Likabehandlingsplan Kvännarsklan inklusive fritidshem läsåret 2013/2014 Intrduktin Det här är Kvännarsklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling. Den beskriver vårt övergripande arbete, hur vi främjar en trygg arbetsmiljö, hur vi förebygger ch arbetar mt all typ av mbbning på sklan. Planen är skriven för föräldrar, persnal på sklan ch utmstående, men ckså för eleverna, ch därför har vi valt att förklara en del begrepp lite tydligare. 1 Vår visin... 2 2 Begrepp ch definitiner... 2 3 Lagar ch styrande dkument... 3 4 Ansvarsmråden... 4 5 Arbetet med likabehandlingsplanen... 5 5.1 Aktiviteter, ansvar ch tidsplan... 5 5.2 Kmmunikatin av innehållet i likabehandlingsplanen... 6 6 Främjande ch förebyggande åtgärder... 6 7 Akuta åtgärder... 8 7.1 Anmälan av kränkande behandling... 8 7.2 Mbbning (elev mbbar elev)... 8 7.3 Elev kränker elev... 9 7.4 Knflikt mellan elever... 9 7.5 Vuxen kränker eller diskriminerar elev... 9 7.6 Elev kränker vuxen... 9 7.7 Vuxen kränker vuxen... 9 8 Områden vi arbetat med under läsåret 2013-14.10 Sidan 1 av 10
1 VÅR VISION En visin kan beskrivas sm ett framtida tillstånd sm man vill uppnå, en bild av någnting sm man gärna vill förverkliga men sm inte behöver kunna mätas eller vara helt realistiskt. En visin beskriver alltså någt sm vi strävar mt att uppnå. Kvännarsklans visin när det gäller trygghet ch frånvar av diskriminering ch kränkande behandling är att mbbning, trakasserier eller annan kränkande särbehandling inte ska förekmma på Kvännarsklan. ingen rasism, främlingsfientlighet eller diskriminering på grund av exempelvis kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktinshinder ska förekmma på Kvännarsklan. m någt av vanstående ändå sker ska persnalen på sklan se till att detta medelbart upphör. 2 BEGREPP OCH DEFINITIONER Med skla menar vi i denna plan förskleklass, grundskla ch fritidshem. Med barn menar vi i denna plan barn ch elever. Med lärare menar vi i denna plan, grundskllärare, förskllärare ch fritidspedagger. För att kunna diskutera arbetet mt diskriminering ch kränkande behandling är det viktigt att man har ett gemensamt språk, att rden betyder samma sak för alla inblandade. Här definierar vi några av de viktiga begrepp sm förekmmer i likabehandlingsplanen: Diskriminering Diskriminering innebär att någn missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl sm har samband med någn av de sju diskrimineringsgrunderna kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religin eller trsuppfattning funktinshinder sexuell läggning ålder Eftersm diskriminering handlar m missgynnande förutsätter det någn frm av makt hs den sm diskriminerar. I sklan är det de vuxna sm kan göra sig skyldig till diskriminering, barn ch elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Kränkande behandling Kränkande behandling är handlingar sm kränker barns eller vuxnas värdighet, handlingar sm kränker principen m alla människrs lika värde ch sm inte har någt samband med någn diskrimineringsgrund. Sidan 2 av 10
Kränkande behandling kan utföras av en eller flera persner ch riktas mt en eller flera. Kränkningarna kan vara synliga ch handfasta likaväl sm dlda ch subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefn ch Internet. Kränkande behandling kan till exempel vara fysisk, till exempel att bli utsatt för slag ch knuffar verbal, till exempel att bli htad eller kallad idit, bög. psykscial, till exempel bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning text ch bild, till exempel kltter, brev, lappar, sciala medier Kränkningarna kan även handla m att frysa ut eller hta någn. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska ch återkmmande. Kränkningar kan bland annat ta sig uttryck sm främlingsfientlighet, mbbning, diskriminering, sexuella trakasserier, rasism ch hmfbi. Trakasserier Trakasserier innebär ett handlande sm kränker någns värdighet ch sm har samband med någn av diskrimineringsgrunderna. Mbbning Mbbning är en frm av kränkande behandling sm innebär en upprepad negativ handling när någn eller några medvetet ch med avsikt tillfgar eller försöker tillfga en annan skada eller behag. 