November 2011 Elna Johansson Dyslexipedagog Redovisning gällande studenter med svårigheter av dyslektisk karaktär vid Malmö högskola läsåret 2010 Postadress Förvaltning/71 205 06 Malmö Besöksadress Studentcentrum Neptuniplan 7 Tel 040-6657539 Fax 040-6657051 Internet www.mah.se E-post elna.johansson@mah.se 1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Studenter på Malmö högskola.. s. 3 Studenter med dyslektiska svårigheter som besvarat enkäten... s. 5 Studenters erfarenheter s. 9 Studenternas synpunkter. s. 12 Studieresultat för studenter med dyslektisk svårigheter...s. 18 Källförteckning s. 21 2
Studenter på Malmö högskola Malmö högskola har funnits sedan 1 juli 1998 och är landets nionde största lärosäte och den största högskolan med fem fakulteter: Lärande och samhälle, LS (lärare- och studie- och yrkesvägledarprogram m.fl.) Hälsa och samhälle, HS (sjuksköterske- och socionomprogram m.fl.) Kultur och samhälle, KS (internationella relationer, mänskliga rättigheter, interaktionsdesign, fastighetsmäklarprogram m.fl.) Teknik och samhälle, TS (byggingenjör- och produktdesignprogram m.fl.) Odontologiska fakulteten (tandläkare- och tandteknikerprogram m.fl.) Närmare 24 000 studenter fanns år 2010 på högskolan, vilket motsvarar 13 000 helårsstudenter. En helårsstudent är en student som läser på heltid det vill säga 60 hp på ett läsår, eller två studenter som läser halvtid, 30 hp, var under ett år. Annat som utmärker studenterna i Malmö är att många kommer från hem där studietradition saknas. De är också något äldre än genomsnittet i landet. De allra flesta, 70 procent, läser på program medan 30 procent läser kurser och 67 procent av studenterna är kvinnor. Antalet studenter som läser på distans var 1 432. När det gäller studenter med beslut på grund av svårigheter av dyslektisk karaktär 1 är de omkring 1,3 procent av det totala antalet studenter vid Malmö högskola. Beroende på hur forskare definierar dyslexi varierar svaret på vad dyslexi är mellan 1 till 20 procent (HØien & Lundberg,1999). Vetenskapsrådet (2008) räknar med att dyslexi drabbar 5-7 ------------------------------------------------------ Sedan 2003 är forskarvärlden relativt överens om följande definition av dyslexi, formulerad av G. Reid Lyon med kollegor i tidskriften Annals of Dyslexia, 2003: Dyslexia is a specific learning disability that is neurobiological in origin. It is characterized by difficulties with accurate and/or fluent word recognition and by poor spelling and decoding abilities. These difficulties typically result from a deficit in the phonological component of language that is often unexpected in relation to other cognitive abilities and the provision of effective classroom instruction. Secondary consequences may include problems in reading comprehension and reduced reading experience that can impede growth of vocabulary and background knowledge. 3
procent av befolkningen. Antalet studenter med beslut om rätt till extra stöd på grund av svårigheter av dyslektisk karaktär är således mycket få i förhållande till hela studentgruppen. Vid slutet av året 2010 fanns 299 studenter med beslut om stöd på grund av dyslektiska svårigheter. Under året fattades 136 nya beslut. Att denna siffra är lägre än den på 299, beror på att alla som får beslut om stöd på Malmö högskola får det en gång under sin utbildning inom ett program eller en kurs. Detta beslut gäller sedan under utbildningstiden, om inte nya behov som kräver ytterligare beslut tillkommer eller studenten börjar en annan utbildning. Det kan också vara så att inte alla studenter meddelat om de gjort studieuppehåll, avbrutit sina studier eller flyttat till annan ort, varför det kan vara färre än 299 som är aktuella. Målsättningen är att framöver försöka följa varje enskild individ såväl under som förhoppningsvis också en tid efter avslutade studier. Av dem som fick beslut 2010 var 33 män och 103 kvinnor. Här är således den kvinnliga dominansen större än i studentpopulationen som helhet och utgör 76 procent. Detta trots att forskare menar att det är minst tre till fyra gånger fler pojkar än flickor som drabbas av dyslexi (Stadler, 1994). Nedan följer en tabell över vilka områden studenterna återfinns vid som fick nya beslut under 2010. Studenter där beslut om stöd p.g.a. dyslektiska svårigheter fattades 2010 Områden Antal studenter LS 57 HS 20 KS 41 TS 15 OD 3 Summa 136 4
