Verksamhetsberättelse 2011-08-16 IT/Teknikprogrammet på Rekarnegymnasiet Läsåret 2010-2011



Relevanta dokument
Verksamhetsberättelse för SMIT / IT

Resultat Teknikprogrammet åk 2, våren 2014

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Sandarne skola

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

KVALITETSRAPPORT lä sä ret Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet

Dnr , 610 (60) KVALITETSRAPPORT lä sä ret Rektor Birgittä Lindstro m Gymnäsiesä rskolän Anderstorp/Bälder

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan

Hedängskolan 7-9 arbetsplan

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Kvalitetsredovisning för Teknik och Företagsamhet läsåret 1011

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

FORDON 2010 / Arbetslaget: Conny Schedin Eva Humbla. Harri Vennola Magnus Billow Roger Nilsson

Organisationsbeskrivning

Beslut för förskoleklass och grundskola

LOKAL ARBETSPLAN

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

Helsingborgs Sportgymnasium. Kvalitetsredovisning för läsåret Ansvarig: Stefan Krisping

Rudbeckianska gymnasiets lärplan Läsåret 2008/2009

VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE

Arbetsplan för skolenhet 2

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

LOKAL ARBETSPLAN

Kungsholmens Västra Gymnasium

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Lokal arbetsplan Läsåret

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd

KVALITETSRAPPORT lä sä ret Rektor Märie Nilsson Näturprogrämmet/Vård- och omsorgsprogrammet

Verksamhetsplan Möckelngymnasiet rektorsområde 4

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Mål 1 Professionella lärare använder arbetssätt som utmanar varje elev efter hans/hennes förutsättningar.

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Gymnasieskola med särskoleelever Läsåret 2012/2013

Lokal arbetsplan Läsåret

Kungsgårdens skola arbetsplan

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

Kungsängsskolan. Arbetsplan

Nykroppa skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Ing-Marie Jonsson

KVALITETSRAPPORT lä sä ret RL, HV

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/18 Skolområde 1

Söderskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Stjärneboskolan Läsåret Kvalitetsredovisning

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13

Hedängskolan arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Handlingsplan - Elevhälsa

Lokal arbetsplan Läsåret

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Kvalitetsredovisning för läsåret 2010 / 11

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Kvalitetsrapport

S:t Eskils Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling

KVALITETSRAPPORT lä sä ret Teknikprogrämmet Gunillä Grenholm, rektor

(6) Härnösands gymnasium och gymnasiesärskola. Policy och rutiner. Elever. Härnösands gymnasium

Lokal arbetsplan Läsåret

Verksamhetsplan 2014 Vimmerby gymnasium

Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6

Ängbyskolan Kvalitetsredovisning 2010/2011

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Läsåret 2016/2017. Kvalitetsrapport. Datum:

VERKSAMHETSPLAN Brobyskolan

Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013

Bilaga 3: Dokumentationsmall aktiva åtgärder Enhet 3

Lokal arbetsplan Läsåret

Nyboda skola. Barn- och utbildningsnämnden Enhetsplan 2013

Den nya skollagen 2010:800

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

VERKSAMHETSPLAN Kungsskolan

Arbetsplan åk 1-6 utifrån framtagna förbättringsområden

Lokal arbetsplan Läsåret

Kvalitetsrapport Hagabackens skola

Kungsgårdens skolas arbetsplan

Rapport. Innehåll. Inledning (7) Dnr :2457. Inledning. Fakta om skolan. Bakgrund och syfte. Frågeställningar.

Arbetsplan förskoleklass

HT Hotell- och turismprogrammet VAL AV INRIKTNING OCH INDIVIDUELLT VAL 2013/2014

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

Murgårdsskolans 7-9 Arbetsplan läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Arbetsplan för Årsunda kyrkskola åk 1-6 läsåret

Rutin för elever som behöver extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på Praktiska gymnasiet Stockholm.

Betyg i årskurs 6, vårterminen 2018

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3

Kungsgårdens grundskola arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola 7-9

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare Komvux Malmö Södervärn

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors Åk 6-9

Lokal arbetsplan Läsåret Fryxellska skolan

Vi har utgått från verksamhetsplan 10/11, utvärderingar, enkäter, betygsresultat, närvarostatistik, arbetsplan för profilen, mm.

