Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern

Transkript

1 Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern

2

3 Kollektivtrafiken är viktig för medborgarna Kollektivtrafikbarometern är viktig för branschen 83 procent av befolkningen reste med den samhällsfinansierade kollektivtrafiken under året, 15 procent av dessa var renodlade kollektivtrafikresenärer. För att nå samhällets mål kring miljö, tillgänglighet och skapa behöver kollektivtrafikens relevans och produktfördelar öka för de som växlar mellan att åka bil och kollektivt. Linjedragningar, turtäthet och konkurrenskraftiga restider är där viktiga element. Om kollektivtrafiken inte skulle finnas skulle kommuner ha merkostnader på långt över en miljard årligen för drift och utbyggnad av vägar och parkeringsplatser. 1 Undersökningsresultaten från Kollektivtrafikbarometern används löpande över året hos våra medlemmar för att följa upp bland annat nöjdhet, leverantörer och regionalt satta mål. 78 procent av medborgarna tycker det är viktigt att de bidrag till en bättre miljö när de åker kollektivt, därför är det glädjande att se att kollektivtrafikens koldioxidutsläpp minskats med 75 procent sedan Undersökningen har under året också legat som grund för statlig utredning och analys hos bland annat Transportstyrelsen, Trafikanalys och Myndigheten för Delaktighet. Under året har även en doktorsavhandling på KTH färdigställts som delvis baserar sig på Kollektivtrafikbarometern färdigställts. Trevlig läsning! Mattias Andersson Projektledare Svensk Kollektivtrafik mattias.andersson@svenskkollektivtrafik.se Kollektivtrafikens nytta för kommunerna, landstingen och regionerna 2018, Svensk Kollektivtrafik, s Kollektivtrafikens bidrag till transportsektorns klimatmål 2018, Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik, s 6 Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern Sida 2 av 48

4 Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern Sida 3 av 48

5 Innehållsförteckning Kollektivtrafikbarometern Övergripande resultat... 7 Drivkrafter Resvanor Attityder Komma fram i tid och kollektivtrafikens tillförlitlighet Bilaga A: Definitioner Bilaga B: Metod Bilaga C: Fakta om respondenterna Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern Sida 4 av 48

6 Kollektivtrafikbarometern 2018 Stadsbuss 51% Kollektivtrafik 31% Spårvagn/ Tunnelbana 35% Marknadsandelen för kollektivtrafik är 31 procent Kollektivtrafikens marknadsandel beräknas som andelen resor med kollektiva färdmedel bland samtliga resor med motordrivna fordon. Det vanligaste färdmedlet inom kollektivtrafik är stadsbuss följ av spårvagn/tunnelbana. Stadsbuss står för drygt hälften av alla kollektivtrafikresor i Sverige medan spårvagn/tunnelbana står för en tredjedel av resorna. Mer än hälften av befolkningen i Sverige reser regelbundet med kollektivtrafik Andelen som regelbundet reste med kollektivtrafik under 2018, det vill säga minst någon gång i månaden, uppgår till 53 procent. Kvinnor reser oftare med kollektivtrafik än vad män gör. Majoriteten nöjda med sin senaste kollektivresa 79 procent av de som reser med kollektivtrafik minst någon gång i månaden är nöjda med sin senaste resa de gjort med kollektivtrafikbolaget i sin region. Nöjdheten med den senaste resan tenderar att öka med stigande ålder. Högst andel som är nöjda med sin senaste resa, 89 procent, finns i åldersgruppen år, medan lägst andel nöjda, 72 procent, finns i åldersgruppen år. 10% 12% 79% Nöjd Varken eller Missnöjd Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern Sida 5 av 48

7 Tre av fem kunder är positivt inställda till varumärket kollektivtrafik 59% NKI Den övergripande nöjdheten, NKI, uppgår för 2018 till 59 procent. I Kollektivtrafikbarometern definieras NKI Nöjd Kund Index som andelen kunder som sammanfattningsvis är nöjda med RKM/länstrafiken i sin region, vilket avser dem som gett betyg 4 eller 5 på en femgradig skala. Marginell skillnad mellan ambassadörer och skeptiker 33 procent av kunderna under 2018 kan i hög utsträckning tänka sig att rekommendera sina vänner och bekanta att åka med RKM/länstrafiken, och klassas som ambassadörer. Andelen kunder som klassas som skeptiker, det vill säga de som inte kan tänka sig att rekommendera, uppgår till 34 procent, vilket medför ett negativt NPS på -1%. -1% NPS Resefrekvensen drivs till största del av kunskap, relevans och produktfördel Resandet med kollektiva färdmedel drivs i högst grad av tre faktorer: Kunskap, Relevans och Produktfördel. Samtliga faktorer påverkar i hög grad resefrekvensen med bolaget, men Relevans är den faktor som har högst påverkan. Kunskap Relevans Resefrekvens Produktfördel Fakta om undersökningen Kollektivtrafikbarometern är en nationell kvalitets-, attityd-, och resvaneundersökning för branschen. Syftet är att löpande följa och påverka utvecklingen i attityder samt kollektivtrafikens marknadsandel. Svensk Kollektivtrafik ansvarar för undersökningen på uppdrag av dess medlemmar (regionala kollektivtrafikmyndigheter och länstrafikbolag). Målgruppen för undersökningen är svenska allmänheten mellan 15 och 85 år, både de som reser med kollektivtrafiken och de som inte gör det. Datainsamlingen sker löpande under hela året. Den sker via en mixad insamlingsmetod med postal inbjudan till webbenkät, påminnelser via sms samt efterföljande telefonintervjuer. Under 2018 deltog 22 organisationer i undersökningen, vilket motsvarar hela landet förutom Södermanland. Totalt samlades enkätsvar in under 2018, varav är svar från kunder. Till kunder räknas de som reser med den samhällsorganiserade kollektivtrafiken minst en gång per månad. Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern Sida 6 av 48

8 Övergripande resultat Övergripande resultat Nyckelresultat En något högre andel kunder är nöjda med sin senaste resa med kollektivtrafikbolaget jämfört med tidigare, andelen har ökat från 76 procent för 2017 till 79 procent för Andelen nöjda ökar med stigande ålder och är allra högst bland personer i åldern år. Nöjd Kund Index för kollektivtrafikbolagens kunder har ökat marginellt, från 58 procent för 2017 till 59 procent för Lojalitetsmåttet NPS för kunder har ökat från -4% till -1% mellan 2017 och 2018 (dvs. andelen som skulle rekommendera bolaget till andra, minus andelen som inte skulle det). Kollektivtrafikens genomsnittliga marknadsandel uppgår till 31 procent (dvs. andelen resor med kollektiva färdmedel bland samtliga resor med motordrivna fordon). Uppåtgående trend för allmänhetens sammanfattande betyg Nöjd Kund Index (NKI) definieras i denna undersökning som andelen personer som sammanfattningsvis är nöjda med kollektivtrafikbolaget i sin region. Med kund avses respondenter som anger att de reser med kollektivtrafikbolaget minst en gång varje månad. Med nöjda avses de som har gett betyget 4 eller 5 på svarskalan 1-5. NKI uppgår för 2018 till 53 procent bland allmänheten och 59 procent bland kunderna. Resultatet för allmänheten har ökat något och följer en stigande trend sedan 2016 (49 procent 2016, 51 procent 2017). För kunderna har resultatet stigit marginellt sedan fjolåret (58 procent 2017). Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern Sida 7 av 48

9 Övergripande resultat Allmänheten Kunder 100% 80% 63% 59% 61% 61% 62% 63% 62% 58% 59% 60% 40% 53% 50% 51% 50% 52% 52% 49% 51% 53% 20% 0% Figur 1, NKI - Hur nöjd är du sammanfattningsvis med bolaget? NKI bland kunderna tenderar att öka med stigande ålder. Andel nöjda kunder är högst, 77 procent, i åldersgruppen år och lägst, 51 procent, i åldersgruppen år. Det är ingen märkbar skillnad i NKI-resultat mellan män och kvinnor. Däremot syns skillnader mellan kundgrupper med olika resefrekvens med kollektivtrafikbolagen. De kunder som åker oftast, minst fem dagar i veckan, har lägre NKI än de som åker mer sällan. Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern Sida 8 av 48

