Nummer 3 2007 Sprider kunskap om KOL bland allmänheten sidan 3 Intressanta tankar och rön från EACCI sidan 4 Tema screening lönande bland rökare sidan 8 Studerar KOL i primärvården sidan 9 & AstmaNy besöker Stenstorps VC, del 1 sidan 6 Nyhetsbrev från AstraZeneca Sverige
Foto: Peter Knutson Nyhetsbrev från AstraZeneca Sverige AB Terapiområde andningsvägar 151 85 Södertälje Telefon 08 553 260 00 Fax 08-553 289 35 e-post astmanytt@astrazeneca.com webbplatser www.astma.com www.levamedkol.se Redaktör/layout Rehnskrivet i Väst AB Redaktion Anette Jansson Marie Lindberg Ansvarig utgivare Anette Jansson Tryck Elanders i Malmö Följande, av AstraZeneca Sverige AB, ägda varumärken i detta nummer är registrerade hos Svenska Patent- och registreringsverket och/eller hos utländska patentverk: Bricanyl, Pulmicort, Rhinocort, Oxis, Symbicort, Symbicort Singelterapi, Turbuhaler, AstmaKOL-Akademien Försändelsen är utsänd med stöd av uppgifter ur Hälso & Sjukvårdens Adressregister, HSAR, av AstraZeneca AB, som är anslutet till Integritetsskyddsprogrammet för HSAR. Ytterligare information erhålls av Cegedim AB, 08-633 76 80. Tema screening Temat för detta nummer av AstmaNytt är screening. Screening av såväl underbehandlade astmapatienter, som av odiagnostiserade KOL-patienter. På sidan 6 kan ni läsa om vårdcentralen i Stenstorp i Skaraborg. Där har astmakol-mottagningen beslutat att kalla alla de patienter som idag står på inhalationssteroider för att se hur de mår. Som hjälp använder de ALMA och ALVA, som många av er säkert redan känner till. Målet är förstås att ge patienterna den behandling de behöver. För sköterskan Ylva Ringhede är det också ett sätt att snabbt få en bättre kännedom om patienterna på den vårdcentral där hon nu jobbat ett år. Många känner säkert igen sig i känslan av att de flesta astmapatienterna bara hörs av per telefon när Spalten det är dags att förnya recept. Det ska bli spännande att följa upp resultaten från Stenstorp i ett kommande nummer. I ett annat reportage får ni möta Georgios Stratelis, allmänläkare i Motala. Han doktorerar inom området screening av odiagnostiserade KOL-patienter. För hans del var ett inledande problem att hitta sina patienter. I och med att de var odiagnostiserade, så var han tvungen att gå ut till allmänheten via annonser. Resultatet av hans forskning kan ni läsa mer om på sidan 8. På sidan 4 bjuder vi på ett axplock från EACCI:s kongress. Denna stora europeiska kongress om allergi och astma hölls i år för 26:e gången. Vi var på plats i Göteborg. Hoppas a läsningen är till belåtenhet Redaktionen Boka i din kalender: AstraZeneca-dagarna i samarbete med ASTA 2 3 oktober 2007 i Södertälje Stipendier till patientföreningar KOL-stipendiet delades i år ut för tredje året i rad, i samarbete mellan Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund och AstraZeneca Sverige. Tre föreningar delar i år på stipendiesumman 50 000 kronor till projekt som bidrar till att öka medvetenheten om KOL. Kontaktuppgifter: anna.hermanson@astrazeneca.com 0705-71 92 83 anette.e.jansson@astrazeneca.com 0709-13 13 20 erik.svensson@astrazeneca.com 0709-15 49 21 marie.e.andersson@astrazeneca.com 0709-15 49 11 mats.lundqvist@astrazeneca.com 0709-67 00 33 miryam.backstrom@astrazeneca.com 0730-71 52 31 pia.rogner@astrazeneca.com 0709-15 49 20 Mer utbildning på: www.astrazenecakompetens.se Hjärt- och Lungsjukas Förening i Umeå fick 5 000 kronor till en föreläsning för allmänheten för att öka kunskapen om KOL. Vi hoppas nå personer i riskzonen, vilka oftast är rökare. Vi vill utbilda dem kring vad sjukdomen innebär och hur varningssignalerna ser ut, säger Mona Jonsson. Hjärt- och Lungsjukas Länsförening i Kalmar tilldelades 20 000 för att sprida information till unga i kommunen om riskerna med tobak och