Kväve (N) och fosfor (P) överskott

Relevanta dokument
Vårt ansvar för jordens framtid

31

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Christl Kampa-Ohlsson

Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Fosfor användning och balanser. Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping

Kvävebalanser på mjölkgårdar

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Kväveläckage från jordbruket

Sammanfattning. Inledning och bakgrund. Material och metoder

Publicerad i Göteborgsposten 22/

Vad är grejen med kött & klimat? Läget och möjligheter. Britta Florén och Ulf Sonesson SP Food and Bioscience

Mat, miljö och myterna

Hur äter vi hållbart?

KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1

Nyfiken på ekologisk mat?

Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna

Bibliografiska uppgifter för Marknadens syn på växtnäringshushållningen i ekologiskt lantbruk

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Granstedt, A Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013

Policy Brief. Östersjön mår bättre när lantbrukare Greppar Näringen

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 2013 på konventionella gårdar

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ]

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013

Energieffektivisering i växtodling

Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år

Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

Faktaunderlag och kriterier till klimatanpassade charkprodukter

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Policy Brief Nummer 2011:3

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Kväve- och fosforbalanser för jordbruksmark och jordbrukssektor 2003

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Jordbrukets klimatpåverkan

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Uppföljning av åtgärder

Kort introduktion till

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Fördjupad information kan hämtas från de vetenskapliga rapporter som finns förtecknade på sista sidan. 2

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018

Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet. Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult

Gödselsepareringsdag!

Vad har vi åstadkommit? Linköping

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Köttindustrin och hållbar utveckling

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

-kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på. Inledning Linköping Vad är Greppa Näringen?

Regional balans för ekologiskt foder

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Ola Pettersson. Vägen mot minskad användning av fossil energi på gården, idag och i morgon

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

Vass till biogas är det lönsamt?

Vad ska vi äta? Elin Röös

Först några siffror som sätter kött i ett sammanhang:

Sida 1(6)

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Avloppshantering och miljömålen

Introduktion till klimatberäkningarna i VERA. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson,

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

VERA- grundkurs Del 1 Introduktion och Växtnäringsbalans 2016

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Växthusgasutsläppen från svensk grisproduktion beräknas i genomsnitt till cirka 3,4 kg koldioxidekvivalenter

Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund

Transkript:

Aktuella resultat från BERAS-projektet Växtnäringsöverskottet i dagens jordbruk jämfört med ekologiska kretsloppsgårdar i Östersjöområdet under tre år (ERA farms, -24) (September 25) Jordbruket är den enskilt största förorenaren av Östersjön med kväve- och fosforföreningar. Skillnaden mellan vad som tillförs jordbruket i form av handelsgödsel och importerade fodermedel och vad som jordbruket producerar i form av livsmedel blir till ett överskott som belastar miljön. I genomsnitt var kväve och fosforöverskottet 56 respektive 11 kg per ha och år i Östersjöregionens konventionella jordbruk inklusive Baltikum och Polen. En del av kväveöverskottet avgår till luften i form av ammoniak medan en del blir förluster från marken varav cirka hälften läcker ut i havet. På de studerade ekologiska kretsloppsgårdarna (ERA-farms) var kväve-överskottet på gårdsnivå 35 % lägre och på marknivå 5 % lägre än i det konventionella jordbruket. För fosfor blev det inget överskott på kretsloppsgårdarna. Kväve (N) och fosfor (P) överskott Medelvärde Aver. för agriculture dagens jordbruk of today Ekologiska ERA agricultrekretsloppsgårdar 6 56 5 4 38 36 3 2 1 11 11 19-1 -1-1 N P N P Farm Gårdsbalans gate surplus kg/ha år kg/ha year Field Markbalans surplus kg/ha och year år Med ekologiskt kretsloppsjordbruk avses ett ekologiskt jordbruk utan varken kemiska bekämpningsmedel eller lättlösliga mineralgödselmedel och som har en till den egna foderproduktionen anpassad djurhållning.

Kväveförlusterna i svenskt jorbruk jämfört med de svenska BERAS-gårdarna -24 beräknat för två altermativa förlustnivåer av ammoniumkväve Urlakning Denitrif. mm NH4-förluster 1 9 Överskott totalt 79 kg N/ha 8 N (kg/ha år) 7 6 5 4 16 33 29 Överskott totalt 36 kg N/ha 3 2 1 3 28 Överskott på marknivå 16 11 7 9 7 Sv. jordbr.3 % Sv.jordbr. 4 % BERAS 3 % BERAS 4 % Dagens konventionella jordbruk i Sverige jämfört med resultat från BERAS gårdarna -24: Diagrammet visar kväveöverskottet och dess fördelning i form av urlakning som belastar havet samt avgång till luften i form av denitrifikation och ammoniak. Ammoniak som avges från jordbruket belastar också havet men indirekt via nedfall från luften. Kväveöverskottet från jordbruket är lika med de totala kväveförlusterna vid en antagen balans av det bundna kvävet i marken. Kväveöverskottet beräknades till 36 kg kväve per ha på de 12 BERAS-gårdarna. Detta är 55 % lägre än det genomsnittliga Svenska jordbrukets kväveöverskott på 79 kg per ha. Ammoniakförlusten från våra husdjur och stallgödsel kan beräknas till 3-4 % av det kväve som djuren avger beroende på vilken teknik som användes för lagring och spridning av stallgödsel. Förlusterna från marken består av en del som avgår till luften i form av miljöskadlig dikväveoxid och en del som urlakas och som i slutändan drabbar Östersjön. Beräkningar tyder på att urlakningen är 7 75 % lägre på BERAS-gårdarna vid en antagen oförändrad mäng organiskt bundet kväve i marken.