10 Övergripande resultat Karlstadsbuss Luleå Lokaltrafik (LLT) VL Östgötatrafiken 78% 83% 73% 79% 62% 73% 60% 70% Blekingetrafiken 55% 70% Länstrafiken Kronoberg Länstrafiken Västerbotten 58% 68% 57% 68% Länstrafiken i Jämtlands län 49% 67% X-Trafik Hallandstrafiken Kalmar Länstrafik (KLT) Länstrafiken Örebro Värmlandstrafik Jönköpings Länstrafik Länstrafiken i Norrbotten UL Nationellt snitt 56% 67% 54% 66% 52% 65% 53% 65% 51% 64% 52% 63% 51% 61% 53% 61% 53% 59% Allmänheten Kunder Dalatrafik 43% 58% SL Västtrafik Din Tur Skånetrafiken 55% 58% 51% 57% 42% 53% 47% 53% Kollektivtrafiken Gotland 32% 51% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 2, NKI - Topplista samtliga aktörer Bland kunderna till de olika kollektivtrafikbolagen varierar andelen som sammanfattningsvis är nöjda med bolaget mellan 51 och 83 procent. Förutsättningarna för att bedriva kollektivtrafik och förväntningar hos resenärer varierar i olika delar i landet, vilket inverkar på resultatet. Jämfört med 2017 har resultatet bland kunder ökat för 15 av 22 bolag, minskat för fyra och är oförändrat för tre. Den största förbättringen har skett för Kalmar Länstrafik, vars NKI-resultat har ökat med 15 procentenheter från 2017 till Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern Sida 9 av 48

11 Övergripande resultat Lojaliteten har ökat något Net Promoter Score (NPS) mäter kundlojalitet och är numera ett vanligt förekommande mått i kundundersökningar. NPS bygger på frågan om kundens benägenhet att rekommendera sina vänner och bekanta att åka med bolaget. De som har hög rekommendationsbenägenhet kallas ambassadörer medan de som har låg rekommendationsbenägenhet kallas skeptiker. NPS mäter skillnaden i andelen kunder som klassas som ambassadörer respektive skeptiker. NPS-modellen ger en tydlig bild över hur stor andel ambassadörer respektive skeptiker som bolagen har. Är värdet positivt indikerar det att bolaget har goda möjligheter till ett förbättrat rykte på marknaden framöver, medan det motsatta gäller för ett negativt NPS-värde. Skeptiker Passiv Ambassadör Net Promoter Score (NPS) = Andelen ambassadörer - Andelen skeptiker Figur 3, Skalsteg och modell för beräkning av Net Promoter Score (NPS) Vad som är ett normalt värde för NPS varierar utifrån bransch och konkurrenssituation. Ett genomsnitt av företag inom svenskt näringsliv ligger på ett NPS runt 10-15% utifrån Origo Groups genomförda kundundersökningar de senaste åren. För 2018 är andelen ambassadörer 33 procent och andelen skeptiker 34 procent. Resultatet visar att kollektivtrafiken i Sverige har en något högre andel skeptiker än ambassadörer, vilket resulterar i ett negativt NPS-värde. NPS-värdet för 2018 uppgår till -1%, vilket är ett något högre resultat jämfört med 2017 (-4%). Kunder som klassas som ambassadörer har överlag en mer positiv uppfattning om kollektivtrafikbolaget jämfört med övriga, framför allt vad gäller hur enkelt det är att resa med bolaget, att kunna lita på att komma fram i tid samt möjligheterna att spara tid genom att resa med bolaget. Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern Sida 10 av 48

12 Övergripande resultat Hur troligt är det att du skulle rekommendera dina vänner och bekanta att åka med bolaget? 2018 (2017) 10 Mycket troligt 9 9% 24% Ambassadörer: 33% (32%) % 15% Passiva: 32% (32%) Inte alls troligt 8% 11% 4% 4% 2% 1% 3% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Figur 4, NPS avseende kunder Skeptiker: 34% (36%) NPS: -1% (-4%) Kvinnor har överlag ett något högre NPS än män, 3% jämfört med -5%. Det syns även skillnad mellan åldersgrupper där rekommendationsbenägenheten tenderar att öka med stigande ålder. NPS är högst för kunder i åldern år och lägst i åldern år, 23% jämfört med -17%. Det finns skillnader i NPS mellan kundgrupper med olika resefrekvens med kollektivtrafikbolagen. NPS är som högst bland de som reser 2-4 dagar per vecka, 3%, och lägst bland de som åker med bolagen 1-3 dagar per månad, -6%. Kunder som åker med stadstrafik har ett högre NPS jämfört med de som åker med regionaltrafik. Stadstrafikresenärer har en högre andel ambassadörer än skeptiker och NPS uppgår till 5% medan förhållandet är det motsatta för regionaltrafikresenärer som har ett NPS på -11%. Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern Sida 11 av 48

13 Övergripande resultat Karlstadsbuss 44% Luleå Lokaltrafik (LLT) VL X-Trafik Östgötatrafiken Kalmar Länstrafik (KLT) SL Länstrafiken Västerbotten Blekingetrafiken Värmlandstrafik Hallandstrafiken Länstrafiken i Jämtlands län 20% 14% 8% 7% 5% 5% 5% 4% 3% 3% 1% Nationellt snitt Länstrafiken Kronoberg Länstrafiken i Norrbotten Länstrafiken Örebro UL Västtrafik Jönköpings Länstrafik Skånetrafiken Dalatrafik Kollektivtrafiken Gotland Din Tur -1% -1% -1% -3% -4% -6% -6% -14% -15% -21% -22% -60% -40% -20% 0% 20% 40% 60% Figur 5, NPS avseende kunder - Topplista samtliga aktörer NPS varierar stort mellan kollektivtrafikbolagen, som lägst är NPS -22% och som högst 44%. Det bolag som har högst andel rekommendationsbenägna kunder är Karlstadsbuss. Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern Sida 12 av 48

14 Övergripande resultat Karlstadsbuss Luleå Lokaltrafik (LLT) VL X-Trafik Östgötatrafiken Kalmar Länstrafik (KLT) SL Länstrafiken Västerbotten Blekingetrafiken Värmlandstrafik Hallandstrafiken Länstrafiken i Jämtlands län Nationellt snitt Länstrafiken Kronoberg Länstrafiken i Norrbotten Länstrafiken Örebro UL Västtrafik Jönköpings Länstrafik Skånetrafiken Dalatrafik Kollektivtrafiken Gotland Din Tur -18% -3% -13% 0% -7% -14% -15% -21% -22% -1% -4% -1% -3% -1% -3% -8% -4% -7% -6% -6% -6% -11% -14% -19% -15% -20% 0% 8% 7% 7% 5% 5% 5% 5% 6% 20% 14% 16% 29% 44% 41% 4% 3% 3% % % -60% -40% -20% 0% 20% 40% 60% Figur 6, NPS avseende kunder - Jämförelse 2017/2018 samtliga aktörer Mellan 2017 och 2018 har NPS ökat för 13 av 22 bolag. De största förbättringarna har skett för Kalmar Länstrafik och Värmlandstrafik, vars resultat ökat med 23 respektive 16 enheter. Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern Sida 13 av 48

15 Övergripande resultat Kunderna mer nöjda med senaste resan Resultatet i Figur 7 visar attityder till den senaste resan bland kunder, dvs. de som reser med bolagen minst en gång per månad. Totalt sett är 79 procent av kunderna nöjda med den senaste resan med bolaget. Inga märkbara skillnader i attityder mellan könen kan påvisas. Däremot finns det skillnader mellan åldersgrupper där nöjdheten ökar med stigande ålder. Andelen nöjda är högst i den äldsta åldersgruppen och lägst i den yngsta åldersgruppen. Kunder Totalt 79% 76% år år år år år 72% 69% 75% 69% 75% 73% 81% 78% 89% 88% Växlare Kollektivtrafikresenärer 78% 76% 80% 75% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 7, Nöjdhet med senaste resan med bolaget avseende kunder De kunder som reser med bolaget minst fem dagar i veckan är generellt sett mindre nöjda med den senaste resan jämfört med dem som reser mer sällan. Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern Sida 14 av 48

