Elevhälsoplan för Torpskolan

Relevanta dokument
Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan

Elevhälsoplan Fröviskolan

Den kommunala grundsärskolans lokala elevhälsoplan

Elevhälsoplan för Björkvallsskolan

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Elevhälsoteamets representanter har en tydlig roll-, ansvars- och arbetsuppgiftsfördelning. Bilaga 1.

ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN

Hågadalsskolan 2016/17

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde

Elevhälsan Skolenhet Ask och skolenhet Bok, Alléskolan

Sida 1(8) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde

Elevhälsoplan

ELEVHÄLSOPLAN. Vid Dalbackens friskola

Elevhälsoplan för Björkvallsskolan 2018 /2019

Elevhälsoplan Uvengymnasiet Läsåret

ELEVHÄLSOPLAN för VÄLKOMMASKOLAN VT 2017 HT 2017

Elevhälsoplanens syfte Elevhälsoplanen ska beskriva elevhälsoarbetets arbetsgång och ansvarsfördelning.

Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

Elevhälsoplan. Sandbäcksskolan. Antagen av Petra Roth januari 2018 Reviderad augusti 2018

Elevhälsoplan Ådalsskolan

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

HANDLINGSPLAN ELEVHÄLSAN. Håkantorpsskolan

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument

ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret

Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018

Lokal plan för Karolinerskolans elevhälsa. Läsåret 2018/2019

Elevhälsoplan Bobergsgymnasiet. Läsåret 2018/2019

Hågadalsskolan 2015/16

Elevhälsoplan för Kristinedalskolan

ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN

Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor

MÅL OCH RIKTLINJER ELEVHÄLSOARBETET HORSBYSKOLAN 4-6. Trygghet Självförtroende Lust att lära för framtiden

ELEVHÄLSOPLAN för VÄLKOMMASKOLAN 2018

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Klassarbete -återkoppling till dessa. För att arbeta med studiero och relationer för ett fungerade klassrum- och

Elevhä lsoplän

Elevhälsoplan för Moholms skola läsåret 2018/2019. Innehållsförteckning

Knappekullaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal elevha lsoplan Kramforsskolan LÄ SÄ RET 2014/2015

Elevhälsoplan. Aspenässkolan 2018/19

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Elevhälsoplan. Olympen Telefonplan 2017/2018

Knappekullaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Elevhälsoplan för Trollehöjdskolan

Sandeplanskolan. Elevhälsorutiner Sandeplanskolan

Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor

Handlingsplan för Ormbergsskolans elevhälsoarbete. (uppdaterad maj 2018 av Elevhälsoteamet)

Den kommunala grundsärskolans lokala elevhälsoplan

ELEVHÄLSA PÅ GRANSÄTERSKOLAN. Läsåret

HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSA LÄSÅRET 2011/12 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Elevhälsoplan. Grundskola Malmö

ELEVHÄLSOPLAN TORPSKOLAN

Elevhälsoplan för. Älta Skola

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Elevhälsoplan för Sjölins gymnasium Södermalm

Capellaskolans Elevhälsa

Elevhälsoplan och arbetsgång vid elevärenden

BJÖRKVALLSKOLANS ELEVHÄLSOPLAN 2018/19

Basen för Eriksbergsskolans elevhälsoarbete

Elevhälsans arbete under läsår 15/16 har utvärderats genom sammanställning av synpunkter som inhämtats via digital

Handlingsplan - Elevhälsa

7-9. Elevhälsoplan. för

Elevhälsoplan. Elevhälsa handlar om att främja hälsa hos alla elever, men ha fokus på elever som är i behov av stöd och hjälp för sitt lärande.

GOTTSUNDASKOLANS OCH TREKLANGENS SKOLAS ELEVHÄLSOPLAN HT14/VT15

Beslut för gymnasiesärskola

ELEVHÄLSOPLAN FAGERSJÖSKOLAN

Fredrika Bremerskolan Lokal elevhälsoplan Läsåret

Elevhälsoplan. Strömstads ö-skolor

Handlingsplan för elevhälsoarbete Kvarnbyskolan

Lokal elevstödagenda Rindö Skola

INLEDNING. Det systematiska kvalitetsarbetet inom området synliggörs i den årliga verksamhetsberättelsen för Åre gymnasieskola.

