MALMÖ HÖGSKOLA BESLUT Lärarutbildningen Fastställt av utbildningsnämnden 2007-04-13 Den verksamhetsförlagda tiden: Progression, lärandemål och bedömning Gäller från och med antagning ht 2007 Den verksamhetsförlagda tiden utgör en integrerad del av flertalet av lärarprogrammets kurser, såväl huvudämneskurser som gemensamma kurser. Detta dokument anger lärandemål och bedömningsformer för den verksamhetsförlagda tiden i dessa kurser och biläggs de kursplaner som innehåller verksamhetsförlagd tid inom lärarprogrammet. Progression I arbetet med studentens professionsutveckling används progressionsmatrisen Från novis till professionell (se bilaga). Matrisen tar sin utgångspunkt från och speglar examensordningens mål, samtidigt som den beskriver en professionsutveckling som är vidare än den som sker inom utbildningens ram. Den progression som synliggörs i matrisen konkretiseras som lärandemål på grund- och avancerad nivå. Läraruppdraget är komplext och sammansatt av en mängd förmågor och kompetenser som samverkar med varandra. Vi har valt att beskriva progressionen i fyra nivåer, från novis till professionell, utifrån följande tre utvecklingsområden: Identitet - mot en egen praktisk teori och därmed en läraridentitet Kunskap - mot en didaktisk medvetenhet Kommunikation - mot ett kommunikativt, demokratiskt ledarskap Lärandemål och bedömning Den verksamhetsförlagda tiden (vft) examineras terminsvis (kursvis om endast en kurs med vft under terminen) av högskolementor efter samråd med handledande lärare. Examinationen består av fullgjord verksamhetsförlagd tid som dokumenteras i ett skriftligt omdöme av handledande lärare. Vidare består examinationen av att studenten genomför pedagogisk verksamhet vilken följs upp i ett samtal mellan studenten, mentorn och handledande lärare samt därutöver av individuellt samtal och/eller seminarium baserat på studentens egen dokumentation. För lärarutbildning 210 högskolepoäng (hp) och däröver betygsätts den avslutande terminen med vft på grundnivå (termin 3) respektive avancerad nivå (termin 7/9) efter tregradig skala (U/G/VG). För lärarutbildning 90 hp /180 hp betygsätts de två avslutande terminerna med vft (termin 2/4 och 3/6) efter tregradig skala. Övriga terminer betygsätts vft efter tvågradig skala (U/G). För att bli godkänd krävs, förutom uppnådda lärandemål, att studenten fullgjort den verksamhetsförlagda tid som terminen omfattar. Betygsättning av hela kurser där vft är en del sker enligt bilaga, Examination av kurser inom lärarprogrammet.
Lärandemål och betygskriterier för lärarutbildning 210hp - 330hp Nedan anges lärandemål för vft efter den inledande terminen samt efter de avslutande terminerna på grund- respektive avancerad nivå. Efter övriga terminer/kurser med vft ska studenten ha visat en tydlig utveckling på väg mot lärandemålen för avslutande terminer grund- respektive avancerad nivå utifrån skrivningarna i Från novis till professionell. Efter den inledande terminen ska studenten verka i enlighet med skolans värdegrund och demokratiuppdrag kunna formulera sig muntligt om sitt yrkesval, sin utbildning och sin professionsutveckling kunna etablera kontakt med barn/elever och visa engagemang och intresse för deras villkor och behov på ett ansvarsfullt sätt visa en vilja att samarbeta med förskolans/skolans personal och en öppenhet för att upprätta en dialog Efter den avslutande terminen med vft på grundnivå ska studenten kunna resonera om och värdera sin praktik och lärarroll med koppling till de teoretiska studierna samt formulera slutsatser för den egna