Likabehandlingsplan (Diskrimineringslagen, Utbildning 16 ) Plan mot kränkande behandling (Skollagen 14 a kap 8 ) Rösegårds förskola Vt. 2010 Ht 2011 1
Övergripande mål och syfte Rösegårdsskolans vision Barn och elever: Lär av lust och glädje Finner lättaste sättet att lära Upptäcker sina starka sidor Lyckas Vi ger dem Möjligheternas hus Mål Alla i förskolan skall få vara i en trygg miljö och i ett positivt klimat som stärker barnens självkänsla. Alla former av kränkande behandling skall alltid motverkas. Alla skall medverka till att man under lugna förhållanden kan inhämta kunskap. Syfte Likabehandlingsplanen syftar till att främja barns lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Planen gäller kränkningar mellan barn barn såväl som mellan personal barn. Vi på Rösegårds förskola tar avstånd från alla tendenser till kränkningar. Den som uppger att hon/han har blivit kränkt måste alltid tas på allvar. Alla i förskolan har ansvar för att ta itu med kränkande behandling. Genom ett medvetet och omfattande förebyggande arbete vill vi säkerställa att syftet i denna plan uppfylls. 2
Våra styrdokument Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2006:67) Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. Det ska finnas en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen syftar till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I likabehandlingsplanen ska planerade åtgärder redovisas. Barnkonventionen sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus. Konventionen bygger på perspektivet att barnets bästa alltid skall komma i främsta rummet. Den talar om rätten till liv och utveckling, om barns rätt till inflytande och att få göra sin röst hörd. Artikel 2 Barnens rätt att inte bli diskriminerade Artikel 19 Staten har en skyldighet att skydda barn mot alla former av fysiska, psykiska och sexuella övergrepp och andra former av skada och vanvård som kan förekomma. Artikel 12 Skyldigheten att ge barnen möjlighet att komma till tals, som har betydelse i samband med utredningar som rör diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling Artikel 28 Barnens rätt till utbildning: Konventionen vill säkerställa att disciplinen i skolan upprätthålls på ett sätt som är förenligt med barnets mänskliga värdighet och i överensstämmelse med barnkonventionen. Artikel 36 Barn ska skyddas från alla former av utnyttjande som kan skada barnet 3
Skollagen Verksamheten ska i skolan utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. (SL 1 kap2 ) (SL 1 kap9 ) Förskolans läroplan (Lpfö 98) En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som skall hållas levande i arbetet med barnen. Enligt läroplanen skall alla som arbetar i förskolan Medverka till att utveckla barnens känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen. I sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor. Aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper. Visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Arbetsmiljölagen Ett systematiskt arbetsmiljöarbete skall ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten och omfatta alla elever. Särskilda allmänna råd och föreskrifter om kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17) finns kopplade till arbetsmiljölagen. Dessa gäller även skolan som arbetsplats och därmed både personal och elever. Dessutom finns särskilda föreskrifter om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön. Vid tillbud som inneburit allvarlig fara för liv och hälsa skall Arbetsmiljöverket underrättas (2 arbetsmiljöförordningen). Socialtjänstlagen Verksamheter som berör barn och ungdom är skyldig att göra anmälan till Socialtjänsten enligt 14 kap.1 socialtjänstlagen (2001:453). Enligt denna bestämmelse är både skolmyndigheten och alla anställda hos myndigheten, dvs. personal i förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och skola, skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även i skolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbing eller kränkande behandling som särskilda begrepp eller brottsrubricering, men mobbing och även andra kränkningar utgör inte sällan även brott enligt brottsbalken, till exempel misshandel, olaga hot, 4
