemenskap. alla i sin EgEn TaKT Så ger vi oss i väg med våra stavar. Främst springer hunden Axi, en dvärgschnauzer, ivrig med svansen i vädret. Hon blir alltid lika glad när hon hör i dag är det stavgång säger husse Inge. När vi kommit en bit på väg har det spontant bildats flera mindre grupper. Målet är att alla ska få gå i sin egen takt men alltid i grupp. Ingen lämnas ensam. Stavarna gör gången lättare och ger även axlar och armar lite välbehövlig motion. Det är trevligt att gå och småprata tillsammans. Evert Lundberg är äldst i gruppen med sina 91 år. När jag frågar efter hemligheten med att vara så pigg och aktiv vid hans ålder svarar han utan att tveka. Musiken! Den är lika viktigt som mat. Och så behöver man humor och skratt. Evert visar att han lever som han lär. Han är snabb i repliken och berättar gärna en historia som får de andra i gruppen att skratta. MOTiOn bra För MycKET Gullan Oskarsson, 82 år, är äldst av kvinnorna. Sist jag var på vårdcentralen sa doktorn Du är säregen! berättar hon. Det var när han hörde att den enda medicin jag använder är en Panodil ibland. Hälsa intresserar gruppdeltagarna. Man har haft en studiecirkel omkring mediciner och alternativa metoder. Sjuka är vi inte, men skavanker har vi. Gruppen enas om att motion är bra för mycket. Det gör det lättare att komma igång efter sjukdom och operationer. Stina Berg, som drab-

Här får man reda på det viktigaste. Det är nästan så att det är onödigt att prenumerera på tidningen. bades av en stroke för ett halvt år sedan känner fortfarande av svaghet i vänster arm och ben. Men stavgången ger hon inte upp. vackra småland Vår vandring går genom hagar och skogspartier. Många av stavgångargruppens vandringsleder har påverkats av stormen Gudrun. Fina rundor har förlorats, eftersom det varit svårt att ta sig fram. Men där vi går syns inga spår. Det är ett öppet landskap. Grönt och blomstrande. Inte visste jag att det kan vara så vackert i Småland. Jo, säger Dahlia Andersson. Man säger ibland att det här är en förort till Skåne. Jorden är speciellt bra här. För varje hus vi passerar finns en historia. Om skolfröken som blev förälskad och stannade kvar, om riksspelmannen Nils Viberg. Per Gunnar Oskarsson, ansvarig för studieverksamheten i föreningen, berättar att SPF i Skatelöv, som arrangerar stavgången, är en aktiv förening på många sätt. Vi har boule, studiecirklar och resor. Nyligen arrangerade vi en cirkel omkring Glömska. Det är viktigt att veta att bara för att man inte minns allt så är man inte dement. Och i sommar åkte vi till Gotland på en tredagarsutflykt. OcH så KaFFET Som vanligt går tiden fort när man har trevligt och vi är snart tillbaka till startpunkten. Det har faktiskt redan gått en timme. Därinne står kaffekopparna dukade. För nu kommer något som är nästan lika viktigt som stavgången umgänget över kaffekoppen. Fikat är väldigt populärt säger Inge. Det är inga krav på att det ska vara så mycket kakor och så, det viktigaste är gemenskapen. Särskilt när man blivit ensam är det här en viktig del. Att få prata och umgås. Värdskapet cirkulerar, så alla får en chans att bjuda. Det finns de som inte har möjlighet att ordna det hemma hos sig. Då slår man ihop sig några stycken och bjuder på kafé i Grimslöv. Och visst smakar det gott med en kopp kaffe nu. Gemenskapen är trevlig och stämningen är hög. Det finns mycket att berätta och dela med sig av. Ja, här får man reda på det viktigaste säger Evert. Det är nästan så att det är onödigt att prenumerera på tidningen.

Lite fakta om stavgången i Skatelöv Arrangeras av Sveriges pensionärsförbund, Skatelövsföreningen. Startade oktober 2001. Totalt 30 deltagare, cirka 20 deltagare per vandring. Enkla regler: Var och en går i sin egen takt. Ingen får bli ensam. Social inriktning. Kaffe ingår. Värdskapet cirkulerar utan bestämd ordning. Vandringsplatserna cirkulerar på ett 30 tal platser. Ej prestationskrav. Varje deltagare har sina förutsättningar. De lågaktiva har störst behov av motionen.