utvecklingen kunna planera och leda verksamheten på ett tydligt och demokratiskt sätt utifrån verksamhetens mål och relevanta ämneskunskaper samt med beaktande av barnens/elevernas intressen, förmågor och behov på ett ansvarsfullt sätt visa förmåga att kommunicera och samverka med verksamhetens/skolans barn/elever och personal För VG den avslutande terminen med vft på grundnivå ska studenten utifrån lärandeteori kritiskt kunna reflektera över och värdera sin praktik och lärarroll samt formulera tydliga slutsatser för den egna utvecklingen självständigt kunna planera och leda verksamhet på ett tydligt och demokratiskt sätt utifrån verksamhetens mål och relevanta ämneskunskaper samt med beaktande av olika barns/elevers intressen, förmågor och behov på ett ansvarsfullt sätt visa förmåga att kommunicera och samverka med verksamhetens/skolans barn/elever och personal och reflektera över vad som sker i denna samverkan Efter den avslutande kursen med vft på avancerad nivå ska studenten kritiskt värderande kunna reflektera över sin praktik och sitt läraruppdrag i förhållande till lärandeteori samt kunna utvärdera sin verksamhet/undervisning och formulera slutsatser i termer av skolutvecklande arbete med utgångspunkt från goda ämneskunskaper och teoretiskt förankrade didaktiska överväganden samt barnens/elevernas olika intressen, förmågor och behov självständigt kunna organisera och genomföra verksamhet/undervisning på ett dialogiskt, varierat och empatiskt sätt på ett ansvarsfullt sätt kunna kommunicera och samverka med barn/elever och vuxna samt konstruktivt reflektera över sådan samverkan För VG efter den avslutande kursen med vft på avancerad nivå ska studenten kritiskt värderande och med beaktande av olika perspektiv på lärande och undervisning kunna reflektera över sin praktik och sitt läraruppdrag i förhållande till lärandeteori samt kunna utvärdera sin verksamhet/undervisning och formulera kvalificerade slutsatser med skolutvecklande arbete som tydligt mål med utgångspunkt från goda ämneskunskaper och teoretiskt förankrade didaktiska överväganden samt barnens/elevernas olika intressen, förmågor och behov självständigt kunna organisera och genomföra verksamhet/undervisning på ett dialogiskt, kreativt och empatiskt sätt på ett ansvarsfullt sätt kunna kommunicera och samverka med barn/elever och vuxna samt visa förmåga att problematisera och formulera strategier för sådan samverkan
Lärandemål och betygskriterier för lärarutbildning 90hp/180hp Efter den inledande terminen i lärarutbildning 90/180 hp ska studenten verka i enlighet med skolans värdegrund och demokratiuppdrag kunna formulera sig muntligt om sitt yrkesval, sin utbildning och sin professionsutveckling kunna etablera kontakt med barn/elever och visa engagemang och intresse för deras villkor och behov på ett ansvarsfullt sätt visa en vilja att samarbeta med förskolans/skolans personal och en öppenhet för att upprätta en dialog Utöver dessa lärandemål ska studenten ha visat en tydlig utveckling på väg mot lärandemålen för den andra terminen med vft i Lärarutbildning 90/180 utifrån skrivningarna i Från novis till professionell. Efter den andra terminen med vft i lärarutbildning 90/180 hp ska studenten kunna reflektera över och värdera sin praktik och lärarroll med koppling till de teoretiska studierna samt formulera välgrundande slutsatser för den egna utvecklingen kunna planera och leda verksamhet på ett tydligt och demokratiskt sätt utifrån verksamhetens mål och relevanta och goda ämneskunskaper samt med beaktande av barnens/elevernas