VERKSAMHETS- FÖRLAGD UTBILDNING PÅ VÄG MOT FÖRSKOLLÄRARYRKET

Transkript

1 1 VERKSAMHETS- FÖRLAGD UTBILDNING PÅ VÄG MOT FÖRSKOLLÄRARYRKET

2 2 Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle, maj 2015

3 3 FÖRSKOLLÄRARENS VIKTIGA UPPDRAG Det är ett stort ansvar att vara förskollärare. Vårdnadshavare måste kunna lita på att du och dina kollegor ger barnen en trygg och utvecklande tid i förskolan. Samhället ställer höga krav på en förskollärares förmåga att bygga en verksamhet som präglas av omsorg om barnets välbefinnande. I Högskoleförordningen beskrivs vad du måste behärska för att erövra din yrkeslegitimation. Din utbildning vid Malmö högskola är uppbyggd för att underlätta din väg in i yrket. De kunskaper som du tillägnar dig under din utbildning ska du inte enbart använda i mötet med barnen dessa förmågor utgör grunden för att du ska kunna föra kollegiala samtal om förskollärarens profession och om förskolan som organisation i ett demokratiskt samhälle.

4 4

5 5 PÅ VÄG MOT FÖRSKOLLÄRARYRKET Denna skrift handlar om den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) i Malmö högskolas förskollärarutbildning och vänder sig till studenter, förskollärare på partnerförskolor (handledare) och högskolans lärare (vfu-lärare). Skriften beskriver de förmågor som förskollärarstudenten successivt ska utveckla under sin yrkesutbildning. Dessa förmågor utvecklas både under den högskoleförlagda utbildningen och i mötet med barn, förskollärare och vårdnadshavare på partnerförskolorna under den verksamhetsförlagda utbildningen. Beskrivningen av progressionen från novis till professionell visar studentens utveckling och ska användas för självvärdering, handledning, bedömning och betygsättning. Många frågeställningar som rör studentens verksamhetsförlagda utbildning återkommer under mer än en rubrik. Detta visar på komplexiteten i en skrift av det här slaget, men än mer visar det på den komplexitet som finns i förskolläraryrket och därmed i förskollärarutbildningen. Skriften har reviderats och utvecklats vid ett flertal tillfällen. Tidigare versioner har avsett samtliga lärarutbildningar från hösten Den första versionen skrevs redan 1992/93. Skriften har sedan reviderats 1998, 2001, 2007 och 2014 i samband med att förskollärarutbildningen reformerats och att ändringar i högskoleförordningen gjorts. Den version som här föreligger har tagits fram för förskollärarutbildningen och gäller från och med Motsvarande skrift finns för övriga lärarutbildningar.

6 6 SAMVERKAN MED PARTNERFÖRSKOLAN ATT VARA TILL NYTTA OCH GÅ PÅ DJUPET Den verksamhetsförlagda utbildningen är av central betydelse för att studenten ska ges möjlighet att utveckla kunskaper och kompetenser som avser hela förskolläraruppdraget. Malmö högskola har ett gott och utvecklat samarbete med ett stort antal kommuner i Skåne, och såväl kommunala som fristående förskolor ingår i högskolans partnersamverkan. Denna samverkan är en förutsättning för en god professionsutbildning där teoretiska och praktiska studier kopplas ihop och där studenten ges möjlighet att vara i kontakt med pedagogisk verksamhet under hela sin utbildningstid. Under utbildningen är studenten knuten till ett partnerområde. Ett partnerområde kan vara en hel kommun, stadsdelar eller grupper av förskolor och skolor inom eller över kommungränserna. Placeringen inom varje partnerområde sker företrädesvis så att det finns flera studenter på varje förskola. Studenten har i huvudsak sin placering på samma partnerförskola under hela sin utbildning. Genom att vara på samma förskola under längre tid har studenten möjlighet att på djupet följa såväl verksamhetens som barnens utveckling över tid. Studenten deltar i förskolans arbete utifrån de villkor som råder där. Det innebär att studenten inte är styrd av uppgifter från högskolan utan går in i den planering och det arbete som sker på förskolan. Studenten ska vara till nytta för verksamheten. För studenten finns motsvarande nyttoaspekt. Genom den regelbundna vistelsen och arbetet i förskolan får studenten uppleva både konkret arbete och möjlighet att reflektera kring det som sker samt delta på olika sätt i t ex samtal om lokal verksamhetsutveckling. Det handlar alltså om ett lärande i arbete. Den verksamhetsförlagda utbildningen ska ge studenten möjlighet att utveckla färdigheter, kunskaper och insikter som avser hela förskolläraruppdraget. Hur detta ska gå till diskuterar studenten och handledaren på partnerförskolan i samråd med högskolans vfu-lärare. Efterhand som studierna fortskrider förutsätts studenten bli allt djupare involverad i verksamheten på partnerförskolan och ta ett allt större ansvar för såväl genomförande som utvärdering. Detta sker bland annat genom att studenten dokumenterar och reflekterar över olika företeelser. En förutsättning för en god professionsutbildning är att den verksamhetsförlagda utbildningen utgör en integrerad del av den högskoleförlagda utbildningen. Detta kan åstadkommas genom att utbildningens teoristudier tar sin utgångspunkt i de erfarenheter som studenten gör och reflekterar över på sin partnerförskola - samtidigt som den verksamhetsförlagda utbildningen förankras i teori och forskning. Vid Malmö högskola är den högskoleförlagda delen av utbildningen organiserad i kurser inom det förskolepedagogiska området samt inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. I dessa kurser ska studentens erfarenheter från partnerförskolan tas tillvara. Denna integration mellan teori och praktik är tydligt uttryckt i såväl mål som examination i kursplanerna för den högskoleförlagda utbildningen. I de verksamhetsförlagda kurserna ska studenten ges möjlighet att använda de teoretiska kunskaper som hen tillägnat sig i de högskoleförlagda kurserna för att kunna fördjupa sin förståelse och därmed stärka sin handlingskompetens. Längre fram i denna skrift beskrivs olika nivåer och kvaliteter i förskollärarkompetensen som en utveckling från novis till professionell. Förmågan att reflektera, göra didaktiska och omsorgsetiska överväganden samt utöva ett kommunikativt och demokratiskt ledarskap ingår i studentens professionsutveckling.