KOL. Vi tror på ett rökfritt samhälle och här ser vi att informationsinsatser till tonåringar är av stor betydelse. De måste få veta vad KOL är och att rökning kan leda till KOL, säger Ulf Hjelmberg. Där sjukvården slutar Hjärt- och Lungsjukas Förening i Köping-Arboga-Kungsör erhöll 25 000 kronor för att öka kunskapen om KOL genom ett lokalt informationsprogram. Vi hoppas fortsättningsvis arbeta med att ta vid där sjukvården slutar, för att människor med diagnosen KOL och deras anhöriga ska få bästa möjliga stöd och motivation. Vi vill också öka kunskapen om sjukdomen i samhället, säger Bertil Eriksson. Möteskalendern JAKT Jämtlands astmakol-team Tid: 3 4 oktober Plats: Östersund Kontakt: Anna Hermanson AstmaKOL-akademien Teamkrs Astma Tid: 16 17 oktober Plats: Täby Kontakt: Anette Jansson Forum AstmaKOL Yrkesmedicin och astma, allergivaccination, rökavvänjning och nya riktlinjer astmabehandling Tid: 17 oktober Plats: Yxtaholm, Flen Kontakt: Anette Jansson Allergiforum Patientfall Rökprevention, kan man förebygga astma/ allergi hos barn? Nya riktlinjer astmabehandling Tid: 24 oktober Plats: Växjö Kontakt: Mats Lundqvist Lungan möter omvärlden En resa genom astma, allergi och andra lungsjukdomar Tid: 25 oktober Plats: Linköping Kontakt: Pia Rogner Astma- och allergiforum Ansträngningsrelaterade andningsbesvär, hur mäter vi det? Har alla astma? Tid: 14 november Plats: Mölndal Kontakt: Erik Svensson Astma- och allergimöte Astma och ansträngning; nya behandlingsriktlinjer vid astmabehandling Tid: 14 november Plats: Tällberg Kontakt: Marie Andersson Forum astmakol Spirometri och patientfall Tid: 21 november Plats: Lund Kontakt: Miryam Bäckström 2 3
Från svenska rökvanor till asiatiska fågelbon Att Göteborg i juni kunde bjuda på temperaturer över 35 grader överraskade besökarna på EAACI, 26:e kongressen för European Academy of Allergology and Clinical Immunology. Många svettiga kavajer och dräktjackor togs av under kongressen, där drygt 5 000 besökare bjöds på ett 70- tal symposier och cirka 1 600 vetenskapliga abstracts. AstmaNytt bjuder här på ett axplock av intressanta nya rön och tankar kring astma och allergier. Vi går från grovt artilleri och lika behandling för alla till prickskytte och individualiserad behandling." Professor Sven-Eric Dahlén, Karolinska Institutet, apropå framtidens astmabehandling. Han pratade om nya löesriska behandlingar. Det inkluderar enligt honom bland annat en vaccinationsmetod som innebär a kroppen bildar si eget anti IgE. Studier på människa har inles. Rökning påverkar livet ut Barn som utsätts för passiv rökning löper cirka sju gånger högre risk att drabbas av astma än barn som inte utsätts för rök Nu vet vi att föräldrarna kan påverka barnens rökvanor genom att sluta röka under deras uppväxt. Vi pratar så mycket om att undvika rökning under graviditeten, men sedan blir det ofta luddigare råd. Som doktor är det viktigt att fortsätta påverka mamman så att hon inte återupptar rökningen. Vi hittade en väldigt tydlig koppling mellan passiv rökning och astmaoch allergiutveckling, antingen man utsatts för röken i fosterlivet eller haft den omkring sig under uppväxten. Detta säger doktor Emma Goksör, Drottning Silvias barn- Text: Karin Rehn Personligheten påverkar resultatet och ungdomssjukhus, angående en studie som följt 100 barn från ett års ålder till tidig vuxen ålder, under ledning av professor Göran Wennergren. Social påverkan Tidig rökexponering har dels en biologisk påverkan som ger hyperaktiva luftrör, men också en viktig social påverkan som gör att barnen som vuxna själva blir rökare. Ända tills nu har man sagt att man bara ser den så kallade rökeffekten i tidig ålder. Men denna studie visar att föräldrarnas rökning troligen kommer att få betydelse för hur barnen mår resten av