MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Detaljplan MÅRTENSDAL Höga huset, Hammarby Sjöstad SAMRÅD DECEMBER 2004

FÖRORD Denna rapport tillhör samrådsversionen av detaljplan för del av Kv Mårtensdal, S-DP 2002 12713-54. Uppdragsgivare för MKB-arbetet är Stockholms stads Gatu- och fastighetskontor genom Per Magnius, fram till augusti 2004 därefter Malin von Sicard. Ansvarig för framtagandet av planhandlingarna inför plansamrådet är planarkitekt Malin Olsson, Stadsbyggnadskontoret. Yvonne Hansson Egnér, Miljöförvaltningen har utarbetat ett MKB-underlag för arbetet med planens miljöfrågor. Arbetet med MKB-rapporten har utförts av Tyréns AB med Ylva Nilsson som uppdragsansvarig fram till september 2004, därefter Marianne Klint. Ingrid Lindbom har medverkat som MKB-utredare. Illustrationerna har, där inte annat anges, utförts av Sonia Ekström. Bullerberäkningarna har utförts av Ingemansson Technology AB. Bedömningen av luftkvalitet baseras på utredningar av SLB-analys. Solstudien har utförts av Berg Arkitektkontor. För beräkningar och bedömning av vindförhållanden svarar Kamal Handa, Patronat AB och ELU genom Peter Granberg. Stockholm i december 2004 INNEHÅLL Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Nuläge och planförslag... 6 Trafik och transporter... 8 Buller... 10 Magnetiska fält... 14 Luftkvalitet... 16 Riskanalys... 17 Lokalklimat... 18 Referenser... 20 Framsidebild från Berg arkitekter AB. 2

SAMMANFATTNING Kvarteret Mårtensdal ligger i västra kanten av Hammarby Sjöstad. Detaljplanen omfattar en del av fastigheten Mårtensdal som idag är en restyta vilken används för upplag och parkering. Planen syftar till att möjliggöra ett kontorshus som också blir ett landmärke vid stadsdelens västra entré. Den ansluter också till Folksams höga hus på andra sidan vattnet. Byggnaden utgörs av två torn, dessa är 14 respektive 26 våningar höga, vilka hålls samman av en byggnadsdel med 7 våningar i samma höjd som den planerade kvartersbebyggelsen längs allén. Byggnaden kan inrymma butiker och restauranger, kontor, och hotelliknande korttidsboende. Parkeringsbehovet tillgodoses i garage under bygganden. Trafiken kring byggnaden medför höga bullernivåer utomhus. Med god ljudisolering kan krav på ljudnivåer enligt svensk standard för kontor och hotell klaras och god ljudmiljö inomhus uppnås. Bullret utanför byggnaden motiverar att man så långt möjligt skapar en tyst inomhusmiljö. Söder om planområdet går en kraftledning till Skanstulls ställverk. Styrkan på det elektromagnetiska fältet från ledningen väntas ligga under riktvärdet 0,2 µt på platsen där byggnaden uppförs. Kraftledningen utgör därmed inget hinder för att byggnaden används som planerat. Vid normala vindförhållanden bedöms Hammarbyverkets luftutsläpp stiga uppåt och inte påverka luftkvaliteten kring höghuset. För att undvika luktstörningar, vid de klimatsituationer då utsläppet från Hammarbyverket tillfälligt ligger lägre än normalt, bör luftintag till byggnaden inte placeras vid de översta våningsplanen i den högsta byggnaden. Riskanalysen visar att det endast finns två tänkbara olycksscenarier som kan medföra risk för dem som vistas i byggnaden. Att sådana olyckor skulle inträffa är dock ytterst osannolikt. Därmed bedöms Hammarbyverket inte medföra hinder för den aktuella detaljplanen, varken med nuvarande verksamhet eller i de utvecklingsalternativ som Fortum redovisat. En enkel åtgärd som ytterligare höjer säkerheten är möjlighet till central nödavstängning av ventilationen i byggnaden. Höjden och formen på den planerade byggnaden kommer att medföra förhöjda vindhastigheter i område på ca 100 meter kring byggnaden. Mest utsatt är byggnadens kortsidor och vid den västra bör man planera för växtlighet eller liknande som kan bromsa upp vindarna. Längs allén bedöms alléträden medföra tillräcklig uppbromsande effekt på vinden. Den höga byggnaden kommer att ge en skugga som sträcker sig in över kvarteret på andra sidan Hammarby Fabriksväg. Skuggan är dock relativt smal och kommer inte att dominera ljusförhållandena. I denna del av Sjöstaden kommer bostäder inte att byggas längs allén och därmed får byggnadens skugga ingen påverkan på bostadsmiljöer. Solstudien ger ingen anledning att vidta åtgärder för att minska husets skuggverkan. Planen tar tillvara en restyta i ett bullerutsatt läge för att skapa en byggnad som genom sin höjd väl utnyttjar den knappa markytan och samtidigt blir ett landmärke både för tullsnittet och för Hammarby Sjöstads västra entré. Planens genomförande medför en väsentligt bättre hushållning med marken i detta relativt centrala läge med goda kommunikationer. FORTSATT ARBETE Dimensionering av byggnadens ljudisolering behöver följas upp i det fortsatta arbetet. Luftintag bör placeras nedanför de översta våningsplanen och ventilationssystemet bör möjliggöra central nödavstängning. Åtgärder för att bromsa upp vindar vid byggnadens västra kortsida behöver studeras närmare. Miljöanpassat byggande, fuktsäkring och möjligheter till återanvändning av byggmaterial är miljöaspekter som är möjliga att påverka först i ett senare skede. I det fortsatta arbetet behöver dessa frågor uppmärksammas. 3