7 7 ORGANISATION OCH STRUKTUR Den verksamhetsförlagda utbildningen om sammantaget 30 högskolepoäng är fördelad jämnt över utbildningen från den andra terminen i form av fem kurser om sex högskolepoäng vardera. En kurs omfattar således fyra veckor. Därutöver ingår en introduktionsperiod i den första terminen. Studenten har möjlighet att studera samt göra en del av sin verksamhetsförlagda utbildning utomlands. Av nedanstående struktur framgår hur den verksamhetsförlagda utbildningen är utlagd. FÖRSKOLLÄRAREXAMEN TERMIN 1 TERMIN 2 TERMIN 3 TERMIN 4 TERMIN 5 TERMIN 6 TERMIN 7 Introduktion vfu 6hp vfu 6hp vfu 6hp vfu 6hp vfu 6hp

8 8 PROGRESSION OCH BEDÖMNING Förskolläraruppdraget är komplext och sammansatt av en mängd förmågor och kompetenser som samverkar med varandra. Progressionen från novis till professionell beskrivs i fyra nivåer utifrån följande tre utvecklingsområden: progression mot analys- och reflektionsförmåga progression mot didaktisk och omsorgsetisk kompetens progression mot kommunikativt och demokratiskt ledarskap Syftet med att formulera progression i en text av det här slaget är att ge underlag för såväl formativ som summativ bedömning. Den verksamhetsförlagda utbildningen ska ge studenten möjlighet att utveckla färdigheter, kunskaper och insikter som avser hela förskollärarrollen. I arbetet med studentens professionsutveckling används texter och progressionsmatriser för respektive utvecklingsområde. Utvecklingen av förskollärarkompetensen avstannar inte vid examen. Texterna och progressionsmatriserna tar sin utgångspunkt i examensordningens mål, samtidigt som de beskriver en professionsutveckling som går utöver den som förväntas ske inom utbildningen. För varje vfu-kurs finns lärandemål som konkretiseras i texter och progressionsmatriser. Dessa bildar underlag för samtal om studentens professionsutveckling genom utbildningen. För att en rättssäker bedömning av studenten ska kunna göras ska progressionsmatriserna och texterna som beskriver utvecklingsområdena användas tillsammans med lärandemålen. Vfu-lärarna (högskolans lärare) har i samarbete med partnerförskolans ledning ansvar för att handledarna på partnerförskolorna är förtrogna med vfu-kursernas lärandemål, texter och progressionsmatriser. Dessa ska användas genom hela studentens utbildning i samtal mellan olika aktörer (student och handledare, student och vfu-lärare, student och student, samt handledare, student och vfu-lärare. Den verksamhetsförlagda utbildningen examineras av högskolans vfu-lärare i samråd med partnerförskolans handledare. Vfu-läraren följer studenten genom hela Den verksamhetsförlagda utbildningen ska ge studenten möjlighet att utveckla färdigheter, kunskaper och insikter som avser hela förskollärarrollen. utbildningen. Det finns ett tydligt system för vem som examinerar (högskolans vfu-lärare), på vilket underlag studenten examineras samt vilken roll handledaren har i bedömningen. Examinationen består av fullgjord verksamhetsförlagd utbildning som dokumenteras i ett skriftligt omdöme av handledaren. Det skriftliga omdömet baseras på de tre utvecklingsområdena som beskrivs i avsnittet Från novis till professionell. Studenten får kontinuerlig återkoppling av sin handledare under den verksamhetsförlagda utbildningen och ska därför kunna känna igen och förstå det omdöme som hen får. Som ett led i studentens förmåga till självvärdering kommenterar studenten handledarens omdöme och ges på så sätt möjlighet till framåtblickande utifrån handledarens bedömning. Studentens pedagogiska verksamhet följs upp i ett strukturerat och dokumenterat samtal mellan studenten, vfu-läraren och handledaren. Samtalet tar sin utgångspunkt i den pedagogiska verksamheten som studenten genomfört och dokumenteras av vfu-läraren. Samtalets syfte är att studenten ska reflektera över och själv kunna värdera sin praktik och professionsutveckling utifrån fastställda mål för verksamhetsförlagd utbildning. Studenten får på så sätt möjlighet att tillsammans med handledare och vfu-lärare reflektera över kopplingen mellan forsknings- och erfarenhetsbaserad kunskap och studentens pedagogiska verksamhet. Genom att lärandemål samt texter och matriser

9 9 bildar underlag för samtalet omfattar bedömningen studentens professionsutveckling i hela dess komplexitet och i tydlig progression. Progressionsmatriserna och texterna ger student, handledare och vfu-lärare konkreta och gemensamma formuleringar vilket ger tydlighet och därmed rättssäkerhet för studenten. Därutöver består examinationen av ett seminarium baserat på studentens egen dokumentation. Studenten dokumenterar sin verksamhetsförlagda utbildning (t ex i loggbok) och denna dokumentation bildar underlag för ett uppföljande seminarium med vfu-läraren. Seminariet tar, i likhet med det samtal som följer efter genomförd pedagogisk verksamhet, sin utgångspunkt i studentens erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen samt i dennes självvärderingar med stöd i texterna och progressionsmatriserna. Samtal, seminarier, dokumentation samt självvärdering under utbildningens gång har både formativ och summativ karaktär. Betygsättning av den verksamhetsförlagda utbildningen sker enligt en tregradig skala (Väl godkänd, Godkänd, Underkänd). För att äga tillträde till en kurs i verksamhetsförlagd utbildning måste tidigare kurser i verksamhetsförlagd utbildning vara godkända. En student har endast rätt till en omtentamen i varje kurs i verksamhetsförlagd utbildning. Studenten ska under hela sin utbildningstid ges möjlighet att med berörda lärare i partnerförskolan och på högskolan diskutera utvecklingen av sin yrkeskompetens. Om tveksamhet uppstår avseende en students möjlighet att med godkänt resultat fullfölja den påbörjade utbildningen ska ett samtal om studentens studiesituation ske så snart som möjligt. I detta samtal prövas om studenten ska avrådas att fortsätta utbildningen.