16 Övergripande resultat Karlstadsbuss Luleå Lokaltrafik (LLT) Kalmar Länstrafik (KLT) Länstrafiken Kronoberg Värmlandstrafik VL Östgötatrafiken Blekingetrafiken Länstrafiken i Jämtlands län Länstrafiken Västerbotten X-Trafik Jönköpings Länstrafik Hallandstrafiken Länstrafiken i Norrbotten Länstrafiken Örebro UL Västtrafik Dalatrafik Nationellt snitt Kollektivtrafiken Gotland SL Din Tur Skånetrafiken 89% 87% 85% 84% 84% 84% 83% 83% 83% 82% 82% 81% 81% 80% 80% 80% 79% 79% 79% 78% 77% 76% 75% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 8, Nöjdhet med senaste resan med bolaget avseende kunder - Topplista samtliga aktörer Andelen nöjda kunder varierar mellan 75 och 89 procent bland kollektivtrafikbolagen. Högst andel nöjda kunder har Karlstadsbuss och Luleå Lokaltrafik. Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern Sida 15 av 48

17 Övergripande resultat Karlstadsbuss Luleå Lokaltrafik (LLT) Kalmar Länstrafik (KLT) Länstrafiken Kronoberg Värmlandstrafik VL Östgötatrafiken Blekingetrafiken Länstrafiken i Jämtlands län Länstrafiken Västerbotten X-Trafik Jönköpings Länstrafik Hallandstrafiken Länstrafiken i Norrbotten Länstrafiken Örebro UL Västtrafik Dalatrafik Nationellt snitt Kollektivtrafiken Gotland SL Din Tur Skånetrafiken 72% 76% 89% 87% 85% 84% 84% 84% 83% 83% 83% 82% 82% 81% 81% 80% 80% 80% 79% 79% 79% 78% 77% 76% 75% 88% 86% 84% 84% 80% 78% 76% 80% 79% 77% 77% 75% 75% 72% 78% 77% 76% 78% 74% 74% 72% % 20% 40% 60% 80% 100% Figur 9, Nöjdhet med senaste resan med bolaget avseende kunder - Jämförelse 2018/2017 samtliga aktörer Den totala andelen nöjda kunder har ökat med tre procentenheter från 2017 till Resultatet har ökat eller är oförändrat i alla kollektivtrafikbolag utom ett. Den största förbättringen har skett för Kalmar Länstrafik där andelen nöjda kunder har ökat med 13 procentenheter. Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern Sida 16 av 48

18 Övergripande resultat Marknadsandelen för kollektivtrafik är 31 procent Kollektivtrafikens marknadsandel har ökat från 27 procent 2017 till 31 procent Om resultatet för SL exkluderas är andelen dock så gott som oförändrad (23 procent 2017 och 2018). Marknadsandelen för kollektivtrafik är klart högre bland personer som bor i städer jämfört med dem som bor på landsbygden. Den är även högre bland kvinnor jämfört med män och minskar med stigande ålder. Marknadsandelen är högst i den yngsta åldersgruppen och lägst i den äldsta åldersgruppen. Allmänheten 31% 27% Man Kvinna 28% 23% 35% 30% år år år år år 45% 40% 33% 27% 24% 20% 22% 19% 63% 63% 2018 Bilister Växlare Kollektivtrafikresenärer 2% 2% 48% 48% 94% 93% 2017 Har körkort Har inte körkort 23% 20% 77% 75% Stad Landsbygd 13% 13% 40% 35% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 10, Marknadsandel - andel kollektivtrafikresor av samtliga resor med motorburen trafik Även gällande sysselsättning är marknadsandelen olika för olika grupper. Högst är den bland studerande och lägst bland pensionärer och föräldralediga, 65 procent respektive 20 och 21 procent. Att marknadsandelen är högst bland Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern Sida 17 av 48

19 Övergripande resultat studerande beror till stor del på att denna grupp består av yngre personer som i låg utsträckning har körkort och tillgång till bil. SL 57% Västtrafik Nationellt snitt UL Skånetrafiken Karlstadsbuss Luleå Lokaltrafik (LLT) Östgötatrafiken VL Länstrafiken Västerbotten Jönköpings Länstrafik Länstrafiken Örebro Blekingetrafiken X-Trafik Länstrafiken Kronoberg Hallandstrafiken Länstrafiken i Jämtlands län Din Tur Kalmar Länstrafik (KLT) Dalatrafik Värmlandstrafik Kollektivtrafiken Gotland Länstrafiken i Norrbotten 33% 31% 31% 30% 24% 22% 21% 19% 18% 16% 16% 16% 16% 15% 15% 13% 12% 12% 11% 10% 7% 6% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 11, Marknadsandel - andel kollektivtrafikresor av samtliga resor med motorburen trafik - Topplista samtliga aktörer Kollektivtrafikens marknadsandel varierar stort mellan kollektivtrafikbolagen. Andelen är högst för SL, 57 procent, och lägst för Länstrafiken i Norrbotten, 6 procent, och Kollektivtrafiken Gotland, 7 procent. Bolag som finns i regioner med större städer har generellt en högre marknadsandel jämfört med övriga. Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern Sida 18 av 48

20 Övergripande resultat SL Västtrafik Nationellt snitt UL Skånetrafiken Karlstadsbuss Luleå Lokaltrafik (LLT) Östgötatrafiken VL Länstrafiken Västerbotten Jönköpings Länstrafik Länstrafiken Örebro Blekingetrafiken X-Trafik Länstrafiken Kronoberg Hallandstrafiken Länstrafiken i Jämtlands län Din Tur Kalmar Länstrafik (KLT) Dalatrafik Värmlandstrafik Kollektivtrafiken Gotland Länstrafiken i Norrbotten 24% 22% 21% 19% 18% 16% 16% 16% 16% 15% 15% 13% 12% 12% 11% 10% 7% 6% 21% 22% 17% 15% 17% 13% 16% 15% 14% 14% 12% 11% 15% 10% 10% 8% 7% 27% 23% 33% 32% 31% 31% 29% 30% 32% 57% 56% % 20% 40% 60% 80% 100% Figur 12, Marknadsandel - andel kollektivtrafikresor av samtliga resor med motorburen trafik - Jämförelse 2018/2017 samtliga aktörer Överlag är det små skillnader i kollektivtrafikbolagens marknadsandel 2018 jämfört med Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern Sida 19 av 48

21 Drivkrafter Drivkrafter Nyckelresultat De faktorer som i högst grad driver resandet med kollektiva färdmedel är Kunskap, Relevans och Produktfördel. Av de tre faktorerna är det Relevans som har den högsta påverkan på resefrekvensen med kollektivtrafikbolaget. Faktorer som i hög grad driver den övergripande nöjdheten med kollektivtrafikbolagen (NKI) är Relevans, Kvalitet/punktlighet, Trygghet samt Prisvärdhet. Av de fyra faktorerna är Relevans och Kvalitet/punktlighet de faktorer som har högst påverkan på den sammanfattande nöjdheten med kollektivtrafikbolagen. Kunskap, relevans och produktfördel driver resefrekvensen Andelen resenärer som är nöjda med kollektivtrafiken är något lägre bland de som reser mest frekvent med kollektivtrafikbolagen. Detta indikerar att det är andra faktorer som påverkar resefrekvensen, bland annat de egna förutsättningarna att resa kollektivt. Det innebär att en fokusering på att öka nöjdheten med varumärket inte nödvändigtvis leder till ett ökat resande, såvida man inte lägger fokus på sådant som driver både resande och nöjdhet. De faktorer som i högst grad driver resandet med kollektiva färdmedel är: Kunskap För de flesta resor jag gör, vet jag hur jag kan åka med bolaget Relevans Jag kan använda bolaget för de flesta resor jag gör Avgångstiderna passar mina behov Det är enkelt att resa med bolaget Produktfördel Jag sparar tid genom att resa med bolaget Dessa tre faktorer, med ingående frågor, bildar tillsammans en drivkraftsmodell. Samtliga tre faktorer påverkar i hög grad resefrekvensen med kollektivtrafikbolaget, men Relevans är den faktor som har högst påverkan. Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern Sida 20 av 48