pa kursen larde de sig att blicka Vi människor har en otrolig förmåga att fokusera på allt som inte fungerar. Forskning har visat att det till och med är så att vi minns tillkortakommanden och misslyckanden i livet betydligt klarare och mera detaljrikt än framgångar. framåt text: hans ljungqvist foto: hans runesson Detta märkliga förhållande har troligen en rent biologisk bas. Under människans långa utvecklingshistoria har det varit viktigt att komma ihåg var farorna fanns, vad man skulle akta sig för. Det gällde att hålla sig borta från allt som hotade överlevnaden. Vår hjärna är på sätt och vis problemorienterad. Inom skilda kulturer och traditioner världen över har det under historien uppstått tekniker för att lätta på detta tunga ok. En modern variant på en sådan teknik som får alltmer uppmärksamhet, är lösningsfokuserat tänkande. Det lösningsfokuserade tänkandet har sitt ursprung i modern psykoterapi, men det finns influenser från andra håll, bland annat från indiankulturen. Det berättas att när buffeljägarna kommit hem från en jakt som inte gått så bra, så satte man sig inte ned och analyserade vad som gått snett. Vad man istället gjorde var att gå igenom en tidigare jakt som gått bra och mindes allt som då fungerat. På så sätt gjorde man sig redo för en ny lyckosam jakt. se FraMÅT Det lösningsfokuserade tänkandet handlar om att sätta fokus på de styrkor som var och en av oss har. Det handlar om att se framåt, inte bakåt. Att ta reda på vad det är som fungerar och göra mer av det. Och om något inte fungerar göra något annorlunda. På Hälsokompassen i Ljungby har man börjat arbeta med lösningsfokuserade grupper för patienter med stressrelaterade problem. Man träffas sex gånger i gruppen med hemläxor emellan. Allt som man pratade om i gruppen, stannande i gruppen. Två av de som gått en sådan grupp under Elena Rodin ledde gruppen för lösningsfokuserat tänkande. Deltagarna Viktoria Pettersson och Monia Eklund har haft stor användning av sina nya kunskaper. ledning av Elena Rodin är Monia Eklund och Viktoria Pettersson. Hur var det att arbeta på detta sätt? sökte styrkorna HOs varandra Viktoria : När jag skulle börja var jag jättespänd. Har aldrig gillat att prata i grupper. Men det märkliga var hur fort man kom in i gruppen, hur snabbt oron släppte. Efter första mötet rullade det på av sig själv. Monia: Jag känner igen det. Blev så lättsamt, var snarare svårt att vara tyst Alla hade sina problem men vi upptäckte snart att det fanns något gemensamt i allas liv. Hur snabbt det gick att sätta sig in i en annan människas situation. Viktoria: Man blev så upplyft av själva sättet att arbeta. Vi sökte styrkorna hos varandra. Det är ju något som man inte är speciellt van vid. Det är så lätt att det negativa tar över annars. Man kände sig uppeppad och full av kraft efteråt. Monia: Frågorna som vår gruppledare ställde var alla sådana att de startade ens eget kreativa tänkande. Lite märkligt, man kom på saker man redan visste men inte medvetet hade tänkt på. En massa aha-upplevelser. Det bara bubblade upp lösningar. Jag brukar likna det vid att jag kom till gruppen med en mängd lösa pusselbitar och nu har jag kunnat lägga mitt pussel. Viktoria: Det var så givande att höra vad de andra i gruppen sa. Man fick hela tiden värdefulla tips och bra idéer som man kunde ta sig med hem, idéer att använda i vardagen, olika förslag på lösningar. Känner också att vi har svaren inom oss men det behövs en knuff för att komma på dem. Monia: Gruppmöten har gett mig verktyg att använda i vardagen. Saker att ta fram när livet har sina små svackor. Jag har lärt mig att hantera problem på ett nytt sätt. Viktoria: Jag har för min del fått en hjälp att strukturera upp min vardag på ett nytt sätt. Det har betytt mycket för mig. KOMMa vidare i livet Både Monia och Viktoria tycker att det varit ett lyft att fått lära sig det lösningsfokuserade synsättet. Vi vill absolut att rekommendera till andra att prova det här, en jättebra metod för att komma vidare i livet! Den som blir nyfiken på att testa detta i sitt eget, kan vända sig till något av studieförbunden i länet. De har tillsammans med Det goda livet/ Landstinget Kronoberg tagit fram ett studiecirkelmaterial där man arbetar utifrån ett lösningsfokuserat synsätt. Ta kontakt! NBV Sofi Olson, Vattentorget, 352 34 Växjö 0470-450 75, 076-810 47 91 [sofi.olson@nbv.se] Bilda Göran Larsnäs, Ulriksbergsprom 46, 354 46 Växjö 0470-26 09 45, 0470-70 97 50 [goran.larsnas@bilda.nu] Sensus Britta Lindberg, Box 450, Norrg 15, 351 06 Växjö 0470-70 73 00 [britta.lindberg@sensus.se] Medborgarskolan Annie Lovelind, Box 35, 351 05 Växjö 0470-45 55 59 [annie.lovlind@medborgarskolan.se] Elisabeth Bava, Dackeg 19, 362 30 Tingsryd 0477-191 66 [tingsryd@medborgarskolan.se [elisabeth.bava@medborgarskolan.se] ABF Marianne Paine, Honnörsgatan 4 6, 352 36 Växjö 0470-296 70 [marianne.paine@abf.se] SV Britt-Mari Andersson, Box 445, 352 34 Växjö 0470-145 09, 070-583 30 33 [britt-marie.andersson@sv.se]

Astrid njuter av att arbeta Det lyser om -åriga astrid aronsson när hon berättar om tiden som hemsamarit. i sjutton år cyklade hon i ur och skur på småländska grusvägar mellan hjälpbehövande. sista åren ville man ge henne bilersättning, men det fick bli cykelersättning. För körkort har hon aldrig tagit. text: karin bengtsson foto: hans runesson Astrid bor i ett rödmålat hus mitt i skogen. Inne i huset är det lite kyligt, Astrid har inte eldat i dag. Annars brukar hon börja dagen vid sextiden på morgonen med att elda i vedpannan. Nu är det mycket annat att sköta utöver de vanliga sysslorna med matlagning, städning och bakning. Gräsklippning, korna som ska ut på grönbete Hon har alltid tyckt om att vara verksam. OM cykling Astrid är en ungdomlig 88-åring. På frågan vad receptet för detta är svarar hon utan att tveka cykling. För hon har cyklat hela sitt liv. Varken vinterhala vägar eller beckmörker har avskräckt henne. Jag var aldrig rädd. När jag var hemsamarit kunde det till och med hända att jag cyklade ut mitt i natten. En gång hade jag lovat en man som hamnade på sjukhuset att hjälpa till med vedeldningen. På kvällen såg jag att termometern sjönk ner mot minus 22 grader. Det var bara att ge sig i väg mitt i natten. Jag hade inget val. Hade jag inte eldat i hans panna 0

hade rören frusit. Det kunde bli flera mils cykling om dagen. Fortfarande cyklar Astrid, fast hon är tacksam för att barnen hjälper henne att handla. Närbutiken i Diö har lagt ner och ersatts av en pizzeria. Men jag är väldigt tacksam för lantbrevbäraren, som kommer varje dag och tidningen. inget Kan HEjDa astrid FrÅn att cykla Inne lyser blommande växter på fönsterbräderna. Kaffet är framdukat, sockerkakan är just tagen ur ugnen och smakar ljuvligt liksom det övriga. Allt hembakat. Astrid berättar vidare om hur inget har kunnat hejda hennes cyklande, varken dåligt väder eller skador. Jag minns när jag var ung och arbetade på Gotthard Nilssons i Älmhult. Jag hade dragit ut en tand dagen innan. Visst märkte jag att det hade blött en del under natten, men jag cyklade i väg som vanligt till arbetet. Väl inne på kontoret svimmade jag. En läkare kom, och han konstaterade att jag hade jag blött så att jag hade blodbrist. Då grep Gotthard Nilsson in och såg till att jag blev hemskjutsad. På den tiden var det hästar och släde som gällde. En annan gång välte Astrid med cykeln, skadade foten men cyklade vidare. Det var vinter och svimfärdig av smärta fick hon lägga sig i snön efter en stund. Men där kunde jag inte ligga så jag cyklade vidare. Väl framme fick jag åka till lasarettet. Det visade sig att foten var illa skadad, fick opereras och jag har fortfarande kvar en skruv i foten efter det. arbetet som HEMsaMariT När barnen flyttat hemifrån och korna sålts blev det tyst och långtråkigt därhemma. Astrid började arbeta inom hemtjänsten. På den tiden gjorde vi allt. Bakade, klippte gräsmattan, räfsade löv, put-