Elevhälsa (EHT) Syftet & uppdraget med EHT

Plan för Elevhälsoarbetet på Dammfriskolan

NORRA SKOLAN ELEVHÄLSOPLAN. F-klass - åk 5, förberedelseklass åk 1-5 fritidshem/klubb LOKAL Norra skolan Residensgränd 26 Östersund

Björkebyskolans Elevhälsa

Arbetsplan Nolhagaskolan Grundskolan

VISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN

ALSALAMSKOLAN Ansvarig: Mats Olsson rektor

Elevhälsoplan Kultur- och utbildningsförvaltningen. Antagen av nämnden Uppdaterad

Extra anpassningar och särskilt stöd

TORSBERGSGYMNASIETS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasieskola Ro 3, 4 och 5

Lokal elevhälsoplan Svenstaviks skola

Elevhälsoplan för Funbo skola 2018/2019

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2017/2018

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd

Beslut för grundsärskola

Pilskolans elevhälsoplan. Läsåret

Elevhälsoplan Svenstaviks skola

Elevhälsoplan 2016/2017

Bredaryds skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kommunikation. Utmaning. Sammanhang. Motivation. Förväntningar. Östra Göinge kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Stenstorpsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Elevhälsoplan för PeterSvenskolan 2

Granbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Knappekullaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Lärande Torpskolan Elevhälsoplan för Torpskolan Eleverna på Torpskolan är trygga, de har ett stort inflytande över sitt lärande, är motiverade, utvecklar sin kreativitet och de når hög måluppfyllelse. Organisation och rutiner Skolans elevhälsa arbetar för att främja hälsa och skapa en god lärandemiljö för varje elev. I skolans elevhälsa ingår två rektorer, två specialpedagoger (150 %), två kuratorer (100%) och en skolsköterska (100%), samt tillgång till skolpsykolog. Elevhälsan träffas två timmar varje vecka då elevhälsoarbetet diskuteras med fokus på elever i behov av särskilt stöd. Kontinuerligt deltar skolläkare och representanter från socialtjänsten. Vid behov deltar personal från BUP. Elevhälsan samarbetar även med centrala och externa instanser. Representanter från elevhälsan deltar i arbetslagskonferenserna då elevers hälsa och lärande diskuteras. Då ges möjlighet till dialog och reflektion i syfte att utveckla goda lärandemiljöer i det gemensamma arbetet. Insatser planeras och utvärderas. Vissa ärenden förs sedan vidare till elevhälsan, som vid behov kan ta hjälp av centrala och externa resurser. Elevhälsan arbetar även med sina fokusområden gentemot arbetslag, elever och vårdnadshavare. Kurator och specialpedagoger besöker elever och personal i åk 5, då klassrumsobservationer och elevintervjuer genomförs, samt information kring elever i behov av särskilt stöd överlämnas. Detta ligger även till grund för klassammansättningen av blivande 6:or. Under senare delen av vårterminen träffas elevhälsan från avlämnande och mottagande skolor då information och åtgärdsprogram överlämnas. Dessutom anordnas ett antal elevhälsomöten, där vårdnadshavare, eventuellt eleven, avlämnande och mottagande personal deltar så att eleven ska få en bra övergång. Innan eleverna börjar åk 6 överlämnar avlämnande pedagoger och elevhälsan information till arbetslagen kring elever i behov av särskilt stöd. (Se vidare Handlingsplan gällande övergång från åk 5 till åk 6.) För att även övergången till gymnasiet ska bli så bra som möjligt anordnas i slutet av vårterminen i åk 9 en överlämning där representanter ur elevhälsan tillsammans med studie- och yrkesvägledaren (SYV) träffar personal från Lerums Gymnasium. SYV överlämnar information till övriga gymnasier. Skolsköterska och kurator har egna överlämningar till mottagande enhet. LERUM200, v 1.0, 2007-06-15 Specialpedagogen