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola

Granskning av Miljövärdsutbildningen, NTI-skolan HT10-VT11 Granskningen utförd av Härryda Kommuns Vuxenutbildning, Staffan Uddenberg och Sofia Grebner

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling för Marieskolan med fritidshem

Beslut för förskoleklass och grundskola

Transkript:

Förutsättningar Under verksamhetsåret har it-teknikprogrammet varit utformat som nedan: Åk 1 Teknikprogrammet startade med 70 elever varav 54 var kvar på programmet vid läsårets slut. Åk 2 och 3 IT-programmet (smit) har under året haft 70 elever på programmet. Arbetslaget IT-/teknikprogrammet har haft en personalkader om 11 personer där ingår även elevassistenten ingår. Förutom lärare i individuella val har programmet haft 6 gästlärare under året. Mart Saamel har varit programmet skolledare under året. Lokaliteter och utrustning har inte förändrats sedan förra läsåret. Dock har programmet skapat en egen serverresurs för att driva en Learning comunity via en moodle server. http://www.rekarnegymnasiet.net/moodle. Teknikprogrammet på Rekarnegymnasiet Skolverket beslutade att avveckla alla specialutformade program och införa endast nationella program. Med anledning av detta fasas IT-programmet ut och Teknikprogrammet med inriktning IT under läsåret 2010/2011 startas. Hur konverteringen av IT-programmet till Teknikprogrammet skulle gå till, kan ses som en följd av de diskussioner som bedrivits mellan skolan och näringslivet inom ramen för ITkvalitetsrådet genom åren. Arbetet inför genomförandet av Teknikprogrammets uppstart baserade sig i tre grundläggande frågeställningar. Hur gör vi utbildningen mer verklighetsnära? Hur kan vi bibehålla de kompetenser och förmågor som näringslivet och högskolan vill att skolan utvecklar hos eleverna? Hur kan vi utveckla den utbildningsmiljö och didaktik som sätter helheten i fokus? Förutsättningar Under läsåret beslutade kommunen att centralisera all teknikutbildning i Eskilstuna till TeknikCollege/Rinmangymnasiet. Detta innebär att de elever som startade i åk1 på Teknikprogrammet-IT på Rekarnegymnasiet studerar vidare från åk 2 på TeknikCollege på Rinmangymnasiet. Klasser Läsåret 2010/2011 startade med att Teknikprogrammet mottog närmare 70-talet elever. Programmet förväntade sig ett intag på 50 elever. 14 dagar innan skolstart visade det sig att 70 elever var antagna. Detta skapade problem med tjänstefördelning, tilldelning av materiel (datorer, kursböcker, mm) och klassindelning/mentorskap. En klass var utan mentor i en månad på grund av personalbrist samtidigt var det mycket stor elevomsättning i åk1. Eleverna placerades i de äldre lokaler där varje elevgrupp hade ett eget klassrum vilket i sin tur var knuten direkt till en egen mindre labbyta, där gemensamma praktiska arbeten kunde genomföras. Arbetsform Karaktärsämnena tillsammans med matematiken har lästs i projektform som avslutats med 2 stora event. Kursinnehållet har kopplats till respektive projekt genom en så kallad karaktärsämnesmatris. Här beskrivs hur varje kursmål kan uppnås inom ramen för projekten som genomfördes. Vi känner att genom att arbeta i projektform har eleverna 1