olaga tvång, ofredande, trakasserier, förtal/förolämpningar, sexuellt ofredande, hets mot folkgrupp. Om motivet har varit att kränka en person eller en grupp personer på grund av t.ex. hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning ses detta som en försvårande omständighet. I brottsbalken finns också bestämmelser om hets mot folkgrupp. Hets mot folkgrupp innebär att uttalande eller annat meddelande görs offentligt och hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp med anspelning på ras, hudfärg, nationalitet eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning. Brottet kan ge fängelse eller böter. Att bära rasistiska märken och symboler kan vara hets mot folkgrupp. Bedömningar av vad som är hets mot folkgrupp i ett enskilt fall kan inte avgöras av skolan, utan måste polisanmälas och prövas av åklagare eller domstol. Likabehandlingsplan, plan mot kränkande behandling Planen har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av - kön - etnisk tillhörighet - religion eller annan trosuppfattning - sexuell läggning - funktionshinder Planen har också till ändamål att motverka annan form av trakasserier eller annan form av kränkande behandling. Definitioner Kränkande behandling: är ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar. Gemensamt är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ofta uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan finnas i form av Diskriminering eller trakasserier på grund av Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Annan kränkande behandling: Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns/elevs värdighet. Mobbning 5
Kränkningar kan ske på olika sätt; Fysiskt genom slag och knuffar. Verbalt genom hot och förnedrande ord. Psykosocialt genom utfrysning eller ryktesspridning. Text eller bildburet genom klotter, brev, e post, sms och symboler. Diskriminering: ett övergripande begrepp för negativa och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder. Diskrimineringen används också som begrepp i fall där institutioner genom t.ex. struktur och arbetssätt upplevs som kränkande. De fem diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Direkt diskriminering: Ett barn/elev får ej missgynnas genom särbehandling på grund av de ovan angivna diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering: Ett barn/elev får ej missgynnas genom att tillämpa en bestämmelse, kriterium eller förfaringssätt som framstår som neutralt men i praktiken får en diskriminerande effekt Trakasserier: Kränkningar som har samband med diskrimineringsgrunderna. Mobbning: en person utsätts upprepade gånger under en viss tid för negativa handlingar (Dan Olweus) Repressalier: Barn/elev som anmält någon ansvarig person för kränkande behandling eller medverkat i en utredning som gäller överträdelse av Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling får inte på något sätt utsättas för bestraffning. Förebyggande åtgärder Alla som arbetar på förskolan skall känna till likabehandlingsplanen och verka aktivt för dess innehåll. Delger nya föräldrar innehållet i vår likabehandlingsplan och samtalar om dess innehåll redan vid inskolningen av barn. Ta upp innehållet i planen och diskutera den på föräldraträffar och enskilda samtal med föräldrarna. Prata med barnen om innehållet i planen och hur de vill att arbetsmiljön skall vara i förskolan. Utvärdera pedagogiska nämndens enkät till föräldrar en gång/år gällande trygghet och trivsel i förskolan. Planera miljön i förskolan så att den är fungerande och överblickbar. 6