intressen, förmågor och behov på ett ansvarsfullt sätt visa förmåga att kommunicera och samverka med skolans/verksamhetens barn/elever och personal För VG efter den andra terminen med vft i Lärarutbildning 90/180 hp ska studenten utifrån lärandeteori kritiskt kunna reflektera över och värdera sin praktik och lärarroll samt formulera tydliga och välgrundande slutsatser för den egna utvecklingen självständigt kunna planera och leda verksamheten på ett tydligt och demokratiskt sätt utifrån verksamhetens mål och relevanta och goda ämneskunskaper samt med beaktande av olika barns/elevers intressen, förmågor och behov på ett ansvarsfullt sätt visa förmåga att kommunicera och samverka med verksamhetens/skolans barn/elever och personal och reflektera över vad som sker i denna samverkan Efter den avslutande kursen med vft på avancerad nivå ska studenten kritiskt värderande kunna reflektera över sin praktik och sitt läraruppdrag i förhållande till lärandeteori samt kunna utvärdera sin verksamhet/undervisning och formulera slutsatser i termer av skolutvecklande arbete med utgångspunkt från goda ämneskunskaper och teoretiskt förankrade didaktiska överväganden samt barnens/elevernas olika intressen, förmågor och behov självständigt kunna organisera och genomföra verksamhet/undervisning på ett dialogiskt, varierat och empatiskt sätt på ett ansvarsfullt sätt kunna kommunicera och samverka med barn/elever och vuxna samt konstruktivt reflektera över sådan samverkan För VG efter den avslutande kursen med vft på avancerad nivå ska studenten kritiskt värderande och med beaktande av olika perspektiv på lärande och undervisning kunna reflektera över sin praktik och sitt läraruppdrag i förhållande till lärandeteori samt kunna utvärdera sin verksamhet/undervisning och formulera kvalificerade slutsatser med skolutvecklande arbete som tydligt mål med utgångspunkt från goda ämneskunskaper och teoretiskt förankrade didaktiska överväganden samt barnens/elevernas olika intressen, förmågor och behov självständigt kunna organisera och genomföra verksamhet/undervisning på ett dialogiskt, kreativt och empatiskt sätt på ett ansvarsfullt sätt kunna kommunicera och samverka med barn/elever och vuxna samt visa förmåga att problematisera och formulera strategier för sådan samverkan
Generell nivåbeskrivning Är medveten om men har diffusa kunskaper om läraruppdraget, sökande, iakttagande och ofta passiv. Har kunskap om läraruppdraget, uppmärksammar, analyserar, prövar/omprövar och söker sig aktivt fram i sin praktik. Från novis till professionell - Identitet Progression mot en egen praktisk teori* och därmed en läraridentitet Förmåga att reflektera över Nivå 1 - novis Är diffust medveten om den egna praktiska teorin. Nivå 2 Försöker förstå den egna praktiska teorin. sina personliga erfarenheter (praktikbaserade argument) Kan använda gjorda erfarenheter oreflekterat i liknande situationer. Förklaring i stil med att sunt förnuft säger att Ställer sig frågan varför blev det som det blev och försöker hitta generella mönster i sin undervisning/ verksamhet som går att utveckla. andras systematiserade erfarenheter (teoribaserade argument) Kan redogöra för några teorier om lärande utan att koppla till egen praktik. Teorier och egen praktik två parallella spår. Reflekterar över och jämför sin egen praktik med olika lärandeteorier. Teorierna ger avtryck i den egna praktiken. sina personliga värderingar (etiska argument) Är diffust medveten om hur de egna värderingarna tar sig i uttryck i lärarrollen. Svårt att se att olika pedagoger har olika