sade fönster, eldade ja allt det man behövde ha gjort. Vi arbetade alltid ensamma. Ibland hände det att man fick ta hand om någon som var psykiskt sjuk eller hade alkoholproblem. Men jag var aldrig rädd. Det är annorlunda i dag. Nu är man två stycken och det är många saker man inte får göra. Jag tycker det skulle vara svårt. På min tid fick man göra nå t. Det var roligt att arbeta. Och arbeta gjorde man verkligen på den tiden, Varje dag, vardag som helg, sommar som vinter. Men man gick till samma personer varje dag och de blev som vänner. Astrid trivdes så pass med arbetet att hon fortsatte efter pensioneringen. Jag tog bland annat hand om en gammal lärarinna fram tills jag var 82 år. Ett tag bodde jag hos henne eftersom hon inte klarade sig själv. UTan El i FEM veckor Stormen Gudrun fällde större delen av den skog som Astrid planterat som ung. I dess spår följde dessutom fem veckor utan el och telefon. Jag kunde ju elda i vedpannan. Fast värmen gick bara upp till sju grader så jag fick klä på mig ordentligt och röra mig för att hålla värmen. Ett av mina barnbarn visade mig hur man sköter ett campingkök. Där kunde jag koka varm buljong. Efter en vecka insisterade barnen på att hon åtminstone skulle sova hos dem. Fast jag var tillbaka i huset varje morgon för att sköta eldningen under dagen. Annars hade rören frusit sönder. Under våren började man sätta nya granplantor för att ersätta de träd som fallit. Astrid följer det hela med spänning. Livet måste gå vidare. FörnöjsaMHET Under samtalet med Astrid funderar jag på vad hon egentligen utstrålar. 88 år men med ett ungt och levande ansikte som då och då spricker upp i ett glatt skratt. Så slår det mig plötsligt att det finns en förnöjsamhet, en förmåga att ta livet som det kommer. Att vara här och nu i det som finns. En omsorg om det vardagliga. Skära äpplen till korna, klippa den stora gräsmattan, bära in ved. Njuta av det dagliga arbetet och få använda sin kropp.

läkares medicinska kunskaper och yrkeserfarenheter gör dem till experter på hur kroppen fungerar och påverkas av motion. som patienter känner vi också stor tillit till läkarnas kompetens, vilket gör dem till de optimala friskvårdsinspiratörerna. text: mathina bengtsson foto: hans runesson Leva som man lär I läkarens yrkesroll ingår uppgiften att informera patienter om vilka positiva hälsoeffekter motion har och försöka inspirera dem till att vilja motionera mer. Distriktsläkarna Christer Petersson, vårdcentralen Strandbjörket och Olof Cronberg, vårdcentralen Dalbo föregår med gott exempel genom att dessutom leva som de lär. De tar upp motion som ett naturligt samtalsämne i mötet med sina patienter och de är också själva aktiva motionärer. I samband med att vi diskuterar patientens hälsotillstånd resonerar vi också lite kring vikten av motion. Det känns naturligt. Det är till exempel lättare att prata om motion än att diskutera kost med patienten. Det är svårt att hitta en motionsform som inte är nyttig för oss, medan det är lite mer komplicerat att ge goda kostråd, säger Christer. TjUsningEn MED grupp Christer och Olof är sedan många år medlemmar i Friskis&Svettis. De tycker att friskis har ett bra koncept som riktar sig till en bred skara motionärer. De erbjuder allt ifrån klassiska gympapass med olika intensitet till ryggympa, styrketräning, spinning. Förut löptränade Christer och det var först när hans fru tog med honom till Friskis&Svettis som han fick upp ögonen för hur roligt det är att gympa till musik tillsammans med andra. Det spelar ingen roll hur trött man är innan man beger sig till friskis, för när musiken drar igång och man känner gemenskapen med alla taggade motionärer blir man automatiskt peppad att ge järnet. startskottet Olof är engagerad i Startskottet på Friskis&Svettis i Växjö. Startskottet är ett sätt att introducera nybörjare till friskis utbud. För Olof är det ett sätt att inspirera sina patienter att börja motionera. Många gånger är det osäkerheten inför hur allt fungerar som gör att man inte vågar prova på ett ställe som friskis. Genom att berätta om friskis koncept för mina patienter och erbjuda mig att följa med dem på ett studiebesök, hoppas jag att fler ska våga prova på. Vid besöket får nybörjarna information och visas runt i friskis lokaler. De får även möjlighet att prova på ett anpassat motionspass. Startskottet är en lyckad satsning som lockar mellan fem och tio nybörjare att delta vid varje tillfälle. MOTiOn PÅ recept Landstingets läkare, sjuksköterskor och sjukgymnaster har också börjat skriva ut motion på recept. Det är också ett sätt att puffa på. Om jag anser att en patient kan förbättra sitt hälsotillstånd genom att motionera mera kan jag, i samråd med patienten, skriva ut ett motionsrecept. De får då ett träningskort på friskis till ett förmånligt pris och jag kan sedan följa upp med statistik från friskis, berättar Olof. Distriktsläkare Christer Petersson skymtar fram bland alla sommarmotionärer som samlats för lite puls och glädje på Kampaängen. Samtidigt som både Christer och Olof tränar flitigt framhåller de vardagsmotionens betydelse. De vill också poängtera att man kan förbättra sin kondition på många olika sätt och att innebörden av begreppet god motion är individbundet. För en del kan ett gympapass på friskis vara nyttig motion medan det för någon annan kan vara att ta en promenad runt huset. Det gäller att hitta en motionsform som man tycker är rolig och som är anpassad efter ens egna förutsättningar, säger Christer.

Inte bara växter. Insekter av överraskande många arter har hittat hit. Kanske är det Linné som har gett dem namn. Förutom växter har han också har namngett 5 000 mineraler och insekter.

