Likabehandlingsplan/Trygghetsplan Plan mot kränkande behandling



Relevanta dokument
Likabehandlingsplan/Trygghetsplan Plan mot kränkande behandling

Trygghetsplan. Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan

Förskolan Laxens systematiska arbete mot kränkande behandling. Senast reviderad

Plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan. Björnungens förskola

Likabehandlingsplan för att förhindra diskriminering och kränkande behandling. Gränsälvsgymnasiet/Komvux/Sfi i Övertorneå

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplan Medåkers skola

Katarina Södra skolas plan kränkande behandling och diskriminering

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolan Laxens Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling på Brinellgymnasiet i Nässjö

Plan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012

Förskolan Frö & Freja

Likabehandlingsplan läsåret 14-15

Likabehandlingsplan Högbergsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Kärr Äventyrsförskolas plan mot diskriminering och annan kränkande behandling

Möckelngymnasiet Degerfors. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling. Sandbyhovs förskolor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Nyköpings högstadium

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Jungs Friskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Invux Särskild utbildning för vuxna

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Esplanadskolan år 4-9

ULLVIGYMNASIETS TRYGGHETSPLAN

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Blekinge Naturbruksgymnasium och Hoby Lant- och Skogsbruksenhet Läsåret

Årliga planer gällande Kränkande behandling och diskriminering Förskola/Lofsdalens skola. Likabehandlingsplan. Hästhagens Förskola

Plan mot kränkande behandling Örjansskolan /15

Skärsta friskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling vid Pilbäckskolan, läsåret 2016/2017

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Strömstads förskolors och skolors likabehandlingsplan

Läsår 16/17 Reviderad 30/8 16. Likabehandlingsplan Hörby Yrkesgymnasium

LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 10/11

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

Trygghetsplan (Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan.)

Likabehandlingsplan för Mönsteråsgymnasiet

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barn och elevers delaktighet Eleverna utvärderar likabehandlingsplanen varje läsår och kommer med förslag på förändringar och förbättringar.

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Östra Stenhagenskolan

Långsättersskolans likabehandlingsplan Grundskola och fritidshem

Cybergymnasiets Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan Härjedalens gymnasium

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Vår lokala Likabehandlingsplan 2014

Furutorpskolan 7-9. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola åk 7-9 Ansvarig för planen: Rektor Johan Johansson

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt plan för likabehandling.

Alla inom utbildningsförvaltningen i Herrljunga tar bestämt avstånd från alla former av diskriminering och kränkande behandling.

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ROSENFELDTSSKOLAN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för grundskola F-9 samt fritidshem

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret

Frötuna skola. Likabehandlingsplan Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för skola och fritidshem.

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Jonslunds skola. Läsåret 2009/10 VISION

Tryde Friskolas Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Alunskolan f - år 6

Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Örnsköldsviks Gymnasium

Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och f ör likabehandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Ett förebyggande arbete

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling

LIKABEHANDLINGS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Eira för trygghet och trivsel Läsåret

Södra Utmarkens skolas likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan med antimobbningsplan för enhet 7-9, Fröviskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Globala gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan läsår 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. för Fågelviksgymnasiet och Fågelviks gymnasiesärskola

Plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering och kränkande behandling. för Läsåret 2018/2019

BIRKASKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för vuxenutbildningen i Öckerö kommun

Årlig plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Hovs förskola 2017/2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Bäckaskolan åk 1-6

Plan mot kränkande behandling likabehandlingsplan för IM Ungdomscentrum

Danderyds gymnasiums Likabehandlingsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Klinteskolans fritidshem

Likabehandlingsplan för särskolans klasser och fritidshem.

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING.

Likabehandlingsplan. Läsåret 2015/2016

Likabehandlingsplan för Järla skola 15/16

Handlingsplan mot kränkande behandling och diskriminering läsåret 2017/2018

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Kvidinge skola

Kometskolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Transkript:

Likabehandlingsplan/Trygghetsplan Plan mot kränkande behandling Internationella Engelska Skolan i Örebro Kortversion av planen. Hela planen går att finna på hemsidan www.engelska.se 1 P a g e