Kultur och samhälle är det numerärt största området på högskolan, men här finns inte de flesta studenter som sökt stöd. Det område som har flest studenter med stöd på grund av svårigheter av dyslektisk art är istället lärarutbildningen. OD är ett litet område, vilket kan vara en av förklaringarna till att det endast är tre studenter som under året fick beslut om stöd. Studenter med dyslektiska svårigheter som besvarat enkäten Under de fyra år jag arbetat som dyslexipedagog vid Malmö högskola (2007 2011) har det gjorts årliga nätbaserade enkätundersökningar dels gällande faktiska förhållanden dels gällande de erfarenheter som studenter med beslut om rätt till stöd på grund av svårigheter av dyslektisk art har. Enkäterna har skickats till studenterna året efter det att de har fått beslutet, för att de ska ha haft möjlighet att utvärdera om insatserna haft någon relevans i studiesituationen. Våren 2011 skickades enkäten ut till de studenter som fick beslut under 2010. Den skickades till 104 studenter, eftersom 16 hade blivit klara under 2010 och inte längre var kvar på skolan. Fyra hade flyttat till andra utbildningsorter och 12 studenter hade fått beslut även tidigare år. Nedan följer en kort sammanställning av 2010 års sammanställning. Här följer också referenser till tidigare års utvärderingar åren 2007, 2008, 2009 samt 2010 (Johansson. 2008; Johansson. 2009, Johansson 2010), vilka återfinns i sin helhet på Malmö högskolas hemsida om dyslexi http://www.mah.se/ar-student/funktionsnedsattningdyslexi/dyslexi1/. Av svarsfrekvenser de respektive åren på cirka 50%, 56%, 30% och 49% är det självfallet omöjligt att dra några generella slutsatser om hur samtliga studenter som har fått beslut om stöd upplever studierna vid högskolan. Vissa tendenser kan emellertid iakttagas när det gäller de som valt att svara. Varför svarsfrekvensen var tydligt lägre 2010 är det också svårt att säkert uttala sig om. Tillvägagångssättet och antalet påminnelser har varit liknande de fyra åren. Två skillnader 5
kan dock noteras. Antalet frågor var fler 2010 och olika samarbetspartners hade också skickat ut enkäter, faktorer som kan ha påverkat intresset/orken att svara. Det kan ändå finnas ett intresse i att se om det finns några likheter eller olikheter i de svar som har avgetts. När det gäller studenterna som fick beslut om stöd under 2010 och som har svarat på enkäten 2011 ser åldersfördelningen ut på följande sett: 1 Hur gammal var du, när du fick beslutet om stöd på Malmö högskola? Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 under 20 år 9 17.6 2 21-25 år 21 41.2 3 26-30 år 9 17.6 4 31-40 år 8 15.7 5 över 40 år 4 7.8 Total: 51 100.0 Antal obesvarade: 0 De allra flesta som svarade var mellan 21 och 25 år, när det fick beslut om stöd. Av de som svarade var 40 kvinnor och 11 män. De flesta, 33 stycken, fick stödet i början av sin utbildning och endast fyra fick det i slutet. Endast två läser på distans och tre på deltid. De allra flesta bedömer också att de har fått ett mycket bra eller bra bemötande av samordnare, dyslexipedagog, annan personal samt av studiekamrater, med viss avvikelse för lärarna. På frågan vilket område de läser vid fördelade sig svaren enligt följande: 6