Tillväxt! Trädgårdsintresset växer i sverige. Det är något rofullt med själva påtandet, menar Eva lennartsson, hortonom. Men det är också en stor glädje att följa ett förlopp. Från det lilla fröet som sätts när det fortfarande är snö ute, till den första lilla grodden, som sedan planteras om och flyttas ut, avhärdas och växer. text: may olsson foto: hans runesson Så här är vi kanske inte vana att se kronärtskockan. Eva Lennartsson upptäcker ständigt nya sidor hos sina växter. Eva Lennartsson ansvarar för odlingarna i den nya besöks- och kunskapsanläggningen i Möckelsnäs, Stenbrohult. I vår har hon arbetat med trädgården framför orangeriet, där växterna redan frodigt brer ut sig. En del tar sig friheten att slingra sig ut från de höga trälådorna och långt ut över grusgången, andra växer på höjden. Solrosorna kan se in genom fönsterna i orangeriet, nybyggt efter Carl von Linnés originalritning. FyrKanTigT Därinne ska de växter bo som kräver en mer skyddad miljö. De har inte riktigt flyttat in ännu, men ute är det prydligt och fyrkantigt, så som det skulle vara på Linnés 1700-tal. Lådorna med växter ska flankeras av pergolor, och i mitten ska det växa formklippta geometriska lindar. Växterna är placerade i en tydlig struktur, som Linné säkert hade gillat. De är indelade i fyra grupper, ätliga växter och nyttoväxter är en, medicinalväxter en annan, perenner och prydnadsväxter en tredje och den fjärde delen är en tema-del; här hittar vi växter från Linnés resor, hans system med de 24 klasserna och ättlingar till de växter Linnés lärjungar tog med sig från sina farliga resor i främmande länder. Så farliga att hälften av lärjungarna dog under sitt uppdrag. TOrParbOrDET Eva Lennartsson sadlade om från vården till växtriket, och kombinerar nu sitt historiska intresse med omvårdnad och växtlighet. Köksträdgården är hennes speciella område. Hon berättar kärleksfullt om kål och rötter, då och nu. Vi smakar på isört och portlak, utmärkt i sallad, matigt och smakrikt. Här växer gränsrova och kålrot rovor var ju potatisens föregångare och fanns på var torpares bord. lika botar Bland medicinalväxterna finns en riktig giftlåda här växer belladonna, bolmört och fingerborgsblomma, digitalis, som ju ännu idag används vid hjärtbesvär, i noga anpassade mängder. Men drottningen i giftlådan är spikklubban, som brer ut sig taggbladig och välväxt med vassa taggar på stora frökapslar. Den vanliga arten har vita blommor, men här finns också en lila variant, uppdriven från gamla frön som grävdes fram vid Vegeholm i Skåne där de legat i jorden i hundratals år. Blåsippan återfinns också bland medicinalväxterna. Det fanns ett talesätt förr som hette Lika botar lika blåsippsbladen har en form som påminner om levern och troddes därför vara bra för den. Johannesört, med sitt röda färgämne, skulle bota blodsjukdomar. 17 maj nästa år öppnar anläggningen på riktigt, under Linnés 300-års jubileum. Läs mer på www.linnaeus.nu 5

Om en härskare, som inte förstår att styra sitt folk, föraktas av alla, så bör den människan kallas ännu mer dåraktig, som icke ens förmår att vara herre över sin kropp och icke bryr sig om att lära sig en så nödvändig konst. Linné Linné gillade också hälsa På 1700-talet fanns botanik och medicin inom samma specialitet. För att få studera botanik var man tvungen att ha läkarexamen. Läkarexamen var också det krav som den tilltänkta makan Sara-Lisas pappa ställde för att Linné skulle få gifta sig med hans dotter. Legitimationen skaffade sig Linné i Holland, där han också för första gången fick sina skrifter utgivna. Och förmodligen skulle han ha stannat kvar, om inte ryktet nått honom att en fanjunkare jagade efter Sara-Lisa. Han for hem och startade praktik. Patienterna uteblev tyvärr, ända tills han slog sig på att bota veneriska sjukdomar. Eländigt släpgöra! tyckte Linné, som då fick ta emot 40 60 patienter om dagen Att ta hand om sin hälsa var viktigt för Linné. En god hälsa fick man genom bra luft, kroppsrörelse, sömn, bra föda, uttömningar och affekter. besöks- OcH KUnsKaPsPrOjEKTET Orangeriet är byggt efter Linnés egna originalritningar från 1740. I Möckelsnäs är den förminskad med tio procent för att passa på tomten. Det finns två drivenheter för fröer och i flyglarna ska det finnas exotiska växter, i 30 gradig värme och 90 procents luftfuktighet. Projektledare Lars Nexe med det nybyggda orangeriet i bakgrunden, byggt efter Linnés egen ritning. Blivande hortonomer och landskapsarkitekter från Alnarp har planlagt och byggt trädgården och gjort urvalet av växter. Det finns uppemot 800 arter. Ett lärcenter ska byggas intill trädgården, med galleri, undervisningslokaler, konserthall, logi för 60 personer med mera. Här ska finnas utbildningar i naturkunskap på alla nivåer från dagisbarn till högskoleelever. En så kallad skolskog planeras också.