livet, säger Göran Wennergren. Utåtriktade personer har god astmakontroll, men samtidigt låg följsamhet till läkarordinationer. De laborerar ofta med doserna och ändrar efter eget behag. Känslomässigt instabila personer har låg astmakontroll, vilket bland annat visar sig i att de inte i full utsträckning kan utföra normala aktiviteter på jobbet eller i skolan. Samtidigt följer de läkarnas ordinationer bra. Dessa resultat kommer från en svensk forskargrupp, som undersökt 1 100 personer. Ansvariga var lektor Eva Brink och professor Jan Lötvall. De konstaterar att behandlingen därför måste ta hänsyn till varje enskild patients personlighet. Proteinkemi kan vara nyckeln för att verkligen bota, och inte som idag bara lindra, astma och allergi. Vi har börjat lära oss karakterisera olika mekanismer, och jag tror att vi så småningom kommer att kunna särskilja enskilda proteiner eller proteinkomplex som bidrar till uppkomsten av astma och allergi." Professor Jan Lötvall, Sahlgrenska Akademin och generalsekreterare för EAACI 2007, tror inte lika mycket på genetikforskningen eersom det är e så komplext område med över 200 olika gener inblandade i sjukdomsutvecklingen. Fler sensibiliserade men färre symtom Nya resultat från OLIN-studierna gav en svårtolkad och delvis motsägelsefull bild om ökningen av astma och allergier bland svenska barn. Kurvan planar ut Trots att kurvan för barn med luftvägssymtom, hösnuva och eksem mer eller mindre har planat ut, så fortsätter andelen barn med sensibilisering mot allergener att öka. Vanligast, både nu och för tio år sedan, är Allergier ska tas på allvar sensibilisering mot kattallergen, som har ökat från 13 till 19%. Bland vuxna ses nu för första gången en minskning av luftvägssymtom, något som Bo Lundbäck, docent i lungmedicin vid Karolinska Institutet och initiativtagare till OLIN-studierna, tror beror på minskad rökning. OLIN-studierna har sedan 1985 kartlagt förekomsten av astma, allergi och KOL i Norrbotten. Totalt deltar cirka 50 000 personer i studierna. Fågelbo vanligt asiatiskt allergen Många ser astma och allergi i utvecklingsländerna som en tickande hälsobomb. Professor Hugo van Bever, professor vid The Childrens s Medical Institute, Singapore, betonade att det finns många kulturella skillnader mellan Asien och Europa. Snyter sig ej Kinesiska barn lär sig inte att snyta sig. De drar in i stället och lär sig leva med ständigt täppt näsa om de är drabbade av rinit. Asiater är också ofta misstänksamma mot den västerländska medicinen. Det fuktiga klimatet utgör även en grogrund för stafylokocker i allergiska eksem. Många rapporter som konstaterade att allergisk rinit påverkar livskvaliteten negativt presenterades. Allergin ger koncentrationssvårigheter, sömnproblem och ett irriterat humör hos såväl barn som vuxna visade flera studier. Budskapet var kristallklart, och poängterades bland annat av professor Göran Wennergren, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus: Bagatellisera inte allergier! Tyvärr visade en undersökning i fem europeiska länder samtidigt att läkare tenderar att underdiagnostisera äldre patienter med allergiska besvär. Studien ger stöd för behovet av ett standardformulär för astma- och allergidiagnostisering. Många läkare har ett förlegat synsätt och behandlar ett organ i taget istället för att se till helheten. Det är otroligt viktigt att astmapatienter också får behandling för sina näsbesvär. Många läkare struntar i att fråga om patienten är täppt i näsan." Professor Leif Bjermer, överläkare vid Lung- och allergikliniken i Lund, eerlyser fler systemiska mediciner i framtidens läkemedelsarsenal. Hugo van Bever menade att det är ett stort problem att det saknas uppgifter om astma och allergi från många av världens fattigaste länder. Ovanligare med pollen Det skulle vara mycket värdefullt för forskningen om man kunde göra jämförande studier. I Singapore är det inte pollenallergi som dominerar. Det är vanligare med allergi mot dammkvalster och födoämnesallergier. Bland annat kan huvudingrediensen i den traditionella delikatessen Bird s Nest Soup, en soppa med fond kokt på fågelbo, ge svåra allergiska reaktioner. 4 5