7 Vilket område läste du vid? Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Lärande och samhälle 24 47.1 2 Hälsa och samhälle 7 13.7 3 Kultur och samhälle 10 19.6 4 Teknik och samhälle 10 19.6 5 Odontologiska fakulteten 0 0.0 Total: 51 100.0 Antal obesvarade: 0 Det alldeles övervägande antalet svar kom från studenterna på LS följt av studenter på KS och TS. Ingen som läser vid OD har svarat. OD är ett litet område och det fanns endast tre studenter där som fick beslut om stöd under 2010 och en av dem har avbrutit studierna. Frågan om hur studenten fick reda på att det fanns stöd att få gav nedanstående resultat. 8 Hur fick du reda på att studenter med svårigheter av dyslektisk art kan få hjälp på Malmö högskola? Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 av lärare på högskolan 10 19.6 2 av studievägledare på högskolan 4 7.8 3 genom hemsidan på nätet 22 43.1 4 vid information i studiestarten 5 9.8 5 av studiekamrat 3 5.9 6 i gymnasiet 4 7.8 7 Om annat, specificera 8 15.7 Folkhögskola Jag frågade av en lärare på min praktik(vft) komvux Fragade mig fram bekant till familjen slump, då jag var på antagningens kontor. special pedagog vid Lunds universitet tidigare erfarenheter 7
Det allra vanligaste sättet att få information är numera via hemsidan, som har fått en betydligt större betydelse än det första året. En annan betydelsefull informationskälla är lärarna. För första gången har också fyra studenter svarat att de fått informationen av studievägledare på högskolan. Nästa fråga gällde var studenterna har fått sina svårigheter utredda. Nästan 40% av dem som svarade på enkäten har fått utredningen om sina svårigheter på Malmö högskola. Totalt gjordes 54 språkliga funktionsanalyser under året. Av de 124 studenter (136 minus12) som fick nya beslut under året fick 44% sina utredningar genomförda på Malmö högskola. Att mer än 31% har fått sina utredningar redan i grundskolan visar på ett trendbrott. Tidigare har betydligt färre fått sina svårigheter konstaterade så tidigt. Självfallet är det mycket glädjande att skolorna tidigare verkar uppmärksamma, ge pedagogiskt stöd och kompensera eleverna för deras svårigheter. Att många fortfarande inte upptäcks är självfallet en tragedi, inte minst när man beaktar hur denna bristande insikt ofta påverkat elevens (idag studentens) självbild i negativ riktning. Självfallet kan det också vara så att svårigheter har upptäckts och åtgärder satts in, utan att studenten kanske alltid har varit medveten om detta. Det är också viktigt att ha i åtanke att det inte finns krav på diagnoser inom det obligatoriska eller frivilliga skolväsendet för att eleven ska ha rätt till extra stödinsatser. Avgörande är istället om eleven riskerar att inte uppnå läroplanens mål. Studenternas svar på frågan ser ut som nedan. 9 Var fick du dina svårigheter utredda? Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 på Malmö högskola 20 39.2 2 på annan högskola 1 2.0 3 under gymnasieåren 10 19.6 4 under grundskoleåren 16 31.4 5 på logopedmottagning på eget initiativ 5 9.8 6 Om annat, specificera 6 11.8 8
Studenternas erfarenheter Eftersom en stor grupp inte hade blivit utredda tidigare, kan man fundera över vad det var som fick dem att nu misstänka att de har dyslektiska svårigheter och varför de sökte stöd för dess. Detta kom att bli nästa fråga till studenterna. 10 Vilken/vilka var den/de främsta anledningen/-arna till att du sökte stöd? 1 2 3 4 5 6 7 Svarsalternativ Jag visse innan jag började att jag har behov av stöd. Lärare har uppmanat mig. Jag hade svårt att hänga med på föreläsningar. Jag hade svårt att hinna läsa all kurslitteratur. Det var svårt för mig att hinna med på salstentor. Jag kände mig osäker inför skrivuppgifter. Jag hade missat flera tentor. Antal svar Fördelnin g % 32 62.7 6 11.8 7 13.7 19 37.3 12 23.5 14 27.5 2 3.9 8 Om annat, specificera 3 5.9 Knappt två tredjedelar av studenterna visste före studiestart att de var i behov av stöd för att kunna klara sina studier. Andra skäl till att söka extra stöd var för att de av olika anledningar