talamod och jävlar anamma Egentligen var det sluta röka hon skulle. Men när carina nilsson fick möjlighet att komma till livsstilmottagningen på vårdcentralen, valde hon att hellre jobba med att gå ner i vikt. Och det har hon gjort med besked. Carina bor i en prydlig villa i utkanten av Älmhult. En liten fontän porlar på gräsmattan, dotterns studsmatta står i ett hörn av tomten och både ute och inne är det pyntat och trivsamt. Hon tar emot i dörren ett glatt leende, en varm och vänlig kvinna. Carina är 47 år och har varit rejält överviktig i perioder sedan ungdomen och hon har testat alla möjliga och omöjliga bantningsmetoder, som så många andra. Men sedan några år tillbaka har hon bestämt sig. Jag har gett mig själv och min älskade Kalle ett löfte: att jag aldrig mer ska tappa kontrollen över min vikt. FöränDraD livsstil Det gick inte av sig själv. Tyvärr har Anna-Karin Olausson på livsstilsmottagningen, vårdcentralen Haga, inget magiskt trollspö. Eller kanske har hon det, på sätt och vis. Hon har alltid varit tydlig med att jag får göra jobbet själv. Men jag hade inte klarat det utan hennes peppning. Carina var ingen hetsätare och tyckte nog själv att hon åt hyfsat nyttigt hon hade ju grönsaker på tallriken och att hon motionerade. Men när hon verkligen lade sina vanor under luppen ändrades bilden. Den första promenaden runt kvarteret blev en chock. text: may olsson foto: hans runesson Jag trodde att jag skulle dö, så jobbigt var det. Det är inga jätteförändringar i maten för Carinas del, men jag äter inte hela tiden. Hon går med stavar, ofta en mil om dagen, och har lärt sig uppskatta det. Hon berättar att hon kan ställa klockan på sex för att hinna ut och gå. Hade det varit för några år sen och jag sett mig själv gå förbi, så hade jag skakat på huvudet och tänkt att den där är inte riktigt klok. Nu älskar jag känslan efter ett motionspass, att komma hem och vara varm och nöjd och glad. sitter i HUvUDET Men knuten sitter inte i maten eller motionen, den sitter i huvudet, menar hon. Man måste börja där. Vanan att bota motgångar och att dämpa det onda med mat måste brytas. Carina känner sig stark nu. Hon har byggts upp av de personliga samtalen, och kan när som helst mana fram Anna-Karins röst i huvudet som säger: Ta nya tag nu Carina, kom igen! För allt är inte lycka och harmoni. Bilden av sig själv som tjock och ful bär hon nästan alltid med sig i huvudet, och den bilden är tung. Carina går för att köpa kläder, väljer fortfarande vanemässigt bland storlekarna 52-54-56 och tänker besviket finns det inte större?. Så får hon se sig själv i spegeln, hoppar till och går tillbaka en Carina Nilsson har gått ner över 50 kilo inga piller, inga märkliga metoder, men med nya vanor, stöttning och tålamod gick det bra. gång till: Va, är det där jag?! Det tar nog lång tid att bli av med den mentala självbilden. Men varför skulle det gå fort? Det har ju tagit ett helt liv att ändra på resten. Förr stannade jag hemma, för jag hade inget att klä mig i och jag visste inte om jag skulle få plats i stolen dit jag kom. Jag sa inget i sällskap, för jag ville inte att folk skulle titta på mig. Periodvis har jag knappt vågat gå och handla. Jag var rädd för att folk skulle titta i min kundvagn och tänka: Jahaja. Hon gör väl inget annat än att sitter och äter hela dagarna. TÅlaMOD Det är svårt att tro när man ser och hör henne. Carina är verbal och utstrålar ett klokt lugn. Hon beskriver sig själv som en med jävlaranamma i grunden. Men ändå rasar det ibland: Jag gick ned så mycket i vikt till en början. Och sedan hände ingenting. Då var jag väldigt ledsen. Men Anna- Karin sa: Släpp det ett tag! Du behöver inte ånga på hela tiden. Hon har alltid tagit ner mig på jorden, jag sätter ofta för höga mål och blir besviken om jag inte når fram. Man måste ha tålamod. Jag tar det mer en dag i taget nu. På kvällen innan jag somnar säger jag till mig själv Vad duktig du har varit i dag. Det funkar! Carina berättar hur hon har försökt kompensera sitt yttre med att vara bättre, kunna allt och vara käck och trevlig. Jag tror fortfarande att alla ser mig som stor, och har byggt murar runt mig som nog delvis finns kvar. Nu är jag kanske inte lika tillkämpat käck hela tiden, men jag mår bra här inne hon lägger handen på bröstet och jag kan gnälla av mig lite när de behövs, både hos Kalle och hos Anna-Karin. Kalle kan säga att förr gick det fortare att hoppa över mig än att gå runt mig, och jag kan skratta åt det. Det hade jag definitivt inte gjort för något år sedan. På livsstilsmottagningen finns både individuell- och gruppbehandling. Man arbetar för att lära den överviktiga att undvika situationer som lockar till fel beteende, inte att väcka dåligt samvete. Det har tagit lång tid att hamna där man är, och det måste få ta tid att ta sig därifrån, säger Anna-Karin Olausson, sjuksköterska. Men det är individen själv som utför arbetet. BMI (Body Mass Index) och antal kilo är av underordnad betydelse. Det är nya vanor och mindre socker, salt och fett som gäller. Och att bygga upp självförtroendet.

Att ta medicin är inte roligt, men att ha roligt är en bra medicin. Japanskt ordspråk Varje ögonblick är värdefullt! För att förstå värdet av en månad, fråga modern till ett barn som fötts för tidigt. För att förstå värdet av en dag, fråga den som bara har en dag kvar till semestern. För att förstå värdet av en timma, fråga då två nyförälskade personer som väntar på att få träffas. För att förstå värdet av en minut, fråga den som nyss missade tåget. foto: big cheese photo För att förstå värdet av en sekund, fråga personen som just undgick en trafikolycka. För att förstå värdet av en milli-sekund, fråga 100-meterslöparen som vann silvermedalj. Var rädd om varje ögonblick! Ur Det är aldrig kört! Samlingsvolym av Kristina Reftel, Argument förlag svaghet eller styrka? Han var tio år och fast besluten att börja träna judo, trots det faktum att han förlorat sin vänstra arm i en bilolycka. Så han började träna judo hos en japansk mästare, och det visade sig att han faktiskt var riktigt duktig. Därför kunde han inte förstå varför han efter tre månader bara hade fått öva på ett enda kast. Sensei, frågade han till slut, borde jag inte få lära mig fler kast? Det här är det enda kast du kan, men det är också det enda du kommer att behöva, svarade mästaren. Pojken förstod inte riktigt, men han litade på sin sensei och fortsatte att öva på detta enda kast. Flera månader senare var det dags för pojken att delta i sin första tävling. Till sin egen stora förvåning vann pojken sina två första matcher mycket enkelt. Tredje matchen visade sig vara svårare, men när motståndaren till slut blev för ivrig kunde pojken också i denna match använda sitt kast och vinna matchen. Han var nu i final. Finalmotståndaren var både större, starkare och mer erfarna. När matchen pågått ett tag, begärde domaren timeout av rädsla för att den mindre pojken skulle skada sig. Han var på väg att stoppa matchen när pojkens sensei hindrade honom. Låt pojken fortsätta, insisterade han, och domaren gav slutligen med sig. Efter att matchen satts i gång igen, dröjde det inte länge innan motståndaren gjorde ett misstag och sänkte garden. Pojken kunde använda sitt kast och fick motståndaren på fall. Den enarmade pojken hade vunnit matchen och hela turneringen! På vägen hem gick pojken igenom alla matcher i huvudet, och alla rörelser som han och de olika motståndaren gjort. Han kunde inte nu heller förstå hur han lyckades vinna sina matcher med bara ett enda kast. Till slut samlade han mod och frågade: Sensei, hur kunde jag vinna alla matcher med bara ett enda kast? Du vann av två anledningar, svarade mästaren leende. För det första har du nästan lyckats bemästra ett av de svåraste judokast som finns. Och för det andra är det enda kända försvaret mot just detta kast att gripa tag i motståndarens vänstra arm. Pojkens största svaghet hade blivit hans styrka. Denna och andra liknande berättelser kan du hitta i Det är aldrig kört! Samlingsvolym av Kristina Reftel på Argument förlag.