Screeningprojekt i Stenstorp får in patienterna "i ruljansen" igen Screening av samtliga steroidpatienter. Varför? Vad kan det ge? I två artiklar besöker AstmaNytt Stenstorps vårdcentral. Första gången AstmaNytt kommer till Stenstorp i Skaraborg har körsbärsblommen precis slagit ut. Det är maj månad och regnet känns ännu välkommet. Spännande resultat AstmaKOL-sköterskan Ylva Ringhede har fått svar på ungefär hälften av 147 utskickade frågeformulär. Det är dags att skicka ut en påminnelse till de resterande. Samt att börja titta på de inkomna svaren. Det skall bli spännande att sammanställa och se på resultatet, säger Ylva. Jag tror att det finns en hel del patienter som stått på samma medicin i många år utan utvärdering. Det har gått ett år sedan Ylva började på Stenstorps vårdcentral. Då hade astmakol-mottagningen legat nere ett halvår efter Text och foto: Karin Storm att den förra astmakol-sköterskan hade slutat. Vana vid besvär Det här projektet är ett bra sätt för mig att få kännedom om mina astma- och KOL-patienter, och få in dem i ruljansen igen. Det är den stora vinsten, som jag ser det. Försämringarna kommer långsamt och utan regelbundna spirometrier är det svårt att se dem. När astmakol-mottagningen var ny fick jag massor av information från alla håll, säger Ylva Ringhede, astmakol-sköterska och vårdenhetschef på vårdcentralen i Stenstorp. Jag har plockat de bitar som är bra, som tillför mottagningen något. ALMA och ALVA innehåller bra frågor. Patienterna blir vana vid sina besvär och vet inte hur de skulle kunna må med en annan medicinering. Ylva sökte i datajournalerna (Profdoc) på de mediciner som innehåller inhalationssteroider. Hon hittade 147 patienter. För en månad sedan skickade hon iväg ett brev med ett frågeformulär till var och en av dem. Till dem med astmadiagnos skickade hon med ALMA, och till dem med diagnosen KOL lade hon med ALVA (se faktaruta). Tydlig bild Jag har använt mig av ALMA och ALVA ett halvår ungefär. Brukar skicka formuläret med kallelsen så att patienten kan svara på frågorna hemma. Sedan inleder vi besöket med att gå igenom svaren. Det ger mig en bra bild av patienten. Även patienterna får en tydligare bild av sin sjukdom. Tillsammans med en utskrift av spirometrikurvan kan de se vad som händer när medicineringen ändras. Ylva berättar om en man som kommer på återbesök imorgon. Senaste halvåret har han förbättrat sitt FEV 1 -värde väsentligt. Han är en av dem som bett att få kopior på ALMA-formuläret och spirometrikurvan. Dålig följsamhet Vi vet att det är dålig följsamhet bland de här patienterna, säger Ylva. Med regelbundna besök och någon som frågar och intresserar sig för hur man mår, kanske följsamheten ökar. När de ser att de kan förbättra sig. Efter semestrarna skall de som AstmaKOL-mottagningen i Stenstorp Teamet består av en sköterska på 20% och en teamläkare. Befolkningsunderlaget är 4 500 invånare. svarat på frågeformulären kallas in till besök. Ylva arbetar med astmakol-mottagning en dag i veckan, men hon kan ta mer tid om det behövs. Lyckligt lottade Vi är lyckligt lottade här. Vårdcentralen är välbemannad, vi har en bra chef och en positiv miljö. Alla som jobbar här är kreativa och ställer upp för varandra. AstmaKOL-mottagningen har ingen egen telefon, men vårdcentralen är liten, de använder AstmaNytts tipsruta Kvalitetssäkringsverktyg: ALMA Aktivt Liv Med Astma, och ALVA Att Leva Med KOL: ett systematiskt sätt att följa upp patienterna säkerställer att patienterna är välkontrollerade ger patienterna en ökad förståelse och insikt om sin sjukdom. Läs mer på www. astma.com www.levamedkol.se kontakta din lokala representant eller astmanytt@astrazeneca.com Läs även artikeln i AstmaNytt nr2. inte teleq, och det är alltid lätt att nå Ylva. Det är roligt nu när jag varit igång ett tag. Patienterna vet att de kan ringa. AstmaNytt kommer att besöka Ylva Ringhede på nytt under hösten. Så håll ögonen öppna efter ytterligare en artikel från Stenstorp. Har du ett spännande projekt som ni arbetar med på er vårdcentral och som du vill delge dina kollegor i landet? Eller har du hört om någon vars goda exempel, forskning eller avhandling du skulle vilja läsa mer om i AstmaNytt? Mejla redaktionen på astmanytt@astrazeneca.com eller ring till Anette Jansson på 0709-13 13 20 6 7
Screening av rökare lönar sig - när den politiska viljan saknas krävs aktiva läkare Vi kan inte vänta på påbud uppifrån. Georgios Stratelis menar att det är dags för den enskilde doktorn att bekänna färg. Hans forskning belyser att det är fullt möjligt att upptäcka fler KOL-patienter i ett tidigare skede. Han har också visat att det med enkla medel går att få många av dem att sluta röka. I klartext betyder detta att liv räddas, men det kräver en aktiv insats på det lokala planet. Tidigare argument mot KOLscreening har varit att vårdapparaten ändå inte kan ta hand om de patienter som hittas, eftersom så få vårdcentraler kan erbjuda rökavvänjning. Men dessa argument håller inte. Allmänläkare Georgios Stratelis studier visar tydligt nyttan av att screena rökare i ålderskategorin 40-55 år: För det första fångade vi med vår invitativa metod många med odiagnostiserad KOL i ett tidigt skede. För det andra såg vi att patienterna genom att få sin KOL diagnos spontant blev motiverade att sluta röka. Uppfyller kriterier Prevalensen KOL i screeningstudien var 27%. Efter ett år hade 10% av de som fick KOL-diagnos slutat röka, jämfört med 2% bland de som fortfarande hade friska lungor. Efter två år var siffrorna 20 respektive 5% och vid sista kontrollen, 3 år efter screeningen, var de uppe i 25 respektive 7%. De enda insatser som krävdes för att nå detta resultat, som i sammanhanget är smått fantastiskt, var att ge patienten beskedet om KOL, spirometritest samt ett kort samtal om rökvanor och råd om rökstopp en gång om året. Egentligen uppfyller KOL alla de kriterier som WHO har satt upp för att allmän screening ska vara värdefull, menar Georgios Stratelis. Sjukdomen utgör ett stort hälsoproblem och har ett känt naturalförlopp. Det finns en accepterad behandling tillgänglig, där rökstopp är viktigast. Spirometri är en bra diagnosmetod till en rimlig kostnad, och det är definitivt kostnadseffektivt att finna sjukdomen tidigt. Dags att screena Ändå ser Georgios Stratelis inga som helst tecken på att en allmän screening är på gång under den närmaste framtiden. Han menar att den politiska viljan saknas, och har svårt att förstå varför. Därför uppmanar han istället alla sina kollegor att själva vara aktiva. Även om inte massundersökningar utförs på nationell nivå, eller på landstingsnivå, eller ens på vårdcentralnivå, så kan och bör KOL-screeningen göras. På den enskilda läkarens rum, av ansvar för den egna patienten. Denna sjukdom är så lömsk. Text: Karin Rehn Figur 1. Har patienter med lindrig KOL några symtom? Underdiagnostik av KOL i förhållande till svårighetsgrad. Lindberg et al, Respir Med 2006; 100: 264-72. Den utvecklas gradvis, och patienterna söker för sent. Patient delay finns inom alla sjukdomar, men här är den extra kraftig, säger Georgios Stratelis. Delvis beror det på okunskap om sjukdomen, men framför allt beror det på adaption. Patienterna