kände att de hade svårt att hänga med. De hann inte läsa litteraturen, de kände sig osäkra inför skrivuppgifter och blev underkända vid salstentor. Också lärare har uppmanat studenterna att ta kontakt med dyslexipedagogen för att de misstänkte att studenten har dyslektiska svårigheter. Andelen som upplevde svårigheter att följa med på föreläsningar har minskat mot tidigare år, vilket torde kunna tolkas som att lärarna har blivit mer observanta på studenters olikheter. Så har t.ex. flera studenter berättat om att de får power-points i förväg, vilket gör att de har en större förförståelse för vad föreläsningen ska handla om. De blir därmed mindre stressade och kan också minnas bilderna och då skriva stödord vid dessa. Härmed slipper de försöka skriva mer 9
eller mindre fullständiga anteckningar, som de har svårt att tyda i efterhand och kan istället koncentrera sig på lyssnandet. Även den idag mycket vanligare utlåningen av fickminnen, som gör det möjligt att spela in föreläsningar, gör studenten mindre sårbar jämfört med då en studiekamrat för anteckningarna. Nästa fråga gäller vilken typ av stöd studenten har utnyttjat och svaren ser ut som följer: 15 Vilka typer av stöd har du använt dig av? 1 Svarsalternativ anteckningsstöd under föreläsningar Antal svar Fördelning % 9 17.6 2 inspelning av föreläsningar 18 35.3 3 inläst kurslitteratur 34 66.7 4 anpassad tentamen 32 62.7 5 extra handledningstid vid examensarbete 2 3.9 6 mentor 1 2.0 7 lektör 0 0.0 8 stöd i Studieverkstaden 6 11.8 9 10 deltagande i informationsträffar för studenter med läs- och skrivsvårigheter deltagande i nätverk för studenter med dyslexi 10 19.6 3 5.9 11 Om annat, specificera 3 5.9 På denna fråga kan studenten kryssa för flera alternativ och de allra vanligaste stödformerna är att man har fått inläst kurslitteratur och anpassade examination, vilket omkring tvåtredjedelar har fått. En stor andel har också fått möjlighet att spela in föreläsningar. Endast knappt tolv procent av studenterna har utnyttjat möjligheterna till stöd genom att besöka Studieverkstaden. Att det inte är fler som kommer kan man fundera över. Ansvariga för verksamheten har en pågående undersökning som förhoppningsvis kan ge svar på frågan. När det gäller anpassad examination kommer en följdfråga: 10
16 Om du svarat anpassad tentamen på förra frågan, hur var den utformad? Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 längre tid 33 64.7 2 tillgång till specialutrustad dator 14 27.5 3 enskilt/mindre rum 5 9.8 4 5 muntliga istället för skriftliga redovisningar/kompletteringar hemtentamen istället för salstentamen 2 3.9 0 0.0 6 alternativa 1 2.0 Av tabellen framgår att den allra vanligaste formen av anpassning vid examination är i längre skrivtid, följd av tillgång till dator och specialutrustad sådan, vilken kan vara utrustad med talsyntes och rättstavningsprogram. Majoriteten anser att stödet har haft mycket stor eller stor betydelse för resultatet av studierna. Fyra studenter anser att det inte haft någon betydelse. Vad detta beror på framgår inte. Kanske har studenten klarat sig ändå genom att den generella tillgängligheten har förbättrats. Många har till exempel angett att det har underlättat avsevärt för dem att de har fått powerpoints och annat föreläsningsmaterial i förväg. Andra kan kanske ha fått beslutet så pass sent på året att de inte har hunnit utnyttja stödet i någon större omfattning innan enkäten kom. En stor andel av studenterna är också nöjda med resultatet av sina studier. 18 Hur tycker du att studierna har gått i förhållande till dina planer? Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 mycket bra 18 35.3 2 bra 22 43.1 3 mindre bra 5 9.8 4 dåligt 6 11.8 Total: 51 100.0 Antal obesvarade: 0 11