värderingar. Kan se kopplingar mellan den egna praktiken och sina egna värderingar. Kan även koppla sina egna värderingar till värden som finns i styrdokumenten. Identifierar sig som lärare, kan formulera läraruppdraget och kan omsätta sin lärarkunskap i handling, kritiskt granska sitt agerande och dra slutsatser. Nivå 3 Är medveten om och kan formulera den egna praktiska teorin. Kan förklara och motivera varför hon gör som hon gör mot bakgrund av gjorda erfarenheter. Är beredd att pröva och kritiskt granska alternativa angreppssätt i sin fortsatta utveckling. Kan förklara och motivera sin egna praktiska teori med hjälp av andras systematiserade erfarenheter. Har utvecklat ett professionellt språk och kan varudeklarera sin undervisning/ verksamhet. Är medveten om och kan motivera sina egna värderingar och hur de formar den egna praktiken. Problematiserar och tolkar läraruppdraget, söker nya infallsvinklar för sin praktik och utvecklar målmedvetna, långsiktiga strategier. Ser sin del och sitt ansvar i något större och medverkar till gemensam utveckling av Nivå 4 professionell Tar utgångspunkt i den egna praktiska teorin för att driva utvecklingsarbete. Kommunicerar aktivt sina gjorda erfarenheter och tar ett ansvar för att reflektera och utvecklas tillsammans med andra i arbetslaget. Refererar till teorier om lärande och kunskapsutveckling i verksamhetens gemensamma pedagogiska diskussioner. Är beredd att diskutera och ifrågasätta vilka värderingar som ligger bakom den egna praktiska teorin. * Varje lärare har en praktisk teori om undervisning och denna teori är subjektivt sett den starkaste faktorn för lärarens egen pedagogiska praktik. Handledning med lärare måste följaktligen utgå från den enskilda lärarens praktiska teori och försöka få läraren att medvetet formulera och utveckla den, för att därigenom göra den mottaglig för förändringar. Gunnar Handal och Per Lauvås, På egna villkor - En strategi för handledning, Studentlitteratur (2000)
Förmåga att Nivå 1 novis Är medveten om och börjar reflektera över didaktiska frågor. Nivå 2 Prövar/ omprövar och diskuterar olika didaktiska val. Från novis till professionell - Kunskap Progression mot en didaktisk medvetenhet äga, använda och utveckla ämneskunskap inklusive pedagogik Visar en medvetenhet om och vilja/förmåga att fördjupa och bredda sina ämneskunskaper. Arbetar med handledaren/ arbetslaget som förebild eller modell. Är självfokuserande. Har, eller skaffar sig, relevanta ämneskunskaper för att genomföra Kan konkretisera sina nuvarande ämneskunskaper på ett sådant sätt att det blir begripligt för barnen/eleverna. Fokuserar interaktionen med barnen/eleverna. sätta upp relevanta mål och bedöma och värdera barnens/elevernas lärande och utveckling Känner till vilka syften och mål som styr Ser och uppfattar vad barn/elever lär sig. Ger dem respons utifrån enkla kriterier som bra och dåligt. Bedömer med utgångspunkt i egen erfarenhet och utan att reflektera över olika kriterier och deras innebörd. Kan tolka styrdokumentens syften och mål och koppla dem till den egna Börjar tillämpa de utvärderingsoch bedömningskriterier som gäller för ämnet, kursen eller Kommer med förslag om hur barnen/eleverna kan förbättra sitt arbetssätt eller sina resultat. Börjar använda kvalitativ metod för respons och bedömning. skapa en förskola/skola för alla med hjälp av innehåll, metod och organisation Arbetar utifrån, och håller sig till, färdiga planeringar eller anvisat material. Inser att barn/elever har olika individuella behov. Använder olika läromedel. Planerar och