vänjer sig, har bortförklaringar och tror att problem med hosta, slem och dålig kondis ingår som ett normaltillstånd i att vara rökare. Kraftig underdiagnostik Rökaren upplever sin subjektiva hälsa som okej trots att 30 40% av lungfunktionen saknas. Han eller hon söker först när 40 50% av lungfunktionen är borta. Vi borde kunna hitta dem tidigare. Men tyvärr har vi också en betydande doctors delay... Många undersökningar har demonstrerat den kraftiga underdiagnostiken av KOL, bland annat de svenska OLIN-studierna (figur 1). Det är obegripligt och skrämmande att vi är så dåliga på att diagnostisera. Vi fångar inte upp KOL, inte ens då patienterna söker vår hjälp för sina luftrörsbesvär. Alltför ofta får patienter i stället diagnoserna kronisk bronkit, akut infektiös bronkit eller förkylning. Vi frågar inte ens om de röker. Om vi hade ställt nyckelfrågan Röker du? borde vi sedan kunna komma på rätt spår: Det här kan vara KOL. En lindrig KOL som inte ger så mycket symtom i vardagen, men nu drabbas patienten av en exacerbation och det är därför han söker just nu Exacerbationer dödar Lindrig KOL viftas dessutom ofta bort som inte så farligt. Det är lite tragiskt i sig att sjukdomen nu efter nya klassifikationen klassas som lindrig när halva lungfunktionen faktiskt är (svår KOL) borta. Det ger fel signaler. Georgios Stratelis letar i datorn och plockar fram mängder av data som understryker vikten av sina budskap. KOL orsakar stort lidande och höga samhällskostnader, och då sjukdomen tillåts fortskrida blir den också en grym lieman. 10% av patienter med svår KOL som hospitaliseras på grund av en exacerbation dör inom en vecka. Inom ett år är 43% döda. Men redan när en KOL definieras som lindrig kan den leda till dödliga exacerbationer (figur 2). Studieresultaten talar sitt tydliga språk, detta faktum går knappast att blunda för. Men så sitter läkaren där, mitt i den pressade verkligheten försenad med mottagningen, högar med Tidig diagnostik och prevention - Georgios Stratelis studerar KOL i primärvården Georgios Stratelis är specialist i allmänmedicin på Vårdcentralen Brinken i Motala och doktorand i allmänmedicin vid Institutionen för Hälsa och Samhälle, Universitetssjukhuset i Linköping. Hans intresse för astma och KOL väcktes redan under AT-tjänstgöring, då han hade förmånen att arbeta på VC Åtvidaberg med doktor Björn Tilling och astmasjuksköterskan Ingrid Risarp. (lindrig KOL) Figur 2. Exacerbationer dödar Dålig prognos för patienter som hospitaliseras på grund av exacerbation. Connors AF Jr,Am J Respir Crit Care Med 1997 Jan;155(1):386. Almagro, P Chest 2002; 121:1441-48. Under tiden som ST-läkare skulle han göra ett litet forskningsprojekt, som sedermera växte och slutade med att han blev antagen som doktorand. Georgios Stratelis skall disputera vid årsskiftet 2007/2008 med en avhandling med temat Tidig diagnostik och prevention av KOL i primärvården. administration som återstår. In kommer den till synes lungfriska 55-åringen för sin årliga blodtryckskontroll. Gula fingrar, rökluktande andedräkt och lite pustande efter promenaden till vårdcentralen. Det etiska dilemmat är ett faktum. Ta tag i detta mitt i den stressade situationen, eller vara nöjd med det välkontrollerade blodtrycket? Snabb fingervisning För Georgios Stratelis är svaret självklart. Han har helt enkelt bestämt sig för att aktivt leta efter och finna KOL. Det går att göra mycket genom att ändra attityd och vara mer vaksam. Och det finns snabba tillförlitliga hjälpmedel. Han hämtar en liten Piko-6- mätare, och poängterar att ett blås i denna enkla apparat snabbt ger en fingervisning om patienten ska skickas på riktig spirometri. Ställ nyckelfrågorna kring kardinalsymtomen; andfåddhet, slem och hosta, fråga om rökvanor och skriv en remiss till