3 LAGAR OCH STYRANDE DOKUMENT Det är självklart att alla ska känna sig trygga i sklan, men det finns ckså lagar ch riktlinjer sm ger direktiv för hur sklan måste arbeta för att öka tryggheten Lärplanen I Lgr11 står skrivet att sklan måste mtverka tendenser till diskriminering, trakasserier ch annan kränkande behandling. Ingen ska utsättas för det i sklan. Det är sklans uppgift att bemöta främlingsfientlighet ch intlerans med kunskap, öppen diskussin ch aktiva insatser. Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering av elever på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, religin eller annan trsuppfattning, funktinshinder, sexuell läggning eller ålder. Lagen säger ckså att sklan måste arbeta förebyggande för att diskriminering inte ska uppstå. Den sm bevakar att denna lag efterlevs ch sm man kan vända sig till m man anser att man har blivit diskriminerad är diskrimineringsmbudsmannen. Skllagen Skllagens kapitel 14a talar m att kränkande behandling, sm inte är diskriminering eller trakasserier, ckså är förbjudet. Sklan måste arbeta förebyggande även mt detta. Om en elev upplever att han/hn blir kränkt i sklan, kan han/hn vända sig till Barn- ch Elevmbudet på Sklinspektinen. Sidan 3 av 10
Det finns alltså myndigheter utanför sklan man kan vända sig till m man inte tycker att tillräckligt har gjrts för att mtarbeta diskriminering ch kränkande behandling. Vi på Kvännarsklan hppas att du först kntaktar ss - lärare, elevhälsteam, eller rektr - m du känner dig illa eller felaktigt behandlad. Vi har valt att beskriva hur vi arbetar mt diskriminering ch kränkande behandling i denna gemensamma plan, likabehandlingsplanen. 4 ANSVARSOMRÅDEN Alla sm arbetar ch studerar på Kvännarsklan har ett gemensamt ansvar att göra vad man kan för att öka trivseln ch tryggheten på sklan. För att inte viktiga arbetsuppgifter ska glömmas brt har vi ckså en tydlig ansvarsfördelning, så att man vet vem man ska vända sig till m man har frågr eller behöver hjälp med någt sm rör tryggheten på sklan Det är rektrs ansvar att: all persnal, elever ch vårdnadshavare känner till att alla frmer av diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling är förbjudna på sklan sklans persnal gör ett målinriktat arbete för att främja barns ch elevers lika rättigheter ch att mtverka kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier denna likabehandlingsplan utvärderas ch uppdateras varje läsår m sklan får kännedm m att kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering förekmmer, se till att utredning görs ch att åtgärder vidtas för att stppa detta sklpersnal har ett gemensamt system för hur de dkumenterar anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier ch diskriminering ch de åtgärder sm vidtagits delge huvudmannen när utredning görs kntakta andra myndigheter m det behövs Det är lärares ch annan sklpersnals ansvar att: följa sklans likabehandlingsplan ifrågasätta ch reflektera över de nrmer ch värderingar sm han/hn förmedlar genm sin undervisning ch sträva efter likabehandling ta upp likabehandlingsplanen till diskussin på höstens första föräldramöte, så att föräldrarna får diskutera innehållet ta upp innehållet i likabehandlingsplanen med eleverna regelbundet. vidta åtgärder då kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering misstänks, anmäls eller upptäcks Sidan 4 av 10