En stor majoritet är med andra ord nöjda med studieresultaten, men självfallet är det av stort intresse att också lyssna på vad de tycker har varit de största utmaningarna och vad de skulle vilja utveckla. Studenternas synpunkter Studenterna som har svarat på enkäten och tagit del av det stödutbud Malmö högskola erbjuder har getts möjligheter att besvara två frågor med fri text. Den första lyder: 19 Vad tycker du har varit den största utmaningen för dig under studierna? Svaren har i år varierat mycket och gällt som ett par studenter skriver: ALLT! Några har, trots sina dyslektiska svårigheter, ändå upplevt att den största utmaningen har varit att hitta en verklighetsförankring i teorierna, något jag som är just en av de utmaningar vi vill ge våra studenter, att hitta broar mellan teori och praktik. Några har också lyft svårigheten i att hitta en bra studieteknik. Att ha en effektiv studieteknik är självfallet viktigt för alla studenter - inte minst för den med läs- och skrivsvårigheter. De allra flesta har emellertid funnit de största utmaningarna i det som kanske man kan förvänta sig när det gäller den aktuella gruppen, nämligen att skriva, lämna in och få texter bedömda, liksom att hinna läsa kurslitteraturen och klara examinationer. 1. ------------------------------------------------------------------------------- 1. I studenternas svar har jag, för tydlighetens skull, rättat stavfel. 12
Ledsamt är att man har en hel del negativa erfarenheter från tidigare skolår, eller som en student uttrycker det: Att jobba i motvind från tidigare studietider. Då man tvivlat på sig själv och inte vetat om att man hade ett handikapp och att det faktiskt inte var något fel på en. Det finns till och med en student som uttrycker att hon/han inte vågar berätta om sina svårigheter för lärare eller studentkamrater. Gamla erfarenheter må vara beklagansvärda och sitter, som andra studenter påpekar, som en ryggsäck att bära på och går ut över självförtroendet. Om alla studenter med funktionsnedsättningar möts av öppenhet och ett inkluderande förhållningssätt kommer högskolan att bidra till att stärka självförtroendet och därmed sannolikt också till att förbättra studieresultaten. Det märks att det finns mer att arbeta med, när man som svar på frågan om vad som varit den största utmaningen får svaren: Att få lärarna att förstå mitt handikapp. De vägrade släppa på föreläsningsmaterialet ens till mig. Hade underlättat att slippa anteckna allt. Lärarna vid Malmö högskola, eftersom att alla beslut om hjälp slutligen ligger på den enskilde läraren så har jag inte mottagit den hjälp jag borde fått och därmed har jag fått kämpa så mycket hårdare än studenter som inte har rätt till hjälp. Min tid har delats mellan att försöka (oftast förgäves) få den hjälp jag har rätt till samt svårigheten av att ha dyslexi plus att jag dessutom som alla andra studenter har jag haft studierna som skulle klaras av i tid. Ovanstående är självfallet exempel på enskilda studentröster och jag vet att de allra flesta lärare har ett mycket öppen och inkännande förhållningssätt till sina studenter. Det är mycket beklagligt att inte alla studenter känner att de får uppleva detta. Den sista frågan som ställdes löd: 13
20 Är det något stöd du skulle vilja förbättra eller är det något du saknar? Inledningsvis vill jag säga att en hel del svarar nej på frågan. De är nöjda med de insatser högskolan kan erbjuda. En del utvecklar svaret och skriver att stödet varit bra och bemötandet från personalen gott och tackar för stödet man fått. Andra är inte lika nöjda och känner sig illa behandlade, och anser att lärare inte har kunskaper om vad dyslexi är och att det skulle behövas kompetensutveckling hos personalen. En student som inte är nöjd skriver: Möjligheterna för studenterna att få sina stöd som de har rätt till borde ses över, det ska inte ligga på den enskilde läraren att fatta de besluten då de, enligt min erfarenhet, inte har haft den blekaste aning om vad dyslexi är och vad studenterna som har dyslexi får jobba med. Utbilda