På sidan 22 berättar Stefan Larsson hur han lagar potatissallad. Kom loss i köket Om färgglad mat, långsamma måltider och inspiration från andra delar av världen handlar reportagen med Stefan Larsson, Dalala Abdel Gani och Maria Olsson och Johan Erlandsson. Låt er inspireras av deras matfilosofi och recept en liten hjälp till dig som kört fast i samma gamla vanliga maträtter och vill bli inspirerad till att laga något annorlunda och nytt. text: anneli wirdenäs foto: hans runesson

Johan och Maria tar det lugnt på morgnarna. Vi älskar våra bruncher. Vi brukar äta länge, softa och ha det mysigt. Det är nog bra för både kroppen och själen att ta det lugnt när man äter. Har man bråttom om morgnarna kan man ju njuta av långa helgfrukostar. Eftersom de ofta äter mat på jobbet är frukosten i fokus när de handlar. Deras favorityoghurt är den grekiska med smak av honung, gärna med färsk frukt och müsli eller flingor till. brunch Maria älskar vanlig mjölk. Softar med Maria Olson och Johan Erlandsson jobbar båda inom restaurangbranschen. Det innebär många sena kvällar och nätter. Därför äter de ofta frukost när andra har sin lunch, och då äter de rejält. Det blir en brunch frukost och lunch på en gång. KravMjölK Vi köper ekologisk, grön mjölk. Ett enkelt val, det känns nyttigt och rätt och man stödjer kravbönderna. Johan har övergått allt mer till havremjölk. Det är gott och jag mår bättre av att inte dricka så mycket vanlig mjölk. Fast havremjölken är inte lika god till weetabix och havrefras och funkar inte i kaffe. Men Jaa! Och jag tycker om att göra smoothisar. Då mixar jag 3 dl frusna jordgubbar, 2 bananer och 2 dl vanlijyoghurt. Mmmmm. ägg Maria och Johan äter alltid ägg till sina bruncher. Johan skivar och lägger dem på danskt rågbröd med kaviar, Maria äter sina i äggkopp. Ibland gör de skramlade ägg, en mjuk äggröra, eller en matig omelett. Till omeletten vispar man ihop 4 ägg, 2 kryddmått salt och lite vatten eller grädde. Sedan häller man ner smeten i en smord, varm stekpanna. Vi brukar ta i tomat, paprika, champinjoner eller något annat vi har hemma. Och kryddor för kan man hyvla ost ovanp grovbröd Det är grovt bröd som Maria och Johan. Vitt bröd blir man så av. De äter också mackor m bredbar philadelphiaost ost, örtsalt. Maria tar gä på sina mackor. Och så älskar vi avok bara ha. Och kaffe förstås. Efte dagen är man igång igen 0

med Smak av mellanöstern Hemma hos Dalala Abdel Gani och Zaki Yassin doftar det av kryddor och olja. Familjen äter oftast mat som är typisk för Mellanöstern eftersom de har sina rötter i Palestina. Dalala Abdel Gani arbetar med ett integrationsprojekt i Växjö och Zaki Yassin är grönsakshandlare. Zaki tar hem frukt och grönsaker men de handlar även i lokala affärer med arabisk mat och på stormarknaderna. Utbudet av internationell mat har blivit mycket bättre de senaste åren, tycker Dalala Abdel Gani. I början när vi kom hit var det inte lätt att hitta de råvaror vi var vana vid. De arabiska familjerna i Växjö köpte då sin mat av en man som kom upp från Malmö varje onsdag. Så småningom förstod vi att det även fanns sådant som vi använder i de svenska affärerna, till exempel mannagryn. Förpackningarna ser nämligen helt annorlunda ut här. stås. Om man vill å. gäller hemma hos konstig i magen ed skivad tomat, hellre än vanlig rna kalkonskinka ado, det måste vi r en sådan start på! ris, Olja OcH bröd Ris är en viktig bas i familjens kost. De köper alltid stora säckar jasminris. Potatis äter vi mest tillsammans med kyckling. Riset är det dominerande, förklarar Dalala. Olja är en annan viktig ingrediens; rapsolja att fritera i, olivolja till sallad, och sesampasta / tahini - till hummus, den arabiska kikärtsröran som blivit så populär i Sverige. När jag gör hummus mixar jag kikärtor med tahini, citron, vitlök, olivolja och kryddor, förklarar Dalala. Det går bra att använda kikärtor i burk. Till sina måltider har de alltid ett arabiskt bröd, tunt och runt lätt att bryta till lagom bitar och att lägga mat på. Mycket gott ihop med falafel och hummus. som En buffé När Dalala och Zaki har gäster bjuder de alltid på flera olika rätter. Falafel och hummus brukar finnas på bordet, liksom ungsbakad kyckling, sallad och tabbouleh. Tabbouleh är en vanlig rätt i Mellanöstern och som matintresserade svenskar har fått upp ögonen för. Dalala och Zaki lagar gärna tabbouleh. Till den använder vi den fina sortens bulgur, finhackad persilja, rikligt med citron, och olivolja. Bulgur-grynen ska ligga i vatten en halvtimma så de blir mjuka. Vattnet som blir över, hälls av. Sedan blandar man ingredienserna och garnerar med mynta. Av squash gör hon två rätter på en gång. Först gröper jag ur dem och fyller skalet med ris, lammkött och mycket kryddor. Mynta är den viktigaste. Man fyller dem bara till ¾-delar eftersom riset sväller. Sedan kokar man de fyllda squash-skalen på låg värme tills riset är mjukt. Under tiden kan man blanda inkråmet som blivit över när squashen gröptes ur med salt, kryddor, lök, ägg, persilja, och lite mjöl för att hålla ihop Squash passar bra till Dalalas matlagning. allt. Degen formar man till platta biffar som friteras i olja. DEssErT Efter maten bjuder de på arabiskt kaffe eller te med smak av mynta och något sött bakverk. I dag har jag gjort harissa, en efterrätt typisk för Mellanöstern. Den kallas även namura. Man blandar mannagryn och kokosflingor i en sockerlag gjord av vatten, citron och socker. Sedan rör man ner yoghurt, bakpulver och lite mjöl. Degen formar man till kakor som man gräddar i ugnen. Man kan hälla varm sirap över innan man serverar dem.