leder verksamhet delvis utifrån egna idéer och angreppssätt. Tillämpar olika arbetsformer som främjar barnens/elevernas läroprocess både individuellt och i grupp. Intresserar sig för och reflekterar över barns/elevers olika sätt att lära och låter resultatet ligga till grund för det fortsatta planingsarbetet. Kan värdera olika läromedel (inklusive IKT). Nivå 3 Kan motivera och analysera sina didaktiska val. Omsätter goda och relevanta ämneskunskaper. Kan generalisera utan att vara fördomsfull och onyanserad. Väljer stoff och arbetssätt utifrån barnens/elevernas förutsättningar och behov. Förmår entusiasmera och engagera barn/elever med hjälp av sina ämneskunskaper. Fokuserar barnens/elevernas utveckling och lärande. Kan formulera relevanta mål och bedömningskriterier utifrån styrdokumenten och kommunicera dem på ett sådant sätt att barnen/eleverna /föräldrarna förstår. Stimulerar barnen/eleverna att själva utvärdera och reflektera över sina arbetssätt och sina resultat. Använder regelbundet och med säkerhet kvalitativa metoder för respons och bedömning. Planerar, genomför och kan motivera undervisningen/ verksamheten med hänsyn till barnens/elevernas skiftande förmågor, intressen och behov samt med hänsyn till övergripande perspektiv, som kön, miljö och etnicitet. Låter barnen/eleverna reflektera över sitt eget lärande. Kan dra slutsatser om värdet av olika läromedel (inklusive IKT). Nivå 4 professionell Bidrar med analyser och reflektioner i kollegiets didaktiska diskussioner/ samtal. Utvecklar och uppdaterar löpande sina ämneskunskaper. Gör egna bedömningar och prioriteringar av verksamhetens innehåll och arbetssätt och är medveten om vilka teoretiska antaganden dessa bedömningar och prioriteringar bygger på. Deltar i formuleringen av lokala mål för den egna enhetens verksamhet. Vågar vara ärlig och uppriktig i bedömningsprocessen och använder bedömningen som ett redskap för att stärka allas vilja och tillit till att lära. Använder utvärderingen som ett redskap för att förbättra och utveckla Har långsiktiga strategier för att få alla barn/elever att lära och utvecklas efter sina förutsättningar. Diskuterar barnens/elevernas utveckling och lärande tillsammans med kolleger i ett helhetsperspektiv - identifierar och försöker lösa eventuella strukturella problem. Kan utveckla egna effektiva läromedel (inklusive IKT).
Förmåga att Nivå 1 novis Från novis till professionell - kommunikation Progression mot ett kommunikativt, demokratiskt ledarskap leda och ge inflytande Söker balansen mellan att vara privat och personlig. Arbetar med att skilja elev-/ kompis-/ föräldraroll från lärarroll. Vill och vågar leda en grupp barn/ elever med planerat material. Är medveten om vikten av tydlighet och struktur. Har en diffus uppfattning om formerna för elevmedverkan samt föräldrarnas rättigheter i skolan/förskolan. Nivå 2 Är bekväm i ledarrollen, reflekterar över det egna ledarskapet och kan se sina starka respektive svaga sidor i sin ledarroll. Är tydlig och strukturerad i sitt ledarskap. Kan bjuda på sig själv och visa empati med bibehållen integritet För en dialog med barnen/eleverna och är lyhörd för deras signaler och för stämningen i gruppen samt beaktar detta vid fortsatt planering och genomförande. Inser betydelsen av föräldrarnas delaktighet i det löpande arbetet. Nivå 3 Har hittat sin personliga ledarstil. Har en väl genomtänkt organisation samt kan överblicka konsekvenserna av denna. Är medveten om hur de personliga värderingarna kommer till uttryck i ledarskapet. Är flexibel och kan hantera oförutsedda