10 10 LÄRANDEMÅL OCH BETYGSKRITERIER I KURSER I VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING Kursernas lärandemål konkretiseras på så sätt att det första målet är kopplat till utvecklingsområdet analys och reflektionsförmåga. Det andra målet är kopplat till utvecklingsområdet didaktisk och omsorgsetisk kompetens och det tredje till utvecklingsområdet kommunikativt och demokratiskt ledarskap. Det fjärde målet omfattar den verksamhetsförlagda utbildningen i hela dess komplexitet och innebär att studenten i varje kurs ska göra en självvärdering av sin professionsutveckling med sikte på framtida pedagogisk verksamhet. En förutsättning för studenten att nå kursmålen är att hen är närvarande motsvarande en heltidstjänst och deltar aktivt i förskolans verksamhet. Av kursplaner för verksamhetsförlagd utbildning framgår att bedömningen av studenten baseras på fullgjord verksamhetsförlagd utbildning och på studentens egen dokumentation. För att erhålla betyget Väl godkänd ska studenten vara på god väg att uppnå målen för nästkommande kurs. Betygskriterier motsvarande minst ett av de tre första målen i nästkommande kurs krävs för betyget Väl godkänd i den första och andra kursen. För att erhålla betyget Väl godkänd i den tredje och fjärde kursen krävs att betygskriterier motsvarande minst två av de tre första målen för nästkommande kurs är uppfyllda. Betygskriterier för betyget Väl godkänd framgår av respektive kursplan. Kriterier för att erhålla betyget Väl godkänd i den avslutande kursen finns därutöver redovisade i denna skrift. Se nedan under kurs 5. Progression från föregående kurs framgår av kursiv stil för de tre första lärandemålen. Progressionen i det fjärde målet består av att det i varje kurs krävs en allt mer fördjupad och nyanserad självvärdering baserad på forskning och beprövad erfarenhet. KURS 1 Efter avslutad verksamhetsförlagd utbildning ska studenten: kunna reflektera över sitt pedagogiska ledarskap med viss koppling till de teoretiska studierna kunna initiera pedagogisk verksamhet utifrån didaktiska perspektiv och med ett förhållningssätt där lek och omsorg förenas samt reflektera över gjorda erfarenheter kunna etablera kontakt med barn och vuxna samt visa förmåga att verka i enlighet med förskolans värdegrund kunna identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och kompetens utifrån en värdering av de egna insatserna i kursen. KURS 2 Efter avslutad verksamhetsförlagd utbildning ska studenten: kunna reflektera över sin förskollärarroll och professionsutveckling med relevant koppling till de teoretiska studierna kunna genomföra pedagogisk verksamhet där lek, lärande och omsorg förenas utifrån didaktiska överväganden och ett relevant ämneskunnande på ett ansvarsfullt sätt kunna kommunicera och samverka med barn och vuxna i enlighet med förskolans uppdrag kunna identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och kompetens utifrån en värdering av de egna insatserna i kursen. KURS 3 Efter avslutad verksamhetsförlagd utbildning ska studenten: kunna reflektera över sin förskollärarroll med tydlig och relevant koppling till de teoretiska studierna samt

11 11 formulera slutsatser för den egna professionsutvecklingen i enlighet med verksamhetens mål och med ett relevant ämneskunnande kunna planera och genomföra en trygg pedagogisk verksamhet där lek, lärande och omsorg förenas och där barns intressen, förmågor och behov utgör grunden för de didaktiska valen kunna kommunicera och samverka med barn och vuxna på ett tydligt, lyhört och ansvarsfullt sätt i enlighet med förskolans uppdrag kunna identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och kompetens utifrån en värdering av de egna insatserna i kursen. KURS 4 Efter avslutad verksamhetsförlagd utbildning ska studenten: kunna analysera och värdera sitt förskolläraruppdrag och sin professionsutveckling i förhållande till forsknings- och erfarenhetsbaserad kunskap kunna planera och genomföra en pedagogisk verksamhet utifrån didaktiska och etiska överväganden där lek, lärande och omsorg förenas och barnet har en aktiv och utforskande position. på ett ansvarsfullt och empatiskt sätt kunna kommunicera och samverka med barn och vuxna samt reflektera över vad som sker i denna samverkan kunna identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och kompetens utifrån en värdering av de egna insatserna i kursen. KURS 5 Efter avslutad verksamhetsförlagd utbildning ska studenten: med utgångspunkt i forskning och erfarenhetsbaserad kunskap kunna kritiskt värderande reflektera över sitt förskolläraruppdrag samt kunna formulera tydliga slutsatser för den egna professionsutvecklingen med utgångspunkt i didaktiska och omsorgsetiska överväganden och goda ämneskunskaper självständigt kunna planera och genomföra en trygg och utmanande pedagogisk verksamhet där lek, lärande, kreativitet och omsorg förenas och såväl det enskilda barnets som barngruppens potentialer tas tillvara För att erhålla betyget Godkänd ska studenten på ett ansvarsfullt och empatiskt sätt kunna kommunicera med barn och vuxna samt kunna samverka med förskolans aktörer kring verksamhetens mål och utformning. på ett ansvarsfullt och empatiskt sätt kunna kommunicera med barn och vuxna samt kunna samverka med förskolans aktörer kring verksamhetens mål och utformning kunna identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och kompetens utifrån en värdering av de egna insatserna i kursen. För att erhålla betyget Godkänd på kursen med verksamhetsförlagd utbildning ska studenten ha uppnått lärandemålen ovan. För att erhålla betyget Väl godkänd på avslutande kurs med verksamhetsförlagd utbildning ska nedanstående kriterier vara uppnådda: Med utgångspunkt i forskning och erfarenhetsbaserad kunskap och med beaktande av olika perspektiv på lek, lärande och omsorg reflekterar studenten kritiskt värderande över sin praktik och sitt förskolläraruppdrag samt utvärderar sin pedagogiska verksamhet och formulerar slutsatser med utvecklingsarbete inom förskola som tydligt mål. Med hög grad av självständighet och flexibilitet och med utgångspunkt i teoretiskt väl förankrade omsorgsetiska och didaktiska överväganden och med goda ämneskunskaper organiserar och utvärderar studenten en dialogisk, varierad och empatisk pedagogisk verksamhet som tar sin utgångspunkt i såväl det enskilda barnets som barngruppens potentialer. På ett professionellt sätt kommunicerar och samverkar studenten med barn och vuxna samt formulerar strategier för en sådan samverkan.

12 12

13 13 FRÅN NOVIS TILL PROFESSIONELL Förskolläraruppdraget är komplext och sammansatt av en mängd förmågor som griper in i och överlappar varandra. För att studenten, handledaren och vfu-läraren ska kunna föra konstruktiva samtal om studentens professionsutbildning i progression identifieras här tre centrala utvecklingsområden vilka beskrivs i fyra nivåer: progression mot analys- och reflektionsförmåga progression mot didaktisk och omsorgsetisk kompetens progression mot kommunikativt och demokratiskt ledarskap Analys- och reflektionsförmåga Kommunikativt och demokratiskt ledarskap Didaktisk och omsorgsetisk kompetens 4 Ovanstående tredimensionella figur avser att visa att de tre utvecklingsområdena är sammanvävda. Förmågan att skapa goda relationer i barngruppen beror både på förskollärarens egen syn på sin yrkesroll (analys- och reflektionsförmåga), på vilka kunskaper som hen tillägnat sig i exempelvis psykologi och omsorgsetik (didaktisk och omsorgsetisk kompetens) och hur hen handlar utifrån värdegrundsfrågor (kommunikation och demokratiskt ledarskap). I denna skrift presenteras utvecklingsområdena under separata rubriker för att möjliggöra ett professionellt samtal om studentens utveckling. Förmågorna inom respektive utvecklingsområde beskrivs i fyra nivåer från novis till professionell. Strävan har varit att formulera nivåerna så att de beskriver positiva kvaliteter i progression. Den enskilda studenten, liksom den enskilda förskolläraren, kan utveckla sina förmågor ojämnt. Man kan aldrig konstatera att nu är högsta nivån uppnådd inom alla tre utvecklingsområdena och att utbildningen därför skulle kunna betraktas som avslutad för just den här studenten. I den meningen är beskrivningen av förmågorna att betrakta som mål att sträva mot. Även på nivå fyra finns det kompetenser att förbättra och kunskaper att fördjupa.