dkumentera misstänkt, anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier ch diskriminering ch vad man gör för att stppa detta bevaka att utredda fall av kränkande behandling, trakasserier ch diskriminering, där den enskilda läraren eller annan persnal är berörd, följs upp bemöta elever ch kllegr på ett respektfullt sätt Det är elevernas ansvar att: berätta för någn vuxen på sklan m man upptäcker kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering bemöta elever, lärare ch andra vuxna på ett respektfullt sätt 5 ARBETET MED LIKABEHANDLINGSPLANEN Under den här rubriken beskriver vi hur vi arbetar med planen, hur vi ser till att den är aktuell ch hur vi ser till att alla känner till vad sm står i den. 5.1 AKTIVITETER, ANSVAR OCH TIDSPLAN Den här likabehandlingsplanen ska uppdateras varje år för att alltid vara så aktuell sm möjligt. Utgångspunkten för vilka speciella åtgärder vi vill sätta in under ett läsår är den utvärderingen sm vi gör under vårterminen. Så här ser arbetsprcessen med likabehandlingsplanen ut: 1. Likabehandlingsplanen, arbetet mt kränkande behandling ch hur trygga eleverna känner sig på sklan utvärderas i mars varje år genm - föräldraenkät till sklans föräldrar varje år - frågr till elevernas lika råd på sklan - frågr m elevernas trygghet till Samarbetsrådet på Kvännarsklan - frågr till lärarnas arbetslag 2. Rektr sammanställer åsikterna ch presenterar resultatet för Samarbetsrådet ch lärarnas arbetslag på sklan. Dessa grupper kan då diskutera situatinen på sklan ch föreslå knkreta åtgärder sm man tycker behöver genmföras under kmmande läsår. 3. Rektr samlar in gruppernas synpunkter ch skriver ett förslag till en uppdaterad likabehandlingsplan, sm lämnas ut till lärare, elever ch Samarbetsrådet i slutet av maj. Alla synpunkter ch förslag till förbättringar ska vara rektr tillhanda före smmarlvet. 4. Rektr skriver den slutliga versinen av likabehandlingsplanen under smmarlvet. 5. Årets likabehandlingsplan är färdig ch börjar gälla från ch med läsårsstarten på hösten. Sidan 5 av 10
5.2 KOMMUNIKATION AV INNEHÅLLET I LIKABEHANDLINGSPLANEN Det är viktigt att alla barn, föräldrar ch persnal sm arbetar på Kvännarsklan känner till innehållet i likabehandlingsplanen ch att de följer intentiner ch rutiner sm den anger. Så här ser vi till att alla berörda på sklan får ta del av likabehandlingsplanen: I augusti, under planeringsdagarna inför det nya läsåret, går alla arbetslag igenm den nya reviderade versinen av likabehandlingsplanen, diskuterar innehållet ch hur man bäst tar upp den med eleverna, vilka frågr man diskuterar med dem. Varje lärare går kntinuerligt igenm likabehandlingsplanen ch dess intentiner på avdelningsråden i klassen. Rektr ser till att den uppdaterade likabehandlingsplanen läggs ut på Kvännarsklans hemsida i början av det nya läsåret. I början av varje läsår skickar rektr den nya reviderade versinen av likabehandlingsplanen ut till alla föräldrar med våra veckbrev, tillsammans med en uppmaning att läsa igenm den ch diskutera innehållet med sina barn. Klasslärarna ser till att likabehandlingsplanen presenteras ch diskuteras på höstens första föräldramöte i varje klass. 6 FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Det är mycket viktigt att mtarbeta diskriminering ch kränkande behandling innan det uppstår ch detta gör vi genm både främjande ch förebyggande åtgärder. Det främjande arbetet handlar m att stärka de psitiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten ch behöver inte utgå från identifierade prblem i verksamheten. Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar ch utgår från identifierade riskfaktrer. På Kvännarsklan har vi valt att redvisa dessa åtgärder under en rubrik, eftersm vi menar att de fta överlappar varandra ch inte så lätta att särskilja. Anti-mbbning, -diskriminering,-kränkande behandling,-trakasserier Både vuxna ch elever arbetar för likabehandling. På Kvännarsklan har alla till uppgift att vara extra vaksamma på lika typer av kränkande behandling ch tar kntakt med vuxna på sklan m de trr det behövs. Avsikten med vår sklas förebyggande arbete är att tidigt upptäcka m någn verkar må dåligt. Gemensam värdegrund Värdegrundsarbete är en viktig del av Kvännarsklans verksamhet ch våra gemensamma värderingar genmsyrar all verksamhet på sklan. Rektr driver kntinuerligt ch aktivt diskussinen m värdegrunden bland persnalen på sklan, vilket tydligt avspeglas i de vuxnas förhållningssätt till eleverna ch detta är starkt förebyggande mt trångsynthet ch fördmsfullhet ch därmed mt kränkande behandling. Trivselregler Vi har på Kvännarsklan tydliga trivselregler, sm mycket handlar m att stå för den man är ch respektera andra elever ch vuxna på sklan. Sidan 6 av 10
