Samverkan för ett ökat kollektivtrafikresande Förslag till åtgärder och aktiviteter för buss- och skärgårdstrafiken

Rapport Samverkan för ett ökat kollektivtrafikresande Förslag till åtgärder och aktiviteter för buss- och skärgårdstrafiken

LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (24) Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING AV FÖRSLAG FÖR ATT ÖKA KOLLEKTIVTRAFIKRESANDET 3 2. BAKGRUND 6 3. SYFTET MED UTREDNINGEN 7 4. HUR HAR ARBETET GENOMFÖRTS? 7 4.1 Avgränsningar 7 5. TILL VILKET ÅR SKA FÖRDUBBLINGSMÅLET UPPNÅS? 8 6. ÅTGÄRDSPLAN FÖR ÖKAT RESANDE MED KOLLEKTIVTRAFIKEN 9 6.1 Förslag till riktlinjer för Luleås planering av kollektivtrafik 9 6.2 Förslag på åtgärder och aktiviteter för att öka resandet med busstrafiken 11 6.3 Förslag på åtgärder/aktiviteter för att öka resandet med skärgårdsbåtarna 19 6.4 Förslag på marknadsföring av kollektivtrafiken 21 6.5 Förslag som behandlats inom arbetet men redan införts 2014 23

LULEÅ KOMMUN Dnr 3 (24) Arbetsgruppen föreslår ett antal åtgärder som bör genomföras under de närmaste åren. Arbetet med att utveckla kollektivtrafiken får dock inte avstanna med dessa förslag utan samverkan mellan de olika parterna i syfte att öka det kollektiva resandet ska fortsätta kontinuerligt i det löpande arbetet. Nedan presenteras de förslag som föreslås i denna rapport. Resursbehov När Ansvar Nya upphandlingar ska utformas så att det blir Ev. något utökade Vid ny upp- SBK, LTN möjligt att pendla till både skola och arbete. kostnader handling All trafik som upphandlas av Luleå kommun Överflyttning av Vid ny upp- SBK, BUF ska vara öppen för alla resenärsgrupper. medel från BUF till handling SBK Maximalt 300 meters gångavstånd till busshåll- Kontinuerligt SBK, TF, plats bör eftersträvas inom tätorten. LLT Resursbehov När Ansvar Fördjupad utredning kring hur kollektivtrafiken upplevs på stadsdelsnivå. Framtagande av trafikstrategi/plan för centrum innefattande gångtrafik, cykeltrafik, kollektivtrafik, biltrafik och varutransporter Utredning kring effekterna av bussgata genom Hertsön längs dagens gång- och cykelväg. 250 000 kronor för konsultstöd 700 000 kronor för konsultstöd 300 000 kronor för konsultstöd 2014 SBK 2014-2015 TF 2016 TF Utredning av hur trafiken mellan Luleå och Råneå kan förbättras och effektiviseras. Utredning av direktlinjer till Luleå till och från kringliggande orter. Utredning 2015 LTN Utredning 2014 LTN

LULEÅ KOMMUN Dnr 4 (24) Resursbehov När Ansvar Generell strävan efter 10-minuters turtäthet Ökade kostnader Successivt LLT inom tätorten. på ambitionsnivå Införa gemensamma tidtabellsperioder för Länstrafiken och LLT. 2,5 mkr/år Senast 2018 LLT Utökad kvällstrafik. 1,9 mkr/år 2017 LLT Resursbehov När Ansvar Nya linjer till Kronan och Lulsundsberget. 3 mkr/år 2015 - LLT Nya linjer till Hällbacken. 1,3 mkr/år 2016 - LLT Ny linje till Luleå Science Park. 2,5 mkr/år 2015 - LLT Utökning av närlinjetrafiken med ytterligare en linje. Utredning görs inom befintlig organisation 2014 LLT Resursbehov När Ansvar Riktlinjer för upprustning/förbättringar av hållplatser. 2014 TF Bättre fungerande vänthall i Råneå. 200 000 kronor 2015 TF Förbättra tillgängligheten. Samverkan flera Kontinuerliga Alla parter parter förbättringar Resursbehov När Ansvar Fler ställen att köpa biljetter på enkelt sätt 2014 LLT, LTN Bussprioritering i trafiksignaler även för Länstrafiken 30 000 kronor/buss 2014 LTN

LULEÅ KOMMUN Dnr 5 (24) Resursbehov När Ansvar Samordning med LLT:s trafik Turlisteplanering 2014 LLT, Fritid Biljetthantering ombord Testverksamhet 2014 LLT, Fritid Elektronisk information Utredning 2015 LLT, Fritid Uppsättning av informationsskärmar Utredning 2014 Fritid Förköp av biljetter Utredning 2014 Fritid Högre turtäthet Utvärdering inför Vid nästa Fritid nästa upphandling upphandling Trafik mellan Karlsviks camping och Luleå Utredning Inför nästa Fritid centrum upphandling Resursbehov När Ansvar Mobilitetskontor 2 mkr per år för Bör etableras TF personal och från 2014 - verksamhet 2015 Marknadsför bytesmöjligheter mellan tätorts- och landsbygdstrafik Samordning 2014 LLT, LTN