14 14 PROGRESSION MOT ANALYS- OCH REFLEKTIONSFÖRMÅGA Förmågor inom utvecklingsområdet analys- och reflektionsförmåga handlar om att kunna reflektera över sina personliga erfarenheter (erfarenhetsbaserade argument), andras beprövade och systematiserade erfarenheter (teoribaserade argument) och sist men inte minst, sina personliga värderingar (etiska argument). Reflektion och analys måste kunna omsättas i handling. Det handlar alltså om att kunna agera på ett sådant sätt att förmågan till reflektion och analys visas i praktisk handling i den egna verksamheten. Görandet är lika viktigt som beskrivandet. Det är också nödvändigt att kunna formulera sina reflektioner och slutsatser. En förskollärare ska kunna beskriva och förklara sin verksamhet och föra samtal med barn, vårdnadshavare, kollegor och förskolechef. Förmågan till analys och reflektion omfattar hela förskolläraruppdraget. Förmågan att reflektera över den egna verksamheten och yrkesrollen är mycket betydelsefull och prövas vid bedömningen av studenten. För att verksamhetsförlagd utbildning ska ge största möjliga utbyte måste studenten därför få möjlighet till fortlöpande samtal med partnerförskolans personal där frågor utifrån studentens erfarenheter av pedagogisk verksamhet kopplas till teorier om lärande och omsorg samt till resonemang om värdegrund och värderingar. Efterhand ska studenten bli alltmer självständig i sin reflektions- och analysförmåga. En människas värderingar och förhållningssätt är nära förknippade med hennes personlighet och erfarenheter. Begreppet personlighet är svårfångat men spelar icke desto mindre en central roll i beskrivningen av en förskollärares yrkesidentitet och därmed i utövandet av yrket. Yrkesskickligheten kan sägas bestå av praktiska och teoretiska kunskaper samt förmågan att använda den egna personligheten som instrument. Utbildning innebär att personligheten utvecklas, och det är nödvändigt att studenten reflekterar över denna utveckling i relation till förskolläraruppdraget. I sin vardag måste förskolläraren ständigt vara beredd att möta olika människor i skiftande sammanhang. Mötena med barnen är kärnan i verksamheten. Deras tankar och funderingar måste tas på allvar. Därvid krävs en förmåga att utgå från barnens behov och att knyta an till deras föreställningsvärldar. Att kunna etablera en förtroendefull kontakt med vårdnadshavare och med kollegor är också en viktig del av förskollärarens arbete. En sådan samverkan med andra människor ställer krav på förmågan att kunna sätta sig in i en annan människas tankesätt. Frågan om förskollärarens identitet och yrkesroll är starkt förknippad med förmågan till kommunikation. Samarbete med andra människor underlättas av personliga egenskaper som öppenhet och förmåga till empati. En förskollärare måste vara intresserad av människor och ha en vilja att gå in i ett lyhört samspel med andra genom att aktivt lyssna och samtala med respekt. För att ett sådant samspel ska kunna fungera måste förskolläraren ha förmågan att reflektera över sin yrkesroll och sin verksamhet. Det är en förutsättning för att kunna vara tydlig i sin egen uppfattning och stå för denna men samtidigt kunna ompröva egna föreställningar och utforska nya idéer. En förskollärare måste alltså kunna beskriva, förklara och motivera sina handlingar för barn, vårdnadshavare, kollegor och förskolechef på ett tydligt sätt och samtidigt vara öppen för andra perspektiv. För detta krävs att studenten kontinuerligt utvecklar sin metakognitiva reflektionsförmåga och ifrågasätter normativa förhållningssätt.

15 Mötena med barnen är kärnan i verksamheten. Deras tankar och funderingar måste tas på allvar. 15

16 16 NIVÅERNA INOM UTVECKLINGSORÅDET ANALYS- OCH REFLEKTONSFÖRMÅGA På nivå ett är studenten, kanske trevande men ändå uttalat, medveten om teorier om lärande och barns behov av omsorg. Studenten börjar kunna beskriva hur värderingar tar sig uttryck i sin egen och i andras yrkesroller på ett sökande och iakttagande sätt. Visar studenten intresse för verksamheten och öppenhet för att etablera kontakt med barnen och med verksamhetens personal, och finns viljan att föra en dialog med dem? Finns viljan att förstå barnens behov och intressen? Är studenten intresserad av att diskutera egen och andras pedagogiska verksamhet? Viljan att ta initiativ till samtal och observation måste finnas redan på nivå ett, liksom förmågan att problematisera och reflektera över gjorda erfarenheter kopplat till den egna personligheten och det egna ledarskapet samt till teorier om lärande, lek och omsorg. En avgörande fråga är i vilken utsträckning studenten är medveten om vilka olika krav som ställs på förskollärarkompetensen och i vilken grad den egna personligheten svarar mot dessa krav. Att vilja granska sig själv och sin pedagogiska verksamhet på ett kritiskt sätt och urskilja starka och svaga sidor är en nödvändighet redan på denna nivå. På nivå två visar studenten tydligt att hen försöker förstå sitt uppdrag som förskollärare. Det innebär att konsekvent ställa sig frågan varför det blev som det blev och att också peka på möjliga, teoretiskt förankrade, svar. Repertoaren av olika lärandeteorier har vidgats och teorierna ger avtryck i den egna pedagogiska verksamheten. Studenten kan alltså koppla den egna praktiken och de egna värderingarna till styrdokument och teoretiska perspektiv på lek och omsorg vilket också visar sig i handling. Tar studenten initiativ till samtal om verksamheten utifrån teoretiska perspektiv och styrdokument? Kan studenten reflektera över sitt agerande och sina värderingar i relation till förskolläraruppdraget? Visar studenten vilja och förmåga att pröva olika handlingssätt? På denna nivå krävs att studenten ska kunna reflektera över sina handlingar ur olika synvinklar och med barnens behov i fokus. På nivå tre krävs en betydligt större självsäkerhet och självständighet. På denna nivå kan studenten motivera sin pedagogiska grundsyn och omsätta denna i handling. Andras beprövade och systematiserade erfarenheter (teorier) sätts i samband med de egna. Det innebär att studenten också är beredd att ompröva gjorda erfarenheter på ett adekvat sätt. Att ta ansvar är en självklarhet, och förmågan att reflektera över oförutsägbara situationer måste finnas. Studenten förutser och beskriver konsekvenser av olika ageranden. Hypoteser om olika sätt att hantera situationer prövas och kommuniceras. Vid bedömning av studenten på nivå tre ska hänsyn tas till studentens ambition och förmåga att väcka barns nyfikenhet och förundran inför nytt eller fördjupat innehåll. På denna nivå ska studenten kunna identifiera vad som behöver utvecklas i verksamheten för att barnen ska ges förutsättningar att lära och utvecklas. Här blir det tydligt om studenten kan utvärdera pedagogisk verksamhet på ett reflekterande och analytiskt sätt. På denna nivå ska studenten även kunna värdera sin egen reflektionsförmåga. På nivå fyra tar studenten sin utgångspunkt i vetenskapliga perspektiv och gjorda erfarenheter för att driva egen och gemensam utveckling av verksamheten. Det senare kan givetvis kan vara svårt på partnerförskolan, men studentens kunskap om aktuell forskning kan initiera olika former av utveckling för förskolan. Examensarbetet innebär ofta en form av utvecklingsarbete. Viljan till utveckling av förskolan, inte bara personlig utveckling, måste finnas och synas på nivå fyra. Utifrån teoretiska utgångspunkter måste gjorda iakttagelser och erfarenheter kunna kommuniceras, diskuteras och ifrågasättas i arbetslag och i andra pedagogiska forum. Det fordras att studenten har ett stort mått av långsiktiga strategier för den egna fortsatta yrkesverksamheten och en uttalad vilja och förmåga att medverka i förskoleutveckling.