Inledning Internationella Engelska Skolan i Örebro ska vara en arbetsplats för elever och vuxna där alla trivs och kan känna sig trygga enligt de dokument som beslutats av de styrande. Om någon upplever sig kränkt eller om någon uppmärksammar att någon blir utsatt skall denne omedelbart få hjälp. Planer finns för detta. Man behöver inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering eller trakasserier; det är effekten som avgör. Man behöver dock ha viss insikt i att det egna uppträdandet kan upplevas som trakasserier. Det kan vara svårt att bedöma om ett barn har den insikten. Därför är det viktigt att personalen är observant och beredd att ingripa i konkreta situationer. Det förebyggande arbetet är också viktigt här. Skolans personal och elever informeras muntligt och skriftligt om planen Föräldrar/målsmän informeras på föräldramöten och får till gång till en skriftlig version Mål Vår likabehandlingsplan ska inte vara en produkt som i första hand behandlar akuta ärenden utan den ska vara en beskrivning av hur vi arbetar för att förebygga och förhindra alla former av diskriminering och annan kränkande behandling. Den skall också främja positiva beteenden och styra skolan i en allt mer positiv riktning. I vår skolas regler framgår klart och tydligt att vi inte accepterar mobbning eller annan kränkande behandling. Dessa regler behandlas och diskuteras under klassråd och vid andra tillfällen vid behov. Vid ett tillfälle då en elev missköter sig använder vi oss av ett varningssystem där uppföljandet av varningen är viktig. Skolan kontaktar, oftast via mentor, hemmet och diskuterar vad som hänt efter samtal med eleven. Begrepp Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra och det har samband med diskrimineringsgrunderna som beskrivs senare. Trakasserier är uppträdanden som kränker en elevs värdighet och det har samband med diskrimineringsgrunderna som beskrivs senare. Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller rycka någon i håret. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Repressalier är om en elev drabbas negativt om eleven eller vårdnadshavare påtalat eller anmält skolan för något av ovanstående och får inte förekomma. 2 P a g e

Diskrimineringsgrunder Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande (man kan tillhöra flera). Funktionshinder Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. Kön Trakasserier eller sexuella trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Även transsexuella, alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet, skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön. Könsöverskridande identitet eller uttryck Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Religion och annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke- konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet eller heterosexualitet. Skolan har ett ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter. Ålder Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av ålder. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Kartläggning och nutidsanalys För att säkerställa hur situationen i skolan i nuläget är ska eleverna på olika sätt få möjlighet att beskriva hur de upplever situationen. Detta ska dels ske i en kvantitativ undersökning, dels i en kvalitativ del som sker genom återkommande samtal under skolårets lopp. De verktyg som används för detta är: Enkät, elevens enskilda samtal med mentorer, utvecklingssamtal samt vuxnas närvaro bland eleverna 3 P a g e

Utvärdering föregående plan Livskunskapen genomfördes i alla årskurserna under året. Enligt utvärderingar är detta mycket omtyckt av eleverna. Eleverna är särskilt tacksamma över att ha ett ställe att prata om olika saker då de inte har en betygsättande lärare närvarande. DISA genomfördes i en klass under året av skolkuratorn och skolsköterskan. Elevernas utvärdering var mycket positiv. Ytterligare två lärare skall utbildas i DISA under läsåret för att utveckla arbetet med DISA. Lärarna har i klassrummet ansvaret för vad som sker och se till att det är en bra arbetsmiljö och att inga kränkningar sker. I elevernas utvärdering är detta något som måste förbättras. Under läsåret har personal haft rastvakt. Eleverna är i stort sett nöjda med detta men menar att vissa utrymmen är mer problematiska än andra. Under året har personalen haft två externa föreläsare, Steinberg och Ögren. Eleverna har under året haft möjlighet att via elevrådet, klassråd, kamratstödjare och vid utvecklingssamtal kunnat påverka planen. Det som framkommit tydligast är att arbetsron i klassrummet inte är bra. Eleverna vill att dessa saker förbättras under kommande läsår. Föräldrar har via telefon och e-post kontaktat biträdande rektor om samma saker vilket naturligtvis ska beaktas i denna plan för. Under året fick eleverna i årskurs 7 (även personal, föräldrar samt en grupp anställd av polisen och Örebro kommun var inbjudna) lyssna på en extern föreläsare, Johanna Ögren, som pratade om sociala medier. Mycket uppskattat av elever och föräldrar. I år 9 föreläste Benny Grünfeld om sina upplevelser i koncentrationsläger under andra världskriget. Skolan har haft schemalagd mentortid under året samt mentordagar för att klasserna ska kunna utvecklas positivt. Varje klass har haft kamratstödjare som träffats var tredje vecka. Detta upplevs mycket positivt och kamratstödjarna har till stor del bidragit till den nya planens utformning. Under året började utvecklingen mot arbetslag men blev inte färdig varpå denna fortsätter under kommande år. Arbetslagsledaren tillsammans med arbetslaget får till uppgift att göra planer för enskilda elever eller klasser. Frukost har serverats i elevkafeterian 07.30-08.00 under året och ca 30-70 elever har ätit där varje morgon tillsammans med ett tiotal personal. En av skolans bästa 4 P a g e