Specialpedagogerna deltar i organisationsplanering och resursfördelning med rektorerna i syfte att strukturera arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Resurser utöver grundorganisationen läggs ut direkt till arbetslagen att förfoga över. Arbetslagen utgår i första hand från elever i behov av särskilt stöd. Rektorer och specialpedagoger för diskussioner med arbetslagen kring resurserna. Om det framkommer att en elev kan vara i behov av särskilt stöd ansvarar rektor för att behovet utreds. I samtycke med vårdnadshavarna diskuterar elevhälsan vilka utredningar som behöver göras utifrån behoven. Specialpedagogerna genomför pedagogiska utredningar där det ingår pedagogiska kartläggningar, intervjuer och klassrumsobservationer. Dessa ligger till grund för analyser av olika typer av insatser på skol-, grupp- och individnivå. Specialpedagogerna finns tillgängliga för konsultation/rådgivning för skolans personal och för vårdnadshavare kring elever i behov av särskilt stöd och vid upprättande av åtgärdsprogram. Dessutom arbetar specialpedagogerna med utvecklingsarbete runt elever i behov av särskilt stöd. Kuratorn En av skolans två kuratorer är anställd även på två F-5-skolor i upptagningsområdet (Knappekullaskolan och Aspenässkolan) och ingår i dessa skolors elevhälsa. Detta ger en god helhetsbild och kännedom om de elever som lämnar åk 5 för att börja på Torpskolan. Under det läsår då eleverna går i åk 5 har kuratorn samtalsgrupper med varje klass vid ett flertal tillfällen, vilket ger möjlighet att redan där kunna uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd. I kuratorns arbete ingår bland annat att ha enskilda samtal utifrån ett psykosocialt perspektiv. Elever kan söka kontakt på eget initiativ och/eller tillsammans med vårdnadshavare eller lärare. En del i dessa samtal är att kartlägga den unges skolsituation/trivsel. Vid behov gör kuratorn sociala utredningar. Kuratorerna har ett nära samarbete med skolhälsovården för att fånga upp och identifiera elevernas problematik. En del i arbetet är också att samarbeta med andra instanser såsom socialtjänsten, BUP m.fl. för att kartlägga och utreda elevernas behov av särskilt stöd, vilket sker i samtycke med vårdnadshavare. Kuratorerna har även en konsultativ och rådgivande funktion gentemot skolans personal och vårdnadshavare. En viktig del i kuratorsarbetet är även att arbeta i främjande syfte med grupper och grupprocesser för att skapa trygghet, sammanhållning och en god lärandemiljö tillsammans med lärarna och övriga elevhälsan. Skolhälsovården För att förbereda elevens skolgång på Torpskolan sker en överlämning från skolsköterskan på avlämnande skola till skolsköterskan på mottagande skola kring elever med särskilda 2