17 17 Från novis till professionell PROGRESSION MOT ANALYS- OCH REFLEKTIONSFÖRMÅGA Nivåbeskrivning Förmåga att reflektera över sina personliga erfarenheter (erfarenhetsbaserade argument). andras systematiserade erfarenheter (teoribaserade argument). sina personliga värderingar (etiska argument). Har allmänna kunskaper om förskolläraruppdraget och ett sökande och iakttagande förhållningssätt. Relaterar sin syn på förskollärarrollen genom att NIVÅ 1 använda gjorda erfarenheter i liknande situationer. kunna redogöra för teorier om lek och lärande samt barns behov av omsorg. uttrycka hur egna värderingar synliggörs i förskollärarrollen. inse att förskollärare kan betona olika värderingar. Har kunskaper om uppdraget som förskollärare, uppmärksammar, analyserar, prövar/omprövar och söker sig aktivt fram i sin praktik. Utformar en pedagogisk verksamhet på vetenskaplig grund genom att NIVÅ 2 ställa frågan varför det blev som det blev och försöka finna mönster i sin pedagogiska verksamhet. reflektera över och värdera sin pedagogiska verksamhet utifrån olika lärandeteorier och teorier om omsorg. resonera om relationer mellan den egna pedagogiska verksamheten och egna värderingar. relatera egna värderingar till värden som finns i styrdokument. Kan resonera om förskolläraruppdraget och omsätta sin förskollärarkunskap i handling, kritiskt granska sitt agerande och dra slutsatser. Uttrycker sin pedagogiska verksamhet utifrån en vetenskaplig grund genom att NIVÅ 3 förklara, motivera och ifrågasätta sitt handlande mot bakgrund av gjorda erfarenheter. vara beredd att pröva och kritiskt granska alternativa tillvägagångssätt i sin fortsatta utveckling. förklara, motivera och ompröva sina valda ståndpunkter med hjälp av andras systematiserade erfarenheter. utveckla ett professionellt språk för att beskriva sin pedagogiska verksamhet. motivera egna värderingar och kritiskt granska hur de tar sig uttryck i den egna pedagogiska verksamheten. Problematiserar och tolkar förskolläraruppdraget, söker nya infallsvinklar för sin pedagogiska verksamhet och utvecklar målmedvetna, långsiktiga strategier. Medverkar till gemensam utveckling av verksamheten. Tar utgångspunkt i vetenskapliga perspektiv och gjorda erfarenheter för att driva såväl egen som gemensam utveckling av verksamheten genom att kommunicera sina gjorda erfarenheter och ta ett ansvar för att reflektera och utvecklas tillsammans med andra. referera till teorier om lärande, lek och kunskapsutveckling i didaktiska och omsorgsetiska samtal om verksamhetens utveckling. diskutera och kritiskt granska de värderingar och teorier som ligger bakom gjorda val och effekter av val i genomförd pedagogisk verksamhet. NIVÅ 4