Diskutera i personalgruppen värdegrundsfrågor som förhållningssätt och attityder och vikten om en bra arbetsmiljö för barn och vuxna på skolan på våra arbetslagsträffar varje månad. Aktiviteter på förskolan som främjar lika behandling. Samtalar med barnen om kompisrelationer och hur vi skall uppträda mot varandra. Vi samtalar med barnen om likheter och olikheter och allas lika rättigheter. Pratar om vad vi gör om någon far illa. Inköpt litteratur för barn som tar upp likabehandling Ger pojkar och flickor samma förutsättningar i verksamheten genom lika behandling. I all verksamhet på förskolan stärker vi sammanhållningen och tryggheten i gruppen. All personal i förskolan arbetar aktivt i enlighet med förskolans plan för likabehandling. All personal har ett ansvar för att uppmärksamma alla barn och vara uppmärksam på signaler, som kan vara tecken på kränkande behandling. Barnråd en gång i månaden där barn och chef samlas och pratar om vad som händer på förskolan. Barnavårdsteam en gång i månaden där personalen ges stöd i frågor rörande barn och verksamhet. Barnpiloterna informerar om sitt arbete och finns som stöd till alla på enheten. Förskolechef Chef för förskolan har det övergripande ansvaret för arbetsmiljön på förskolan och ansvarar för att likabehandlingsplanen efterlevs och följs upp. Chef samtalar med personal, barn och föräldrar angående trygghet och trivsel på förskolan. Råd till föräldrar Genom intresse och engagemang i barnens vistelse på förskolan kan vi hjälpas åt att förebygga kränkningar av alla slag. En positiv inställning till verksamheten från föräldrar påverkar barnen att se positivt på sin förskola. Prata med barnen om det som hänt under dagen Fråga vad de gjort på förskolan och vilka de lekt med. Passa gärna på när de är lite lugnt hemma. Föräldrarna är de viktigaste vuxna för barnen. Om du visar intresse för förskolan så blir den viktigt också i barnens ögon. Barn vill och behöver bli sedda. Visa din åsikt Visa tydligt för ditt barn att du inte accepterar att kränkningar förekommer. Om förskolan och hemmet gemensamt tar klart avstånd från kränkningar får detta en positiv inverkan på barnen 7
Gör saker tillsammans på fritiden Barn behöver vara för sig själva men de behöver också göra saker tillsammans med föräldrarna. Titta på TV tillsammans och tala om vad du tycker är bra. Håll kontakt med förskolan om hur det går för ditt barn Du som förälder har huvudansvaret för hämtning och lämning av ditt barn. I den dagliga kontakten kan vi tillsammans prata om hur dagen varit för ditt barn. Om du som förälder känner oro över något är vi tacksam om du berättar det för oss, så att vi tillsammans förälder och personal kan diskutera detta i lugn och ro för att hjälpa dig och ditt barn. (Bl.a sammandrag ur Hemmets Läroplan av Lennart Grosin) Handlingsplan vid akuta konflikter 1. Ingrip och agera direkt 2. Prata med de berörda barnen om det som hänt. 3. Bedöm läget 4. Prata med berörda föräldrar om det som hänt 5. Underrätta chef vid behov. Handlingsplan vid mobbing, trakasserier eller annan kränkande behandling. 1. Ingrip och agera direkt 2. Prata med de berörda barnen 3. Enskilda samtal med berörda föräldrar 4. Dokumentera det som hänt 5. Uppföljningssamtal med berörda föräldrar och barn 6. Om problem kvarstår kontakta chef för förskolan 7. Utvärdering av handlingsplan sker en gång per år. Barn barn Ta reda på: Vad har hänt? Använd Hur frågorna. Visa att beteenden som skadar andra eller gör andra ledsna inte är acceptabla. Hjälp berörda barn att lösa konflikten och lyft fram barnens känslor. Hjälp barnen att försonas. 8
Personal barn Kränkande behandling kan även förekomma mellan personal och barn. Vi har alla skyldighet att uppmärksamma och ingripa när vi ser sådana tendenser. Det ställer stora krav på civilkurage och professionalism. Vid upprepade eller svårare fall skall enhetschefen kontaktas. I första hand har arbetslaget ansvar för att diskutera och att åtgärda problemet. Personal Personal Kränkande behandling kan även förekomma mellan personal. Vi har alla skyldighet att uppmärksamma och ingripa när vi ser sådana tendenser. Det ställer stora krav på civilkurage och professionalism. Kartläggning Varje avdelning på Rösegårds förskola genomför en nulägesanalys och kartläggning där barn och personal tillsammans går igenom var på förskolan och i vilka situationer risk för någon form av kränkning föreligger. Vi pratar om följande frågor: Hur ser det ut hos oss? Vad vill vi? Hur gör vi? Vad gör vi om det inträffar kränkningar? Hur följer vi upp och mäter resultat? Denna analys och kartläggning ligger som grund för planering och genomförande av åtgärder som förhindrar att det inträffar. Åtgärderna utvärderas i nästkommande års likabehandlingsplan. Bilaga 1. Kartläggning i förskolan 9