stunder enligt många elever. I elevkafeterian har en till två klassmormödrar funnits som extra ögon och öron under året. Skolans regler och följder ifall någon bryter mot dem: Alla är lika inför dessa och konsekvenserna blir lika oavsett vem eleven är. Ibland upplever eleverna att så inte är fallet eller undrar hur de vuxna tänker. Skolan samarbetar med polisen och de sociala myndigheterna. Ett tätt samarbete har utvecklats med Fältgruppen i Örebro som kan ge oss stöd och tips om hur vi kan arbeta i olika situationer som kan uppstå. Fältgruppen besöker också skolan ibland och finns då företrädesvis i elevcafeterian. Under året skulle ett system med diplom till elever som gjort något bra införas men detta kvarstår till kommande läsårsplan. 4 % ansåg att de blivit utsatt av någon elev och 3 % av någon vuxen. De elever som fått hjälp från ABT eller biträdande rektor anser att det blivit bättre än tidigare. Vissa fall följs upp under HT 2011. Revidering och omarbetning Planen ska utvärderas och en ny skall produceras varje år. Revideringen skall göras av representanter från elevhälsan, från pedagoggruppen samt representanter från eleverna. Det förebyggande arbetet utvärderas årligen av skolans elever via klass- och elevråd, kamratstödjare samt föräldrar generellt, via PTA/ föräldraföreningen på skolan. Främjande insatser och planer för kommande läsår Arbetsro i klassrummet - Under året kommer IESÖ att i arbetslag, helgrupp och i ämneslag diskutera och se till att arbetsron i klassrummen blir bättre enligt framför allt elevernas önskemål. Det är skolledningens ansvar att detta sker. Nya lärare kommer att skolas in i skolans system och träffa biträdande rektor var tredje vecka för att säkerställa detta. Arbetslag med dess rutiner - Arbetslag startades under föregående läsår men ska nu utvecklas till att bli en mer drivande del i skolans organisation. Arbetslagsledarna leder arbetet, fördelar arbetet samt ansvarar för att skolledning är informerad om vad som är på gång. Skolledningen ger i uppdrag åt arbetslagen vad som behöver arbetas med. Diplom för goda insatser - Biträdande rektor skall utveckla detta system och informera de anställda hur vi skall använda oss av det och ska senast börja användas december 2011. 5 P a g e

Trygghet och miljö i vissa områden - Samtal med eleverna om de områden som är problematiska. Personal ska mer frekventerat vistas i utsatta områden, inte minst personal som går runt på rastvakt. Liksom tidigare erbjuds all personal pedagogisk lunch. Hur många som känner till likabehandlingsplanen - Den andel elever som känner till likabehandlingsplanen ska öka via information från rektorer, arbetslagsledare, mentorer samt övrig personal. Procentandelen utsatta måste gå ner - Genom ett aktivt arbete enligt de rutiner som beskrivits ovan ska andelen elever som känner sig utsatta bli mindre. Oro vid busshållplatserna - Ökad information om problemet, diskussion med elever samt vid vissa tidpunkter någon från personalen som kan vistas i området. Flytt av busshållplatsen har när detta skrivs diskuterats men har i skrivandets stund inte skett. Mentortid - Detta är ett bra verktyg och skall användas av alla lärare vilket inte är upplevelsen hos eleverna. Plan för hur ett mobbningsärende tas om hand Definition av mobbning och konflikt Mobbning är när någon/några blir utsatta för negativa handlingar, fysiska och/eller psykiska, upprepade gånger och över tid, av en eller flera andra individer. Ett ojämnlikt maktförhållande föreligger mellan förövare och den utsatte. I ett konfliktläge mäter två eller flera personer sina krafter mot varandra som jämställda, i en mobbningssituation har mobbaren makt. I en jämställd konflikt finns inte detta maktutövande. Att mobba och vara osams är inte samma sak! Alla elever, föräldrar och skolans personal skall vid varje skolstart informeras om hur skolan arbetar mot mobbning. Hur kan mobbning visa sig Fysiskt att bli utsatt för våld, slag och knuffar Verbalt att bli muntligen hotad, att ges förnedrande namn (hora, bögjävel, svenne eller blatte) Text- och bildburen klotter, brev, sms, mms, e-post eller chatt Psykiskt t.ex. utfrysning och blickar 6 P a g e