LULEÅ KOMMUN Dnr 6 (24) I arbetet med vision Luleå 2050 och dess riktningar och program har kollektivtrafiken lyfts fram på flera sätt för att bidra till att Luleås utveckling går i en hållbar riktning. I visionen står Det dagliga livet går att klara utan egen bil. Det är möjligt för alla att ta sig fram kollektivt eller till fots. I de riktningar som antogs 2011 anges bland annat att Luleå kommun ska Agera för att kraftigt öka andelen lokala resor med kollektivtrafik, cykel och till fots. Också i program F, som är en del av kommunens nya översiktsplan, har mål satts upp för kollektivtrafiken. Där sägs bland annat att alternativ till biltrafiken behöver prioriteras, att det ska vara attraktivt att välja att gå, cykla eller åka kollektivt och att målsättningen är att busstrafiken ska fördubbla antalet resande. Det har konstaterats att miljökvalitetsnormen för kväveoxider överskrids i Luleå centrum. Kommunen har därför fått ett åläggande att ta fram ett åtgärdsprogram så att normen klaras. I det sammanhanget kommer kollektivtrafiken att ha mycket stor betydelse. Luleå kommun tecknade i oktober 2011 ett tjänstekoncessionsavtal med Luleå Lokaltrafik AB som sträcker sig över fem plus två plus två år. I avtalet sägs att parternas gemensamma och övergripande mål är att öka antalet resande med kollektivtrafiken inom Luleå tätortsområde. Avtalet utgör en del i det övergripande målet att fördubbla resandet med kollektivtrafik i Sverige till 2020. Till tjänstekoncessionsavtalet är en överenskommelse om samverkan kopplad. Då kommunfullmäktige tog beslut om tjänstekoncessionsavtalet togs också beslut om att uppmana berörda förvaltningar att teckna en överenskommelse om samverkan. Överenskommelsen har tecknats mellan kommunledningsförvaltningen, stadsbyggnadskontoret, tekniska förvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen, fritidsförvaltningen, Luleå Lokaltrafik, Länstrafiken och den Regionala kollektivtrafikmyndigheten. Överenskommelsen används för att formalisera samarbetet mellan samhällsplaneringsansvariga, kollektivtrafikbeställare, trafikföretag och infrastrukturhållare för att säkerställa ett helhetsansvar för målet att ge goda förutsättningar för att skapa en attraktiv kollektivtrafik.

LULEÅ KOMMUN Dnr 7 (24) Syftet med projektet är att i enlighet med ovan nämnd överenskommelse ta fram förslag på aktiviteter och åtgärder som under kommande år ska bidra till en kraftig ökning av kollektivtrafikresandet i Luleå kommun. Målet är att resandet ska fördubblas. Utredningen ska därför också föreslå vilket som bör bli målår för en fördubbling av resandet. Arbetet har bedrivits i en projektgrupp som har bestått av representanter för, Tekniska förvaltningen, Barn- och utbildningsförvaltningen, Socialförvaltningen, Fritidsförvaltningen, Luleå Lokaltrafik, Länstrafiken och den Regionala kollektivtrafikmyndigheten. Ett stort antal inledande förslag har under projektets gång diskuterats och antingen fördjupats eller strukits. Projektgruppen har under arbetet behandlat en mängd olika typer av åtgärder och aktiviteter som antas påverka resandet i positiv riktning. Det finns ingen enstaka åtgärd som ensam väsentligt kan bidra till en fördubbling av det kollektiva resandet. Det krävs ett flertal olika åtgärder, större och mindre, kort- och långsiktiga samt såväl fysiska som beteendepåverkande åtgärder för att resandet ska öka. Det är samtidigt viktigt att vårda de fördelar i systemet som redan finns. Åtgärder som riskerar att försämra kollektivtrafikens attraktivitet för dagens resenärer bör utan mycket goda motiv undvikas. Kollektivtrafiken har, förutom att hålla en god kvalitet där många resande finns, också ett serviceuppdrag. Det är många grupper i samhället som inte har tillgång till bil och därför måste åtgärder också för dessa gruppers möjligheter till resande beaktas. Sådana åtgärder leder oftast inte på kort sikt till kraftiga resandeökningar men kan på längre sikt bidra positivt till hela systemets attraktivitet. Utredningen har riktat in arbetet på åtgärder som direkt påverkar kollektivtrafiken och inte behandlat åtgärder som i första hand påverkar andra transportslag. Arbetet har inriktats på åtgärder som kan genomföras relativt snabbt. Strategiska åtgärder som syftar till förändringar på längre sikt har inte behandlats. Inte heller järnvägstrafik och flygtrafik.