kommit de generella arbetsformer som används inom IT branschen närmare. Inom projekten har eleverna arbetat ämnesövergripande och även gruppöverskridande. I och med anpassningen av utbildningen till ett nationellt program har det blivit svårare att anpassa utbildningen till de önskemål som näringsliv och högskola har. Valen av kurser har ej riktigt stämt med de kompetenser och förmågor som skolan i samråd med ITkvalitetsrådet (programmets branschråd) tagit fram. Under året har vi vidareutvecklat den didaktiska modell som vi implementerade för fyra år sedan. Vi har i arbetslaget tillsammans med de karaktärsämneslärare som arbetat med åk 1 arbetat utifrån en didaktisk modell som vi kallar HBL (Helhets Baserat Lärande), en modell som möjliggjort att eleven ser det enskilda ämnesinnehållet som en del av helheten. Utformningen av projekten och kopplingen mellan projekt och kursmål skapade en god förutsättning för att kurs- och bedömningskriterier var väl förankrade hos eleverna. Dessa tillsammans med projekt och arbetsplaner var tillgängliga för eleverna via Outlook 24/7 Händelser under läsåret Här vill vi redovisa några av de händelser som genomfördes som del av projekten. Event1 Första projektet startade med ett besök på Tekniska muséet där eleverna deltog i en interaktiv guidning av utställningen teknik och kommunikation. Här arbetade även eleverna med hur teknik har påverkat vårt samhälle. Vidare har eleverna genomfört riktade studiebesök på bland annat Atea i Eskilstuna för att studera just IT. Projektets mål var tvåfallt, dels att eleverna skall skapa en utställning om IT i Samhället som ställdes ut i Framgången på Rekarnegymnasiet, dels genomföra ett IT-konvent med ett flertal föreläsningar inom IT-relaterade ämnen. Till seminarier och föreläsningar hade eleverna förberett studiemateriel för de övriga åk 1eleverna så att dessa skulle kunna fördjupa sig i varje ämne som berördes. Event 2 Arbete med kurser inom bland annat IT-infrastruktur och Teknikutveckling har utmynnat i att åk 1 har skapat och genomfört LAN 1337, ett lanparty som gick av stapeln i programmets lokaler. Här anordnades tävlingar och visningar av diverse ITrelaterad verksamhet. Speciellt inbjudna att delta var elever från Åk 8 på eftermiddagen samt elever från Teknikprogrammet/Rinmangymnasiet på kvällen. Under året har även ett fortsatt samarbete med Atea genomförts, vilket gav möjligheten för våra elever att delta i genomförandet av Atea-dagarna. Implementering av GY11 Arbetslaget har arbetat med examensmålen samt ämnesplaner för Teknikprogrammet. I första hand har arbetet inriktats mot inriktningen informations och medieteknik men även mot programmet som helhet. Till detta presenterade även arbetslaget timplaner för programmet som helhet. Under v44 togs beslutet om en centralisering av teknikprogrammet till Rinmansgymnasiet från och med HT2011. Detta innebar att implementeringsarbetet för GY11 kom att succesivt överflyttas till Rinmansgymnasiet. Dock kom detta arbete inte att starta förrän under senvåren 2011 vilket var frustrerande för arbetslagets personalstyrka. 2