18 18 PROGRESSION MOT DIDAKTISK OCH OMSORGSETISK KOMPETENS Didaktik i förskolan behöver förstås i bred bemärkelse. Utvecklingsområdet handlar om förskollärarens förmåga att kunna balansera mellan närhet och distans samt lekfullhet och allvar i ett lyssnande ledarskap. Förskollärarens avsikter med undervisning inbegriper lek, omsorg och demokratisk fostran. En skicklig förskollärare ser kvalitet ur ett relationellt perspektiv. Målet är att få barn och barngrupp delaktiga och engagerade i gemensamma processer. Nuet är betydelsefullt. Forskning pekar på att förskolepersonalens emotionella närvaro och förmåga att engagera är grundläggande för barnens kunskapsutveckling och känsla av värde och kompetens. Studenten ska utveckla sin förmåga att organisera en pedagogisk verksamhet i enlighet med förskolans uppdrag så som det beskrivs i läroplanen. Det innebär att studenten under sin utbildning ska kunna skapa förutsättningar för barnens lärande och mångsidiga utveckling. Det finns olika uppfattningar om vad barn behöver och hur kunskap utvecklas. Därför måste studenten pröva olika teorier om lärande, lek och omsorg samt reflektera över vilka konsekvenser dessa kan få för verksamhetens utformning. Till förskollärarens yrkeskompetens hör förmågan att planera, genomföra och utvärdera aktiviteter. Avsikten är att erbjuda barnen nya erfarenheter och möjlighet att utveckla kunskaper genom att locka till lek och utforskande aktiviteter. I förskolans ämnesdidaktik förenar förskolläraren omsorg, fostran och lärande samt tar tillvara och förnyar förskolans lektradition. Förskolans verksamhet bygger på en balans mellan aktiviteter som vuxna initierar och barnens egna val. Enligt läroplanen ska flödet av barns tankar och idéer tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet. Därmed krävs att förskolläraren kan ta ett steg tillbaka och följa barnen, samt att på ett respektfullt sätt föra in nya element i verksamheten. Studenten förväntas utveckla sin förmåga att stimulera och utmana barnen på ett sätt som ger utrymme för deras egna frågor. Studenten ska dessutom visa medvetenhet om dagsrytmens betydelse och analysera verksamheten utifrån frågor om balans mellan flexibilitet och kontinuitet. Barn har skilda förutsättningar, intressen och erfarenheter. I läroplanen betonas vikten av att utgå från dessa olikheter och att förskolan har ett kompensatoriskt uppdrag. Studenten förväntas arbeta för en inkluderande verksamhet där utgångspunkten är allas lika värde. Studentens förmåga att se och beskriva olikheter inom barngruppen utgör en förutsättning för arbetet med demokratisk fostran. Studenten ska kunna beskriva och analysera makthierarkier med hjälp av begrepp som genus, klass, ålder och etnicitet. Studenten ska använda och reflektera över metoder som gynnar barn med olika kulturella och språkliga bakgrunder. Studenten måste därför vara väl bekant med teorier om flerspråkighet och besitta kunskaper om faktorer som påverkar första- och andraspråksutveckling. Studenten måste under arbetet med de didaktiska frågorna (vad, vem, varför, hur, när och var) utveckla sin förmåga till kritiska reflektioner över kulturella normer och värden som styr verksamhetens innehåll och utformning. Läroplanen beskriver uppdrag och ansvarsfördelning och betonar vikten av metodisk kompetens. Därför måste studenten under utbildningens gång utvidga sin repertoar av olika sätt att engagera barnen kring ett innehåll. I läroplanen pekas språk, kommunikation, matematik, motorik samt naturvetenskap och teknik ut som särskilt viktiga ansvarsområden. Inom estetik och lek möts de skilda fälten. I läroplanen betonas att ett temainriktat arbetssätt skapar sammanhang i barnens lärande. Studenten undersöker vilka erfarenheter, föreställningar, kunskaper och frågor som finns i barngruppen kring de områden som studenten alltmer självständigt ska ansvara för. En professionell förskollärare använder varierade uttrycksformer för att stimulera och utmana barnens kreativitet och meningsskapande. Förskolläraren kan ses som en inspiratör den som sätter hjulet i rullning och skapar energi i barngruppen. Det krävs goda kunskaper för att kunna utmana barnens tänkande i ett temainriktat arbetssätt, och studenten förväntas därför ta ansvar för att

19 19 fördjupa sina egna ämneskunskaper. En central förmåga i förskollärarens yrkeskompetens handlar om att skapa stimulerande grupprocesser som sträcker sig över längre tid. Samling kan vara en arbetsform där pedagogen introducerar teman och utmanar barnets föreställningar genom att presentera olika material och tankar. Samtidigt är det viktigt att inte didaktiken begränsas till formella samlingsstunder. Lek är ett mångtydigt begrepp som i olika former genomsyrar förskolans verksamhet. Studenten ställs inför stora utmaningar då barnen leker. Leken är barnens egen verksamhet, och vuxna deltar på barnens villkor. Studenten måste utveckla sin förmåga att tolka lekens koreografi. Studenten förväntas reflektera över det meningsskapande som sker i barns lekar och förhålla sig kritisk till egna föreställningar om god respektive dålig lek. Studenten ska kunna inspirera och stödja barnens lek, ge leken tid att utvecklas och beakta lekens inneboende dynamik och egenvärde. Ibland är studenten medaktör men bör också skapa utrymme för barnen att själva konstruera sina lekar. Studenten förväntas också reflektera över innebörden av att lek och rutiner är två olika aktiviteter. Rutinsituationerna är vuxnas organisering av nödvändiga arbetsuppgifter och bör organiseras så att de stimulerar till samarbete, kommunikation och ansvarstagande. Det är inte alltid möjligt eller önskvärt att skilja ut de situationer då barn lär sig från andra situationer. Barn kan inte undgå att lära sig. Frågan är vad och hur de lär. Idag är den digitala världen en del av barnens vardag, och en förskollärare måste ha gedigen digital mediekompetens för att kunna använda teknik i förskolans verksamhet. Studenten förväntas utveckla sin förmåga att använda digitala redskap för att stärka barnens kunskapsutveckling, samarbetsförmåga och förmåga att uttrycka sig. Samvaro har en central betydelse i förskolans verksamhet. Den goda samvaron har många dimensioner och sker även på en ordlös nivå. Ibland har samvaron ett tydligt syfte, men det är också möjligt att beskriva utbytet på en mer grundläggande omsorgsnivå. Att bli sedd och lyssnad på är en förutsättning för barnets väg in i gruppen och utbildningsvärlden - därför är studentens empatiska lyssnande en viktig förmåga som är avgörande för den didaktiska kompetensen. I den verksamhetsförlagda utbildningen prövas studentens förmåga att skapa goda relationer med det enskilda barnet, gruppen, arbetslaget och vårdnadshavare. I arbetet med barn är förmågan till närvaro och dialog helt avgörande för hur dessa relationer utvecklas. Det bör vara möjligt att urskilja följande dimensioner av studentens relationella förmåga: uppmärksamhet, ansvarstagande, handlingsberedskap, lyhördhet, emotionell närvaro och responsivitet. Studenten behöver kunna förhålla sig till det maktutövandet som ryms inom omsorgsgivande. Det finns olika sätt att förhålla sig till hur läroplansmål omsätts i praktik, och studenten förväntas kunna motivera sina handlingar utifrån teorier om lärande. Studenten måste tillsammans med handledare och arbetslag Leken är barnens egen verksamhet, och vuxna deltar på barnens villkor. Studenten måste utveckla sin förmåga att tolka lekens koreografi.t få möjlighet att reflektera över de föreställningar som råder på förskolan. Studenten måste också få utrymme att utveckla sin förmåga att använda dokumentation som grund för utvärdering och självreflektion. Att kunna utforma innehållsrika och tilltalande pedagogiska miljöer är en avgörande didaktisk kompetens. Studenten ska få möjlighet att tillsammans med förskolans barn och personal arbeta med pedagogiska miljöer, samt delta i reflektioner kring hur miljö och material kan utformas för att stimulera till lärande, kreativitet och samspel. Miljöerna ska utgå från de barn som finns på förskolan. Studenten ska utveckla sin förmåga att följa och beskriva barnens lärande. Studenten förväntas även kunna dokumentera och beskriva det individuella barnets lekförmåga, kunskapsutveckling och omsorgsbehov. Samtalet med vårdnadshavare bör fokusera på barnets allsidiga utveckling och undvika normativa och stadiebaserade bedömningar.