händelser. Ger barnen/eleverna verktyg för att de ska kunna reflektera över och bli medvetna om sitt eget lärande. Utvecklar strategier så att barn/elever och föräldrar vill, vågar och får möjlighet att ta initiativ och ansvar. Nivå 4 profes sionell Uppvisar förmåga, intresse för och behov av samarbete samt tilltro till vad han/hon kan utföra tillsammans med andra. Fungerar som arbetsledare för och samarbetspartner till såväl barn/ungdomar som vuxna (i arbetslaget). Använder elevernas/föräldrarnas delaktighet i verksamhetens löpande arbete som en resurs och uppmuntrar dem att reflektera över och kritiskt granska förskole- /skolkulturen. agera efter värdegrund och hantera konflikter Rättvis och strävar efter att behandla alla barn/elever lika. Är medveten om styrdokumentens grundläggande värderingar men är osäker på hur de ska komma till uttryck i Är prövande i konfliktsituationer. Otydlig gränssättning. Inser att man måste behandla barn/elever olika för att uppnå likvärdighet. Kan ge exempel på hur styrdokumentens värderingar kommer till uttryck i Strävar efter att vara en demokratisk förebild i sitt eget sätt att agera i mötet med barnen/eleverna. Visar engagemang i konfliktsituationer samt försöker hantera dem. Sätter gränser, men är ibland inkonsekvent. Arbetar målmedvetet med att skapa ett öppet förtroendefullt klimat i gruppen/klassen där alla barn/elever utvecklas, blir bekräftade och känner sig trygga. Har strategier för hur styrdokumentens värderingar kommer till uttryck i den egna praktiken. Även snabbt fattade beslut och agerande i trängda situationer genomsyras av samhällets grundläggande värderingar. Reagerar konstruktivt på kränkningar. Sätter tydliga gränser och visar fasthet och konsekvens. Arbetar aktivt med, utvecklar samt tar ansvar för utvärdering av värdegrundsfrågor i Bejakar pluralistiska samtal om värdegrunden inom ramen för demokratiska principer. Ser mönster i konfliktsituationer är uppmärksam på maktstrukturer och försöker hitta långsiktigt hållbara lösningar som är giltiga i hela kommunicera och samverka Visar öppenhet för att etablera kontakt med barn/elever och för att föra en dialog med dem. Ger uttryck för engagemang och intresse för barnen/eleverna och deras villkor och behov. Visar en aktiv vilja till samarbete med verksamhetens personal och en öppenhet för att upprätta en dialog. Ser och bekräftar varje individ. Kan leda ett resonerande samtal i lyhört samspel med barnen/eleverna både enskilt och i grupp. Behärskar ett berättande och förklarande framställningssätt. Tar aktiv del i arbetslagets löpande arbete. Utnyttjar de möjligheter som erbjuds att få kunskap om olika delar av Uppvisar social kompetens i mötet med personal och föräldrar. Kan på ett inkännande sätt kommunicera med såväl hela barngrupper/klasser som enskilda barn/elever. Samverkar naturligt med kollegor och föräldrar. Kan formulera sig så att alla barn/elever förstår och lär. Behärskar och använder olika kommunikativa färdigheter (t ex kroppsspråk, drama, musik, bilder). Uppfattar vad som händer här och nu, är lyhörd och kan byta perspektiv. Är i stånd till att utveckla flerstämmiga miljöer som på ett demokratiskt sätt stimulerar barnens/elevernas utveckling. Planerar och samarbetar ämnesövergripande med kollegor och söker kontakter och samarbete utanför skolans ram. Försätter sig medvetet i situationer där den kommunikativa förmågan prövas och utmanas. Visar intresse för läraruppgiften i en decentraliserad förskola/skola och kan föra en debatt som kan leda till en konkret skolutveckling.