Professionalism bland lärare och elever Elevansvar Generellt kan vi se i enkäten att årskurs 2 i princip genomgående har angett lägre siffror, vilket gör att det totala resultatet av programmets siffror är lägre än för skolan i övrigt. Efter samtal med elevgruppen framkom det att eleverna kommit till insikt att programmet de gick på inte var det som de i första hand ville ha. Här visar även gruppen att programmet ämnesstruktur inte överensstämde med gruppens förväntningar. Flertalet elever i åk. 2 gör kursbyten till andra kurser än programgemensamma kurser. Jag tar ansvar för mitt skolarbete har på programmet ökat från 3,61 till 3,70, vilket i sig ändå är ett relativt lågt värde. Då bör även nämnas att årskurs 2 har siffrorna 3,58. Vi tolkar detta som att elevernas låga ansvarstagande för sina studier står i direkt relation till deras missnöje med ämnesstrukturen. Vi måste vara tydligare i vår marknadsföring och informera SYV på grundskolorna om vad det innebär att gå på TE-IT. PER och klassråd Vi fortsatte med organiserade Programelevrådsmöten (PER) där elever från alla klasser finns representerade. Beata-Jasmin Hussain var lärarnas stående representant i denna grupp. PER samlades 6 ggr detta läsår. Vi har genomfört regelbundna klassråd. Elevenkäten visar på samma siffra som föregående läsår (3,2). Vi har under läsåret haft elevrepresentanter i matrådet, skolkonferensen och elevrådet. Vi har inte gjort någon egen utvärdering av PER och klassråd, vilket vi bör göra i framtiden. Mentorssamtal och utvecklingssamtal Alla elever har haft utvecklingssamtal. På frågan Varje termin får jag bra information om min studiesituation får vi resultatet 4,03 på programmet. Samtliga elever i åk2- och 3 har fyllt i självskattning i alla kurser. Här vill vi bli bättre så inför kommande läsår vill vi skapa en gemensam mall för anteckningar från mentorssamtal. Dessa är tänkta att användas vid uppföljning. Skapa en rutin för att kunna motivera elever till att verkligen reflektera kring sitt lärande när de skriver självskattningar. Bedömning och betyg I år har det funnits ovanligt många elever som dels har fått IG-varningar i flertalet ämnen och totalt har vi satt betydligt fler IG än tidigare. Samtidigt har det har funnits mycket stödundervisning på programmet (se punkten stödundervisning). Under läsåret har lärare tillsammans med specialpedagoger och elever upprättat åtgärdsprogram för elever där det har funnits flertal IG-varningar. I år har vi satt färre av de högre betygen (VG/MVG) i matematik och datakurser än tidigare år. För att kunna ha en helhetsbild över varje elevs situation har vi en stående punkt på arbetslagsträffarna som handlar om elevärenden. Antal satta IG är totalt 17 st. för programmets avgångselever (35 st.). Detta renderade i att 3

en elev inte fick högskolebehörighet. Jämfört med förra årets avgångselever (61 st.) vilka hade 28 IG betyg samt 2 st. elever som inte fick högskolebehörighet. Likvärdig betygssättning I de flesta ämnen arbetas det med likvärdigbetygssättning i respektive ämneslag. I ITämnen har lärare som har närliggande ämne samarbetat kring betygssättning och i viss mån sambedömning. Inflytande över undervisning och lärande I varje kurs ges eleverna möjlighet att påverka arbetssätt och examinationsformer. Till varje examinerande uppgift finns specifika betygs- och bedömningskriterier. Eleverna sätter ett mål i respektive kurs och vid individuella samtal hjälper vi eleven att hålla fokus på målet. På frågan Vi elever har möjlighet att påverka planeringen av undervisningen. kan vi se en liten ökning av resultatet från föregående år (från 3,53 till 3,54) och på frågan Vi elever har möjlighet att påverka tidpunkten för redovisningar, prov och förhör. har vi fått en höjning från 3,70 till 3,84. Vi elever har möjlighet att vara med och utvärdera undervisningen. visar en minskning från 3,66 till 3,51. Det sammantagna resultatet av området inflytande är detsamma som föregående år, 3,63. Vi upplever inte att vi gjort något annorlunda mot föregående läsår. Vi tolkar det som att eftersom en del av kurserna slutar först till sommaren har det inte funnits möjlighet att utvärdera dessa. Vi måste vara tydligare med vad vi menar med att eleverna har möjlighet att påverka planering, arbetssätt, examinationsformer och examinationstillfällen. Stöd på programmet Vi har haft stöd i matematik, engelska, programmering. Stöd i engelska Annika Wanland har haft en position på schemat på 20 minuter för stöd. Tanken har varit att framför allt elever i årskurs ett som läser Engelska A ska kunna delta. Det har inte varit någon tillströmning av elever så tiden har använts för att hjälpa en elev i TE1B med att gå igenom texter som han skrivit och förbättra dessa (stavning, grammatik). Under vårterminens början fanns behov av stöd för några elever i TE1C men då i svenska varför vi bestämde att frigöra Annika, då det skulle vara svårt att arbeta med dessa elever samtidigt, och låta Erik Björklid (elevassistent) ta över eleven från TE1B. Eleverna med stödbehov visade sig dock aldrig på stödet. Stöd/undervisning för enskilda elever Vi har haft tre elever på programmet som har behov av assistent. Erik har varit ansvarig för detta stöd. Erik har följt en elev i IT2B på alla lektioner utom idrott, svenska och naturkunskap. Eleven läser Engelska A och har Annika som lärare. Han har inte varit med klassen utan har istället arbetat med Erik på lektionerna. För att Annika ska kunna följa upp och stämma av hur eleven ligger till har vi lagt till en position på schemat (20 min) för detta. eleven fortsätter med Engelska A under nästa läsår med det är inte klart hur det kommer att läggas upp. Vidare har Erik funnits med en elev i TE1B som behöver stöd i svenska och engelska. De har också haft 40 minuter i veckan då de arbetat med svenska eller engelska samt positionen som nämnts ovan. 4