behov. Information ges till undervisande lärare efter tillstånd från vårdnadshavaren och vid behov anordnas möte där vårdnadshavare och behandlande instans medverkar för att skapa en god lärandemiljö för eleven. Vid hälsoundersökning i åk 6 & 8 genomförs undersökningar och hälsosamtal för att identifiera fysisk och psykisk ohälsa. Vidare sker uppföljande hälsoundersökningar vid behov i åk 7 och 9, samt medicinska samtal inför gymnasievalet. Varje elev som spontant söker skolhälsovården för oklara diagnoser intervjuas utifrån ett fysiskt och psykosocialt perspektiv. Skolläkaren ingår i skolhälsovården och har regelbundna mottagningstider på skolan som kan bokas via skolsköterskan. Skolläkaren gör även medicinska utredningar som en del i utredningen av elever i behov av särskilt stöd. Skolhälsovården har efter samtycke med elev och/eller vårdnadshavare ett nära samarbete med skolkuratorn och olika specialister för att utreda, identifiera och diagnostisera olika problem hos en elev så att adekvat hjälp och stöd kan ges. er Det främjande arbetet Elevhälsan arbetar hälsofrämjande med fokus på friskfaktorer för att stärka den enskilde individen. Skolnivå: Samverkan mellan Torpskolan, Knappekullaskolan och Aspenässkolan Elevhälsan uppmärksammar elevernas fysiska och psykiska miljö och arbetar för att många vuxna ska vara ute bland eleverna, för att skapa en trygg och lugn miljö. Elevhälsan är delaktig i aulasamlingar för att medvetandegöra eleverna och skapa diskussioner kring livsstilsfrågor. Gruppnivå: Elevhälsan deltar i lägervistelser vid skolstarten i åk 6 i syfte att skapa goda relationer. Utifrån behov/önskemål deltar elevhälsan på föräldramöten där syftet kan vara information/diskussion kring livsstilsfrågor och att stärka föräldrarollen. Arbete med grupper och grupprocesser i syfte att skapa en god lärandemiljö tillsammans med lärarna och övrig personal. Individnivå: Elevhälsan har enskilda samtal med eleverna. Specialpedagogerna har enskild undervisning och/eller undervisning i liten grupp med elever i behov av särskilt stöd. Skolsköterskan har kontinuerliga hälsoundersökningar och samtal. 3

Uppmärksamma Elevhälsoärenden uppmärksammas på många olika sätt. Förutom elevhälsans arbete finns det många personer som på olika vis bidrar till att identifiera elever i behov av särskilt stöd och som alla är insatta i Planen mot diskriminering och kränkande behandling och skolans värdegrund. I elevmiljön finns kamratstödjare, skolvärd, resurslärare, rastvärdar, städpersonal och skolmåltidspersonal. I skolans Trygghetsgrupp ingår representanter från elevhälsan, samtliga arbetslag och övrig personal. Trygghetsgruppen har regelbundna möten och organiserar även kamratstödjarverksamheten. Elevärenden finns som stående punkt på arbetslagens träff varje vecka. Då identifierar och uppmärksammar arbetslaget sina elevärenden. Man analyserar och söker lösning kring olika elevers situation. Elevhälsan deltar och bidrar med sina specifika kompetenser i det arbetet. Dessutom uppmärksammar lärarna elever i behov av särskilt stöd genom elevsamtal, utvecklingssamtal, IUP, tät kontakt med vårdnadshavarna, diagnoser i svenska, engelska och matematik, samt nationella prov. Elevärenden som uppmärksammas och analyseras i arbetslaget sker i ett samarbete med vårdnadshavare. Laget inventerar och söker lösningar och åtgärdsprogram upprättas tillsammans med elev och vårdnadshavare. Om oro kvarstår och/eller annan kompetens behöver kopplas in lyfts ärendet till elevhälsan, där beslut tas om eventuellt ytterligare åtgärder/utredning. Vårdnadshavare kallas till elevhälsomöte, där de beslut som tas protokollförs. Åtgärda/förebygga Det åtgärdande/förebyggande arbetet för elever i behov av särskilt stöd kan vara organiserat på olika sätt, till exempel: indelning i mindre grupper/extra resurs i klassrummet/enskild undervisning/ specialpedagogiska insatser kompensatoriska hjälpmedel såsom inlästa läromedel, lättmaterial, bärbar dator med specialprogram, i-pad, daisybandspelare hörselanpassade lokaler och utrustning elevassistent elevhälsopedagog och elevcoach samtal med kurator/skolsköterska/specialpedagog/skolpsykolog hembesök och täta kontakter med vårdnadshavare kontakt med externa resurser elevhälsomöten, västbusmöten 4