22 Drivkrafter Samtliga faktorer som ingår i modellen har ett något högre resultat 2018 jämfört med Högst andel instämmande finns för faktorn Kunskap, tre av fyra vet hur de kan åka med bolaget. Lägst andel instämmande har frågan gällande om man sparar tid genom att resa med kollektivtrafikbolaget, dvs. faktorn Produktfördel. Kunskap För de flesta resor jag gör, vet jag hur jag kan åka med bolaget Relevans Jag kan använda bolaget för de flesta resor jag gör Avgångstiderna passar mina behov Det är enkelt att resa med bolaget Produktfördel Jag sparar tid genom att resa med bolaget 26% 25% 54% 51% 54% 51% 62% 60% 76% 73% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 13, Faktorer som driver resefrekvens avseende kollektivtrafik instämmandegrad Resultatet för de tre faktorerna som driver resefrekvensen varierar beroende resefrekvens med bolaget och därmed vilken resenärstyp de klassificeras som. Attitydskillnaderna är något större när det gäller Produktfördel och Relevans jämfört med Kunskap. För samtliga faktorer har bilister lägst instämmandegrad och kollektivtrafikresenärer högst. När det gäller Kunskap har kollektivtrafikresenärer och växlare lika hög instämmandegrad. Kunskap 100% 75% 50% 25% Allmänheten Bilister Växlare Kollektivtrafikresenärer Sällanresenärer 0% Produktfördel Relevans Figur 14, Faktorer som driver resefrekvens avseende kollektivtrafik per resenärstyp (genomsnittlig andel som instämmer i frågor inom respektive område) Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern Sida 21 av 48

23 Drivkrafter Vid en djupare analys framkommer det att olika resenärstyper har olika drivkrafter som påverkar resandet med kollektivtrafikbolaget olika mycket. För bilister är det framför allt Kunskap och Relevans som är starka drivkrafter för resandet. 56 procent av bilisterna känner till hur de, för de flesta resor, kan åka med bolaget. Det är klart under genomsnittet på 76 procent. Bilister Kunskap För de flesta resor jag gör, vet jag hur jag kan åka med bolaget Relevans Det är enkelt att resa med bolaget Avgångstiderna passar mina behov Jag kan använda bolaget för de flesta resor jag gör % 56% 43% 44% 31% 32% 26% 26% Tabell 1, Faktorer som driver resefrekvens för resenärstypen bilister - instämmandegrad För växlare, som regelbundet reser med både kollektivtrafik och bil, är det främst Relevans och Produktfördel som påverkar hur ofta de reser med kollektivtrafikbolaget. Det är därmed viktigt för dem att de kan använda bolaget för merparten av sina resor och att de sparar tid genom att resa med bolaget. 71 procent upplever att de kan använda bolaget för de flesta av sina resor, vilket är betydligt högre än genomsnittet på 54 procent. Växlare Relevans Jag kan använda bolaget för de flesta resor jag gör 70% 71% Produktfördel Jag sparar tid genom att resa med bolaget 32% 31% Tabell 2, Faktorer som driver resefrekvens för resenärstypen växlare - instämmandegrad Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern Sida 22 av 48

24 Drivkrafter För kollektivtrafikresenärer är det framför allt Relevans, dvs. att de kan använda bolaget för de flesta resor, som driver deras resande med kollektivtrafik. En klar majoritet, 86 procent, av kollektivtrafikresenärerna upplever att de kan använda bolaget för flertalet resor som de gör. Kollektivtrafikresenärer Relevans Jag kan använda bolaget för de flesta resor jag gör 87% 86% Tabell 3, Faktorer som driver resefrekvens för resenärstypen kollektivtrafikresenärer - instämmandegrad För sällanresenärer, som varken reser med kollektivtrafik eller bil särskilt ofta, är såväl Kunskap, Relevans som Produktfördel starka drivkrafter för resandet med kollektivtrafikbolaget. Ungefär två av tre resenärer anser att det finns fördelar med att åka med bolaget jämfört med att åka med bil. Andelen som upplever att det är enkelt att resa med bolaget har ökat med fyra procentenheter från 2017 till Sällanresenärer Produktfördel Det finns fördelar att åka med bolaget jämfört med att åka med bil 69% 69% Relevans Jag kan använda bolaget för de flesta resor jag gör 55% 54% Det är enkelt att resa med bolaget 65% 69% Avgångstiderna passar mina behov 60% 62% Kunskap För de flesta resor jag gör, vet jag hur jag kan åka 71% 72% med bolaget Tabell 4, Faktorer som driver resefrekvens för resenärstypen sällanresenärer - instämmandegrad Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern Sida 23 av 48

25 Drivkrafter Det som driver nöjdheten med bolaget är Relevans, Kvalitet/punktlighet, Trygghet och Prisvärdhet Faktorer som i hög grad driver den sammanfattande nöjdheten med kollektivtrafikbolagen (NKI) är: Relevans Det är enkelt att resa med bolaget Avgångstiderna passar mina behov Kvalitet/punktlighet Jag kan lita på att jag kommer fram i tid om jag reser med bolaget Trygghet Det känns tryggt att resa med bolaget Prisvärdhet Det är prisvärt att resa med bolaget Dessa fyra faktorer, med ingående frågor, bildar tillsammans en NKI-modell. Alla fyra faktorerna påverkar i hög grad den sammanfattande nöjdheten med kollektivtrafikbolagen men Relevans och Kvalitet/punktlighet är de faktorer som har högst påverkan. Frågorna som bygger upp Relevans uppnår något högre resultat 2018 jämfört med För övriga faktorer är resultaten i stort sett oförändrade. Högst andel instämmande finns för faktorn Trygghet, där två av tre resenärer upplever att det är tryggt att resa med kollektivtrafikbolaget. Relevans Det är enkelt att resa med bolaget Avgångstiderna passar mina behov Kvalitet/punktlighet Jag kan lita på att jag kommer fram i tid om jag reser med bolaget Trygghet Prisvärdhet Det känns tryggt att resa med bolaget Det är prisvärt att resa med bolaget 62% 60% 54% 51% 45% 46% 67% 66% 39% 39% % 20% 40% 60% 80% 100% Figur 15, Faktorer som driver nöjdhet med bolaget - instämmandegrad Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern Sida 24 av 48

26 Drivkrafter Attityderna till kollektivtrafiken skiljer sig åt mellan de olika resenärstyperna. Skillnaderna är störst vad gäller Relevans där bilister är klart mindre nöjda jämfört med övriga grupper, framför allt kollektivtrafikresenärer. För övriga faktorer är skillnaderna inte lika stora men ungefär samma mönster finns här, bilisterna är minst nöjda medan kollektivtrafikresenärerna är mest nöjda. Gällande Kvalitet/Punktlighet är det dock sällanresenärerna som ger högst betyg. Relevans 100% Allmänheten 75% Bilister 50% Växlare Prisvärdhet 25% 0% Kvalitet/ punktlighet Kollektivtrafikresenärer Sällanresenärer Trygghet Figur 16, Faktorer som driver nöjdhet med bolaget - per resenärstyp (genomsnittlig andel som instämmer i frågor inom respektive område) Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern Sida 25 av 48

