Malmö högskola Lärarutbildningen Barn Unga Samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Rydaholmsmetoden En lästräningsmetod för avkodnings- och läshastighetsträning A Method for the Training of Reading: Decoding and Reading Tempo Maria Hallin Stina Klintenheim Lärarexamen 210 hp Barndoms- och ungdomsvetenskap 2009-12-18 Examinator: Fanny Jonsdottir Handledare: Thom Axelsson
2
Abstract Rydaholmsmetoden - En lästräningsmetod för avkodnings- och läshastighetsträning. Författare: Maria Hallin, Stina Klintenheim. Nyckelord: Automatisering, Avkodning, Lässvårigheter, Lästräning. Rydaholmsmetoden är en lästräningsmetod för elever med bristande automatisering i avkodningen av ord. Syftet med denna undersökning är att diskutera hur olika lärare arbetar med Rydaholmsmetoden. Utöver detta utreds hur metoden passar för olika elever och vad som är viktigt att tänka på när man arbetar med metoden. I undersökningen har sex lärare intervjuats som alla har erfarenhet av Rydaholmsmetoden. Fyra lärare arbetar på grundskolor i Skåne och två av dem på grundskolor i Småland. Av dessa sex intervjupersoner är en av dem grundare till Rydaholmsmetoden. Intervjuerna har varit halvstrukturerade och innehållit öppna, förberedda frågor. I arbetet med Rydaholmsmetoden är det viktigt med regelbundenhet och att materialet anpassas till varje elev, detta för att de skall känna trygghet och känna att de klarar av det som krävs under ett träningspass. För att eleven inte skall uppleva metoden som tråkig eller enformig hålls passen korta och intensiva, max 20 minuter per gång, två-tre gånger i veckan. Lärarens betydelse är avgörande för att metoden skall fungera och ge positiva resultat. Deras uppgift är att motivera och inspirera eleven till att vilja fortsätta med lästräningen. För att eleverna under varje träningspass skall känna att de lyckas krävs ett stort tålamod och en stor försiktighet hos läraren. Rydaholmsmetoden är en av många lästräningsmetoder som finns för att hjälpa elever med lässvårigheter men till skillnad från andra metoder fokuserar Rydaholmsmetoden endast på elevernas avkodningsförmåga. 3
4
Innehållsförteckning Inledning.8 Syfte 9 Frågeställningar 9 Disposition.10 Olika perspektiv på lässvårigheter. 11 Metoder för läsinlärning. 12 Tidigare forskning om Rydaholmsmetoden 13 Metod 15 Val av metod... 15 Urval 16 Presentation av intervjupersonerna. 16 Genomförande. 18 Etiska övervägande. 18 Resultat.. 19 Kort beskrivning av Rydaholmsmetoden 19 Arbetet med Rydaholmsmetoden...... 19 Material... 20 Lästräningspass... 20 Automatisering av läsning... 22 H4 och H5-test... 23 Utvärdering, dokumentation... 25 Rydaholmsmetoden för olika elever. 25 Eleverna.. 25 Svårigheter.. 26 Viktigt att tänka på.... 26 Miljö 26 Tidig start 27 Tålamod, långsiktighet 27 Motivation... 27 Engagemang 28 Analys... 29 Lärarnas arbetssätt........... 29 Elever 31 Viktigt att tänka på.... 32 5
Diskussion.. 34 Metodval.. 34 Reflektion. 35 Referenser. 38 Bilagor...40 Bilaga 1... 40 Bilaga 2... 41 Bilaga 3... 42 Bilaga 4 43 Bilaga 5... 44 6
Inledning I vårt samhälle är en av de viktigaste förmågorna att kunna läsa. Många barn lär sig att läsa redan innan de börjar skolan och de flesta lär sig att läsa under det första skolåret, men inte alla. Vad är det som gör att en del barn har svårare för att lära sig att läsa? Forskarna är oeniga om vad det är som orsakar svårigheter med läsning. En anledning kan vara att elever har specifika lässvårigheter som innebär att de har svårt med avkodningen och automatiseringen av ord. Läshastigheten blir då ofta låg vid problem och påverkar läsförståelsen. Lässvårigheter hos elever kan även bero på till exempel bristfällig undervisning, sociala svårigheter eller en otrygg skolmiljö. En bristande läsförståelse kan