20 20

21 21 Bedömning i verksamheten riktas inte mot det enskilda barnets lärande och utveckling utan mot de möjligheter som barnen erbjuds i förskolan. Under sin verksamhetsförlagda utbildning måste studenten få möjlighet att tillsammans med arbetslaget pröva och utveckla redskap för hur bedömning av verksamhet som en del av det systematiska kvalitetsarbetet ska genomföras. Studenten ska ta aktiv del av det utvecklingsarbete som bedrivs på förskolan och delta i samtal med förskollärarna om former för dokumentation och utvärdering av verksamheten. På så sätt kan studentens handlingar förstås i ett större sammanhang och studentens engagemang för utveckling av verksamheten uppmuntras. Studentens förmåga att utvärdera verksamhet utgör ett viktigt underlag för bedömning av studenten. Studenten ska delta i kollegiala samtal i arbetslaget, och det är betydelsefullt att studenten tilldelar sig själv en aktiv roll i detta samspel. Examensarbetet kan vara ett sätt att bidra till utveckling av verksamheten. Frågorna nedan är till stöd för konkretisering av området. 1. Vilka teorier använder studenten för att beskriva och analysera lärande, lek och omsorg? 2. Vilka föreställningar om lek har studenten? Hur kommer de till uttryck i handling? 3. Hur arbetar studenten för att utveckla sin metodiska repertoar? 4. Räcker studentens ämneskunskaper? 5. Hur använder studenten estetiska uttrycksformer? 6. Hur beskriver studenten förhållandet mellan lek, lärande, fostran och omsorg? 7. Hur tar studenten tillvara på barnens tidigare erfarenheter i planerade och spontana aktiviteter? 8. På vilka sätt arbetar studenten för att skapa en trygg och utvecklande miljö för barnen? 9. Hur analyserar studenten balansen mellan vuxenstyrda och barninitierade aktiviteter? 10. I vilka situationer arbetar studenten för att öka barnens inflytande över verksamheten? 11. Hur utnyttjar studenten barnens olikheter i verksamheten? 12. Hur förhåller sig studenten till det kompensatoriska uppdraget? 13. I vilka situationer utnyttjar studenten digitala medier? 14. Hur ser studenten på sin förmåga till närvaro och samvaro? Vilka strategier använder studenten för att utveckla sin relationella förmåga? 15. Inom vilka områden använder studenten dokumentation som underlag för planering och uppföljning? 16. I vilken omfattning deltar studenten i arbetslagets kollegiala samtal?

22 22 NIVÅERNA INOM UTVECKLINGSOMRÅDET ÄMNESDIDAKTIK OCH OMSORGSETIK På nivå ett känner studenten till de didaktiska frågorna och arbetar huvudsakligen med handledaren som förebild. Studenten visar omsorg samt sysselsätter och underhåller barnen. Studenten känner till styrdokumenten och använder dessa för att bekräfta de egna erfarenheterna. En begynnande insikt finns om att barn har individuella behov. Studenten visar förmåga att skapa ett positivt klimat i gruppen med fokus på samhörighet och delaktighet. Studenten visar vilja att utveckla sin didaktiska förmåga genom relationsskapande, egna aktiviteter och dokumenterad reflektion tillsammans med handledare. I vilken mån känner studenten till de didaktiska frågorna och styrdokumenten? I vilken mån funderar studenten över barns olikheter? I vilken mån reflekterar studenten över den pedagogiska miljön? Hur påverkar studenten barngruppen? Hur beskriver studenten sina relationer till barnen? Hur beskriver studenten förhållandet mellan omsorg och undervisning i sina relationer till barnen? I vilken mån lyckas studenten fånga barnens uppmärksamhet? Hur resonerar studenten om sin metodiska repertoar? Vilka är studentens ämnesmässiga styrkor/svagheter? Har studenten strategier för sin kunskapsutveckling? Reflekterar studenten över sina starka och svaga sidor i förhållande till de utmaningar som finns i barngruppen? Vilken form av dokumentation använder studenten som stöd för sin egen utveckling? På nivå två prövar och omprövar studenten olika didaktiska val. Studenten arbetar aktivt för att öka sitt ämneskunnande och tillämpar detta i varierade former i mötet med barnen. Hen presenterar och genomför egna idéer i samråd med handledare. Studenten utgår från styrdokumenten och relaterar till dessa vid planering och utvärdering av aktiviteter och den samlade verksamheten. Hen arbetar konstruktivt för att stödja barnens språk- och kunskapsutveckling. Studenten möter det enskilda barnets behov med gruppen som resurs och arbetar för att skapa ett klimat karakteriserat av delaktighet. Relationen till det enskilda barnet och gruppen kännetecknas av en strävan efter lyhördhet och ömsesidig tillit. Studenten tar ansvar för den emotionella sidan av barnens lärande. Hur kopplar studenten ihop sina ämneskunskaper med sina didaktiska kunskaper, och i vilken mån förmår studenten använda dessa kunskaper för att utmana barnens lärande? Hur beskriver studenten sina ämnes- och ämnesdidaktiska kunskaper i förhållande till verksamhetens behov? Vilka teorier använder studenten för att omsätta läroplanen i pedagogisk handling? Hur arbetar studenten med aktiviteter som stödjer flerspråkiga barns språk- och kunskapsutveckling? Hur använder studenten barnens erfarenheter i sin planering? Hur arbetar studenten för att utveckla sina relationer till såväl barn som barngrupp? Hur beskriver studenten förhållandet mellan omsorg, lek och lärande i verksamheten? Vilka dokumentationsformer använder studenten som underlag för att beskriva det enskilda barnets och barngruppens utveckling? Hur använder studenten såväl egen dokumentation som teoretiska perspektiv för att utvärdera och utveckla sin metodiska repertoar? På nivå tre förväntas studenten kunna motivera och analysera sina handlingar utifrån de didaktiska frågorna: vad, vem, varför, hur, var och när. I verksamheten förmår studenten att förena lek, lärande, fostran, innovation och omsorg till en helhet. Studentens relationer till barnen kännetecknas av hög omsorgsetisk kompetens utifrån ledorden uppmärksamhet, responsivitet, ansvarstagande, och kompetens. Undervisningsbegreppet problematiseras och studenten ser lärandemöjligheter under barnets samlade dag i förskolan. Barnens olika sätt att lära står i fokus och undervisningen bygger på barnens intressen, erfarenheter och föreställningar. Detta individuella perspektiv på lärande balanseras mot ett mer grupporienterat. Studenten förmår att använda dokumentation av barnens utveckling för att utforma stimulerande pedagogiska miljöer. De pedagogiska handlingarna finns i ett sammanhang som kopplar samman barnens tidigare kunskaper med