lärarna!!!! Låt ej lärarna stå för dessa viktiga beslut som kan påverka studenterna så kraftigt. Vad jag misstänker studenten syftar på när det gäller att någon annan än läraren borde fatta beslut om vad som kan tillåtas, är anpassningen av examinationer. Sannolikt är det inte helt lätt att lägga detta beslut någon annanstans än hos examinatorn, som är den som ska garantera kvalitet och likvärdig bedömning. Det finns ett stort antal lärare som har stor öppenhet för en diskussion om alternativa examinationsformer, samtidigt som det tyvärr finns de som inte alls vill diskutera detta med studenterna. Dessa djupt divergerande förhållningssätt skapar självfallet stor osäkerhet och känsla av godtycklighet hos studenterna om hur deras behov kommer att bemötas. Ett likvärdigt och inkluderande förhållningssätt behöver vi på högskolan med andra ord arbeta vidare med. I punktform återges här studenternas övriga synpunkter. I det första avsnittet återfinns önskemål om ökad pedagogisk tillgänglighet: Det hade varit bra om dyslexipedagogen hade funnits i Studieverkstaden även någon förmiddag i veckan. Hjälp med skrivandet av längre uppsats. 14
Jag skulle vilja kunna gå till Studieverkstaden för handledning, än så länge har tiden inte räckt till för det. Men jag hoppas att jag ska få tid till det när jag har kommit in i mina studier mera. Stöd i samtalen med lärarna. Det borde finnas en kontaktperson som kan hjälpa en när man behöver hjälp. Oavsett vad det handlar om. Som kan ta reda på och samla ihop information till en... Och det borde finnas något system för intygen om dyslexi.. Så att man slipper å kopiera upp och lämna in och förklara varenda gång man får en ny lärare. De känns så onödigt ibland.. Varför skulle jag egentligen lämna in intyget till xxxx? Varför kan dom inte lägga in de i ett arkiv eller databas eller något så att de lärare som har mej direkt kan se att jag har dyslexi? Jag menar om man skriver under på att de är okej.. För dom måste ju ändå veta det och det är jätte jobbigt att behöva fixa med de hela tiden och klyddigt med tentor och omtentor och så... I detta avsnitt tas flera svårigheter upp som borde stå högt på högskolans agenda. Det första gäller mer tid för dyslexipedagogen i Studieverkstaden. I detta sammanhang vill jag inte heller underlåta att påpeka vikten av ökat stöd i svenska för studenter med annat modersmål än svenska. Denna uppgift ligger utanför den aktuella sammanställningen, men behovet för gruppen är stort, vilket blir mycket tydligt då undertecknad är i Studieverkstaden. En annan utmaning för studenterna med svårigheter av dyslektisk art är att de, på grund av att studierna tar så mycket av deras tid, dåligt känner att de också har utrymme att söka det stöd som faktiskt finns. Här finns den tydligaste förklaringen till att högskolan huvudsakligen arbetar kompensatoriskt och mera sällan med den grundläggande problematiken, även om det är uppenbart att det för många studenter känns som en stor lättnad att veta att man också kan göra mycket med den bakomliggande språkliga problematiken om man bara har tiden. I svaren kan också utläsas behov av mentorsstöd. Att utbildningarna arbetar med detta mer generellt, att äldre studenter stöttar yngre, torde underlätta för att alla nyblivna studenter och vara en god pedagogisk åtgärd som bland mycket annat kan bidra till att den äldre studenten ges ett naturligt tillfälle att reflektera över sin egen inlärningsprocess. 15