Arbetsgång När en vuxen i skolan blir vittne till en situation där en elev blir utsatt för någon form av trakasserier/kränkande behandling skall följande göras: 1. Fysiska trakasserier/fysisk kränkande behandling: Vid slagsmål: Ingripa och se till att bråket upphör. Vid behov tillkallas hjälp. Ta in de inblandade i olika rum och notera deras namn och klass. Omedelbart efter det inträffade skall alla inblandade var för sig ge sin syn på det inträffade. Sedan kontaktas mentorer. Händelsen följs upp med att skolledning, elevvårdspersonal samt föräldrar kontaktas. Vid misstanke om fysisk mobbning, kontakta Antimobbningsteamet för uppföljning av dess medlemmar. 2. Psykiska trakasserier/psykisk kränkande behandling: Ingripa, avbryta och se till att det inträffade bearbetas vidare. Då händelsen är av sådan art att det är befogat ska händelsen diskuteras i klass/grupp. Händelsen rapporteras alltid till mentorer. Händelsen följs upp med att skolledning, elevvårdspersonal samt föräldrar kontaktas. Vid misstanke om psykisk mobbning, till exempel utfrysning; ta kontakt med Antimobbningsteamet för uppföljning av dess medlemmar. Åtgärder vid rapporterad mobbning Antimobbningsteamet följer upp enligt utarbetad modell, samt rapporterar till skolledning, mentorer, elevhälsoteam samt föräldrar vad som görs/gjorts. Endast i undantagsfall ska en undervisande lärare ta sig an ett fall. Det är viktigt att inte förövaren/förövarna får vetskap om när samtal kommer att ske för att minska risken för uppdiktade historier. Kortfattad sammanfattning av modellen: När teamet får vetskap om ett ärende görs följande. Teamet samtalar med den utsatte för att inhämta så mycket information som möjligt. All information dokumenteras. Eleven informeras om vad som kommer att ske, uppmuntras att tala om händelsen hemma och att teamet kommer att informera hemmet. 7 P a g e

Efter detta sker en kartläggning av vad som skett och sedan förs samtal med förövaren/förövarna. Samtalen sker med två representanter från teamet. Samtalet sker strukturerat, fast och bestämt. Här kommer hjälp för att kunna ändra sitt beteende att ges. Eleven/eleverna uppmuntras tala med sina vårdnadshavare och informeras om att teamet även kommer att kontakta dem. De sistnämnda är ett viktigt stöd för eleven i processen att ändra beteendet. Uppföljningssamtal inom två veckor med båda parter. Eleverna ska veta att förväntningen är att mobbningen upphört. Om mobbningen ej upphört sker samtal igen inom ytterligare en vecka. Om mobbningen sedan inte upphört kopplas SCT in. Där beslutas hur ärendet ska gå vidare; elevvårdskonferens där åtgärder diskuteras. Detta kan exempelvis vara klassbyte, vuxenstöd, ansökan om stöd utanför skolan, anmälan till socialtjänsten. I vissa fall kan naturligtvis ett ärende leda till polisanmälan. SCT kan kontaktas tidigare i processen, den mobbade behöver mycket stöd men även en mobbare behöver stöd och riktlinjer. Arbetsordningen är en riktlinje eftersom flexibilitet och annorlunda arbetssätt aldrig kan uteslutas beroende på situationen. Antimobbningsteam - Representanter Nils Rutqvist Lotta Kohl (SYV och livskunskapsresurs) Kajsa Sjöblom (Elevresurs/Socialpedagog) Huvudansvarig Biträdande personal Biträdande personal Elevhälsa - Representanter för Elevhälsoteamet Rektor Biträdande rektor Kurator Skolsyster Specialpedagoger SYV och livskunskapsresurs Elevresurs/Socialpedagog Fritidsledare Johan Rapp Nils Rutqvist Anna Envall Christina Rudström Bia Johansson-Tapper och Karina Wesslén Lotta Kohl Kajsa Sjöblom Mats Åkerstedt 8 P a g e