LULEÅ KOMMUN Dnr 8 (24) Projektgruppen har valt att inte behandla åtgärder och aktiviteter som har med priser, rabatter, betalsystem etc. att göra. Taxefrågor hanteras i första hand av den Regionala kollektivtrafikmyndigheten, RKM. De ser under vintern 2013-2014 i samverkan med de fyra nordligaste länen över taxesystemet. Sedan den stora omläggningen av busstrafiken i Luleå tätort 2003 har resandet ökat. Mellan 2006 och 2013 har resandet ökat med 19,1 %. Under samma period har de mest nöjda resenärerna i Sveriges tätorter funnits i Luleå. 2013 hade LLT för tionde året i rad landets nöjdaste kunder i tätortstrafik. Men även Länstrafiken i Norrbotten har Sveriges nöjdaste kunder sedan flera år. Kollektivtrafikbranschen har enats om att samverka för att öka kollektivtrafikens andel av persontransporterna i Sverige. Branschen har enats om visionen Kollektivtrafiken är en självklar del av resandet i ett hållbart samhälle, och tagit fram ett övergripande mål: att kollektivtrafikens marknadsandel ska fördubblas på sikt. Som ett mål på vägen dit ska antalet resor med kollektivtrafik fördubblas till år 2020. Det är rimligt att Luleå kommun väljer att arbeta mot samma mål. En fördubbling av resandet redan till 2020 kan bli svårt men kommunens samlade arbete kring kollektivtrafikfrågor och frågor som påverkar kollektivtrafiken bör syfta mot en fördubbling till 2020 jämfört med 2006. Tabellen visar hur resandeutvecklingen har varit sedan 2006. Sammantaget har busstrafiken utvecklats positivt; + 14,7 %. 2006 2013 Förändring LLT 3 618 070 4 311 000 + 19,2 % LTN 855 469 820 796 4,1 % Tågtrafik 445 000 * *** Skärgårdstrafik 16.178 ** 21.326 + 31,8 % * Antal resande 2001 (En mycket osäker siffra) ** Resandet 2008 *** Uppgift går inte att få från de olika tågoperatörerna

LULEÅ KOMMUN Dnr 9 (24) Nedan presenteras de förslag på riktlinjer samt åtgärder för att öka kollektivtrafikresandet som tagits fram i projektet. Förslagen har grupperats utifrån åtgärdskategori. Att det ska vara möjligt att året runt pendla från bostaden till skola och arbete med kollektivtrafik bör vara ambitionen för alla förbättringar av systemet. Inom tätorten Luleå är det oftast möjligt att arbetspendla med buss för de som inte har mycket udda arbetstider. På helger finns dock vissa brister. På landsbygden är det idag inte möjligt att arbetspendla från alla byar då många busslinjer bara trafikeras under skolterminerna. Att samordna alla samhällsbetalda resor innebär att det blir enklare och tydligare för kunden. Även om det kanske bara ger en marginell ökning av resandet, åtminstone initialt, så skapas en bättre service på landsbygden. Det vill säga går det ett fordon som samhället betalar så kan alla, även om betalningen sker på olika sätt, åka med det fordonet. Idag säger lagstiftningen att om transporten är upphandlad som skolskjuts så får inte vem som helst åka med. Detta skulle dock kunna lösas så att även om det främsta motivet till en busslinje är Barn- och utbildningsförvaltningens behov av skolskjuts så upphandlas den inom ramen för kommunens övriga kollektivtrafik. Gör man så får gemene man åka med skolbussen vilket inte går om skolan själv upphandlar transporten. En förutsättning är också att den Regionala kollektivtrafikmyndigheten tar in den nya linjen i sitt trafikförsörjningsprogram och fattar beslut om Trafikplikt på linjen.

LULEÅ KOMMUN Dnr 10 (24) För att genomföra detta i Luleå krävs att: Barn och utbildningsförvaltningen, BUF,, SBK, och den regionala kollektivtrafikmyndigheten, RKM; är överens om att då behov av skolbusslinjer finns ska de utgöra trafikplikt. BUF överför ekonomiska resurser till SBK motsvarande den kostnad BUF haft för skolskjuts i aktuellt område. Överlåtelse kan gälla för områdets framtida skolskjuts så länge som respektive upphandling gäller. SBK låter Länstrafiken i Norrbotten AB, LTN, upphandla linjen. Potentialen för ökat kollektivt resande är svår att bedöma men är troligen inte så stor. Det ger dock en positiv bild av kollektivtrafiksystemet vilket kan ha en positiv inverkan på kollektivresandet i stort och på längre sikt. Åtgärden innebär inga extra kostnader utan endast omfördelningar inom befintliga budgetramar. Avståndet till en busshållplats bedöms ha stor inverkan på människors benägenhet att välja att åka buss. Det är dock inte bara avståndet i sig som är viktigt utan även hur gångvägen är utformad. Den ska kännas trygg, vara upplyst, gen och inte alltför kuperad. Den ska även vara upplevelserik och vacker för att göra det attraktivare att gå till bussen. Yngre på väg till jobbet, och de som åker buss sällan, värderar en längre gångtid mer negativt än vaneresenärer som åker buss oftare till jobbet. De som reser långt är mer benägna att gå en längre sträcka till hållplatsen än de som gör en kortare resa. Resenärer är generellt mer benägna att gå en längre sträcka till hållplatsen om trafiken där är regelbunden och tät. En studie med bilister visar att gångavståndet till hållplatsen ska vara måttligt, maximalt 300 meter, för att attrahera bilister. I Luleå har 95 % av befolkningen i Luleå tätort närmare än 300 meter till en busshållplats. På landsbygden är det betydligt färre men ändå 24 %. Detta säger dock inget om vilka möjligheter den enskilde har att nyttja bussen då antalet turer från respektive hållplats kan variera kraftigt. Det visar dock att det är möjligt att planera samhället och busslinjedragningarna så att de flesta har ett relativt kort avstånd till sin närmsta busshållplats.