4

INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE Kvarteret Mårtensdal ligger i västra kanten av Hammarby Sjöstad. I denna del av sjöstaden finns verksamheter som Hammarbyverket och Betongindustri vilka kommer att vara kvar under överskådlig tid. Området ligger också nära Skanstullsbroarna med omfattande trafik på både väg och spår. Därför är den tillkommande bebyggelse som planeras framför allt lokaler för verksamheter. Plan- och programarbetet för Hammarby Sjöstad har pågått sedan 1990. Ett förslag till fördjupad översiktsplan presenterades 1991 i vilket området föreslogs omvandlas till en utvidgning av Stockholms innerstad. Därefter togs ett program för detaljplanering fram. Programmet godkändes av Stadsbyggnadsnämnden 1996. Kvarteret Mårtensdal redovisas i planprogrammet främst innehålla verksamheter. Under 2002 upprättades detaljplan för ett kontors- och industrihus på den östra delen av fastigheten Mårtensdal 6. Detaljplanen omfattar en del av fastigheten Mårtensdal som idag är en restyta vilken används för upplag och parkering. Planen syftar till att möjliggöra ett kontorshus som också blir ett landmärke vid stadsdelens västra entré. Syftet med MKB är att i planarbetet uppmärksamma och redovisa planens miljökonsekvenser. Denna MKB har upprättats inför plansamrådet. I Plan- och bygglagen (PBL) finns krav på miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) för detaljplaner som medger verksamheter med betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark, vatten och andra resurser. Stockholms stad har beslutat (1992, reviderat 1999) att förfarande med MKB ska ingå som en del i planprocessen. En MKB ska därför alltid upprättas i samband med detaljplaner. VÄSENTLIGA MILJÖASPEKTER I juli 2001 upprättade Miljöförvaltningen ett MKB-underlag för hela fastigheten Mårtensdal 6. I detta bedömdes trafikbuller och störningar från de intilliggande verksamheterna, Betongindustri AB och Hammarbyverket, som väsentligast att belysa. Andra frågor av betydelse att redovisa var parkering, elektromagnetiska fält, markföroreningar, lokalklimat, miljöanpassat byggande, återanvändning av byggmaterial, dagvatten och fuktsäkring. Eftersom det nu aktuella planförslaget endast omfattar en del av det område som var utgångspunkt i MKB-underlaget, har en ny avgränsning av miljöaspekter gjorts. MILJÖASPEKTER SOM INTE BEHANDLAS Området finns inte redovisat som misstänkt område för markföroreningar i Miljöförvaltningens sammanställning av riskområden i Stockholm. Om föroreningar ändå påträffas gäller skyldighet att underrätta Miljöförvaltningen som har tillsynsansvar vid utförande av arbeten i förorenad mark. Inom planområdet saknas förutsättningar för omhändertagande av dagvatten. Dagvatten från planområdet kommer till största delen att utgöras av takvatten. Detta bedöms inte som förorenat och avledning kan ske direkt till recipient. AVGRÄNSNING MKB:n beskriver/bedömer förhållandena omkring år 2010, då planområdet antas vara färdigutbyggt. MKB:n omfattar samma område som detaljplanen. Beskrivningen av effekter och konsekvenser omfattar huvudsakligen förhållandena inom planområdet och i angränsande kvarter. ALTERNATIV Nollalternativ Mot bakgrund av den omvandling som redan pågår i stora delar av Södra Hammarbyhamnen är det inte troligt att just detta område kommer att förbli obebyggt. Som jämförelse antas ändå ett nollalternativ där planområdet inte bebyggs med ett högt kontorshus. I nollalternativet består Betongindustri AB:s verksamhet och med största sannolikhet sker en utbyggnad av Hammarbyverket. När kraftledningen kablifieras och luftledningarna monteras ned år 2009 kan en större markyta tas i anspråk för bebyggelse. Lokalisering och utformning Under planarbetet har olika höjder och utformning för byggnaden studerats. Från miljösynpunkt finns inga betydande skillnader. 5