påverka en elevs hela skolgång då en halvförståelse oftast ger halvkunskaper. Många barn som har lässvårigheter hamnar lätt efter i skolarbetet, de tappar därmed motivationen och får ofta ett havererat självförtroende och en svagare självkänsla (Glentow, 2006). Enligt 1994 års läroplan skall varje elev, efter att de gått ut grundskolan, kunna läsa aktivt. Skolans uppdrag är att ge eleverna möjligheter att utveckla och få tilltro till sin språkliga förmåga (Skolverket, 2006). Även om detta är ett mål som eleverna skall uppnå visar en undersökning som Skolverket (2006) gjort att det är färre elever i dag som klarar mer avancerade läsuppgifter. Trots att Sverige har ett resultat som ligger avsevärt högre än det internationella genomsnittet har det skett en tillbakagång under de senaste åren. Andelen starka och mycket starka läsare har minskat betydligt. Det är också färre elever som har en positiv inställning till läsning och som läser böcker eller andra texter på fritiden för nöjes skull. TV/Video och Internet tar i dag upp mycket av barnens tid och konkurrerar ofta om läsutrymmet. Det finns många olika bra och effektiva lästräningsmetoder. Varje grundare till en ny metod tror säkert att just deras metod skall vara den bästa och därmed den mest givande. En av dessa metoder är Rydaholmsmetoden, som vi beskriver i denna studie. Den är skapad av Carl-Erik Pettersson, speciallärare från Rydaholm i Småland. Det är en metod för elever med lässvårigheter som fokuserar på elevernas avkodningsförmåga och hjälper dem att få upp sin läshastighet. 8
Vårt intresse för Rydaholmsmetoden väcktes efter en föreläsning av Ronny Karlsson, lärare i Markaryd, som hölls i stadsbiblioteket i Lund i mars 2009. Ronny, som arbetat med metoden under snart fyra års tid, håller föreläsningar och kurser runt om i landet för att sprida metoden vidare och för att lärare skall få upp intresset för ett eget användande av Rydaholmsmetoden. Carl-Erik Pettersson håller även kurser för lärare, fritidspedagoger, elevassistenter m.fl. som är engagerade i sina elevers specifika lässvårigheter. Många elever har med hjälp av metoden förbättrat sin läshastighet medan det gått mer långsamt för andra elever. Av detta har vårt intresse väckts, att undersöka Rydaholmsmetoden närmare och kritiskt granska den som lästräningsmetod. Efter intervjuer med olika lärare med erfarenheter av Rydaholmsmetoden skall vi försöka att belysa vad som är viktigt att tänka på när man använder metoden och för vilka elever metoden passar. Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning är att studera hur lärare kan arbeta med Rydaholmsmetoden och att undersöka för vilka elever metoden passar. Vi vill även utreda vad lärare anser viktigt i arbetet med Rydaholmsmetoden. Hur kan lärare arbeta med Rydaholmsmetoden? För vilka elever passar metoden enligt lärare? Vad anser lärare är viktigt att tänka på då man arbetar med metoden? Disposition Arbetet inleds med en beskrivning av olika perspektiv på lässvårigheter där olika forskare och deras teorier presenteras. Under Metoder för läsinlärning beskrivs tre olika läsinlärningsmetoder; Wittingmetoden, VAKT- metoden och Bornholmsmodellen. En utvärderingsrapport som gjorts om Rydaholmsmetoden redovisas i kapitlet Tidigare forskning om Rydaholmsmetoden. I nästa kapitel redovisas valet av metod, urval samt en presentation av intervjupersonerna. Hur undersökningen genomförts och vilka etiska 9
överväganden som gjorts presenteras i nästkommande kapitel. Resultatet redovisas och efterföljs av en analys kring vad som framkommit i undersökningen och avslutningsvis följer en diskussion kring valet av metod och en reflektion av det empiriska materialet, samt en kort sammanfattning. 10