LULEÅ KOMMUN Dnr 11 (24) En nackdel med många busshållplatser längs en linje är att turlistorna måste anpassas så att de tar hänsyn till påstigande även på hållplatser som har ett mycket lågt antal på- eller avstigande. Detta innebär att restider, särskilt från ytterområden, blir längre än vad de behöver vara om man har färre hållplatser. För att ge goda förutsättningar för ett ökat resande inom tätorten bör dock ett planeringsmål vara att nya områden inte ska få sämre standard än vad de allra flesta har i tätorten idag, det vill säga inte mer än 300 meters gångavstånd till närmsta busshållplats. Detta måste beaktas då nya områden planeras och även gälla gångavståndet mellan busshållplats och arbetsplatsen. I de fall det inte är möjligt med ett avstånd på högst 300 meter eller där hållplatsen har en samlande funktion i ett område ska cykelparkering byggas i anslutning till hållplatsen. Flera kommuner har gjort fördjupade utredningar kring hur kollektivtrafiken upplevs och används på stadsdelsnivå. I Luleå har vi en god kunskap om resenärernas åsikter om kollektivtrafiken på övergripande nivå tack vare vårt deltagande i kollektivtrafikbarometern. Dock inte på stadsdelsnivå. För att i framtiden kunna göra insatser där de kan ge störst effekt behöver vi få mer kunskap om i vilka stadsdelar och byar det finns god potential till ett ökat resande och var kollektivtrafiken upplevs bra respektive dålig. En sådan fördjupad utredning med stöd av konsult bedöms kosta cirka 250 000 kronor. Luleå centrum är beläget på en halvö vilket innebär att det finns ett begränsat antal vägar till och från centrum för trafiken. Miljökvalitetsnormerna för kväveoxid har som tidigare nämnts överskridits i centrum vilket till stor del beror på trafiken. Samtidigt pågår det byggnationer i centrum som kan komma att påverka trafiken och dess rörelsemönster genom centrum.

LULEÅ KOMMUN Dnr 12 (24) En djupare utredning av trafiken i centrum behövs för att ge svar på frågor om hur trafiken kan minskas utan att kollektivtrafiken begränsas. Var kan det vara möjligt att prioritera busstrafiken med busskörfält eller bussgator? En sådan utredning bedöms kräva visst konsultstöd och beräknas kosta cirka 700 000 kronor. En bussgata centralt genom hela Hertsön skulle innebära en mycket attraktiv sträckning för alla resenärer till och från Hertsön. Den skulle också ge en mycket effektiv trafikering som innebär att ekonomiska resurser frigörs. Dessa kan läggas på än bättre trafik till Hertsön eller någon annanstans där behov finns. När Hertsön byggdes på 70-talet var de första tankarna att bussen skulle gå centralt genom området men det blev inte så. Sedan dess har frågan väckts ett flertal gånger men inte utretts noggrannare. Fördelarna är stora för kollektivtrafiken men det finns också risk för att en central bussgata, åtminstone i ett inledningsskede, skulle upplevas otrygg och störande av de boende. Fördelarna med att skapa ett så attraktivt kollektivtrafiksystem som möjligt gör dock att Tekniska förvaltningen bör få i uppdrag att utreda

LULEÅ KOMMUN Dnr 13 (24) möjligheterna för detta. En sådan utredning bedöms kräva konsultstöd och kommer att kosta 200 000 300 000 kronor. Den bör kunna genomföras under 2016. Det finns starka önskemål om att kunna arbetspendla till Råneå. Det kräver ytterligare någon tur från Luleå till Råneå på morgonen. Det behövs också fler kvällsbussar samtidigt som många turer idag kräver förstärkningstrafik. Efterfrågan är stor och en utökning bör ske. Önskemålen från Råneå avser också pendlingsmöjlighet för dem som jobbar affärstider inne i Luleå. Dvs. tur till Luleå cirka 08:00 och från Luleå cirka 18:30. Utökningar i linjetrafiken går att göra inom befintligt avtal på stomlinjetrafiken men dialog krävs med Landstinget som äger det ekonomiska och politiska ansvaret för stomlinjetrafiken. Ett annat alternativ är att förtäta trafiken mellan Råneå och Luleå, vilket gjorts till viss del i den pågående upphandlingen av de lokala linjerna i Råneå älvdal. Förslaget kräver en utredning för att samordna den Landstingsfinansierade och kommunfinansierade trafiken på ett effektivt och för resenären attraktivt sätt. Denna bör ta hänsyn till de förändringar i trafikutbudet som görs i pågående upphandling och genomföras under 2015. Enligt Kollektivtrafikbarometern har Norrbotten Sveriges mest nöjda kollektivtrafikresenärer. Enligt undersökningen är den främsta anledningen till att norrbottningen väljer åka kollektivt att man tycker att det är prisvärt och tryggt, att fordonen är bekväma och att förarna ger ett trevligt bemötande. De lägsta betygen i undersökningen fås på punkter som rör turutbud och linjesträckning. Att bussen går mer direkt och att det erbjuds fler avgångstider är faktorer som efterfrågas av Norrbottningarna och som skulle kunna vara ett bidrag till ett fördubblat resande. -Inpendlingen till Luleå från de övriga kommunerna i fyrkanten är omfattande. Älvsbyns kommun subventionerar busskorten för de pendlare som är skrivna i kommunen. Ett önskemål från Älvsbypendlarna är att fler bussar borde gå direkt till Luleå och inte via Klöverträsk. Tidsvinsten vid en direktförbindelse skulle vara cirka 7 minuter. Här krävs en bättre studie på hur Klöverträsk i så fall kan kompletteras med annan linjetrafik.