Examination av kurser inom lärarprogrammet Gäller från och med antagning ht 2007 A Kurser som innehåller VFT (2-gradig betygsskala) - Den högskoleförlagda delen av kursen examineras efter kursslut av kursledaren och bedöms enligt en tregradig skala (Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd). - Den verksamhetsförlagda delen av kursen examineras vid terminsslutet av studentens mentor enligt en tvågradig betygsskala (Godkänd eller Underkänd). För att betyget Godkänd på hela kursen ska kunna sättas ska den högskoleförlagda delen, den verksamhetsförlagda delen vara bedömd med minst Godkänd. För att betyget Väl godkänd ska kunna sättas på hela kursen måste den högskoleförlagda delen dessutom vara bedömd med Väl godkänd. B Kurser som innehåller VFT (3-gradig betygsskala) - Den högskoleförlagda delen av kursen examineras efter kursslut av kursledaren och bedöms enligt en tregradig skala (Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd). - Den verksamhetsförlagda delen av kursen examineras vid terminsslutet av studentens mentor enligt en tregradig betygsskala (Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd). För att betyget Godkänd på hela kursen ska kunna sättas ska den högskoleförlagda och den verksamhetsförlagda delen vara bedömda med minst Godkänd. För att betyget Väl godkänd ska kunna sättas på hela kursen måste dessutom både den högskoleförlagda delen och den verksamhetsförlagda delen den vara bedömda med Väl godkänd. C Kurser som innehåller både VFT (3-gradig betygsskala) och föreläsningsserie - Den högskoleförlagda delen av kursen examineras efter kursslut av kursledaren och bedöms enligt en tregradig skala (Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd). - Den verksamhetsförlagda delen av kursen examineras vid terminsslutet av studentens mentor enligt en tregradig betygsskala (Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd). - Terminens föreläsningsserie examineras av Utsam vid terminsslutet enligt en tvågradig betygsskala (Godkänd eller Underkänd). För att betyget Godkänd på hela kursen ska kunna sättas ska den högskoleförlagda delen, den verksamhetsförlagda delen och terminens föreläsningsserien vara bedömda med minst Godkänd. För att betyget Väl godkänd ska kunna sättas på hela kursen måste dessutom både den högskoleförlagda delen och den verksamhetsförlagda delen vara bedömda med Väl godkänd. D Kurser som innehåller föreläsningsserie - Den högskoleförlagda delen av kursen examineras efter kursslut av kursledaren och bedöms enligt en tregradig skala (Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd). - Terminens föreläsningsserie examineras av Utsam enligt en tvågradig betygsskala (Godkänd eller Underkänd). För att betyget Godkänd på hela kursen ska kunna sättas ska den högskoleförlagda delen och terminens föreläsningsserie vara bedömda med minst Godkänd. För att betyget Väl godkänd ska kunna sättas på hela kursen måste den högskoleförlagda delen dessutom vara bedömd med Väl godkänd. E Kurser som ej innehåller VFT eller föreläsningsserie - Kursen examineras efter kursslut av kursledaren/examinatorn och bedöms enligt en tregradig skala (Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd).
Översikt examination av kurser inom lärarutbildning 210-330hp Termin/nivå Termin/nivå Högskoleförlagd VFT Föreläs- Anm 210-240hp 270-330hp del ningsserie T1/grund T1/grund U/G/VG U/G A T2/grund T2/grund U/G/VG U/G A T3/grund T3/grund U/G/VG U/G/VG B T4/grund T4/grund U/G/VG E - sidoämne T5/grund T5/grund U/G/VG E - sidoämne - T6/grund U/G/VG E - sidoämne T6/avancerad - U/G/VG U/G U/G C - T7/avancerad U/G/VG U/G* A - T8/avancerad U/G/VG U/G* U/G A, D T7/avancerad T9/avancerad U/G/VG U/G/VG* B, E T8/avancerad - U/G/VG E T10/avancerad U/G/VG E T11/avancerad U/G/VG E - sidoämne Vem examinerar? Kursledare Mentor Utsam När sker examination? Kursslut Terminsslut Terminsslut *Kursslut Översikt examination av kurser inom lärarutbildning 90hp/180hp Termin/nivå Termin/nivå Högskoleförlagd VFT Anm 90hp 180hp del T1/grund T1/grund U/G/VG U/G A - T2/grund U/G/VG E - T3/grund U/G/VG E T2/avancerad T4/avancerad U/G/VG U/G/VG B - T5/grund U/G/VG E T3/avancerad T6/avancerad U/G/VG U/G/VG* B, E Vem examinerar? Kursledare Mentor När sker examination? Kursslut Terminsslut *Kursslut