27 Resvanor Resvanor Nyckelresultat Andelen av allmänheten som reser med kollektivtrafiken har ökat sedan Jämfört med 2017 har fler resenärer övervägt att nyttja kollektivtrafiken mer. Kvinnor nyttjar fortfarande kollektivtrafik i större utsträckning än män. Tillgång till bil, att slippa parkera och miljöaspekten är de vanligaste skälen till att resa kollektivt. Andelen som uppger att en av anledningarna är att de vill slippa parkera är dock lägre vid föregående mätning. Periodkort är fortsatt den vanligaste typen av biljett. Att köpa sin biljett i biljettautomat är dock vanligare 2018 jämfört med Mer än hälften reser regelbundet med kollektivtrafik Under 2018 reste 53 procent regelbundet med kollektivtrafikbolaget, vilket är en ökning med sex procentenheter jämfört med 2017 (47 procent). Andelen som regelbundet åkte med bil var 82 procent, vilket är en minskning med fyra procentenheter sedan 2017 (86 procent). Med regelbundet resande avses att resa minst en gång i månaden. 5-7 dagar per vecka 2-4 dagar per vecka 1 dag per vecka 1-3 dagar per månad Någon dag per kvartal Mer sällan Aldrig Vet ej / vill ej svara 21% 17% 12% 11% 6% 5% 14% 14% 12% 13% 17% 19% 17% 20% 1% 1% Regelbundet resande % 20% 40% 60% 80% 100% Figur 17, Resefrekvens med kollektivtrafikbolaget Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern Sida 26 av 48

28 Resvanor Precis som tidigare så reser personer i de yngre åldersgrupperna mer frekvent med kollektivtrafik jämfört med personer i de äldre åldersgrupperna, och kvinnor reser oftare med kollektivtrafik än vad män gör. Det motsatta gäller för resefrekvensen med bil. 5-7 dagar per vecka 2-4 dagar per vecka 1 dag per vecka 1-3 dagar per månad Någon dag per kvartal Mer sällan Aldrig Vet ej / vill ej svara 38% 41% 25% 26% 11% 11% 8% 8% 4% 3% 6% 5% 8% 6% 1% 1% Regelbundet resande % 20% 40% 60% 80% 100% Figur 18, Resefrekvens med bil Notera att SL under 2017 endast mättes från juli månad och framåt. Utan SL är andelen regelbundna kollektivtrafikresenärer 42 procent 2017 och 44 procent SL:s effekt på andelen kollektivtrafikresenärer är därmed relativt stor. Andelen kollektivtrafikresenärer har ökat något Med hjälp av frågorna om resefrekvens med kollektivtrafikbolaget och med bil definieras fyra resenärsgrupper: Bilister reser minst en gång i månaden med bil och reser någon gång per kvartal eller mer sällan med kollektivtrafiken. Växlare reser minst en gång i månaden med såväl bil som kollektivtrafik. Kollektivtrafikresenärer reser minst en gång i månaden med kollektivtrafik, och reser någon gång per kvartal eller mer sällan med bil. Sällanresenärer reser någon gång per kvartal eller mer sällan med såväl bil som kollektivtrafik. Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern Sida 27 av 48

29 Resvanor Bilister Växlare Kollektivtrafikresenärer Sällanresenärer 14% 12% 3% 3% 44% 49% 38% 36% % 20% 40% 60% 80% 100% Figur 19, Fördelning av resenärsgrupper bland allmänheten Jämfört med 2017 är andelen kollektivtrafikresenärer två procentenheter högre och uppgår för 2018 till 14 procent. Drygt hälften, 55 procent, av kollektivtrafikresenärerna reser med kollektivtrafikbolaget minst fem dagar i veckan, vilket kan jämföras med 51 procent Andelen bilister har minskat med fem procentenheter sedan 2017 till 44 procent Utan SL är andelen bilister 53 procent 2018 och 54 procent 2017, vilket är nästintill oförändrat. Sällanresenärer omfattar endast tre procent av resenärerna under 2018, vilket ligger i linje med Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern Sida 28 av 48

30 Resvanor Bilister Växlare Kollektivtrafikresenärer Sällanresenärer SL Skånetrafiken Västtrafik Karlstadsbuss UL Nationellt snitt Luleå Lokaltrafik (LLT) Östgötatrafiken Länstrafiken Örebro Blekingetrafiken VL Jönköpings Länstrafik X-Trafik Hallandstrafiken Länstrafiken Västerbotten Länstrafiken Kronoberg Länstrafiken i Jämtlands län Din Tur Kalmar Länstrafik (KLT) Värmlandstrafik Dalatrafik Kollektivtrafiken Gotland Länstrafiken i Norrbotten % 20% 40% 60% 80% 100% Figur 20, Resenärstyper samtliga aktörer Andelen kollektivtrafikresenärer ökar mer på nationell nivå än för något enskilt bolag, vilket beror på att SL inte mättes hela året SL har högst andel kollektivtrafikresenärer inom sitt upptagningsområde. Andelen är 26 procent, vilket är klart högst bland kollektivtrafikbolagen. Det är även en högre andel växlare, 55 procent, jämfört med övriga bolag. För merparten av bolagen är andelen bilister den största resenärsgruppen. Särskilt gäller det Länstrafiken i Norrbotten (80 procent), Kollektivtrafiken Gotland (77 procent), Dalatrafik (73 procent) och Värmlandstrafik (73 procent). Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern Sida 29 av 48

31 96% 77% 55% 97% 88% 32% Resvanor 100% 82% 82% 80% 60% 40% 20% Bilister Växlare Kollektivtrafikresenärer 0% Har körkort Tillgång till bil Allmänheten Figur 21, Fördelning körkortsinnehav och tillgång till bil per resenärstyper 82 procent av allmänheten har körkort och en lika hög andel har tillgång till bil i hushållet. Andelen som har körkort ligger i nivå 2017 medan andelen med tillgång till bil har minskat med två procentenheter. Med tillgång till bil menas att man äger bil, har en tjänstebil, är med i en bilpool eller lånar bil. Fler har övervägt att nyttja kollektivtrafiken mer Personer som reser med kollektivtrafikbolaget minst någon gång i månaden eller och som någon gång reser med bil har fått ta ställning till om de övervägt att nyttja kollektivtrafiken mer jämfört med bil. Av dessa har 21 procent övervägt det och anser att det skulle vara praktiskt möjligt, vilket är två procentenheter högre än procent har övervägt att nyttja kollektivtrafiken mer men inte har möjlighet att göra det just nu, vilket är i nivå med De allra yngsta i undersökningen (15-19 år) är den grupp som i högst utsträckning har övervägt att nyttja kollektivtrafiken mer och anser att det skulle vara praktiskt möjligt för dem var det den äldsta åldersgruppen (65-85 år) som i högst utsträckning hade övervägt mer kollektivåkande istället för bil. Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern Sida 30 av 48

32 Resvanor Tillgång till bil, slippa parkera och miljöaspekten är de vanligaste skälen till att resa kollektivt Personer som reser med kollektivtrafikbolaget minst någon gång per månad har fått ange upp till tre skäl till varför de reser med bolaget. Brist på bil eller körkort, att slippa parkera och miljövänligheten är de absolut vanligaste skälen till att resa med kollektivtrafikbolagen. Detta stämmer överens med 2017, men andelen som vill slippa parkera är något lägre för Äger ej bil / Har ej körkort Slipper parkera Miljövänligt Möjlighet att utnyttja restiden till något annat Är prisvärt Kortare restid Bra komfort Undviker stress Annat 35% 34% 35% 37% 34% 34% 16% 16% 15% 15% 15% 13% 10% 10% 10% 9% 18% 20% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 22, Främsta skäl till att åka med bolaget Det är inga större skillnader mellan könen när det gäller skälen till att resa med kollektivtrafikbolaget. Detsamma gäller jämförelser mellan boende i städer och boende på landsbygden när det gäller vilka som är de främsta skälen. Boende på landsbygden ser dock prisvärdhet och möjlighet att utnyttja restiden till annat som skäl i högre utsträckning än stadsbor, medan stadsbor ser större fördelar i form av att slippa parkera. För de yngsta resenärerna (15-25 år) är brist på bil eller körkort det enskilt främsta skälet till att resa med kollektivtrafikbolaget. Detsamma gäller studerande och arbetslösa. Att slippa parkera blir ett alltmer utmärkande skäl ju äldre resenärerna är. Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern Sida 31 av 48