LULEÅ KOMMUN Dnr 14 (24) Det kommer också kontinuerligt önskemål från Antnäs/Alviksområdet om direktförbindelser mot Luleå. I dag har linjetrafiken en stark anpassning till skolornas start- och sluttider och linjesträckningarna går till största delen över Måttsund och Kallax. Direktförbindelsen skulle kunna ge 7-12 minuters tidsvinst. Den största inpendlingen till Luleå står Bodenresenärerna för. Direktbuss från Boden och Sävast är ett önskemål från många arbetsoch studiependlare. Samtliga linjer mellan Boden och Luleå angör Sunderby Sjukhus, som är en stor målpunkt i kommunen. Här efterfrågas en linjesträckning som går direkt förbi sjukhuset, vilket skulle kunna ge en tidsvinst på cirka 7 minuter. Landstinget har det politiska och ekonomiska ansvaret över den kommungränsöverskridande trafiken och bör därmed involveras i den här frågan. Länstrafiken planerar att göra en analys av och en kostnadsberäkning för de ovannämnda direktbussförslagen. Men även en utökning av direktbusstrafiken från Kalix och Piteå bör utredas. Hög turtäthet är viktigt för kollektivtrafiksystemets samlade attraktivitet. Erfarenheter från Umeå visar att hög turtäthet har större betydelse för resenärernas transportval än resans totala tidsåtgång. Det betyder att det finns ett stort värde i att inte behöva bekymra sig om en tidtabell utan istället veta att går man till busshållplatsen så blir det aldrig lång väntetid. Därför bör en ökad turtäthet till 10-minuterstrafik generellt eftersträvas i Luleå. Denna bör införas successivt både över dygnet och över året. LLT har idag fyra tidtabellsperioder. En ändring till att endast ha två tidtabellsperioder för tätortstrafiken, precis som Länstrafiken, innebär en förenkling för resenärerna då det då blir gemensamma perioder med Länstrafiken. Det skulle också öka turtätheten i tätorten under de perioder som nu täcks av vår- respektive hösttidtabellen, två månader på våren och två månader på hösten. Att göra denna utökning i dagens tätortstrafik skulle medför en kostnad på cirka 2,5 miljoner kronor per år. Förslaget bör kunna tas med i kommunens budget senast för 2018.

LULEÅ KOMMUN Dnr 15 (24) Efterfrågan på senare turer på kvällarna finns från människor som varit på konsert, bio eller annat inne i centrum. Sista bussen ut till stadsdelarna går sedan vintern 2013/2014 klockan 23.15. När LLT tog över flygbusstrafiken hösten 2013 är sista avgång från Luleå flygplats klockan 00.15 och den är inne i centrum 00.30. Att införa sena kvällsavgångar från Smedjegatan klockan 23.45 och 00.30 för stomlinjerna samt linjerna 6, 7 och 9 innebär att resenärer från flygplatsen kan göra övergång och ta sig till alla större stadsdelar även då de kommer med dagens sista flyg. Det är god service att erbjuda möjligheten att ta bussen hem från sena aktiviteter samtidigt som även de som jobbar sent får möjlighet att nyttja bussen för att ta sig hem från jobbet. Attraktiviteten för kollektivtrafiken blir bättre då man också så pass sent på dygnet kan ta sig till Luleås olika stadsdelar. Förslaget medför en kostnad på cirka 1,9 mkr per år och bör efter utvärdering av de trafikförändringar som skett hösten 2013 kunna tas med i kommunens budget för 2017. Luleå växer och befintliga stadsdelar och arbetsområden utvecklas och nya kommer till. Detta leder också till att kollektivtrafiksystemet måste byggas ut för att ge resmöjligheter för nya Luleåbor och till nya resmål. Det är viktigt att kollektivtrafik beaktas redan i planeringens tidiga skeden och genom hela processen till byggande. Att inrätta helt nya busslinjer med någorlunda turtäthet är ofta relativt kostsamt. Samtidigt är det en åtgärd som märks och kan få stort genomslag. Nedanstående förslag kan genomföras var för sig men det är troligt att vinster kan göras om flera förändringar genomförs i form av paket. Sådana innebär att nyttjandet av bussparken kan bli bättre samtidigt som positiva effekter kan uppnås om också befintliga linjer får justeringar inom ramen för paketet. Inom ramen för detta projekt har dock inte paket av åtgärder analyserats utan detta får ske i samverkan inför varje planerad förändring. Den nya stadsdelen Kronan kommer inom några år att ha betydligt fler invånare än nu. Kronan kommer fullt utbyggd att bli en av Luleås

