Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg
55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen föreslår byggandet av Ostlänken, som möjliggör snabbtåg mellan Stockholm och Linköping, samt utbyggnad av dubbelspår på delar av sträckan Göteborg-Borås. Totalt innebär detta investeringar om 35 miljarder kronor och medför att byggandet av en ny modern stambana för snabbtåg inleds. Detta möjliggör för fler, snabbare och mer punktliga transporter av både passagerare och gods på järnväg och skapar bättre förutsättningar för jobb och tillväxt. Dessutom förbättras kommunikationerna mellan Stockholm Skavsta och Göteborg Landvetter avsevärt. För ökad tillförlitlighet och kapacitet i järnvägsnätet föreslås också en kraftig satsning för att rusta upp standarden på det befintliga nätet. Den tillfälliga satsningen under 2012-2013 permanentas på en hög nivå. Det innebär för planeringsperioden 2014-2025 20 miljarder kronor, eller 30 procent, mer drift och underhållsåtgärder än tidigare. Därmed får Trafikverket långsiktigt resurser att åtgärda brister i systemet. Ett robust järnvägssystem är centralt för att arbetsmarknaden ska fungera och stärker dessutom företagens konkurrenskraft. Genom detta beslut tillgodoses de behov som Trafikverket pekade på i sin kapacitetsutredning för att få ut maximal kapacitet ur befintligt system. Sammantaget uppgår satsningarna på Ostlänken, Göteborg-Borås samt drift och underhåll till 55 miljarder kronor. Regeringen förhandlar nu om ytterligare satsningar på det svenska väg- och järnvägsnätet vilka kommer att presenteras i samband med budgetpropositionen den 20 september och infrastrukturpropositionen senare i höst. Summerade satsningar: Ostlänken 30 miljarder kronor Göteborg Borås 5 miljarder kronor Ökade drift- och underhållsåtgärder 1 20 miljarder kronor 1 Under planeringsperioden 2014-2025 jämfört med tidigare planeringsperiod 2010-2021 1
Utrymme för investeringar för framtiden Ordning och reda i statsfinanserna och motståndskraftig svensk ekonomi gör att utrymmet för reformer bedöms ha ökat i budgetpropositionen för 2013. Det öppnar för ökade investeringar samtidigt som tillräckliga säkerhetsmarginaler värnas för att hantera risken för en fördjupad europeisk skuldkris. I fokus för den ekonomiska politiken står att motverka krisens effekter för jobb och välfärd samtidigt som Sveriges långsiktiga tillväxtförmåga ska fortsätta att stärkas och fler komma i arbete. Budgetpropositionen kommer att innehålla en kraftfull satsning för att skapa ett robust och modernt järnvägsnät för det tjugoförsta århundradet. Ostlänken och Göteborg-Borås, ett första steg mot en ny stambana för snabbtåg En bärande del i denna satsning är att byggandet av en ny stambana inleds. Där ingår Ostlänken, en 15 mil lång, dubbelspårig förbindelse för snabbtåg mellan Järna och Linköping. Dessutom kommer nya dubbelspår mellan Mölnlycke och Bollebygd att byggas som ett första steg för att knyta Västsveriges två största städer Göteborg och Borås närmare varandra. Genom dessa investeringar på totalt 35 miljarder tas de första stegen i byggandet av en ny stambana för snabbtåg. Byggandet av stambanorna under andra halvan av 1800-talet var avgörande för Sveriges industrialisering. Dagens tydliga kapacitetsbrister i järnvägssystemet försämrar kvaliteten för både godstransporter och persontransporter, något som bland annat Trafikverkets kapacitetsutredning konstaterar. Långa restider medför att det blir svårt att möta efterfrågan på ökade pendlingsmöjligheter med järnväg vilket försvårar utvecklingen av arbetsmarknader. Sträckan Göteborg-Borås är ett tydligt exempel där järnvägen inte räcker till för de mycket stora pendlingsströmmarna. Trängsel på spåren försvårar också för godstransporter, vilket hämmar svensk industri. De investeringar som regeringen idag presenterar kommer att få betydande effekter. Eftersom den nuvarande järnvägen mellan Stockholm och Linköping tillhör landets mest belastade kommer kapaciteten i järnvägssystemet att förbättras avsevärt i och med