NULÄGE OCH PLANFÖRSLAG PLANOMRÅDET I DAG Planområdet ligger i Hammarby Sjöstads västra del och gränsar bland annat till Fortums fjärrvärmeverk i Hammarby, Skanstullbron och södra Hammarbyhamnens industriområde. Strax söder om planområdet passerar en kraftledning till Skanstulls ställverk. Området är obebyggt och används för parkering och upplag. För angränsande mark öster om planområdet, mellan betongfabriken och Hammarby Allé, finns en detaljplan som tillåter ett kontors- och industrihus men denna är inte genomförd. Byggnaden blir ett landmärke vid tullsnittet och en markering av entrén till Hammarby Sjöstad. Den ansluter också till Folksams höga hus på andra sidan vattnet. I bottenvåningen planeras verksamheter som butiker och restauranger och entréer både mot Hammarby Allé och mot söder. Högre upp kan huset användas för kontor, verksamheter och hotelliknande korttidsboende. Parkeringsbehovet tillgodoses i garage under bygganden. ANGRÄNSANDE VERKSAMHET Betongindustri AB Betongindustri AB bedriver verksamhet i den f d ställverksbyggnaden öster om det planerade kontorshuset. Med undantag för transporterna och upplag på mark är verksamheten helt inbyggd. Hammarbyverket Hammarbyverket är Fortums fjärrvärmeanläggning i Hammarby. Verksamheten bedrivs på två fastigheter och består av två oljeeldade hetvattenpannor 2x80 MW, två elpannor 2x40 MW och en värmepumpanläggning bestående av sju pumpar. För lagring av oljor finns ett antal cisterner på tomten norr om allén. PLANFÖRSLAGET Byggnaden utgörs av två torn, dessa är 14 respektive 26 våningar höga, vilka hålls samman av en byggnadsdel med 7 våningar i samma höjd som den planerade kvartersbebyggelsen längs allén. Takfotshöjden är +104,0 respektive +60,8 för de två tornen och +35,6 för mellandelen. Totalt ger huset en yta av ca 25 000 m 2 BTA. 6