Rektor är ytterst ansvarig för att skolans elevhälsoteam följer arbetsgången. Åtgärder när elever känner sig mobbade, trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal vid IESÖ 1. Om elever känner sig mobbade, trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal på IESÖ kontaktas rektor/biträdande rektor. 2. Kontakt tas av rektor/biträdande rektor med uppgiftslämnaren och med den utsatte eller de utsatta för insamling av information. Om mobbning eller annan kränkande behandling konstateras kontaktas föräldrar. 3. Enskilda samtal hålls av rektor/biträdande rektor med den eller de i personalen som misstänks ha utsatt någon för mobbning, trakasserier eller kränkning. 4. Enskilda uppföljningssamtal hålls av rektor/biträdande rektor med de inblandade efter cirka en vecka. Tiden kan variera beroende på hur situationen sett ut och hur samtalen med de inblandade gått. 5. Föräldrar informeras av ansvarig om samtalens resultat. 6. Om överenskomna åtgärder inte följts eller inte givit önskat resultat tas beslut om fortsatt tillvägagångssätt av rektor/biträdande rektor efter uppföljningssamtalen. Arbetet dokumenteras fortlöpande och en åtgärdsplan upprättas. Om elever känner sig mobbade av någon av skolledarna vänder de sig till den andre skolledaren. Tillvägagångssättet följer likt ovan. Skolreglerna Skolreglerna är allmänna och rimliga förväntningar liksom i vilken allmän offentlig institution som helst. Respekt för individen, omgivningarna och andra, är hörnstenarna för skolreglerna. Skolregler gäller för alla evenemang på eller utanför skolans område. Närvaro Regelbunden och punktlig närvaro krävs för att lyckas med skolarbetet. Elever får enbart vara frånvarande eller komma för sent med en förälders tillåtelse, på grund av sjukdom eller oundvikliga omständigheter. Föräldrarna ska använda SchoolSoft för att meddela skolan så fort som möjligt om frånvaro eller försening. 9 P a g e

Klädsel Eleverna måste klä sig på ett lämpligt och respektfullt sätt. Saker som bedöms olämpliga är alla kläder eller utrustningar med avbildningar av tobak, alkohol, illegala substanser och anstötligt språk inklusive sexuella anspelningar. Eleverna måste försäkra sig om att kläderna täcker kroppen väl, underkläder får ej synas. Eleverna ombeds att byta till lämplig klädsel omedelbart om de klär sig olämpligt samt får tala med en vuxen om detta. Respekt Respekt måste visas för alla i skolan för att alla ska trivas. Elevernas beteende mot andra, vuxna och skolans faciliteter måste vara av högsta kvalitet. Avsiktlig och överlagd olydnad kommer inte att tillåtas. Mat och dryck IESÖ förespråkar en hälsosam livsstil och därför vill vi att eleverna äter hälsosamt och ordentlig mat. På grund av detta är inte tuggummi eller godis tillåtet på skolans område. Mat och dryck är endast tillåtna i Elevkafeterian. Endast frukt eller vatten är tillåtet i elevens skåp. Förbjudna saker Alkohol, tobak, narkotika, vapen och andra liknande saker är aldrig tillåtna i skolan. Begränsade saker Jackor skall tas av när man kommer in i skolan och placeras i skåpen liksom hjälmar, mössor och andra huvudbonader (om de inte bärs av kulturella eller medicinska skäl). Skateboards och inlines får användas på skolans område om hjälm används. Snöbollar får ej kastas på skolans område eller vid bussområdet p g a hälso/säkerhetsfaktorer. Kameror får ej användas utan tillstånd från administrationen. Mobiltelefoner och MP3 Spelare Mobiltelefoner får inte användas någonstans i skolbyggnaden och skall förvaras i skåpet. MP3 spelare får bara användas i Elevkafeterian. Dessa saker kan beslagtas och förvaras säkert av skolan om de används olämpligt. Eleverna kan hämta dem i slutet av dagen. Om någon av dessa apparater ses eller hörs i ett klassrum kommer en kvarsittning att ges direkt och apparaten kommer att beslagtas för säker förvaring som ovan. Tillstånd att lämna skolan Skolan är ett slutet skolområde. Om en elev måste lämna skolan under schemalagd skoltid måste denne ha tillstånd av sina föräldrar/mentor. Föräldrar ska kontakta skolsekreteraren och informera skolan om så är fallet. Om tillstånd ges måste eleven anmäla att de lämnar skolan och även när de kommer tillbaka till skolsekreteraren. 10 P a g e