att Ostlänken byggs. Det gäller inte bara i regionen utan i hela landet. Därmed blir systemet som helhet mer robust och punktligheten kan förbättras. Vidare kommer tillväxt och jobbskapande att underlättas när pendlingsmöjligheterna tydligt förbättras. Det gäller i både Stockholmsregionen Sveriges största arbetsmarknad och Linköping/Norrköping. Fler kommer på ett effektivt sätt kunna pendla dit jobben finns. Ostlänken beräknas ge betydande restidsvinster. Uppskattningsvis blir resan från Stockholm till Norrköping 20 minuter kortare och resan till Linköping 30 minuter kortare, exakt vilka restider som kan förväntas är dock inte klart ännu. Därmed knyts två dynamiska regioner närmare varandra vilket förbättrar förutsättningarna för exempelvis innovativt företagande i anslutning till regionernas universitet och högskolor. Transporterna till och från Skavsta flygplats Sveriges tredje största flygplats blir snabbare och mer miljövänliga. 2
Genom att en stor del av persontrafiken flyttas över till Ostlänken frigörs kapacitet för godstrafiken på den nuvarande rälsen. Godstrafiken på järnväg kan därmed bli både mer punktlig och mer omfattande något som är starkt efterfrågat av svensk industri. Detta möjliggör i sin tur för industrin att flytta över en större andel av sitt gods från lastbil till järnväg, vilket ger positiva miljö- och klimateffekter. Detsamma gäller för byggandet av ny järnväg längs sträckan Göteborg-Borås. Göteborg och Borås är de två stora städerna i regionen och idag görs 10 miljoner arbetspendlingsresor mellan städerna årligen. Genom den föreslagna investeringen kortas restiden och antalet avgångar i varje riktning mer än fördubblas. Därmed knyts städerna samman genom att förutsättningarna för arbetspendling förbättras betydligt. Det innebär också i sin tur att fler kan lämna bilen hemma och istället använda sig av kollektivtrafiken. Därtill blir resorna till Landvetter flygplats Sveriges näst största flygplats snabbare, enklare och grönare. Ostlänken Ostlänken är en ny, ca 15 mil lång, dubbelspårig järnväg mellan Järna söder om Södertälje och Linköping via Skavsta flygplats. I Linköping ansluter banan till Södra stambanan för resor till och från Malmö och Jönköping. I och med dagens besked kan Trafikverket påbörja arbetet med en järnvägsplan som ger ett detaljerat tekniskt underlag för banan. Faktisk byggstart kan bli 2017 och Ostlänken bedöms vara färdig senast 2028. Kostnaden beräknas till cirka 30 miljarder kronor. Mölnlycke-Rävlanda/Bollebygd Mölnlycke-Rävlanda/Bollebygd är den första etappen av tre för en ny dubbelspårig järnväg mellan Göteborg och Borås. Banan ansluter dessutom till Landvetter vilket skapar en järnvägsförbindelse mellan flygplatsen och Göteborg och möjliggör nya bebyggelseområden. All persontrafik på den nuvarande järnvägen bedöms bli överflyttad till den nya banan. Banan byggs preliminärt med start 2020 och den beräknas vara färdig 2024. Kostnaden är beräknad till cirka 5 miljarder kronor. Ytterligare sträckor Dagens nybyggnadsbesked gäller Ostlänken och sträckan Mölnlycke-Bollebygd. Dessa är de sträckor som Trafikverket anser vara de mest prioriterade och initialt mest angelägna. De är också de mest analyserade sträckorna. De ger också stora positiva effekter för restid och punktlighet också utan ytterligare sträckor. Hur, när och på vilket sätt övriga sträckor i den nya stambanan ska byggas kommer regeringen att ta ställning till när lönsamheten i de olika alternativen utretts i detalj och bara om offentliga finanser tillåter ytterligare utbyggnad. 3