LULEÅ KOMMUN Dnr 16 (24) större stadsdelar och då krävs kollektivtrafik av relativt hög standard vilket innebär maximalt 300 meters gångavstånd från bostäder och arbetsplatser till busshållplatser samt 10-minuters turtäthet åtminstone morgon och eftermiddag. På relativt kort sikt kommer Lulsundsberget att vara bebott av kanske upp mot 1 000 invånare vilket innebär att en busslinje bör inrättas upp på berget. Under tiden det pågår byggande av nya hus på Lulsundsberget är det dock inte möjligt att ordna vändmöjlighet för bussar. Inom några år bör alltså kollektivtrafiken upp till Kronan och Lulsundsberget förbättras. Ett par nya linjer samt tätare trafik blir nödvändigt. Den årliga kostnaden för trafiken blir cirka 4 miljoner kronor. Det innebär en merkostnad på 3 miljoner kronor jämfört med vad trafiken till Kronan kostar idag. Detta bör tas med i kommunens budgetarbete senast för 2017 så att det finns god kollektivtrafik när de första boende på Kronandalen kan flytta in. Lulsundsberget och Östra Kronan föreslås få ökad turtäthet från 2015. Detta kan inrymmas i den bedömda kostnaden för hela Kronan som anges ovan. Stadsdelen Hällbacken är ett område som inom de närmaste åren kommer att växa. De första åren kan kollektivtrafikbehovet tillgodoses med Länstrafikens linje från centrum till Bensbyn och Brändön. Sedan bör Hällbacken tas in i tätortstrafiknätet. En förlängning av den nya linje 14, Centrum - Klintbacken Porsön, är huvudförslaget. På sikt bör Hällbacken också få kollektivtrafikförbindelse med Björkskatan men denna lösning är beroende av de utredningar om broförbindelse över fjärden som Tekniska förvaltningen arbetar med. Kostnaden för att förlänga linje 14 från Porsön till Hällbacken blir cirka 1,3 miljoner kronor för en turtäthet under högtrafik på 30 minuter och under övrig tid timmestrafik. Detta bör tas med i kommunens budgetarbete senast för 2016. Området kring Luleå Science Park utvecklas och får alltfler arbetsplatser. Delar av området har idag för långt till busshållplats för att det ska anses som god standard. Möjligheterna att dra om befintliga linjer till Porsöområdet utan att försämra för dagens resenärer är dåliga. Därför bör en ny linje inrättas som försörjer de nya arbetsplatserna med buss-

LULEÅ KOMMUN Dnr 17 (24) trafik av god standard. LLT bör få i uppdrag att ta fram förslag på en ny busslinje så att detta kan tas in i budgetarbetet för 2015. I dag finns en närlinje som trafikerar centrumhalvön, Bergviken och Kallkällan med hållplatser placerade där många äldre bor och har målpunkter; serviceinrättningar, affärer och äldreboenden. Närlinjen har utvecklats i samarbete mellan socialförvaltningen och LLT för att få bästa resultat på linjedragningen. Närlinjen startade med försök våren 2005 och är nu permanentad. Socialförvaltningen är medfinansiär till närlinjen. För varje färdtjänstkund som reser med närlinjen debiterar LLT socialförvaltningen 20 kronor per resa. Socialförvaltningens kostnader för färdtjänst minskar för varje färdtjänstkund som kan resa med närlinjen istället för med taxi. Under 2012 reste 4 056 färdtjänstkunder med närlinjen till en kostnad för socialförvaltningen av 76 401 kronor. Om dessa kunder istället hade rest med färdtjänsttaxi till en snittkostnad per resa på 102 kronor skulle det ha kostat 414 000 kronor. Socialförvaltningen sparade därmed 338 229 kronor genom att färdtjänstkunder reste med närlinjen. Att utveckla närlinjer är både kostnadseffektivt och miljövänligt. Därför föreslår arbetsgruppen att LLT som projektansvarig i samverkan med Socialförvaltningen under 2014 utreder och lämnar ett eventuellt förslag på ytterligare en närlinje från centrum till Lövskatan, Örnäsets centrum, Örnäsets vårdcentral och Burströmska gärdan. Att hållplatsen upplevs som otrygg eller obehaglig ska inte vara en anledning till att välja bort kollektivtrafiken. Därför är det viktigt att jobba med frågor som rör upprustning och underhåll av hållplatserna. Det gäller både själva väderskyddet, planteringar i närheten av hållplatsen, gångvägen dit och städningen av hållplasten. Avgörande för om en hållplats ska vara utrustad med väderskydd eller inte är antal påstigande resenärer. Även vilken typ av väderskydd som finns på en hållplats bör avgöras utifrån antal resenärer. För närvarande pågår ett samarbete mellan Tekniska förvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen i syfte att se över hållplatser på landsbygden ur ett trafiksäkerhetsperspektiv.