stödinsatser från det centrala teamet olika former av samtalsgrupper specialkost specialidrott Repulse Utvärdera I slutet av varje läsår utvärderas och revideras elevhälsoplanen. Då bestäms även vilket mål som ska fokuseras under elevhälsoarbetet nästföljande år. Ansvar Elevhälsa börjar i klassrummet. Alla som arbetar på enheten har ett ansvar för elevhälsoarbetet och rektor har ett utredningsansvar för elever i behov av särskilt stöd. Elevhälsans fokusområden läsåret 2012-2013 Allas lika värde Att skapa förståelse för alla människors lika värde och medvetandegöra eleverna om barns rättigheter. Maskrosbarn Torpskolan har ett samarbete med Sektor stöd och omsorg i Lerum för att utveckla det gemensamma arbetet runt barn och unga i Lerums kommun. Fokus kommer vara barns rättigheter. Två socionomer från Sektor stöd och omsorg kommer att finnas på Torpskolan en dag i veckan och informera klassvis om hur socialtjänsten arbetar och vad man kan få för stöd och hjälp i Lerums kommun. Föreningen Maskrosbarn kommer och informerar om sina egna erfarenheter om hur det är att växa upp i en familj med misshandel, psykisk ohälsa och missbruk. De pratar också om att hoppas, aldrig ge upp, att idag kunna välja relation till sina föräldrar och kunna må bra trots sin uppväxt. Unicef En föreläsning i aulan där Unicef kommer att informera om barnkonventionen, barns rättigheter och Sveriges lagar. Utifrån föreläsningen är tanken att vi på skolan sedan kan arbeta vidare med barns rättigheter och barnkonventionen i klasserna. 5

Delaktighet och inflytande Elevhälsan har diskussioner i samtliga klasser runt delaktighet/inflytande i skolan och arbetsmiljö utifrån GR:s enkät. Skolpsykolog kommer att träffa fokusgrupper med elever och lärare för en fördjupad diskussion. Diskrimineringsgrunderna Alla elever görs delaktiga i arbetet mot kränkande behandling och diskriminering genom diskussioner och arbete med diskrimineringsgrunderna arbetslagsvis. Utvärdering av fokusområden läsåret 2011-2012 Frånvaro Upptäcka/uppmärksamma elever som har en ökad frånvaro för att tidigt kunna sätta in åtgärder som leder till ökad närvaro. Elevhälsan uppmärksammar en gång per månad vid arbetslagsträffarna elevers frånvaro. Det digitala frånvarosystemet fungerar fortfarande inte tillfredsställande och detta fokusområde har därför inte helt fullföljts. Elevhälsans föresats att uppmärksamma frånvaron en gång per månad vid arbetslagsträffarna har inte genomförts i tillräcklig omfattning. Sömn Medvetandegöra elever och vårdnadshavare om sömnens betydelse för ett fysiskt och psykiskt välmående, samt för ett framgångsrikt skolarbete. Visa en powerpoint (utifrån det ohälsotal som framkom i Örebroenkäten ht-09 och ht-10) med efterföljande diskussion i samtliga klasser. 6

Erbjuda arbetslagen att visa en film om sömnens betydelse för vårdnadshavare på föräldramöten. Elevhälsan har under föregående läsår varit ute i samtliga klasser och visat en PowerPoint med efterföljande diskussion om sömnens betydelse för ett fysiskt och psykiskt välmående. Avsikten är att detta arbeta ska återkomma varje år med de nya eleverna i åk 6. Vi har inte lyckats nå vårdnadshavarna i detta arbete. Markör (Göteborgsregionens trivselenkät som genomförs i åk 8) Medvetandegöra elever och öka deras delaktighet/inflytande. Diskussion kring resultatet i Markörenkäten, klassvis med åk 9 och aulasamlingar med övriga. Detta fokusområde genomfördes fullt ut. Åtgärdsprogram Implementera de riktlinjer som Lerums Kommun utarbetat utifrån den nya Skollagen. Genomgång av riktlinjer och de nya åtgärdsprogrammen i arbetslagen. Bevaka att alla nivåer (Skol-, grupp- och individnivå) är delaktiga, samt att uppföljning/utvärdering sker. Detta sker vid arbetslagsträffar, på elevhälsomöten, vid enskilda samtal/konsultationer. Detta fokusområde genomfördes fullt ut. 7