Bakgrund till beslutet att påbörja en ny stambana Trots de historiskt stora satsningarna på infrastruktur som regeringen beslutade om 2010 finns fortfarande brister i det svenska transportsystemet. Regeringen gav därför 2011 Trafikverket i uppdrag att kartlägga behovet av ökad kapacitet i transportsystemet, och att föreslå åtgärder. Denna utredning, Kapacitetsutredningen, ligger till grund för de åtgärder som presenteras idag, liksom till infrastrukturproposition som presenteras senare i höst. Utredningen finner att de största kapacitetsbristerna finns i järnvägssystemet. Mycket av den kapacitetsbrist som finns i järnvägssystemet kan åtgärdas genom ökade satsningar på drift och underhåll, på förlängda mötesplatser för att möjliggöra längre tåg, genom att förstärka broar så att än tyngre laster kan passera, eller genom styrande avgifter som utnyttjar systemet bättre etc. Men utredningen pekar också på att nyinvesteringar är nödvändiga. Ostlänken anses vara en av de absolut mest prioriterade, och sträckan Göteborg-Borås är också bland de viktigaste. Lönsamhetskalkyler visar också att nya sträckningar kan vara mer samhällsekonomiskt effektiva än förstärkningar av befintliga spår, framförallt för att det senare kan orsaka omfattande och långvariga störningar i trafiken. Sådana störningar skulle kunna få återverkningar på trafiken i hela landet. Ökad kapacitet och färre flaskhalsar på järnvägsnätet genom kraftig satsningen på drift och underhåll De föreslagna nyinvesteringarna kommer att möjliggöra större arbetspendling och ett mer miljövänligt resande samtidigt som den frigör kapacitet för ökade godstransporter på befintliga spår. Lika viktigt är att det nuvarande järnvägssystemet återställs till ursprunglig kapacitet efter många år av underinvestering och ökad belastning. Regeringen har sedan 2006 ökat resurserna till drift och underhåll på järnväg med 75 procent och samtidigt fyllt igen de hål som den förra regeringen lämnade efter sig i form av ofinansierade satsningar med räntebetalningar som åt upp betydande delar av utrymmet för att vårda järnvägssystemet. Det befintliga järnvägssystemet har de senaste åren visat på tydliga brister vilket skapat förseningar och andra problem. Sverige har inte råd med att människor inte kan komma till jobbet och att företag förlorar kunder på grund av att järnvägsnätet inte håller tillräcklig standard. Regeringen kommer därför i budgetpropositionen för 2013 föreslå den största ökningen av järnvägsunderhållet någonsin. Den tillfälliga satsningen under 2012 och 2013 permanentas på en hög nivå och jämfört med nuvarande plan ökar underhållet under planperioden 2014-2025 med 20 miljarder, eller 30 procent, i fasta priser. Det motsvarar 1,7 miljarder årligen. Den nya ramen för planeringsperioden 2014-2025 utgör 85,5 miljarder kronor. Dessutom ger regeringen nu resurser till ett nytt trafikledningssystem som på ett mer effektivt sätt kan styra järnvägstrafiken, och därmed öka kapaciteten ytterligare i systemet. Genom denna ökning kommer nivån på drift och underhåll att bli nära Trafikverkets mest ambitiösa nivå i kapacitetsutredningen, alltså den nivå som krävs för att järnvägsnätet ska återfå sin ursprungliga kapacitet. Detta ger effekter i form av ökad punktlighet och tillförlitlighet för tågtrafiken. 4
En märkbart förbättrad standard på järnvägsnätet gör det också försvarbart att höja banavgifterna för operatörerna. Därmed blir resurserna för drift och underhåll ännu större. De nuvarande banavgifterna är mycket låga i ett europeiskt perspektiv, och för låga för att täcka de direkta kostnaderna. Not: Järnvägsunderhåll fördelat på mandatperioder. Detta motsvarar anslagen åren 95-98, 99-02, 03-06, 07-10, 11-14, 15-18 respektive 19-22. Vad ska de extra anslagen till drift och underhåll användas till? Resurserna för drift och underhåll kommer att användas för tusentals åtgärder för att höja nivån på järnvägsnätet. Som exempel på underhålls- och reinvesteringsåtgärder kan nämnas underhåll av kontaktledningar och broar, slipning av spår och byte av växlar. Trafikverket har pekat ut ett antal prioriterade järnvägssträckor. Några banor som kan komma ifråga för underhållsåtgärder är exempelvis Södra stambanan (Malmö Höör) och Ostkustbanan (Stockholm-Uppsala). Regeringen förhandlar om andra satsningar för förbättrad infrastruktur Förhandlingar om övriga satsningar pågår. Den samlade infrastruktursatsningen kommer att presenteras i Budgetpropositionen den 20 september och i Infrastrukturpropositionen senare i höst. 5