Ingen, varken elever eller vuxna, kan hävda att de betett sig illa för att de inte visste hur de förväntades agera. Aktiva klassråd Vi har aktiva klassråd på Kvännarsklan, både för de yngre ch för de äldre eleverna. Råden hålls regelbundet ch påverkar sklans utveckling, med stöd av vuxna på sklan. I dessa aktiva frum grr en stark medvetenhet bland eleverna att de kan påverka sin mgivning. Elever sm bryr sig m sin skla är mindre benägna att bete sig illa mt varandra. Vuxna Så långt det är möjligt följer läraren eleven genm åren på Kvännarsklan ch bygger upp en nära ch persnlig kntakt med eleven. Läraren blir en naturlig kntakt när det gäller att ta upp lika typer av prblem. En väl fungerande relatin innebär gd kmmunikatin ch mtarbetar därför kränkande behandling, eftersm eleven vågar berätta m vad sm händer för sin lärare/vuxne. Gemensamma aktiviteter På Kvännarsklan rdnar vi varje år lika aktiviteter sm stärker gemenskap mellan eleverna på sklan. Några exempel på dessa traditiner är Gemensam uppstart av läsåret på Ängen. Skljggen, där alla elever under lekfulla förhållanden genmför en uppvärmning samt springer en slinga i skgen. Vi har varje månad en gemensam fritidsaktivitet på eftermiddagen. Det kan handla m att grilla krv, pingisturnering m.m. Lucia, där många av eleverna uppträder för föräldrar m.fl. i ett åldersblandat luciatåg Julfest på Tallen. Där uppträder varje klass för varandra. Vi dansar alla tillsammans traditinella danser kring granen. Städdag, där vi delar in sklgården ch närliggande mråde ch städar tillsammans. Sklavslutning på kullen på,nedre gården. Vi har ett gemensamt prgram sm vi uppträder med för föräldrar m.fl. Trygg miljö Överblickbarhet inmhus/utmhus Överblickbarheten inmhus är str, eftersm lkalerna är små. Eleven ser alltid en vuxen. Gården är str. Vid utevistelse finns det vuxna ute, på varje sida av gården. Vuxna är med i mklädningsrummen på Tallens idrttshall. Sidan 7 av 10
7 AKUTA ÅTGÄRDER Om det förebyggande ch främjande arbetet inte räcker till ch någn på sklan blir mbbad, kränkt eller diskriminerad behöver vi sätta in lika åtgärder för att kmma till rätta med prblemen. Det är viktigt att förstå att all kränkande behandling inte är samma sak sm mbbning. Mbbning är en särskild frm av kränkande behandling ch alla typer av kränkande behandling är inte mbbning (se tidigare i detta dkument under rubrik 2: Begrepp ch definitiner). Olika typer av kränkande behandling hanteras alltså på lika sätt. Hur vi hanterar varje enskilt fall kan variera berende på vad sm hänt, till exempel hur allvarlig kränkningen är, men sm utgångspunkt har vi delat in ärendena i följande grupper. 1. Knflikt mellan elever När två eller flera elever hamnar i en knflikt de inte förmår att lösa själva 2. Elev kränker elev När en elev uppför sig illa mt en annan elev, till exempel htar, slår, eller använder fula rd. 3. Mbbning (elev mbbar elev) När en eller flera elever utför upprepade negativa handlingar för att medvetet ch med avsikt tillfga eller försöker tillfga en annan skada eller behag. 4. Vuxen kränker eller diskriminerar elev När en vuxen uppför sig illa mt en elev 5. Elev kränker vuxen När en elev uppför sig illa mt en vuxen 6. Vuxen kränker vuxen Mer infrmatin m dessa lika typer av kränkningar ch m hur vi försöker följa upp ch hantera dem finns beskrivet nedan. Ett verktyg i arbetet är Kvännarsklans frågemdell. 