33 Resvanor Vanligaste orsakerna till att inte resa med kollektivtrafikbolagen är att man föredrar bil Personer som reser med kollektivtrafikbolaget någon gång per kvartal eller mer sällan har fått ange upp till tre skäl till att de inte reser med bolaget. Precis som 2017 är det personlig preferens för bil som är den enskilt vanligaste orsaken till att man inte reser med kollektivtrafikbolaget. Att avgångarna inte passar är den näst vanligaste orsaken. De två främsta orsakerna till att inte åka kollektivtrafik ligger på lägre nivåer jämfört med 2017, medan andelen som föredrar cykel eller gång har ökat. Resultaten i denna fråga påverkas i hög grad av de förutsättningar man har att resa med kollektivtrafik. Föredrar bil Avgångarna passar inte För lång restid Har inte behov av att resa mera Föredrar cykel / gång För långt till hållplatsen Arbetet kräver bil Kostnad för biljett Inte pålitligt Saknar kännedom om biljetter, linjer & tidtabeller Har funktionshinder / sjukdom som hindrar Annat 28% 30% 21% 23% 18% 19% 17% 17% 15% 13% 13% 14% 13% 13% 13% 14% 8% 8% 4% 5% 3% 4% 17% 15% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 23, Främsta skäl till att inte åka med bolaget För de allra yngsta (15-19 år) och äldsta (65-85 år) åldersgrupperna är det fortsatt vanligare att inte åka kollektivt eftersom de inte har behov av att resa mer, jämfört med övriga åldersgrupper. De anser även i klart lägst grad att för lång restid är ett skäl till att inte åka kollektivt. Kostnaden för biljett är en alltmer utmärkande orsak att välja bort kollektivtrafik ju yngre personerna är. Det är en mer utmärkande orsak för studerande, men de föredrar också cykel eller gång i högre utsträckning än övriga grupper. Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern Sida 32 av 48

34 Resvanor För frågorna som handlar om skäl att resa eller inte resa med kollektivtrafiken har de ansvariga organisationerna olika grader av påverkansmöjlighet. Kunskap om resmöjligheter, biljettpris, restid samt tidtabell är exempel på faktorer som är påverkbara. Faktorer som att arbetet kräver bil, man föredrar bil och delvis att trafiken inte är pålitlig är sådant som samhället och andra organisationer har större möjligheter att påverka. Bil är fortsatt det huvudsakliga färdmedlet Personer som gjorde minst en resa dagen före undersökningstillfället har fått svara på frågor om denna resa. Under 2018 gjordes 27 procent av resorna med kollektivtrafik som huvudsakligt färdmedel, vilket är en ökning med fyra procentenheter sedan Majoriteten, 59 procent, av resorna gjordes i huvudsak med bil, moped eller motorcykel, en minskning med fem procentenheter från Utan SL är andelen resor med kollektivtrafik som huvudsakligt färdmedel 19 procent både 2017 och Kollektivtrafik Bil - som förare Bil - som passagerare Cykel Gång Taxi Annat 27% 23% 9% 10% 8% 8% 4% 4% 1% 1% 1% 1% 50% 54% % 20% 40% 60% 80% 100% Figur 24, Huvudsakligt färdmedel under senaste resdagen Notera att ovanstående resultat ej får förväxlas med kollektivtrafikens marknadsandel, där hänsyn endast tas till resor med motordrivna fordon och hur stor andel av dessa resor om utgörs av kollektivtrafik som huvudsakligt färdmedel. Kvinnor nyttjar kollektivtrafik i större utsträckning än män Andelen män och kvinnor som nyttjar kollektivtrafik som huvudsakligt färdmedel är 24 respektive 30 procent. Skillnaden mellan könen ligger i nivå med Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern Sida 33 av 48

35 Resvanor Allmänheten 27% 23% Man Kvinna 24% 20% 30% 26% år år år år år 37% 32% 28% 23% 20% 17% 19% 16% 54% 54% Har körkort Har inte körkort 20% 17% 65% 60% Stad 33% 29% Landsbygd 11% 12% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 25, Kollektivtrafik som huvudsakligt färdmedel under senaste resdagen Ju yngre resenärerna är, desto vanligare är det med kollektivtrafik som huvudsakligt färdmedel. Andelen är högre jämfört med 2017 för samtliga åldersgrupper utom den yngsta (15-19 år) där det är oförändrat. 1 av 20 resor görs med mer än ett färdmedel Fem procent av alla resor görs med kombinerade färdmedel alltså minst två olika färdmedel. Andelen resor med minst två färdmedel ligger på samma nivå som procent av resorna med kollektivtrafik görs i kombination med minst ett annat färdmedel, vilket är tre procentenheter lägre än Gång och kollektivtrafik är fortsatt den vanligaste kombinationen av färdmedel. Hemresa fortsatt vanligaste typen av resa Den vanligaste typen av resa är fortsatt hemresa. 31 procent av alla resor under 2018 var hemresor, vilket är i nivå med 2017 års resultat. Om hemresor exkluderas går det att se att 32 procent av övriga resor går till Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern Sida 34 av 48

36 Resvanor arbetet, 15 procent går till egen fritidsaktivitet, nöje eller motion och 14 procent går till inköp av dagligvaror. Arbete (till jobbet) Studier (till skola / studier) Tjänsteresa (resa i arbetet) Inköp av dagligvaror Övriga inköp Service (sjukvård, bank, post etc.) Hämta och lämna inom barnomsorgen Skjutsa / följa / hämta annan person Besöka släkt och vänner Egen fritidsaktivitet / nöje / motion Annat ärende 6% 5% 2% 2% 14% 14% 6% 6% 3% 3% 3% 3% 4% 5% 8% 8% 15% 15% 8% 7% 32% 32% % 20% 40% 60% 80% 100% Figur 26, Ärende med senaste resdagen För yngre resenärer (15-19 år) är studier det enskild vanligaste ärendet. Andelen har dock minskat med fem procentenheter sedan 2017, från 47 till 42 procent. Äldre resenärer (65-85 år) reser i högre utsträckning för inköp, särskilt dagligvaror, jämfört med yngre åldersgrupper. Andelen resor för inköp av dagligvaror uppgår till 24 procent 2018, vilket ligger i nivå med Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern Sida 35 av 48

37 Resvanor Vilket var ditt ärende med resan du gjorde igår? Bil - passagerare Kollektivtrafik Bil - förare Cykel Gång Arbete (till jobbet) 26% 22% 10% 25% 18% 14% Studier (till skola / studier) 9% 1% 3% 4% 5% 4% Tjänsteresa (resa i arbetet) 1% 2% 1% 1% 1% 4% Inköp av dagligvaror 4% 13% 11% 10% 11% 4% Övriga inköp 3% 4% 6% 3% 4% 1% Service (sjukvård, bank, post etc.) 2% 2% 2% 1% 3% 7% Hämta och lämna inom barnomsorgen 1% 2% 1% 2% 2% 0% Skjutsa / följa / hämta annan person 1% 4% 3% 1% 1% 1% Besöka släkt och vänner 5% 6% 9% 4% 5% 9% Egen fritidsaktivitet / nöje / motion 9% 10% 15% 13% 14% 15% Annat ärende 4% 6% 7% 5% 7% 7% Tabell 5, Ärende per huvudsakligt färdmedel senaste resdagen Taxi Kollektivtrafik används i huvudsak för resor till arbetet. Det används i högre grad än övriga färdmedel för resor till studier (yngre åker i högre grad med kollektivtrafik) och i lägre grad för inköp av dagligvaror. Resenärer med kollektivtrafik föredrar periodkort framför andra typer av biljetter Andelen kollektivtrafikresor med periodkort som biljettyp har ökat med sex procentenheter från 57 procent 2017 till 63 procent Samtidigt har andelen resenärer som använt värdekort minskat med tre procentenheter från 17 procent 2017 till 14 procent Notera dock att dessa förändringar i hög grad påverkats av att SL inte mättes hela året Periodkort Värdekort / rabattkort / reskassa / kontoladdning Enkelbiljett Gruppbiljett (tex duo-familj) Biljett med platsbokning Annat 14% 17% 7% 8% 1% 1% 1% 1% 16% 16% 63% 57% % 20% 40% 60% 80% 100% Figur 27, Biljettyp senaste resdagen Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern Sida 36 av 48