Bland synpunkterna under denna punkt återkommer också frustrationen över otydligheten om varför studenten behöver informera så många om sina svårigheter. Att det är viktigt att studenten kommer till dyslexipedagog eller samordnare för att få ett beslut känns ändå i dagsläget som lämplig väg att gå. Här görs utredning av behov och informeras om stöd som högskolan kan erbjuda och här skrivs ansökan om beslut. Ändå finns det med all säkerhet möjligheter att underlätta för studenten på många plan ute på områdena. Kanske kan besluten samlas, som görs på vissa områden, så att till exempel tentasamordnaren alltid vet vilka anpassningar som behövs för en viss student et cetera. Andra önskemål gäller teknisk tillgänglighet. Jag tycker att det är svårt att hitta och ladda ner kurslitteraturen. Inspelning av föreläsning. Fler e-böcker. Det skulle ingå när man väljer kurslitteratur att den finns som e-bok. Jag skulle vilja ha ett programpaket att ladda ner eller ta hem. Man kanske inte behöver allt men det skulle vara bra att pröva själv. Talsyntesen är dålig. Skulle vilja ha en bättre. Mer datorer med specialprogram för de med dyslexi, mer kontaktuttag i de stora salarna och de mindre och en bättre struktur på biblioteket. Det känns glädjande att kunna säga att flera av de punkter som tas upp här har förbättrats sedan enkäten sickades ut och besvarades. Studenter som behöver kan låna ett fickminne för att spela in föreläsningar. E-böckerna blir fler och nedladdningsmöjligheterna ökar. Nu kan studenterna ladda ner böckerna till sina hemdatorer och Iphones. Kvaliteten på talsynteserna förbättras ständigt och de senaste går i långa avsnitt knappast att skilja från autentiskt tal. Kvar finns problemet med att det kan vara svårt att hitta och ladda ner kurslitteraturen. Den ständiga dialogen med TPB (Talbok- och punktskriftsbiblioteket) kommer förhoppningsvis att leda till ökad tillgänglighet. 16
Inte oväntat har också examinationerna en central roll bland studenternas synpunkter. Även om det inte är speciellt kul med muntliga examinationer p g a nervositet, så önskar jag ändå fler sådana. Att få chans till komplettering när det gäller rimligt poäng ifrån godkänt på salstentor, det hade hjälpt mig något fruktansvärt mycket då jag har övervägande VG på alla hemtentor men ALLTID 2-3 poäng ifrån godkänt på salstentor. Ibland kan jag tycka att det fungerar lite si så där med anmälningen av tentamen till xxxxx xxxxx. Detta då det skulle vara skönt om man fick bekräftelse på att man får de hjälpmedlen som man bett om så att man slipper gå och oroa sig för det. Onödigt orosmoment det räcker att oroa sig för Tentan. När det gäller hemtentamen/saltentamen där inga lärare var tillgänglig för att jag skulle få stöd eller länger tid. Att få göra muntliga kompletteringar även om resultatet var hälften av ett godkänd på en tenta! Man uttrycker önskemål om bättre möjligheter till muntliga examinationer och kompletteringar vid salstentamina, liksom förenklade möjligheter att lämna information om sina behov. Att läsa på högskola och ha en funktionsnedsättning tar mycket tid, och att då ofta behöva informera om behoven tar ytterligare tid och skapar oro. 17
Studieresultat för studenter med dyslektiska svårigheter Sedan 2005 har prestationsgraden, det vill säga antalet avklarade poäng, för hela landets studentpopulationen minskat från 83 till 79 procent. Högskoleverket bedömer att förklaringen är att finna i den ökade mängden distansutbildningar. För första gången finns också uppgifter om skillnaden mellan män och kvinnor inom de olika studieformerna, och kvinnorna har betydligt högre prestationsgrad än männen. Det konstateras också att minst antal avklarade poäng finns på fristående kurser (HSV, 2010). I Malmö har Ladok granskat de faktiska studieresultaten, när det gäller studenter med svårigheter av dyslektisk art, för att se hur det går för denna studentgrupp i förhållande till hela gruppen studenter. Nästan hälften av studenterna svarade det första året enkäterna skickades ut, det vill säga 2008, att de inte har hunnit med studierna i den takt som de hade avsett. Andra året har denna uppfattning ändrats och 84 procent svarade att de bra eller mycket bra hade lyckats hålla den studietakt de planerat. Siffran anger alltså deras subjektiva uppfattning om hur studierna