spirometri vid varje misstanke om KOL. Det behöver inte vara akut du kan få svaret om en månad, om sex veckor bara spirometrin blir gjord! Släpp inte patienten vind för våg. Två av hans studier är publicerade, och den tredje presenterad och inskickad för publicering. Kostnadseffektiv identifiering Early detection of COPD in primary care: screening by invitation of smokers aged 40 to 55 years, British Journal of General Practice, 2004; 54, 201-6. Syftet med denna studie var att med aktiva metoder som annonsering upptäcka KOL-patienter i ett tidigare skede. Rökare i 8 9
åldern 40 55 år inbjöds till spirometri genom annonsering i lokalpress (två gånger per halvår) samt affischering på vårdcentraler. Av en beräknad population på 5 300 svarade 512 personer. Medelåldern var 48 år, 43% var män. 141 personer klassades som KOL-sjuka, det vill säga 27%. (Att jämföra med prevalensen KOL som i denna åldersgrupp i epidemiologiska undersökningar är runt 13%.) 85% av patienterna klassades som lindrig KOL, 13% som medelsvår och 2% som svår KOL. Slutsatsen var att metoden enkelt kan genomföras praktiskt, och att detta sannolikt utgör ett kostnadseffektivt sätt att identifiera rökare med KOL i ett tidigt stadium. Korta samtal om rökning The impact of repeated spirometry and smoking cessation advice on smokers with mild COPD, Scandinavian Journal of Primary Health Care, 2006; 24:133-9. Syftet med denna 3-årsstudie var att se huruvida kombinationen av spirometriundersökning och enkla råd kring rökning kan påverka rökvanor. Genom screeningmetoden beskriven ovan hittades deltagarna. Rökare med lindrig KOL (grupp C; n=119) samt 326 rökare med normal lungfunktion (grupp A+B; n=326) Grupp A Grupp B kunde följas under 3 år. Rökarna med friska lungor delades upp i två grupper. Den ena gruppen (grupp B) erhöll samma intervention som de KOL-sjuka, det vill säga årlig spirometri och 5 8 minuters samtal om rökning ( brief smoking cessation ). Den andra lungfriska gruppen (Grupp A) kallades inte in alls förrän efter 3 år. Resultaten (se tabell 1) visar att kombinationen att få vetskap om sin försämring av lungfunktion samt årligt test tillsammans med kort samtal om rökvanor får fler att sluta röka. Den signifikanta skillnaden mellan grupp B och grupp C demonstrerar att KOL-diagnosen i sig motiverar patienterna till rökstopp. Grupp C År 3 1 2 3 1 2 3 Rökfri 30 dagar Rökfri 6 månader 15% 5% 9% 14% 18% 24% 29% 13% 4% 6% 9% 14% 21% 28% Rökfri 1 år 9% 2% 5% 7% 10% 20% 25% Genomsnittlig rökfri tid (mån) - Pågår något i kroppen även om spirometrin är normal? Georgios Stratelis beskriver resultaten i sin tredje studie som överraskande och lite otrevliga. 19,7 6,4 11,0 15,1 8,4 16,5 26,1 Tabell 1 visar att kombinationen att få vetskap om sin försämring av lungfunktion samt årligt test tillsammans med kort samtal om rökvanor får fler att sluta röka. Otrevlig upptäckt I den tredje studien, ännu inte publicerad, har Georgios Stratelis närmare undersökt lungförändringarna med hjälp av HRCT, High-resolution computer tomography, hos en grupp rökare. Georgios Stratelis beskriver själv resultaten i sin tredje studie som överraskande och lite otrevliga: "Helt-helt" normala kurvor Jag hittade i min första screeningstudie en grupp där spirometrikurvans form antydde KOL, trots att inte de faktiska siffrorna visade detta. 