38 Resvanor Periodkort används i högst grad av resenärer i åldern år, vilket ligger i linje med 2017 års resultat. De yngsta resenärerna (15-19 år) använder i högst utsträckning någon form av skolkort eller motsvarande och andelen har ökat sedan 2017, 55 procent jämfört med 30 procent. Ju äldre resenärerna är desto vanligare är det att resan betalas med värdekort eller motsvarande ( pengar på förköpt kort). Bland pensionärer är det 30 procent av resorna som betalas med värdekort, vilket är något lägre än 2017 då andelen var 34 procent. Enkelbiljett köps främst av resenärer i åldern år, andelen är 14 procent för 2018 och 11 procent Fler köper biljetter i biljettautomat Andelen biljetter som köptes i en biljettautomat har ökat med tio procentenheter från 24 procent 2017 till 34 procent När det gäller biljettköp på försäljningsställe eller ombud har det minskat med lika mycket, men med 37 procent är det fortfarande det enskilt vanligaste köpstället. Biljettautomat Försäljningsställe / ombud Ombord av personal På webben I mobilapp / via SMS Annat * 34% 24% 37% 47% 6% 9% 11% 11% 8% 10% 4% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 28, Köpställe senaste resdagen Jämfört med 2017 är biljettautomat ett vanligare köpställe främst för periodkort och värdekort. Enkelbiljetter har i lägre utsträckning köpts via mobilapp eller sms men det är fortsatt det vanligaste köpstället för denna biljettyp, andelen uppgår till 40 procent 2018 och 46 procent Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern Sida 37 av 48

39 Attityder Attityder Nyckelresultat Allmänheten är generellt mer positiva till kollektivtrafiken än 2017 och instämmandegraden är högre för merparten av de enskilda faktorerna. 67 procent av allmänheten upplever att det är tryggt att åka med kollektivtrafiken. En högre andel anser det är enkelt att köpa bolagets biljetter och kort, jämfört med Av de kunder som under det senaste året framfört synpunkter till bolaget anser en tredjedel att hanteringen sköttes på ett bra sätt. Allmänheten mer positiva till kollektivtrafiken än tidigare Kunderna upplever överlag att de har goda förutsättningar att resa med kollektivtrafiken. Nio av tio kunder känner till hur de kan åka med kollektivtrafikbolaget och de flesta har nära till hållplatser och stationer. Attityderna ligger överlag på samma nivåer som 2017, men det är en något lägre andel, både bland kunder och bland allmänheten i stort, som upplever att de kan lita på att de kommer fram i tid om de reser med bolaget. Det är även en något lägre andel kunder som anser att det är prisvärt, 43 procent 2018 och 45 procent Allmänheten är överlag mer positiva till sina förutsättningar att resa med kollektivtrafiken jämfört med Andelen som upplever att de kan använda bolaget för de flesta resor de gör har ökat med tre procentenheter, från 51 procent 2017 till 54 procent Uppfattningen kring förutsättningarna att resa med kollektivtrafiken skiljer sig åt mellan åldersgrupper. Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern Sida 38 av 48

40 Attityder För de flesta resor jag gör, vet jag hur jag kan åka med bolaget Jag har nära till hållplatser och stationer för de flesta resor jag gör När jag reser i kollektivtr. är det vikt. att jag samtid. bidrar till bättre miljö Det finns fördelar att åka med bolaget jämfört med att åka med bil Jag kan använda bolaget för de flesta resor jag gör Det är enkelt att resa med bolaget Det känns tryggt att resa med bolaget Avgångstiderna passar mina behov Jag kan lita på att jag kommer fram i tid om jag reser med bolaget Det är prisvärt att resa med bolaget Jag sparar tid genom att resa med bolaget 76% 89% 74% 83% 78% 81% 66% 77% 54% 75% 62% 74% 67% 72% 54% 68% 45% 46% 39% Allmänheten 43% 26% Kunder 37% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 29, Instämmandegrad i frågor om förutsättningar för resa med kollektivtrafik Kunderna är överlag mer positiva gällande förutsättningarna att resa med kollektivtrafiken jämfört med allmänheten. Störst attitydskillnad är det i uppfattningen om möjligheterna att använda bolaget till de flesta resorna som görs (21 procentenheter). Ungefär en tredjedel, 32 procent, av kunderna upplever att möjligheterna att resa kollektivt har förbättrats under det senaste året, vilket är i nivå med 2017 års resultat. Motsvarande andel bland allmänheten uppgår till 26 procent, vilket också ligger i nivå med Mina möjligheter att resa kollektivt har förbättrats det senaste året 26% 32% Allmänheten Kunder 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 30, Instämmandegrad i fråga om hur möjligheterna att resa kollektivt har förändrats Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern Sida 39 av 48

41 Attityder Två av tre känner sig trygga med att åka i kollektivtrafiken 67 procent av allmänheten upplever att det känns tryggt att åka i kollektivtrafiken vilket är en procentenhet högre än De äldsta resenärerna (65-85 år) anser i högst utsträckning att det är tryggt att åka i kollektivtrafiken. Växlare och kollektivtrafikresenärer har överlag en positivare bild av tryggheten än bilister. Allmänheten 67% 66% Man Kvinna 66% 66% 68% 67% år år år år år 68% 67% 67% 64% 65% 64% 65% 64% 73% 73% Bilister Växlare Kollektivtrafikresenärer 59% 59% 71% 71% 75% 73% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 31, Andel som upplever att det känns tryggt att resa med bolaget Generellt höga betyg till ombordfaktorer 17 av 22 deltagande organisationer har valt att ha med frågor rörande upplevelsen ombord i enkäten. Frågorna ställs endast till de personer som reser minst en gång per kvartal eller oftare med kollektivtrafikbolaget. Resenärerna är som helhet nöjda med olika faktorer ombord. Andelen resenärer som anser att förarna och ombordpersonalen har ett trevligt bemötande har dock minskat med två procentenheter sedan Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern Sida 40 av 48

42 Attityder Förarna och ombordpersonalen har ett trevligt bemötande Det är rent och snyggt i fordonen Jag får den information jag behöver ombord Det är bekvämt ombord 77% 79% 78% 78% 73% 74% 72% 72% % 20% 40% 60% 80% 100% Figur 32, Instämmandegrad i frågor om ombordfaktorer Äldre resenärer tenderar att i högre utsträckning vara nöjda med ombordfaktorer jämfört med yngre resenärer. Kvinnor är nöjdare med bekvämligheten ombord jämfört med män. Det upplevs som enklare att köpa bolagets biljetter och kort Resenärer som reser kollektivt minst någon gång per kvartal har fått ta ställning till hur man uppfattar olika faktorer som rör service och information. Attityderna ligger överlag på ungefär samma nivåer som 2017 men andelen som tycker att det är enkelt att köpa bolagets biljetter och kort har ökat med fyra procentenheter till 76 procent. Det är enkelt att få information inför resan (avgångstider, biljettpriser m.m.) 76% 76% Det är enkelt att köpa bolagets biljetter och kort 76% 72% Personalen på kundcenter / kundtjänst / trafikupplysning har ett trevligt bemötande Informationen vid förändringar av tidtabeller och linjer är bra 52% 52% 71% 72% Informationen vid förseningar och stopp är bra 42% 42% Bolaget hanterade synpunkten på ett bra sätt * 34% 35% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 33, Instämmandegrad i frågor om service och information Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern Sida 41 av 48

43 Attityder 16 procent av resenärerna har under det senaste året framfört någon synpunkt till kollektivtrafikbolaget, vilket ligger i nivå med Ungefär en tredjedel, 34 procent, av dessa är nöjda med hur bolaget hanterade synpunkten. Andelen som har framfört klagomål är något högre bland kvinnor än bland män, 18 procent jämfört med 15 procent. Kvinnor tenderar dock att i högre utsträckning vara nöjda med hanteringen, 37 procent jämfört med 31 procent bland männen. Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern Sida 42 av 48