Vägval för östersjöregionens jordbruk Dagens jordbruk Konventionellt scenario Ekol. scenario 8 79 7 6 56 + 5 6 5 4 38 36 3 2 1 1111 1313 19-5 % -1 N P N P N P -3-3 Gårds balans överskott kg/ha Fält balans överskott kg/ha Morgondagens jordbruk kan antingen innebära en ökning av kvävebelastningen från jordbruksmarken med 5 % om dagens konventionella jordbruk införs även i Estland, Lettland, Litauen och Polen eller alternativt (ERA scenario) en minskning med 5 % om hela regionen läggs om till ekologiskt kretsloppsjordbruk i enlighet med resultaten från BERAS-gårdarna. I det ekologiska scenariot med ekologiska kretsloppsgårdar uppstår inget fosforöverskott, vad det innebär i form av minskade fosforförluster från jordbruksmarken bör studeras vidare.

Matkassens effekt på Östersjön Scenarier baserat på BERAS projektet: - Kväveöverskottet per person skulle minska med 35 4 %, kväve läckaget skulle minska med ca 5 % och fosforöverskottet skulle försvinna i jordbruket om all mat kom från ekologiska kretsloppsgårdar. - Överskottet och läckaget av kväve per person skulle minska med ännu mer om vi ändrade kosten till mindre N surplus kött och mer vegetabilier per year regional -24 mat från ekologiska Sweden kretsloppsgårdar skulle enligt Järnastudien leda till 65 % mindre kväveförluster. - Emissioner av växthusgaser minskar med 1 % i det fösta steget med mat från BERASgårdar, med 2 % om maten dessutom är lokalproducerad och i steg två med 4 % om man minskar på andelen kött med 75 % och ökar vegetabilier. Steg två skulle också innebära en minskning av arealbehovet med 4 % om man också beaktar de importarealer som krävs för foderförsörjningen i det konventioneolla jordbruket 2 196 Mat från dagens jordbruk 18 16 Konventionell konsumtion baserat på BERAS jordbruk 14 12 1 8 8 123 Alternativ mer vegetarisk konsumtion baserat på ekologiskt kretslopps jordbruk (Järna-studien) 71 6 4 2 14 26 8 42 Conv agriculture -4 Sw ed. Consumption -4 based on BERAS farms Järna eco consumption based on BERAS farms N-surpl kg /capita N-surpl kg/ha N-surpl milj kg Sw Conv. consumption conv. food comp. -24 Conv. cons. Based on BERAS food Järna case based on BERAS food Rel-value Rel-value Rel-value 1) 2) Agr area milj 2,45 1, 4,76 1,94 1,7,69 Tot ha/capita,27 1,,53 1,94,19,69 Capita/ha 3,67 1, 1,93,52 5,29 1,44 N-surplus/capita 1, 14,63 8,36 N-surplus/ha 8 1, 26,32 42,52 N-surpl milj kg Sw 196 1, 123,63 71,36 Anm. 1) För konventionellt jordbruk tillkommer netto ytterligare ca 1 milj ha och dess miljöpåverkan som åtgår i andra länder för produktion av importfodermedel (fodersäd och soja) till den svenska animalieproduktionen. 2) Det krävs större areal per person med mat från BERAS jordbruk jämfört med konventionellt jordbruk beroende på större andel inhemskt eget foder, 2-3 % lägre produktion per ha samt ett lägre foderutbyte i en mer grovfoderbaserad (mer gräs och klöver) animalieproduktion.

Production of crop and animal products (total kt N) 6 5 4 426 447 55 497 kt/year 3 336 34 2 1 Agric. today Conv. Scen. ERA Scen. Veg Anim Dagens konventionella jordbruksmetoder enligt svensk modell (Agric. today) skulle kunna leda till en ökad produktion av vegetabiliska och animaliska livsmedelsprodukter om de i framtiden tillämpas även i Baltikum och Polen (Conv. Scen). Alternativet är en minskning av produktionen efter omläggning till ekologiskt kretsloppsjordbruk (ERA Scen.) räknat på samma totalareal utnyttjad åker. Kommentar: 1)Produktionen med mat från BERAS jordbruk blir lägre jämfört med konventionellt jordbruk när man som här utgår från samma areal utnyttjad åker. Den lägre produktionen beror på (1) större andel inhemskt eget foder (i det konventionella systemet är nettoarealen för produktion av importerat foder ej medräknad), (2) produktion av spannmål per ha är 2 3 % lägre i ekologisk produktion samt (3) foderutbytet är lägre i en mer grovfoderbaserad (mer gräs- och klöver-baserad) animalieproduktion jämfört med kraftfoderbaserad griskött- och fjäderfäköttproduktion. 2) Produktionen av livsmedel inom Östersjöregionen baserat på ett fullt genomfört kretsloppsjordbruk skulle dock väl motsvara konsumtionen genom användande av i dag ej utnyttjad åkermark. Stora arealer ej utnyttjad åker särskilt i Estland, Lättland och Litauen skulle åter kunna tagas i bruk men enligt ekologiska principer. Dagens överproduktion av livsmedel skulle också kunna undvikas istället för att som nu riskeras att öka.