7.1 ANMÄLAN AV KRÄNKANDE BEHANDLING Elever, föräldrar eller persnal på sklan kan anmäla ett fall av kränkande behandling. Anmälningarna tas emt av sklans lärare, rektr, sklsköterska eller annan vuxen. Alla anmälningar anmäls till rektr sm sedan anmäler till huvudmannen. När en anmälan kmmer in görs en bedömning av vilken typ av kränkande behandling det rör sig m ch den sm anmält ärendet får ett skriftligt besked m vilka åtgärder sm vidtagits på sklan ch m vem sm hanterar ärendet (se mer infrmatin nedan). 7.2 MOBBNING (ELEV MOBBAR ELEV) När vi har definierat ett ärende sm mbbning, arbetar de vuxna i arbetslaget enligt Kvännarsklans frågemdell för att mtverka den aktuella mbbningen. Vi gör vid varje tillfälle upp en plan för arbetet. Berörda föräldrar infrmeras samtidigt, dkumentatin sker alltid vid dessa samtal. Utredningen ska belysa alla inblandades sidr Åtgärdsprgram upprättas vid behv Sidan 8 av 10
Elevhälsteamet invlveras vid behv I vissa fall av till exempel särskilt grv eller långvarigt återkmmande mbbning kan elevhälsteamet eller rektr kpplas in i arbetet. 7.3 ELEV KRÄNKER ELEV När en elev kränker en annan elev hanteras detta nrmalt av de närmast inblandade vuxna, till exempel lärare. Genm att tydligt markera för eleven att hn eller han uppfört sig på ett acceptabelt sätt, ger man eleven möjligheten att medelbart upphöra med kränkningarna. Särskilt grva kränkningar kan ckså resultera i att sklan anmäler det inträffade till plisen. 7.4 KONFLIKT MELLAN ELEVER Ibland uppstår knflikter mellan elever sm måste lösas innan eleverna kan gå vidare. Huvudregeln är att elevernas lärare träffar eleverna för att försöka lösa knflikten, hitta en lösning sm båda kan acceptera (detta är en del av sklans uppdrag, att träna eleverna i att lösa knflikter). Om man inte lyckas lösa knflikten, kallas föräldrarna till ett möte med eleverna ch arbetslaget ch i särskilt svåra fall kan även representanter från elevhälsteamet eller rektr delta. 7.5 VUXEN KRÄNKER ELLER DISKRIMINERAR ELEV Vår utgångspunkt är förstås att alla vuxna på sklan vill eleverna väl ch att det fta kan handla m missförstånd m en elev känner sig utsatt. Samtidigt tar vi förstås mycket allvarligt på m en elev inte känner sig trygg med någn vuxen på sklan. Vi uppmanar alltid eleven ch föräldrarna att vända sig direkt till den berörde vuxne för att direkt försöka reda ut vad sm hänt. Om en elev uppfattar sig kränkt eller diskriminerad av en vuxen på sklan kan han/hn, eller genm sina föräldrar, anmäla detta till sklans ledning. 7.6 ELEV KRÄNKER VUXEN Det är en del av uppdraget alla vuxna har på sklan att kunna bemöta elever sm ibland uppför sig prvcerande eller illa på andra sätt. Ibland händer det dck att en elev passerar gränsen för vad sm är acceptabelt, med till exempel ht eller våld. När ett sådant fall uppkmmer hanteras det av rektr, sm ckså avgör m en anmälan till plisen ska göras. 7.7 VUXEN KRÄNKER VUXEN När ett sådant läge uppkmmer anmäls ch hanteras det av rektr. Är rektr inblandad anmäls ch hanteras det av förvaltningschefen. Sidan 9 av 10
OMRÅDEN VI ARBETAT MED UNDER LÄSÅRET 2013/14 Arbetat för att skapa gda gemenskaper i de nya klasserna/grupperna Låtit barnen på fritidshemmen leka över fritidshemsgränserna Ovårdat språk, fula rd. Vi såg ch hörde att eleverna kallade varandra för lika, inte så trevliga saker. Vi har pratat med eleverna m uppåtpuffar resp. nedåtpuffar. Samtalat ch kmmit överens m trivselregler. Läst böckerna Livsgnistr. Vi arbetar vidare med verktyget Vilse i sklan. Elevintervjuer. Frågat eleverna m de tycker att vi vuxna bryr ss m dem. Vi har ett gemensamt frågeblad sm vi går igenm med eleven vid utvecklingssamtal. Fritidshemmen intervjuar barnen på vårterminen för att se m de trivs på fritidshemmen ch m de har kamrater att leka med. Genus. Vi uppmuntrar eleverna att bryta steretypa genusmönster. Arbeta elev-nära. Vi tänker att detta är ett bra sätt att arbeta förebyggande. Att vara där eleverna är ch se ch höra vad sm är på gång. Att kunna bryta i tid ch lcka till utveckling i leken. Samarbetet i arbetslaget mellan de vuxna är viktigt. Att laget är samspelt i sitt förhållningssätt mt eleverna, varandra, föräldrar ch andra vuxna. Sidan 10 av 10