Vi har också haft en elev i årskurs tre med stödbehov. Här har det mer handlat om att stämma av hur studierna framskrider. Eleven har haft stor frånvaro men i slutet av terminen har det blivit bättre och eleven går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg. Här har vi också lagt in en tid varje vecka då Annika funnits med och stämt av hur det går med Svenska B. Under läsåret har Essie Lindberg haft enskilda lektioner i uttalsträning med en elev i TE1B. Detta gjordes utöver ordinarie undervisningstid. Matematikstöd Vi har fått extra resurs för matematikstödet (Sinan Delen). Stödet har varit utlagt på måndagar kl. 14.40 15.30 och fredagar 14.45 15.30. Stödtiden är utsatt som en schemaposition och frånvaron syns i skola24. Stödkontrakt har upprättats för elever med behov. Intresset för stödet har varit väldigt svagt. Som mest har 9 elever kommit till stödet men det har också hänt att ingen har deltagit. Ingen elev har gått regelbundet på båda lektionstillfällena. De elever som bara har vissa prov kvar gör sina prov och när de är klara lämnar de stödmatematiken. I år är det totalt tre elever (åk 2) som har gjort klart det som de låg efter med. De övriga eleverna som går i åk 1 kommer till stödet någon dag innan de ska göra ett kapitelprov eller nationellt prov med sina respektive klasser. Programmeringsstöd Från V44 har det funnits stöd i Programmering A som Magnus Ollén hållit i (80 min i veckan). 12 elever från IT2B erbjöds stöd. 10 blev godkända och 2 deltog inte. Learning comunity i Moodle Under hösten lade förvaltningen ner portalprojektet vilket programmet knutit starka förhoppningar till. Arbetslaget beslutade då att själva sätta upp och drifta en Learning Community till eleverna på programmet. Valet föll på en plattformstyp kallad Moodle som går under GNU licensförfarande. Plattformen var aktiv från slutet av januari. I främsta hand är det Sh, Ma och Programmering som använt plattformen med goda resultat. Programmet kommer att fortsätta användandet under kommande läsår. Självskattning i Qualis Under våren genomfördes självskattning utifrån Qualis självvärdering. Arbetslaget skattning kommer fram till liknande resultat av tidigare självskattning samt Qualis certifiering. Dock finns en stark avvikelse på kvalitetsområde A-Trygghet och trivsel. Här ansåg laget att det brast i respekt mellan elever och lärare på vissa plan, framförallt i matsalen och framgången. Här menar laget på att avsaknad av vuxna gav eleverna en frizon att utveckla ett eget juvinalt beteende där brist på respekt gentemot omgivningen var stark. Här bör poängteras att laget inte var samstämmigt. 5

Arbete med profilering och rekrytering Under läsåret som gått har beslut tagits att teknikprogrammet skall centraliseras till TCM vilket inneburit att all rekrytering genomförts av teknikprogrammet på Rinmansgymnasiet. Arbetslaget har ej deltagit i åk 9- resp. åk 8 dagar. Under öppet hus hade laget verksamhet i lokaliteterna men bedrev ej rekrytering. Förbättringsområden inför kommande läsår Eleverna skall tränas att ta mer ansvar för sina studier. Likabehandlingsplan/Friends arbetet ska utvecklas Pedagogisk timme ska införas Vidareutveckla vår Learning Community För arbetslaget Anders Etzner Carina Calmhult Carlos Aristondo Peter Stjernström Beata Hussain Stefan Olofsson Hanna Larsson Magnus Olen Annika Wanland Essie Lindberg Erik Björkelid 6