Stefans filosofi är att äta en hyfsat blandad kost i alla färger. lagar mat i alla färger Stefan Larsson tycker om att laga mat och letar gärna efter nya smaker och produkter när han handlar. Han blandar gärna ingredienser från olika världsdelar, det blir ofta medelhavsmat, thaiinspirerat eller indiskt när han bjuder på middag. Kalla det för världsmat, föreslår han. Efter långa dagar framför datorn som grafisk designer gillar han att komma hem och skapa i köket. Stefan är vegetarian men äter även fisk och skaldjur. På sommaren blir det mycket gröna rätter. I skördetid handlar han gärna fräscha grönsaker och rotfrukter på Bondens marknad i Växjö. När det gäller matlagning ska man inte göra det för komplicerat, tycker han. Den bästa maten är den enkla. Det går alltid att fixa till en måltid med bara pasta, lök, en god olja och kryddor om man inte har något annat hemma. Lök måste man ha, den lyfter fram smaken på kryddor och andra ingredienser. Med svartpeppar, ett gott salt och chiliflingor eller currypasta, vitlök, pesto och koriander kan man rädda vilken maträtt som helst. Jag har också börjat använda pepparrot som jag river i maten, det är en fantastisk krydda som passar de flesta fisk- och grönsaksrätter. EnKEl POTaTissallaD En av favoriträtterna är hans egen potatissallad, inspirerad av medelhavsköket. Han höftar snabbt ett recept för fem personer: Koka ett kilo potatis. Skiva och lägg den i en stor bunke, blanda med en rödlök, en näve oliver, gärna både svarta och gröna. Det ska vara sådana med kärnor i. Lite kapris tycker jag man kan ta. Soltorkade tomater. Sedan kan man rosta pinjenötter i en torr stekpanna tills de fått fin färg, och vända ner i salladen. Något grönt bör man ha i, jag gillar ruccola men man kan ta annan sallad också. Till detta måste man ha en vinägrett. Blanda ett par matskedar balsamvinäger, någon schysst olivolja 1 deciliter, 1 matsked dijonsenap, och salt. Ta gärna i lite chiliflakes också. Rör ihop och blanda ner i salladen. Om man vill kan man riva parmesanost ovanpå. Unna sig ibland Han är skeptisk till olika modevarianter av hur man ska äta. Det skrivs mycket om Stenålderskost, Atkinsmetoden och GI en ständig jakt på kolhydrater. Den roligaste av alla de här metoderna måste vara Danska Rigshospitalets omtalade diet. Den går bland annat ut på att man under perioder enbart äter kött i stora mängder. Om man vill må bra är det förstås viktigt att hålla nere på dåliga fetter, säger han, inte minst transfetter så kallade härdade fetter. Det finns ofta i kakor, chips, feta såser, bland annat. Samtidigt tror jag det är viktigt att unna sig någon godsak man gillar ibland. Själv är jag svag för goda bakverk, så det tillåter jag mig att äta två dagar i veckan. Likadant när det gäller ost. Den magra osten smakar ibland som fyllningsmassa, tycker jag. Då spar jag mig hellre till fetare och godare ostar, fast äter dem inte så ofta. Det viktigaste är att äta allsidigt, anser han. Om man äter en hyfsat blandad kost så mår man bra. Använd alla färger när du lagar mat så får du en bra sammansatt måltid. Det är min egen kostlära!

Våra gener har blivit gammalmodiga Över hela världen ser vi samma trend, fler människor blir mer och mer överviktiga. Även i Sverige har vi en kraftig ökning av antalet överviktiga. Varför har det blivit så här? Vi ringde upp en av våra främsta experter på området, professor Charlotte Erlanson-Albertsson i Lund, för att söka svar. text: hans ljungqvist illustration: Stefan demert Orsaken till att vi blivit så överviktiga är enkel. Vi äter helt enkelt mer än vad vi förbrukar. Man har gjort räkneexempel på det där och det är inte ett äpple extra om dagen det handlar om, utan vi vet nu att man måste få i sig 800 kalorier mer om dagen för att gå upp i vikt. Det är rätt mycket. Hur hittar man då 800 kalorier? Det finns i en flaska Coca Cola eller i två muffins. Det är den goda lätttillgängliga maten som gjort att vi har en fetma i dag. Sen rör vi oss mindre men jag menar att det är den mindre orsaken. Det är framförallt att vi äter alldeles för mycket. Man kan proppa i sig hur mycket som helst bara man rör sig därefter. Är man elitidrottare kan man äta i stort sett vad som helst. De kompenserar detta genom att röra sig. Det är för övrigt bra att röra sig, inte bara för att bli av med kalorier utan även för cirkulationen. Problemet är att vi beter oss som vår biologi vill att vi ska göra. När våra förfäder hittade något som var gott vilket då är liktydigt med att det innehåller energi så skulle de äta så mycket de bara kunde. De visste ju inte när de skulle finna detta goda nästa gång. Dessa gener har vi kvar. Biologin säger att vi ska ta för oss när vi får något gott i oss. Så därför skulle man kunna säga att våra gener har blivit gammalmodiga. Vi beter oss som om det rådde brist på mat när det i själva verket råder överflöd på energirik och lättillgänglig föda av alla de slag. någon enskild faktor som är extra farlig? Den absolut främsta boven vad gäller övervikten är läsken. Om vi tog bort läsken skulle väldigt mycket fetma försvinna. På andra plats kommer all färdigköpt mat. Där alla dressingar och dylikt redan är färdigpaketerade. Här i Lund har man tagit bort läskautomaterna på vissa skolor och då kraxade olyckskorparna att då går de till godisaffärerna istället, men det gör de inte. Barnen och ungdomarna upplever det inte som ett problem. De dricker numera läsk kring helgerna. Vi har gjort undersökningar och vet att skolbarnen i Lund dricker överlag väldigt lite läsk. Det handlar till syvende og sist om bra information. Barn och ungdomar tar till sig detta, de är inte självsvåldiga. Vad det gäller små barn är det viktigt att veta att det inte finns någon inre reglering av sötsaksintaget. Här måste de vuxna sätta gränserna. Det är föräldrarna som sätter matvanorna, så därför är det viktigt att man tidigt lär sig bra regler i hemmet, för sen lever man med dem för resten av sitt liv. Du brukar prata om sockerfällan, vad är det? Vi har varit enormt fokuserade på att det är fettet som gör att vi blir överviktiga och feta. Det har därför lanserats lågfettprodukter av olika slag, som då skulle vara lika med hälsosam mat. Lågfettprodukter är dock inte goda, så för att man skulle få dem goda så tillsatte man socker. Det smögs in först lite socker och sen mer och mer i typ yoghurter. Man angav att här är det lite fett men berättade inte att de är väldigt sockrade. Detta är sockerfällan. Dessa produkter kommer upp i en kalorimängd som är lika stor som den som högfettprodukterna hade. På detta sätt blev konsumenterna lurade. Kan det vara så att det är kolhydraterna, inte fettet, som är boven till viktuppgång? Ligger väldigt mycket i det. Kolhydraterna behöver vi och därför har vi starka hungersignaler kring att vi Biologin säger att vi ska ta för oss när vi får något gott i oss. Så därför skulle man kunna säga att våra gener har blivit gammalmodiga. Vi beter oss som om det rådde brist på mat när det i själva verket råder överflöd på energirik och lättillgänglig föda av alla de slag.