44 Komma fram i tid och kollektivtrafikens tillförlitlighet Komma fram i tid och kollektivtrafikens tillförlitlighet Nyckelresultat De flesta, 80 procent, som har åkt med kollektiva färdmedel har kommit fram till resmålet som planerat. Samtliga kollektiva färdmedel ligger på likvärdiga nivåer gällande att komma fram i tid. Det finns ett tydligt samband mellan att komma fram i tid och den sammanfattande nöjdheten, NKI. Bland de som har åkt bil, moped eller motorcykel är andelen som kommit fram i tid något högre nio av tio resenärer har kommit fram som planerat. Lite mindre än hälften av resenärerna litar på att de kommer fram i tid till resmålet när de reser med kollektivtrafik. Fyra av tio tycker att informationen vid stopp och förseningar är bra. Åtta av tio kollektivtrafikresor kom fram som planerat Personer som gjorde minst en resa dagen före undersökningstillfället har fått svara på frågor om tillförlitligheten. Åtta av tio resor med kollektiva färdmedel kom fram till resmålet i tid, vilket definieras som att de kom fram tidigare, som planerat eller var försenade maximalt fem minuter. Andelen är oförändrad jämfört med Fyra procent blev försenade mer än 15 minuter och en relativt hög andel, åtta procent, reflekterade inte över restiden. Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern Sida 43 av 48

45 Komma fram i tid och kollektivtrafikens tillförlitlighet Ja, tidigare än planerat Ja, som planerat Nej, försenad 1-5 minuter Nej, försenad 6-15 minuter Nej, försenad minuter Nej, försenad minuter Nej, försenad mer än 60 minuter Jag reflekterade inte över restiden 4% 3% 13% 13% 8% 8% 2% 2% 1% 1% 1% 0% 8% 9% 63% 64% Som planerat eller tidigare % 20% 40% 60% 80% 100% Figur 34, Ankomsttid avseende resor med kollektivtrafik senaste resdagen Om resenärerna som har åkt med kollektiva färdmedel har kommit fram i tid eller inte beror i låg utsträckning på vilket ärende de har haft. Samtliga ärendetyper har ett resultat som ligger kring 80 procent. Andelen som kommit fram i tid är lägst bland de som rest till sina studier, 76 procent, och högst bland dem som har åkt för att göra något serviceärende (sjukvård, bank, post med mera), 84 procent. Det finns inga påvisbara skillnader när det gäller förseningar beroende på vilken tid på dagen som resan startar. Samtliga kollektiva färdmedel ligger på samma nivå avseende att komma fram i tid. Även när det gäller förseningar på mer än 15 minuter är nivån ungefär lika oberoende av färdmedel. När det gäller kollektiva färdmedel inom stadstrafik ligger andelen resor som kommer i tid på en lika hög nivå för stadsbuss och spårvagn som för tunnelbana, strax under åtta av tio resor med dessa färdmedel är framme i tid. Även när det gäller andelen resor som är försenade mer än 15 minuter ligger resultatet för stadsbuss, spårvagn och tunnelbana på samma nivå, dvs. 4-5 procent. Sett till kollektiva färdmedel för regionaltrafik ligger pendeltåg, regionbuss och regionaltåg på en ungefär lika hög nivå avseende andel resor som kommit i tid. För dessa färdmedel kommer omkring åtta av tio resor i tid. Andelen resor som är försenade med mer än 15 minuter är något högre för pendeloch regionaltåg jämfört med regionbuss. Gällande längre resor, med fjärrtåg eller express-/långfärdsbuss, är det en högre andel som uppger att de anlänt i tid med buss än med tåg. Förseningar (mer än 15 minuter) är också vanligare vid resor med tåg än med buss. Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern Sida 44 av 48

46 Komma fram i tid och kollektivtrafi kens tillförlitlighet Allmänheten 80% 80% Man Kvinna 81% 82% 80% 80% år år år år år 74% 76% 76% 77% 80% 79% 84% 84% 88% 88% Bilister Växlare Kollektivtrafikresenärer 82% 82% 80% 81% 81% 80% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 35, Resor som anländer i tid avseende kollektivtrafik senaste resdagen Det finns ett tydligt samband mellan den totala nöjdheten med bolaget (NKI) och i hur hög utsträckning resenärerna kommit fram i tid vid den senaste resan. Nöjdheten är högre bland de som kommit fram i tid och lägre bland de som blivit försenade, särskilt om förseningen varat mer än 15 minuter. Nio av tio resor med bil/moped/motorcykel kom fram i tid Nio av tio resor med bil, moped eller motorcykel kom fram som planerat. Andelen är oförändrad jämfört med Endast fyra procent kom fram senare än planerat och sju procent har inte reflekterat över restiden. Ja, tidigare än planerat Ja, som planerat Nej, lite senare än planerat Nej, mycket senare än planerat Jag reflekterade inte över restiden 7% 7% 3% 3% 0,5% 0,4% 7% 7% 83% 83% Som planerat eller tidigare % 20% 40% 60% 80% 100% Figur 36, Ankomsttid avseende resor med bil/moped/mc senaste resdagen Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern Sida 45 av 48

47 Komma fram i tid och kollektivtrafikens tillförlitlighet Sett till resor gjorda med bil, moped eller motorcykel är det en högre andel som har anlänt i tid för alla referensgrupper (kön, ålder, resenärstyp, ärende) jämfört med motsvarande resor som gjorts med kollektiva färdmedel. För kollektivtrafikresenärer är det dock en mycket liten skillnad mellan andelen som kommer fram i tid med bil/moped/motorcykel och med kollektivtrafik. Allmänheten 89% 90% Man Kvinna 90% 92% 88% 89% år år år år år 75% 77% 85% 86% 89% 90% 92% 92% 90% 92% Bilister Växlare Kollektivtrafikresenärer 91% 91% 87% 89% 82% 84% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 37, Resor som anländer i tid avseende bil/moped/mc senaste resdagen De allra flesta, 92 procent, av arbetsrelaterade resor med bil, moped eller motorcykel har kommit fram i tid. Bland arbetsrelaterade resor med kollektiva färdmedel är motsvarande andel 80 procent. Merparten, 83 procent, av resorna med bil, moped eller motorcykel för att ta sig till sina studier har kommit i tid medan motsvarande andel bland resor med kollektiva färdmedel är 76 procent. Nära hälften litar på att de ska komma fram i tid Något mindre än hälften, 45 procent, av allmänheten upplever att de kan lita på att de kommer fram i tid om de reser med kollektivtrafikbolagen, vilket är i nivå med 2017, 46 procent. Det finns ett visst gap mellan förtroendet och vad som levereras. Åtta av tio kom fram till resmålet i tid vid sin senaste resa och 12 procent blev försenade mer än fem minuter. Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern Sida 46 av 48

48 Komma fram i tid och kollektivtrafikens tillförlitlighet Högst andel som litar på att de ska komma fram i tid finns bland dem som kom fram som planerat vid sin senaste resa. Omkring hälften av dem som kom fram som planerat instämmer i att de kan lita på att de kommer fram i tid om de reser med bolaget. Bland dem som blivit försenade mer än en halvtimme instämmer omkring en av sex att de litar på att komma fram i tid. Det finns även en viss skillnad i tilliten till att man ska komma i tid beroende på ärendetyp. De som reser för att ta sig till skola/studier litar i lägre grad på att de ska komma fram i tid jämfört med de som har andra ärenden. Fyra av tio, 42 procent, anser att informationen vid förseningar och stopp är bra, vilket är oförändrat i jämförelse med Andelen som tycker att informationen vid förseningar och stopp är bra är högst bland de personer som kom fram till resmålet som planerat vid sin senaste resa. Andelen sjunker med antalet minuter man blev försenad vid den senaste resan. Nära hälften av dem som kom fram som planerat tycker att informationen är bra medan endast omkring två av tio som blivit försenade mer än en halvtimme är av samma uppfattning. Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern Sida 47 av 48

49 Årsrapport 2018 Kollektivtrafikbarometern Sida 48 av 48 Komma fram i tid och kollektivtrafikens tillförlitlighet