7

TRAFIK OCH TRANSPORTER NULÄGET Planområdet omges av hårt trafikerade vägar. Idag pågår också omfattande byggnadsarbeten i området vilket ökar den tunga trafiken på Hammarby Allé. Verksamheten vid Betongindustri AB medför tunga transporter. In- och utfart sker från Hammarbyvägen och omfattningen på trafiken är ca 180 fordon per dygn varav 35-40 stycken är 24-meters lastbilar. Parkeringslösningarna för Betongindustri AB:s verksamhet är idag provisoriska. MILJÖMÅL Inriktningsmålen för Hammarby Sjöstad 2005 är bland annat: 80 % av arbetsresorna sker med kollektivtrafik, gång eller cykel. 15 % av alla motorfordonstransporter inom området sker med förnyelsebar energi (biobaserad eller el) 100 % av de tunga transporterna sker med fordon som uppfyller de 2005 gällande miljözonskraven. NOLLALTERNATIVET Delar av området kommer med största sannolikhet även fortsättningsvis att fungera som parkeringsyta. PLANFÖRSLAGET Förväntad väg- och spårtrafik kring området år 2010 redovisas i tabellen till höger. Trafik till kontorshuset leds runt kvarteret och infart till parkering samt lastning och lossning sker från södra sidan. Möjlighet till angöring finns också från Hammarby Allé. Transporter till och från Betongindustri AB kommer på sikt att ske med infart från cirkulationsplatsen väster om planområdet och utfart via ny gata söderut förbi Fryshuset. Detta för att 24-metersfordon inte kan vända inom Betongindustris område. Vanliga 12-metersfordon kommer i huvudsak att gå både in och ut via cirkulationsplatsen eftersom man vill begränsa andelen tung trafik utanför Fryshuset. Den nya trafiklösningen ligger dock längre fram i tiden och inledningsvis kommer trafiken till och från Betongindustri att passera väster om kontorshuset. Arbetande och besökande till huset kommer att ha god tillgång till kollektivtrafik. Avståndet till tvärbanans hållplats Mårtensdal är ca 200 meter. Det är också gångavstånd till tunnelbanestationerna Gullmarsplan och Skanstull. Längs Hammarby Allé finns gång- och cykelbanor Parkeringsbehovet för den nya byggnaden tillgodoses i garage under höghuset och delvis under lokalgatan. Väg Antal fordon per årsmedeldygn Andel tunga fordon % Hastighet Hammarby Allé, öster om rondellen 9 400 5 30 Hammarby Allé, norr om rondellen 9 800 5 30 Hammarbybacken 12 500 10 50 Hammarby Fabriksväg 18 800 10 50 Skansbron 19 500 10 50 Skanstullsbron 33 000 10 70 Johanneshovsbron 70 000 10 70 Lokalgata väster om byggnaden 800 10 30 Trafikslag Passager/dygn Hastighet Tvärspårvägen 280 30 Tunnelbanan 710 50-80 8

9

BULLER Vid bedömning av risk för bullerstörningar från trafik används måtten ekvivalent ljudnivå, som är ett slags genomsnittlig ljudnivå för dygnet, och maximal ljudnivå som är det buller som maximalt uppstår vid en enskild fordonspassage. Trafikbuller mäts i decibel A, db(a). En ökning med 8-10 db(a) upplevs som en fördubbling av bullret. NULÄGET Idag pågår omfattande byggnadsarbeten i stora delar av Hammarby Sjöstad, vilket medför många och tunga transporter. Betongindustris verksamhet bidrar vidare med buller från tunga transporter. Omfattningen på det externa industribullret från Betongindustri AB är svår att bestämma p g a höga ljudnivåer från omgivande trafiksystem. Idag finns inga bostäder eller bullerkänsliga verksamheter som störs av bullret. MILJÖMÅL Svensk standard I svensk standard SS 02 52 68 anges värden för ljudklassning av kontor. Standarden innehåller tre klasser A/B, C och D där minst ljudklass C bör eftersträvas. För kontor och hotell finns inga krav på begränsning av trafikbuller utomhus. Riktvärden för kontor redovisas i tabell 1. I samma standard anges också värden för ljudklassning av hotell. Standarden innehåller tre klasser A/B, C och D. I tabell 2 anges värdena för Ljudklass C, som i stort motsvarar de krav som tidigare angavs i exempelvis Nybyggnadsreglerna, samt värdena för Ljudklass A/B. Typ av utrymme Kontorsrum/storrum, mindre konferensrum samtalsrum, vilrum, reception Högsta trafikbullernivå db(a) Ljudklass A/B Ekvivalent nivå Maximal nivå Ljudklass C Ekvivalent nivå Maximal nivå 35 50 40 55 Butiker 45-45 - Korridor, entré, omklädningsrum 45-45 - Tabell 1 Ljudklassning av kontor enligt svensk standard Typ av utrymme Högsta trafikbullernivå db(a) Ljudklass A/B Ekvivalent nivå Maximal nivå Ljudklass C Ekvivalent nivå Maximal nivå Gästrum 26 40 30 45 Restaurang 35 50 40 55 Tabell 2 Ljudklassning av hotell enligt svensk standard 10