LULEÅ KOMMUN Dnr 18 (24) Tekniska förvaltningen planerar att tillsammans med SBK, LLT och Länstrafiken under 2014 arbeta fram riktlinjer för hållplatser längs det kommunala vägnätet vad gäller utrustning och underhåll. Särskilt viktigt är det att se över utbyggnadsmöjligheter och utformning av omstigningshållplatsen på Smedjegatan. Busstationen i Råneå är obevakad och har ofta utsatts för skadegörelse. Periodvis har den hållits stängd på grund av vandalism. Stationen känns inte trygg, fräsch och välkomnande för resenärerna. Tekniska förvaltningen bör få i uppdrag att i ett särskilt projekt lösa frågan om hur busstationen i Råneå ska se ut och hur den ska fungera på sikt. På kort sikt föreslås att vänthallen stängs och ersätts med vanliga väntkurar till en kostnad av cirka 200 000 kronor. En god tillgänglighet för alla är mycket viktigt för att kollektivtrafiken ska vara attraktiv. Detta gäller både vägar till och från hållplatser, hållplatserna och bussarna. Alla parter ska driva arbetet mot förbättrad tillgänglighet vidare på olika sätt. Tekniska förvaltningen arbetar kontinuerligt med att tillgänglighetsanpassa befintliga hållplatser längs det kommunala vägnätet. Nya hållplatser byggs tillgänglighetsanpassade. Hållplatserna höjs upp, får taktila plattor och bänkarna förses med armstöd. Även hållplatser för avstigande tillgänglighetsanpassas. Alla bussar bör på sikt få audiovisuella hållplatsutrop. Tätortstrafiken i Luleå har redan sådana. På Luleå busstation finns idag bussvärdar som hjälper resenärerna inför resan. Bussvärdar bör i framtiden även under vissa tider finnas på lokaltrafikens huvudhållplats, Smedjegatan. Att det är enkelt att köpa biljetter och ladda busskort är en förutsättning för att nå nya resenärer. För restiden är det bra om så många resenärer som möjligt har köpt sin biljett innan de kliver ombord på bussen.

LULEÅ KOMMUN Dnr 19 (24) Att ha många möjliga försäljningsställen, kiosker, butiker, automater etc., där det tydligt framgår att biljetter till kollektivtrafiken går att köpa gör att fler nya resenärer kan upptäcka möjligheten att åka kollektivt. Att tydligt visa var biljetter kan köpas är också viktigt för turister. Att ladda LLT:s reskassekort på Internet är möjligt sedan början av 2014. Ett arbete pågår för att detta så småningom även ska kunna ske på landsbygdslinjerna när det gäller skolkorten. Arbete pågår också med att utveckla och ta i bruk automater för biljettköp. Första steget är enkelbiljetter på papper och eventuellt förladdade busskort. På sikt, när leverantören har en lösning klar, är tanken att det ska gå att ladda busskort direkt i automater med betalning från bankkortet. Automaterna kan även innehålla andra produkter som exempelvis parkering och mobilladdning. Även skärgårdstrafikens biljetter kan gå att sälja i automater. En testmaskin finns uppställd hos LLT för att se hur det kan komma att se ut. LLT har en plan på tänkta utställningsplatser för automaterna som går att placera både utom- och inomhus. LLT och RKM/Länstrafiken bör under 2014 påskynda arbetet med att få fler försäljningsställen samt tydligt marknadsföra var biljetter kan köpas. Tätortstrafiken är idag prioriterad i trafiksignaler. Det ger en positiv bild av kollektivtrafiken då bussarna inte behöver stå och vänta vid rött ljus några längre tider. Bussprioritering i trafiksignaler är intressant också för Länstrafiken på ett antal långväga stomlinjer samt på sträckan Luleå Boden som är viktiga ur arbetspendlingshänseende. Tidsvinsterna bör vara marginella men enkla medel som kan ge ett bidrag till kollektivtrafikens attraktivitet bör användas. Därför bör LTN satsa de cirka 30 000 kronor per buss det kostar för, till en början, linjerna mellan Boden och Luleå. Enligt den nya kollektivtrafiklagen räknas viss skärgårdstrafik som kollektivtrafik sedan den 1 augusti 2012. I första hand avses sådan trafik som utgör arbetspendlingsmöjlighet för fast boende men även viss

LULEÅ KOMMUN Dnr 20 (24) turisttrafik kan rubriceras som kollektivtrafik. I Luleå skärgård förekommer idag trafik som kan vara svår att kategorisera som antingen det ena eller det andra. Kommunen bör därför vid planeringen av framtida trafik ta hänsyn till den nya lagens intentioner. Skärgårdstrafiken bör ses som en del av kommunens samlade kollektivtrafik. Möjligheterna till arbetspendling med skärgårdsbåtarna bör stärkas. Både vad gäller kommande års turlisteplanering som marknadsföring. Samverkan med LLT bör eftersträvas vilket bland annat bör innebära att skärgårdsbåtarnas avgångstider anpassas till LLT:s stomlinjers ankomster och avgångar från Smedjegatan. Detta bör LLT och Fritidsförvaltningen samordna till sommarturlistorna 2014. Ett test av en bärbar biljettmaskin ombord på båtarna planeras under sommaren 2014 tillsammans av Fritidsförvaltningen och LLT. Testet kan genomföras när LLT har fått programmet från leverantören. Skärgårdstrafiken bör synliggöras i LLT:s app. För att skärgårdstrafiken ska finnas tillgänglig för appar och realtidsinformation krävs det att trafiken finns i trafikplaneringssystemet Rebus. LLT har Rebus idag och kan administrera skärgårdstrafiken mot en överenskommen avgift för arbetstid, service och underhåll. Fritidsförvaltningen och LLT bör ta fram ett förslag på hur detta kan genomföras och hur det kan finansieras. Elektroniska informationsskärmar (ev. realtidsvisning) för skärgårdsbåtarna bör finnas i första hand i de hamnar där el finns framdraget. Det är idag Södra Hamnplan, Klubbviken, Junkön och Hindersön. Skärmarna ska också kunna visa information om inställda turer etc. På sikt även realtidsvisning om när respektive båt är att vänta. Fritidsförvaltningen bör kunna utreda förutsättningarna för detta under 2014.