23 23 deras pågående lärande och kreativa förmåga. Studenten har en bred repertoar av undervisningsmetoder och uttrycksformer, och kan använda dessa varierat och flexibelt för att möta olika förutsättningar och behov som finns i barngruppen. Studenten har god kunskap om de olika behov av särskilt stöd som finns i den aktuella barngruppen och förmår anpassa sin verksamhet för att inkludera alla barn. Studenten har förmåga att arbeta konstruktivt med barnens begreppsuppfattning och använder olika estetiska uttrycksformer. Studenten använder sig av varierade läranderesurser inklusive digitala medier på ett kreativt och empatiskt sätt. Studenten testar gränserna för sin fantasi tillsammans med barnen i det pedagogiska användandet av olika material. Ämneskunskaperna är goda och relevanta. Barnens lärande följs och synliggörs utifrån en bedömning av hur väl verksamheten uppfyller läroplanens mål. Studenten är väl införstådd med etiska komplikationer när det gäller dokumentation och bedömning. Studenten reflekterar över sitt eget lärande i en metakognitiv process. Studenten ser behov av utveckling i verksamheten baserat på såväl den egna som andras dokumenterade erfarenheter som teoretiska perspektiv. Studenten har god förmåga att föra kollegiala samtal. På nivå fyra gäller liksom för de båda andra utvecklingsområdena att kraven delvis går utöver vad som kan vara rimligt att fordra inom förskollärarutbildningens ram. Studentens förhållningssätt i den pedagogiska verksamheten motsvarar på den här nivån den professionella förskollärarens roll som inspiratör, impulsgivare, meningsskapare, trygghetsskapare, nytänkare och

24 24 entreprenör. Hen förmår skapa förutsättningar för ett lärande i ett relationellt perspektiv där det omgivande samhället är en betydelsefull del. Studenten förväntas på denna nivå kunna bidra med kvalificerade analyser och reflektioner utifrån olika teoretiska perspektiv i didaktiska samtal. Studenten använder och utvecklar de de ämnesdidaktiska och omsorgsetiska kunskaperna i en kollektiv process på vetenskaplig grund. Studenten strävar ständigt efter ett kritiskt kollegialt utbyte. Detta förutsätter att studenten kan föra ett fördjupat resonemang om kunskap på ett nyanserat yrkesspråk. Mycket stor medvetenhet och självständighet präglar val av innehåll, metod och läranderesurser. Studenten dokumenterar verksamheten och låter dokumentationen utgöra grund för förskolans gemensamma kvalitetsarbete och individuella stödåtgärder. Referensramarna är vida. Studenten identifierar och arbetar för att lösa eventuella strukturella problem i verksamheten genom kollegiala processer. Skolutveckling ses här även som en samhällsfråga och studenten har förmåga att diskutera pedagogik ur ett kritiskt vetenskapligt perspektiv. Den som når nivå fyra kan sägas ha utvecklat en mycket hög professionell medvetenhet och kompetens.

25 25 Från novis till professionell PROGRESSION MOT DIDAKTISK OCH OMSORGSETISK KOMPETENS Förmåga att......använda och utveckla sitt ämnes- och ämnesdidaktiskt kunnande...utveckla och värdera verksamheten ur ett barnperspektiv...förena lek, lärande, fostran, innovation och omsorg beskriva och identifiera didaktiska frågor genom att... NIVÅ 1 föra loggbok och använda denna i samtal om didaktik. använda sina kunskaper för att skapa intresse hos barnen. pröva och resonera om olika metoder. knyta aktiviteter till läroplansmål. visa vilja och förmåga att fördjupa sina ämneskunskaper. beskriva och resonera om barn och barngruppers olikheter. utgå från trygghet och delaktighet som tydlig bas för verksamheten. reflektera över den pedagogiska miljön. använda dokumentation för att beskriva det enskilda barnets och barngruppens utveckling. skapa förutsättningar för aktiviteter som främjar barnens allsidiga utveckling. pröva olika sätt att konkretisera olika teorier om lek och omsorg i handling. fånga barnens uppmärksamhet och utmana deras föreställningar genom fantasifulla aktiviteter....pröva och värdera sina didaktiska val genom att... NIVÅ 2 dokumentera och jämföra sina erfarenheter med de förväntningar som studenten utgick i från i sin planering. utvidga sin metodiska repertoar. anknyta till de högskoleförlagda studierna i sina resonemang om ämneskunskaper och didaktik. relatera självständigt till olika styrdokument och identifiera problem, föreslå åtgärder och utvecklingsarbete. låta dokumentation utgöra grund för förskolans gemensamma kvalitetsarbete och individuella stödåtgärder. planera och genomföra verksamhet utifrån egna idéer med barnens perspektiv i centrum. använda varierade aktiviteter som främjar barnens lärande individuellt och i grupp. balansera mellan trygghetsskapande närhet och äventyrlig distans i möten med barnen. ta ansvar för den emotionella sidan av barnens lärande....motiverar och analyserar sina didaktiska val genom att... NIVÅ 3 problematisera kunskapsbegreppet. reflektera över meningsskapande aktiviteter och använda barnens erfarenheter för att skapa utmanande lärandesituationer där barnens kunskaper och kollaborativa förmågor utvecklas. använda ett inspirerande och inkluderande förhållningssätt med stöd i sitt ämnes- och ämnesdidaktiska kunnande. använda en bred metodisk repertoar. utnyttja pedagogiska möjligheter under hela dagen och vara väl införstådd med det informella lärandets betydelse. jämföra olika metoder. beskriva betydelsen av en bred repertoar som tar hänsyn till det enskilda barnets intressen och barngruppens sammansättning. föra nyanserade och etiskt grundade resonemang utifrån motstridiga teorier. dokumentera och analysera både den egna professionella utvecklingen och barnens utveckling ur ett verksamhetsperspektiv. undersöka olika teoriers användbarhet och omsätta slutsatserna i pedagogiskt handlande. kombinera spontana och intuitiva förhållningssätt med analytisk reflektion. visa lyhördhet och öppenhet inför barnens initiativ. utgå från ett relationellt förhållningssätt och skapa förtroendefulla relationer kännetecknade av ömsesidig tillit....bidra till lärarlagets didaktiska samtal genom att... NIVÅ 4 stimulera till diskussioner utifrån vetenskapligt grundade perspektiv och aktuell forskning. syntetisera gamla och nya idéer samt aktivt bidra till förskolans pedagogiska utveckling. relatera självständigt till olika styrdokument och identifiera problem och föreslå åtgärder. använda dokumentation som grund för förskolans gemensamma kvalitetsarbete och individuella stödåtgärder. utnyttja sina ämneskunskaper för att bredda kollegiets pedagogiska rörlighet. utmana sina blivande kolleger och sig själv. balansera närhet och distans i mötet med barn, vårdnadshavare och handledare.