NOLLALTERNATIVET Ingen skillnad mot nuläget. PLANFÖRSLAGET Beräkningar av förväntat trafikbuller vid byggnaden har utförts av Ingemansson Technology AB. Beräkningarna utgår från de trafiksiffror som redovisas på sidan 8. Verksamheten vid Betongindustri AB kommer att fortsätta på samma sätt som idag. Då verksamheten till största delen är inbyggd är det framför allt transporterna som kan medföra buller. Som framgår av bilderna på följande sida är det framför allt trafiken på broarna och allén som medför höga ljudnivåer. Värst utsatt är den övre delen av den västra fasaden på det hus som ligger närmast broarna. Där blir ekvivalent ljudnivå 66-70 db(a). Nedre delen av byggnaden skärmas av slänten och får något lägre ljudnivå. Mot Hammarby Allé blir ljudnivån 61-65 db(a) för hela fasaden. Vid fasaderna mot söder och öster som är mindre utsatta blir ljudnivån under 60 db(a). Maximalnivåerna blir mot Hammarby Allé mellan 76-80 db(a) upp till våning 6 och mellan 71-75 db(a) upp till våning 11. För högre våningsplan är nivån högst 70 db(a). Uppgifterna grundar sig på gatornas trafik och tar inte hänsyn till Betongindustris transporter inom det egna området. Även mot söder kan därför transporter medföra förhöjda maximalnivåer. Trafiken kring byggnaden medför höga bullernivåer utomhus men eftersom den planerade användningen är kontor och hotelliknande boende ställs endast krav på ljudnivån inomhus. Med god ljudisolering kan krav på ljudnivåer enligt svensk standard för kontor och hotell klaras och god ljudmiljö inomhus uppnås. BEHOV AV ÅTGÄRDER ELLER ANPASSNING Bullret utanför byggnaden motiverar att man så långt möjligt skapar en tyst inomhusmiljö. Isoleringen bör utformas så att ljudklass A/B uppnås. Ljudisoleringskrav påverkas av hur stor andel av fasaden som utgörs av fönsteryta och bör studeras närmare utifrån byggnadens förutsättningar. Här redovisas exempel på ljudisoleringskrav med viss andel fönsteryta. Om byggnaden har större andel fönsteryta ställs större krav. Om fönsterstorleken är 2/3 av rumsytan gäller att ljudisoleringskrav på fönster är Rw 43 för ljudklass A/B där ekvivalentnivå på bullret överstiger 60 db(a), respektive Rw 36 vid ekvivalent buller lägre än 60 db(a). På motsvarande sätt krävs för hotellrum, om fönsterstorleken är 1/3 av rumsytan, Rw 49 för ljudklass A/B där ekvivalentnivå på bullret överstiger 60 db(a), respektive Rw 44 vid ekvivalent buller lägre än 60 db(a). För att dämpa buller från Betongindustri AB:s transporter bör man vid projekteringen av kontorshuset överväga fönsteråtgärder även på fasaden mot söder som i övrigt inte är utsatt för buller från gatutrafiken. 11

12

Bilderna på detta uppslag är hämtade från rapport 31-02105 Ingemansson Technology AB 13

MAGNETISKA FÄLT NULÄGET Söder om planområdet passerar 220 kv-ledningen till Skanstulls ställverk, söder om Betongindustri AB. Som med alla elektriska anläggningar alstrar strömmarna i ledningen magnetiska fält. Styrkan på fältet mäts i tesla (T) som är en mycket stor enhet. Vanligtvis används därför mikrotesla (µt), en miljondels tesla. Magnetfält avskärmas inte av vanligt byggnadsmaterial, berg, jord eller vatten men avtar med avståndet. Magnetfälten intill en kraftledning är också beroende av strömlasten och avståndet mellan faslinorna. MILJÖMÅL Nationella riktvärden Strålskyddsinstitutet, Socialstyrelsen och andra myndigheter gör bedömningen att forskningsresultaten inte motiverar gränsvärden för magnetiska fält från kraftledningar. Istället har man antagit en försiktighetsprincip som innebär att åtgärder ska vidtas om det går att minska exponeringen till rimlig kostnad och att man vid planeringen av nya anläggningar och byggnader bör eftersträva begränsad exponering. Stockholms stads riktvärden Stockholms stad har beslutat att använda årsmedelvärdet 0,2 µt som riktvärde vid nyplanering av bostäder och lokaler där människor stadigvarande vistas. För 220 kv-ledningar tillämpas i allmänhet ett skyddsavstånd av 50 meter. PLANFÖRSLAGET Avståndet från kontorshuset till kraftledningen är knappt 40 meter för den delen av byggnaden som ligger närmast. Den genomsnittliga utbredningen av magnetfältet från den aktuella kraftledningen visas i bilden till höger. Till övriga byggnadsdelar är avståndet drygt 50 meter. Styrkan på det elektromagnetiska fältet kan för hela byggnaden väntas ligga under 0,2 µt. Kraftledningen utgör därmed inget hinder för att byggnaden uppförs och används som planerat. På sikt planeras ledningen att monteras ner vilket kommer att frigöra mark närmare ledningen. Planering pågår för att lägga ner kraftledningen i tunnel mellan Solberga och Skanstull, s k kablifiering. Detta arbete sker oavsett planerna för kontorshuset men får till följd att magnetfälten kommer att minska väsentligt i området. Tunneln kommer att ligga på ett djup av 30-60 meter och i denna sammanförs fasledarna till ett kabelförband. Vid kablifiering minskar uppkomsten av det magnetiska fältet eftersom fasledarna ligger så nära varandra att magnetfältet släcks ut. På ett avstånd av 16 meter från kablarna kommer magnetfältets styrka att vara mindre än 0,2 µt. Vilket innebär att magnetfältet på markytan blir långt svagare än 0,1 µt. Enligt nuvarande tidplan kan luftledningarna monteras ner under våren 2009. BEHOV AV ÅTGÄRDER ELLER ANPASSNING Även innan kraftledningen förlagts i tunnel är magnetfält från ledningen låga vid den planerade byggnaden och åtgärder är inte aktuella. NOLLALTERNATIV Som beskrivs närmare under följande rubrik kommer kraftledningen att förläggas i tunnel. När detta skett kommer magnetfältet på markytan att vara lägre än 0,2 µt. Marken kan således komma att användas för annat. 14