Det är den goda lättillgängliga maten som gjort att vi har en fetma i dag. Sen rör vi oss mindre men jag menar att det är den mindre orsaken. Det är framförallt att vi äter alldeles för mycket. Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid institutionen för experimentell medicin, Biomedicinskt centrum, Lunds universitet. ska äta mycket kolhydrater. Fett har vi svårt att äta mycket av, det gränsar till illamående om vi får för mycket. Jag är övertygad om att det är kolhydraterna som ligger bakom fetman. Grundtanken i den nu så populära GI-metoden är väldigt sund. Handlar om att vi ska ta de långsamma kolhydraterna. De tar tid att smälta och det blir långsamma blodsocker stegringar. Den är perfekt, den fungerar väldigt bra. Långsamma kolhydrater är egentligen den diet som vi ska äta, bönor och grönsaker och sånt som är naturliga födoämnen. Det enda jag inte håller med om är att man godkänner användandet av fruktos som man nu sötar läsk med, den ger höga blodfetter. Annars håller jag med om tankarna bakom GI. Kan man bli beroende av socker? Det är det vi vill studera. Jag tror verkligen att det finns ett sådant beroende. Jag tror dock att det är de artificiella sötningsmedlen som startat sockerberoendet. Det finns djurförsök som beskriver sockerberoende, förändringar i hjärnan precis på samma sätt som man får av nikotin och alkohol. Jag har mött narkomaner under avvänjning och de var sockerberoende allihopa, de hade växlat beroende. Men förstås mycket bättre i det fallet att vara beroende av socker. Det visar dock på sockrets kraftiga inverkan på vår hjärna. Samma med många alkoholister som kan hålla sig nyktra tack var ett sockerberoende. Helt klart att sockret ger belöning och tillfredsställelse. Det finns försök på nyfödda barn där man ska ta ett blodprov. Man lägger då en sockerlösning på tungan och sen sticker man. De ser lika glada ut för det. Man har två minuter på sig att sticka dem. Går lika bra med socker som med sötningsmedel. Den söta smaken frigör våra egna smärtlindrande ämnen. Du varnar för socker och fett ihop, varför? Det är ingen bra blandning. Dessa måste man försöka separera. Viktigt att vara medveten om detta. När man äter en blandning av socker och fett upplever man detta som något som är sött, man känner inte fettet. Man känner inte mättnaden som rent fett ger, utan man tycker att det är gott och tar gärna mer. Det blir sött men med väldigt mycket kalorier. Forskningen har visat det att det höjer belöningssystemen ytterligare när vi har denna blandning. Vad jag tycker är viktigt att understryka är att när vi hör om socker och fett så tänker vi kanske på en marsipantårta eller annat gräddigt bakverk. Och så säger folk, men det äter jag aldrig. Men de dricker en Coca Cola och äter pommes frites till, och där är blandningen vi pratar om. Det är detta som det gäller, inte tårtan för den äter man väldigt lite av. Det är snarare den vardagliga blandningen av läskedryck och fett. Viktigt att exemplifiera detta så att folk känner igen sig annars tror man att det handlar om kakor, men vi äter väldigt lite kakor i dag. vad är bra mat enligt dig? Bra mat består av naturliga råvaror, så lite behandlade som möjligt och så allsidigt som möjligt. Tallriksmodellen är väldigt bra. Fisk en till två gånger i veckan, grönsaker av olika färger, frukt varje dag. Sen ska vi också ha den goda maten, det vill säga lite efterrätter och annat gott. Men det ska vara en gång om dagen, inte hela tiden. Kanske till helgen. Låt oss få tillbaka helgfirandet. Gör helgerna till det lite annorlunda, att man unnar sig lite saker. Och så kan man längta... Att längta är väldigt viktigt. Hur ska måltiderna se ut under en dag? Frukosten är basen för dagens matintag. Man är oftast mest kreativ på förmiddagen och har man en jämn energitillförsel där är man effektiv. Barn som hoppar över frukosten orkar inte i skolan. Frukosten är oerhört viktig, det kan inte nog betonas. Vi har alla en rytm inom oss som kan vara svår att bryta. Och har man svårt att äta på morgonen får man ta med sig mackorna till jobbet. Viktigt att man får det så tidigt som möjligt på dagen. Den ska då vara lika rejäl som andra frukostar. Starta med osötade flingor, mjölk, frukt, grovt bröd, te eller kaffe, ett glas juice. Studier har visat att en fullvärdig frukost ger både en högre mental prestationsförmåga och ett bättre humör. Det grundläggande tankesättet är att man ska göra ätandet till en procedur, jag ska alltså inte göra något annat med jag äter. Min strategi är två större måltider om dagen, inte tre. Basen är som jag nämnde nyss en rejäl frukost, för då går man inte och är småhungrig hela dagen. De som hoppar över frukosten blir superhungriga på kvällen och kastar då i sig det ena och andra. För om man är mycket hungrig blir systemen extra känsliga för belöning, ja de blir superkänsliga. Fransmännen lägger huvudmåltiden på lunch och det kan man också göra. Det handlar om att få den tidigt på dagen. Vi ska ta bort den där jättetunga middagen på kvällen, den ska ligga tidigare på dan. Måltiden är i sig viktig för gemenskapen men det behöver inte vara Charlottes råd för att äta gott och må bra 1 Ät en stadig frukost 2 Ät naturlig och variationsrik föda i enlighet med vår biologi 3 Ät enligt tallriksmodellen 4 Ät varma soppor och drick varma drycker 5 Ät små doser av socker och fett 6 Bland in beskt, bittert, surt och kryddor i maten 7 Pröva nya rätter 8 Se upp med lättprodukter 9 Välj små förpackningar 10 Ät måltiderna med lugn och långsamhet 11 Var fysisk aktiv en timme per dag 12 Låt ej måltiden störas av teven tung mat. Man är mer kontrollerad på morgonen och förmiddagen än vad man är på kvällen. vad tycker du om snabbmat? Snabbmat kan man väl äta vid något tillfälle men inte på regelbunden bas. Nackdelen är att den går för fort att stoppa i sig. Våra hungersignaler lägger sig inte förrän efter cirka 15 20 minuter och har jag hunnit få ner maten innan dess så är jag biologiskt fortfarande hungrig. Vi behöver tuggmotståndet, salladsbladen, bönorna, för att det ska ta lite tid, den tiden som behövs för att hungersignalerna ska lägga sig och mättnadssignalen ska komma fram. Mellanmål? Mellanmål har en viktig social funktion, att sitta och prata tillsammans med kaffe och te. Har man portionerat upp en kaka eller ett äpple man kan ta så är det okej. Men man kan