LULEÅ KOMMUN Dnr 21 (24) Ett mål måste vara att det ska finnas en samordning av biljetter mellan olika transportslag, betalsystem och mellan olika entreprenörer. Biljetter för hela resor bör också kunna köpas innan resan. Förköp av båtbiljetter bör exempelvis kunna köpas i en biljettautomat på Södra Hamnplan eller i LLT:s planerade automater. Fritidsförvaltningen bör kunna utreda förutsättningarna för detta under 2014. Precis som för övrig kollektivtrafik har turtätheten stor betydelse för trafikens samlade attraktivitet. På sikt bör kommunen eftersträva en ökad turtäthet i skärgården framför att angöra fler hamnar. Det kan innebära att kommunen upphandlar ytterligare en båt så det exempelvis blir både "medsols- och motsolsturer" i skärgården. Det innebär också att förutsättningarna för näringsidkare på öarna förbättras genom att de då kan få överdagen-besökare genom att turlistorna anpassas så att man kan åka ut över dagen alla dagar i veckan. Båtturer mellan centrum och Karlsviks camping bör inrättas permanent under sommartid. Inför nästa upphandling bör det utredas hur sådan trafik kan utformas. Konkreta förbättringar och utökningar av kollektivtrafiken måste stödjas av god information och marknadsföring. Om inte de olika resmöjligheter som finns görs kända och trafikens kvalitéer inte lyfts fram kommer inte resandet att öka. En av de största drivkrafterna för att välja att resa kollektivt är faktorn relevans, det vill säga användbarheten. Avgångstid, linjesträckning och enkelhet är genomgående de tre parametrar som driver relevansen och de i sin tur resefrekvensen. Förutom relevans är kunskap och produktfördelar mest betydelsefullt för att öka resandet. Det är viktigt ha en marknadskommunikation som beskriver relevansen gentemot kunden. Vi måste bli bättre på att beskriva hur resenären kan använda tjänsten, att det finns ett bra utbud som kan konkurrera med bilen och att det finns förbindelser som passar resenärens behov.

LULEÅ KOMMUN Dnr 22 (24) Marknadsföringen måste också vara kunskapsuppbyggande så att resenären vet hur man ska använda tjänsten. Kunden måste få kunskap om linjesträckning, avgångstider med mera. Denna kunskap måste upplevas enkel och tydlig. Både LLT och Länstrafiken har satsat på marknadsföring men vi måste hela tiden överväga hur den kan vässas för att bidra till ett ökat resande. Mobility management innebär mjuka åtgärder som syftar till att påverka resan innan den börjat. Genom olika projekt påverkas invånare och företag verksamma i Luleå att välja hållbara transportmedel för sina resor. Detta är inte minst viktigt för att ge förutsättningar för minskade utsläpp av föroreningar i Luleå centrum där miljökvalitetsnormen för kväveoxider har överskridits. Erfarenheter från andra kommuner har visat att påverkansprojekt är ett viktigt komplement till fysiska åtgärder i arbetet med att minska bilresandet. Mobilitetskontoret bör bestå av två heltidsanställda personer och ingå i Tekniska förvaltningens organisation. De kan med fördel ha sitt kontor i Luleå centrum för att skapa närhet till medborgarna, till exempel tillsammans med LLT info. Ett samarbete med övriga förvaltningar och externa organisationer är viktigt. Kostnaden för personal och verksamhet uppskattas till 2 000 000 kronor per år. Ett mobilitetskontor bör inrättas och etableras från 2014 2015. De hållplatser som idag trafikeras av både tätortstrafiken och landsbygdstrafiken måste på ett tydligare sätt lyftas fram som möjliga bytespunkter. Framförallt skulle ett tydliggörande av möjliga bytespunkter göra det enklare och attraktivare för landsbygdsbor att ta bussen till olika målpunkter i tätorten. På hållplatserna bör det också tydligt framgå vilka bytesmöjligheter som finns. Byteshållplatserna bör också skyltas med en särskild symbol.

LULEÅ KOMMUN Dnr 24 (24) En linje på centrumhalvön mellan Hälsans Hus Smedjegatan Loet - Järnvägsstationen ger framförallt en tryggare förbindelsemöjlighet mellan Hälsans hus och bussomstigningshållplatsen på Smedjegatan under sen eftermiddag och kväll. Linjen är också ett första steg för behovet av en tvärlinje i centrum som blir aktuell i framtiden då ett resecentrum byggs vid järnvägen. Under hösten 2013 och ett år framåt kommer försök att göras med anropsstyrda busslinjer. Dels i Vitådalen ner till Råneå och Niemisel Råneå. Dels från Lövskär till Hertsön. En utvärdering hösten 2014 får sedan utvisa om försöken ska permanentas.

Anders Bylund Avdelningen för strategisk planering Luleå kommun 2014