Utbredning av elektromagnetiskt fält från kraftledningen i relation till den högsta delen av huset. 15

LUFTKVALITET NULÄGET Förbränningen i oljepannorna vid Hammarbyverket medför utsläpp till luft, föroreningarna utgörs i huvudsak av stoft, svavel, kväveoxider och koldioxid. De bränslen som används är biooljor som fett och tallbecksolja. Pannorna används främst vintertid och i stort sett alla utsläpp sker då. Skorstenen på verket är ca 100 meter hög. MILJÖMÅL För halter av kvävedioxid, svaveldioxid och partiklar i utomhusluft gäller miljökvalitetsnormer enligt Miljöbalken. Normerna för kvävedioxid och svaveldioxid anger krav på luftkvalitet som ska klaras senast år 2006. Miljökvalitetsnormer för kvävedioxid(no 2 ) och svaveldioxid (SO 2 ) i luft (SFS 2001:527) Värde (µg/m 3 ) NO 2 SO 2 Timmedelvärde 90 200 Dyngsmedelvärde 60 100 Årsmedelvärde 40 20 Anmärkning Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år. Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år. Normen för partiklar (PM10) anger att dyngsmedelvärdet inte får överskrida 50 µg/m 3 luft mer än 35 gånger per år och årsmedelvärdet får inte överskrida 40 µg/m 3 luft. Det rekommenderade skyddsavståndet för en oljeeldad anläggning med Hammarbyverkets kapacitet är 200-300 meter. NOLLALTERNATIVET I nollalternativet finns ingen bebyggelse inom planområdet som kan påverkas av verkets utsläpp till luft. PLANFÖRSLAGET Den höga kontorsbyggnaden kommer att ligga på ett avstånd av drygt 200 meter från Hammarbyverkets skorsten. Därför studerades påverkan från verkets luftutsläpp redan i ett tidigt skede. Utredningen kompletterades senare med anledning av Fortums planer på utbyggnad av Hammarbyverket. Spridningsberäkningarna av luftföroreningar från skorstenen visar att, oavsett om det sker en utbyggnad eller ej, blir påverkan på luftkvaliteten i marknivå vid det planerade kontorshuset obetydlig. Bakgrundshalter inklusive utsläpp från Hammarbyverket klarar miljökvalitetsnormer för utomhusluft för partiklar, svavel och kväveoxider. Värmen i skorstensröken gör att den först stiger uppåt innan den sprider sig med vinden. Koncentrationen av föroreningar blir därför större på högre höjd. Föroreningshalterna liksom den höjd där föroreningskoncentrationen blir som högst varierar med olika bränslen. På den plats där det höga huset planeras är föroreningshalterna i luften högst på 100-140 meters höjd. Beräkningarna visar att över 100 meter från marken finns risk för att miljökvalitetsnormer för kvävdioxid och eventuellt även svaveldioxid överskrids, oavsett om utbyggnad sker eller ej. Denna höjd motsvarar +höjd 110 vilket kan jämföras med byggnadens högsta del ligger på +104. Under 100 meters höjd (dvs under +110) beräknas halterna klara gränsvärdena. Under perioder med nordostliga vindar kan det hända att Hammarbyverket tillfälligt ger upphov till betydligt högre föroreningshalter på något lägre höjd. Om denna luft tas in i byggnaden medför det inte hälsorisker men kan upplevas som störande. BEHOV AV ÅTGÄRDER ELLER ANPASSNING För att undvika störningar vid de klimatsituationer då utsläppet från Hammarbyverket tillfälligt ligger lägre än normalt bör luftintag till byggnaden inte placeras vid de översta våningsplanen i den högsta byggnaden. 16