gått i förhållande till deras förväntningar. År tre ger cirka 70 procent samma svar och nu det fjärde året svarar drygt 78 procent att det gått bra eller mycket bra, medan närmare 12 procent tycker det gått dåligt. Av tabellen på följande sida framgår hur hög procent av studenterna på Malmö högskolas olika områden som fick minst G under åren 2008, 2009 och 2010 och som hade beslut om stöd på grund av svårigheter av dyslektisk art. Besluten om stöd har fattats åren före redovisningen, för att studenten med stöd ska ha haft möjligheter att komma igång med stödåtgärderna. Av tabellen framgår också hur många procent av den totala studentpopulationen som uppnått samma resultat. 18
Fakultet Samtliga Studenter Samtliga Studenter Samtliga Studenter studenter med stöd studenter med stöd studenter med stöd 2008 p.g.a. 2009 p.g.a. 2010 p.g.a. dyslexi dyslexi dyslexi 2008 2009 2010 Lärande och samhälle 85,4 87,7 86,4 86,0 82,3 87,4 Hälsa och samhälle 80,7 88,2 78,9 97,2 83,6 84,4 Kultur och samhälle 73,0 87,1 72,8 83,3 73,9 89,8 Teknik och samhälle 59,9 69,1 66,2 84.4 61,1 98,7 Odontologiska fakulteten 93,9% 114,1 x 96,3 93,8 94,8 -- SUMMA 78,5 85,2 78,6 88,1 77,8 88,1 x Att studenterna på OD har kommit upp till mer än hundra procent kan bero på att gruppen är mycket liten och om någon eller några gör en tentamen det redovisade året, som kanske är en rest från tidigare år eller om studenten gjort någon tenta i förtid, kan resultatet bli som framgår av tabellen. Försiktighet måste iakttas vid tolkning av siffrorna, men man kan konstatera att det har gått förhållandevis bra för studenterna som fick beslut om extra stöd på grund av svårigheter av dyslektisk art i jämförelse med studentpopulationen som helhet. Skillnaderna inom hela studentpopulationen är små mellan de respektive åren. 78,5 procent, 78,6 respektive 77,8 procent 19
klarade studierna med minst godkänt resultat. Skillnaderna mellan de två första åren är endast en tiondels procentenhet medan procentandelen som klarat studierna är något mindre det senaste året. Studenter med beslut om rätt till stöd på grund av svårigheter av dyslektisk karaktär klarade sina studier under samma år till 85,2 procent respektive 88,1 procent år två och år tre. För denna grupp är resultaten 2009 och 2010 nästan tre procentenheter högre än 2008 och cirka tio procentenheter högre än före hela studentgruppen. Det lönar sig med andra ord väl för högskolan att bevilja studenter med dyslektiska svårigheter kompensatoriskt stöd. Resultaten väcker emellertid många frågor. En av dem är om det är möjligt att förbättra genomströmningen för hela studentpopulationen om varje student får ett individuellt bemötande och studieresultat följs upp, och svårigheter uppmärksammas innan studenten misslyckas och kanske beslutar sig för att avbryta studierna. Det ligger i såväl studentens som högskolans intresse att studenter som påbörjat studier också genomför och avslutar dessa eller möjligen avbryter efter ett aktivt val. 20
Källförteckning HSV (2010). http://www.hsv.se/publikationerarkiv/pressmeddelanden/2010/denstoraokningenavdistansstudent ertroligorsak.5.374d68ed12ab26da21a8000917.html HØien, T. & Lundberg, I. (1999) Dyslexi från teori till praktik. Borås: Natur och Kultur. Johansson, E. (2008). Redovisning gällande studenter med svårigheter av dyslektisk karaktär vi Malmö högskola läsåret -07/-08. http://www.mah.se/upload/student/microsoft%20word%20- %20Redovisning%20l%c3%a5%2007-08.pdf?epslanguage=sv Johansson, E. (2009). Redovisning gällande studenter med svårigheter av dyslektisk karaktär vi Malmö högskola 2008. http://www.mah.se/pagefiles/21041/microsoft%20word%20- %20Redovisning%202009.pdf?epslanguage=sv Stadler, E. (1994). Dyslexi en introduktion. Lund: Studentlitteratur Vetenskapsrådet (2008). Vad säger forskningen om dyslexi? Stockholm: Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté. 21