30 av dessa patienter, med vad jag klassade som pre-kol, undersöktes vidare med HRCT. 44% av dessa hade olika grader av emfysem. Men det märkliga var att vi hittade lika många med emfysem i kontrollgruppen; rökare med helt-helt normala spirometrikurvor. Eftersom den ursprungliga hypotesen att spirometrikurvans form skulle avslöja tidiga lungförändringar inte stämde till fullo, funderade Georgios Stratelis vidare. Han fann då ett samband mellan emfysemfynden och signifikant lägre BMI. Emfysemförändringar utan KOL Då ställer man sig frågan kan det vara så att en del av befolkningen är extra känsliga för rökningens skadeverkningar och effekter? Pågår något i kroppen även om spirometrin är normal? De systemiska komponenterna av KOL kanske finns där redan från början och långt innan rökningen påverkar lungfunktionen. Dessa personer är inte gamla, medelåldern är 53 år. De har inte KOL per definition, men nästan hälften visar sig ändå ha små emfysemförändringar då man mäter med HRCT. Det är skrä mande. Flera studier har visat att ickerökare inte utvecklar emfysem. Problemet med ekorrhjulet är a även om man lyckas springa fortare än alla andra, så är man fortfarande bara en ekorre. Skådespelerskan Lily Tomlin Fisk under graviditeten är bra för barnen Att äta mycket fisk under graviditeten kan skydda de blivande barnen från att utveckla eksem och allergisk astma. Det tyder nya studieresultat från Mexiko på. Det kommer allt mer data som talar för att omega-3-fettsyror har antiinflammatoriska egenskaper, och påverkar immunförsvaret. En del undersökningar har också visat att personer som äter mycket fisk (rika på just omega- 3-fettsyror) löper mindre risk för astma, bland annat en studie på holländska barn. Nu visar en ny studie att även en blivande mammas intag av fisk kan påverka barnet i magen positivt. Forskarna lät 462 mexikanska kvinnor fylla i omfattande frågeformulär om sina matvanor under graviditeten. Deras barn följdes sedan under en sexårsperiod. Barn till kvinnor som ätit Kväveoxid lindrar astmaanfallet Lungorna lindrar sin egen andnöd under ett astmaanfall genom att utsöndra kväveoxid. Detta visar en doktorsavhandling från Karolinska Institutet, och rönen ger nya idéer om att använda detta kroppens eget avslappningsmedel som läkemedel mot astma. Utandningsluften vid astma innehåller höga nivåer kväveoxid, vilket är ett tecken på inflammation. Nu visar doktoranden Anna- Karin Larsson i sin avhandling att kväveoxid i lungans perifera delar faktiskt har en skyddande effekt vid astmaanfall. Hennes experiment visar att gasen motverkar frisättningen av de mycket fisk under graviditeten visade sig löpa mindre risk för att ha utvecklat atopiskt eksem vid 1 års ålder. Ett ökat intag av fisk, från en gång i veckan till 2,5 gånger i veckan, minskade risken för eksem med 37%. Färre barn hade också väsande och pipande andning vid 6 års ålder om mödrarna ätit mycket fisk. För lite fet fisk Risken var här 81% lägre bland dem som ätit fisk 2,5 gånger i veckan under graviditeten, jämfört med de kvinnor som bara ätit fisk en gång i veckan. Totalt hade 34% av barnen eksem vid 1 år och 5,7% av 6-åringarna hade pipande, väsande andning. Tyvärr äter många gravida i Sverige för lite fet fisk idag, på grund av en rädsla för miljögifter och mikroorganismer som kan vara farliga för fostret. Men detta är inget problem om man till inflammatoriska ämnen som ligger bakom den obehagliga muskelsammandragningen. Den gängse bilden är att kväveoxid är skadligt. Mina resultat visar att kväveoxid tvärtom är en kroppsegen skyddsmekanism mot den akuta inflammationen vid astma, säger Anna-Karin Larsson. Svårt ta upp Hon påpekar dock att det finns flera saker som måste lösas innan denna kunskap kan omvandlas till nya läkemedel. Luftvägarna har till exempel svårt att ta upp kväveoxid från inandningsluften, vilket hindrar ett enkelt intag av gasen via inhalator. Källa: Pressmeddelande från Karolinska Institutet exempel håller sig till odlad fisk. På Livsmedelsverkets hemsida, www.slv.se, finns hela listan över vilka fiskar som kan ätas i obegränsad mängd och vilka som bör undvikas. Källa: Clin Exp Allegy via AZ-Air Inled mig icke i frestelse, jag kan gå själv. Okänd 10 11
12 Plats för annons