RISKANALYS NULÄGET Hammarbyverket är en av Stockholms fyra största fjärrvärmeanläggningar och en viktig del i södra fjärrvärmenätet. Anläggningen består av två oljepannor, elpannor och sju värmepumpar. Olje- och elpannorna används främst vintertid. Lokaliseringen vid Hammarby sjö med möjlighet att använda fartygstransporter är en stor fördel för verksamheten eftersom det minskar behovet av tankbilstransporter väsentligt. De senaste åren har 70-90 % av bränslet till verket levererats med fartyg. Vägtransporter till och från verket sker idag från Hammarby Fabriksväg via Textilvägen och Hammarby Kajväg. Under de senaste åren har det inte rapporterats några händelser som bedömts innebära fara för människor och miljö. MILJÖMÅL Länsstyrelsen rekommenderar följande skyddsavstånd till vägar med farligt gods: 25 meter byggnadsfritt område bör lämnas närmast transportleden tät kontorsbebyggelse närmare 40 meter från vägkanten bör undvikas NOLLALTERNATIVET I nollalternativet finns ingen bebyggelse inom planområdet som kan påverkas av värmeverkets verksamhet. De två värsta tänkbara scenarierna är olycka med farligt gods intill höga huset. Om en tankbil med olja kolliderar, välter eller om tanken på något sätt skadas och olja läcker ut och börjar brinna, finns det risk för skador på personer i kontorsbyggnaden. Vid en utbyggnad av Hammarbyverket finns planer på att eventuellt använda ammoniak. Det värsta som då kan tänkas inträffa skulle vara att det sker en så allvarlig trafikolycka med en ammoniaktransport vid kontorshuset så att ammoniak läcker ut och förångas. Sannolikheten för att någon av dessa olyckor ska inträffa är av flera skäl ytterst liten och risknivån enligt beräkningarna är så låg att riskreducerande åtgärder inte är motiverade. I riskanalysen finns en grundlig genomgång av tänkbara olycksscenarier och utöver de två som redovisas ovan finns inga delar i Hammarbyverkets verksamhet som skulle kunna medföra risk för allvarliga personskador i det planerade höga huset. Därmed bedöms Hammarbyverket inte medföra hinder för den aktuella detaljplanen varken med nuvarande verksamhet eller i de utvecklingalternativ som Fortum redovisat som tänkbara. BEHOV AV ÅTGÄRDER ELLER ANPASSNING Som redovisas ovan krävs inga åtgärder med anledning av Hammarbyverkets transporter eller verksamhet. Mot bakgrund av att de händelser som skulle kunna medföra skaderisk är utsläpp av gas och brandrök så är möjlighet till central nödavstängning av ventilationen i byggnaden att rekommendera. PLANFÖRSLAGET I detaljplanarbetet har man utgått från att Hammarbyverket kommer att finnas kvar. Utöver beräkningar av påverkan på luftkvalitet har framför allt riskaspekten belysts. Fortum har utrett möjligheterna att utöka verksamheten med eldning av pellets eller naturgas och därför har även dessa scenarier belysts i utredningen. Efter 2008 planeras samtliga vägtransporter till Hammarbyverket att ske från Hammarby Allé via cirkulationsplatsen utanför det planerade kontorshuset. Bränsleleveranserna som utgör större delen av transporterna kommer även i framtiden att ske med fartyg. 17