Tidigare forskning Olika perspektiv på lässvårigheter Förr ansåg man att lässvårigheter hade andra orsaker än vad forskare tror i dag. Ericson (1980) skriver om hur man såg på lässvårigheter på 1950-talet. Många forskare menade att det fanns två typer av ordblindhet, dels en medfödd specifik lässvårighet som ärvts enligt ett visst mönster, dels en ospecifik lässvårighet som berodde på fysiska faktorer som till exempel nedsatt intelligens och miljöfaktorer. En annan forskning som gjordes på 1950-talet visade på att lässvårigheter berodde på ett neurossymptom som orsakades av en tidig störning mellan mor och barn (Ericson, 1980). Enligt Ericson (2007) har den forskning som gjorts i slutet av 1900-talet och i början av 2000- talet visat att lässvårigheter beror på många olika faktorer, enskilda eller i kombination med varandra. Martin Ingvar, professor och forskare på Karolinska Institutet i Stockholm, menar att lässvårigheter och dyslexi är en språkstörning med biologisk grund, att man då har svårt att se hur ord är uppbyggda ljudmässigt. Han menar även att biologiska och genetiska faktorer kan kopplas till dyslexi. Om man har en förälder med lässvårigheter finns det stor risk att detta överförs till barnet och om båda föräldrarna har diagnosen är risken ännu större. Ingvar har även en idé om att dyslexi kan orsakas av sociala faktorer, att barn som växer upp i en miljö med goda sociala förutsättningar får ett bättre språk och tvärtom (Dzedina, 2006). De senaste årens utveckling för att förstå och hjälpa barn och vuxna med lässvårigheter har varit positiv även om mycket fortfarande återstår att göra (Ericson, 2007). Juha Kere, professor inom molekylär genetik på Karolinska institutet i Stockholm, menar att svårigheter med läsning kan ha ärftliga orsaker. Han har identifierat flera gener som har stor betydelse för förmågan att läsa. Juha Kere menar därmed att man ärver gener som kan bidra till att utveckla lässvårigheter (Ingvar, 2008). Max Frisk, med. dr, neurolog och barnpsykiater från Uppsala, menar att lässvårigheter kan ha emotionella och sociala orsaker eller kan utgöra följder av pedagogiska fel. Problemen kan även bero på att en reducerad intellektuell kapacitet utgör ett hinder för en normal 11
språkutveckling vilket i sin tur kan bidra till en reducerad förmåga att lära sig att läsa (Frisk, 2007). Ulrika Wolff, fil. dr på Institutet för Pedagogik och Didaktik på Göteborgs Universitet, är inne på samma spår. I sin avhandling ger hon ett starkt stöd för att fonologiska svårigheter är en underliggande orsak till lässvårigheter (Wolff, 2005). Det är relativt enkelt för en lärare och andra vuxna att avgöra om ett barn har läsproblem. Däremot förefaller det inte lika enkelt att avgöra vad som är problemet och vilka pedagogiska insatser som erfordras. (Wolff, 2006, s.2). Enligt Glentow (2006) finns det många orsaker till lässvårigheter hos elever. Bristfällig undervisning, koncentrationssvårigheter eller att eleven har ett annat modersmål än svenska är bara några av orsakerna som finns. Hon menar att lässvårigheter yttrar sig på en rad olika sätt. Några av dessa är att eleven läser långsamt och får svårt att hinna med i studietakten, att de blir trötta fort eller får ont i huvudet av läsning. Många elever med lässvårigheter läser även för fort och gissar vilka ord som står i en text istället för att läsa dem (Glentow, 2006). Metoder för läsinlärning Det finns inte en mirakelmetod för att hjälpa elever med lässvårigheter. Däremot finns det en mängd olika metoder som olika forskare anser vara mest effektiva och givande. Här nedan beskrivs tre lästräningsmetoder som vi anser vara de mest omtalade. Enligt Wittingmetodens hemsida är det Maja Witting, med flera års erfarenhet av elever med lässvårigheter, som utvecklade en lästräningsmetod på 1970-talet som kallas