LOKALKLIMAT Höga byggnader fångar vindar som annars inte skulle påverka marknivån. De ger också långa skuggor och kan påverka ljusförhållanden för platser på större avstånd än lägre byggnader. En vindstudie och en solstudie har därför utförts och ingår i underlaget för detaljplanen. NULÄGET På platsen finns i dag ingen bebyggelse som påverkar eller påverkas av lokalklimatet. MILJÖMÅL Det saknas preciserade mål för sol- och vindförhållanden i den sorts områden som är aktuellt här. NOLLALTERNATIVET Ingen förändring jämfört med nuläget. PLANFÖRSLAGET Vindar Höjden och formen på den planerade byggnaden kommer att medföra förhöjda vindhastigheter i område på ca 100 meter kring byggnaden. Bilderna på följande sida visar de områden som är mest utsatta för vind. Mest utsatta är byggnadens kortsidor och där kommer vindhastigheten att bli 2,5 gånger högre än om det inte fanns en byggnad. Även längs allén uppkommer vindar som beror på turbulens. BEHOV AV ÅTGÄRDER ELLER ANPASSNING Vindar Åtgärder är inte motiverade i hela det område där vinden ökar men i utredningen rekommenderas att åtgärder vidtas längs alléns gångstråk och vid byggnadens kortsidor. I första hand rekommenderas vegetation som åtgärd för att minska de luftvirvlar som uppstår. Träd och buskar är effektiva för att reducera vindhastigheterna och få en bra gatumiljö. Man kan också arbeta med skärmtak men detta blir mer komplicerat. Längs Hammarby Allé bedöms alléträden få tillräcklig uppbromsande effekt på vinden. För angränsande område öster om byggnaden finns detaljplan för ett hantverkshust. När detta uppförs finns inget behov av åtgärder längre. Även innan det uppförs är det tveksamt om åtgärder är motiverade eftersom det är en yta där människor inte vistas. Vid byggnadens västra kortsida däremot bör man planera för växtlighet som kan bromsa upp vindarna. Det behöver inte vara höga träd utan räcker bra med buskar eftersom syftet är att hindra vindarna att sno runt i marknivå. Konstverk med rätt utformning kan fylla samma funktion. Illustrationen på följande sida visar förhållandena vid nordlig vind. Även med andra vindriktningar är marken vid byggnadens kortsidor mest utsatta för vindar. Solljus Solstudien ger ingen anledning att vidta åtgärder för att minska husets skuggverkan. Solljus Som framgår av bilderna kommer den höga byggnaden att ge en skugga som sträcker sig in över kvarteret på andra sidan Hammarby Fabriksväg. Skuggan när dock relativt smal och kommer inte att dominera ljusförhållandena. I denna del av Sjöstaden kommer bostäder inte att byggas längs allén och därmed får byggnadens skugga ingen påverkan på bostadsmiljöer. 18

Bild från solstudien som visar ljusförhållanden kl. 9.00 vid vår- och höstdagjämning. Planerad byggnad markerad med rött. Illustration utifrån underlag från vindstudien som visar de områden där byggnaden medför ökad vind. Bilden visar även att åtgärder behövs längs allén och vid byggnadens kortsidor. Bild från solstudien som visar ljusförhållanden kl. 15.00 vid vår- och höstdagjämning. Planerad byggnad markerad med rött. 19

REFERENSER Bättre plats för arbete Planering av arbetsområden med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet. Allmänna råd 1995:5. Boverket. 1995. Hammarby Entré Sammanfattning av vindstudie ELU 2004-01-14 Hammarby entré Solstudie Berg Arkitektkontor AB 2004 01 16 Höghus Mårtensdal Inverkan på luftkvaliteten av utsläppen från Hammarbyverket SLB-analys rapport 2001:6 Kraftledningar i Stockholmsringen. Miljökonsekvensbeskrivning. Birka Energi och Tyréns Infrakonsult. Maj 2001. Mårtensdal Hammarby Sjöstad Stockholm Höga huset - Trafikbuller Ingemansson Technology AB rapport 31-02105 2004-02-02 Planbeskrivning. Detaljplan för del av Mårtensdal 6 inom stadsdelen Södra Hammarbyhamnen i Stockholm. Dp 2001-04840-54. Stadsbyggnadskontoret. 2002-05-16. Riskanalys- och miljökonsekvensbeskrivning för Hammarbyverkets påverkan på högt hus i Mårtensdal. ÅF Energi & Miljö AB. 2003-06-04. Skönheten och oljudet. Handbok i trafikbullerskydd. Svenska kommunförbundet. 1998. Trafikmängder Hammarby Sjöstad. Rapport nr 3. Scandiaconsult Sverige AB. 2003-08-28. Underlag MKB. Kv Mårtensdal 6 mm i Södra Hammarbyhamnen, Hammarby Sjöstad. Dnr 2001-003099-251. Miljöförvaltningen. 2001-07-09. Wind Environment around Hammarby Entré Patronat AB, Kamal Handa 2004-01-07 20