Wittingmetoden. Denna metod handlar om att kunna få fram språkljud för de olika tecken som finns för att sedan bilda ord av dessa. När eleven väl behärskar detta övergår man till att försöka förstå innehållet i texten. Det skall finnas en spegelrelation mellan läsning och skrivning, där läsningen handlar om att ta till sig det budskap som någon annan förmedlar och där skrivningen handlar om att själv kunna förmedla sina tankar och åsikter till andra. Det är inte hur många böcker eller antal sidor som eleven läst som är det viktiga utan vad som sker i elevens huvud under inlärningen (Wittingföreningen, 2009). Rydaholmsmetoden är inspirerad av Wittingmetoden och har därför många likheter med denna. 12
VAKT-metoden, en annan metod för lässvårigheter som används i skolor i dag, grundades år 1943 av Grace Fernald. VAKT står för Visuell Auditiv Kinestetisk Taktil stimulering och handlar om att man skall utnyttja fler sinnen under inlärningen. Eleven väljer några ord som han eller hon vill lära sig och övar sedan på orden med hjälp av spårningsövningar. Övningarna handlar om att eleven skall få kunskap om bokstavens form genom att känna på bokstavsbrickor eller spåra olika bokstäver. När orden är inlärda skriver eleven, tillsammans med läraren, ihop en berättelse som innehåller de nya orden. Detta görs för att orden måste sättas i ett sammanhang så fort de är inlärda. Läraren skriver rent berättelsen som sedan används i elevens fortsatta lästräning (Høien & Lundberg, 1990). Bornholmsmodellen, ytterligare en lästräningsmetod, utarbetades från början av professor Ingvar Lundberg tillsammans med en grupp skolpsykologer på Bornholm. Enligt Bornholmsmodellens egen hemsida anpassades modellen i början av 1990-talet för att fungera i den svenska skolan. Modellen skiljer sig från de två andra metoderna genom att den riktar sig till de yngsta barnen, barn i förskolan och i förskoleklass. Med Bornholmsmodellen tränar man den fonologiska medvetenheten och gör barnen läsberedda på ett lekfullt sätt. Flera böcker, skrivna av Ingrid Häggström och Ingvar Lundberg (1994), ingår i modellen och innehåller språklekar som utvecklar olika språkliga delar hos barnet. Modellen syftar till att barn skall höra de olika ljud som finns och på så sätt få en förståelse för hur det svenska språket är uppbyggt. Förutom böcker finns det även bildkort och olika slags spel i materialet och det medföljer även en handledningsbok med veckoplaneringar för ett trettiotal veckor framåt (Bornholmsmodellen, 2009). Bornholmsmodellen fungerar även bra i arbetet med barn med ett annat modersmål än svenska. Modellen riktar sig till alla barn men det är barn som ligger i riskzonen för att få lässvårigheter som har mest nytta av den. Bornholmsmodellen har gett många barn en god start på sin läsinlärning (Ingvar, 2008). Tidigare forskning om Rydaholmsmetoden Rydaholmsmetoden, som är i fokus i detta arbete, är en lästräningsmetod för avkodning och läshastighet. Den forskning som gjorts om metoden är en utvärderingsrapport från ett försök som gjorts av Jonas Jansson i Värnamo kommun och Ljungby kommun under år 2004-2005, i samarbete med Christer Jacobsson vid Växjö Universitet. Syftet med försöket var att 13
genomföra en experimentell studie där elever med läsavkodningssvårigheter fick prova på att arbeta med Rydaholmsmetoden. I Ljungby kommun fick ett 40-tal elever vara försöksgrupp och blev under en 20-veckorsperiod tränade med Rydaholmsmetoden av ett antal pedagoger två gånger i veckan. Deras utveckling jämfördes sedan med en kontrollgrupp från Värnamo med elever som fått annan lästräning eller specialundervisning (Jansson, 2005). Utvärderingsrapporten visade stora skillnader mellan grupperna. Eleverna i försöksgruppen uppvisade en snabbare utveckling av läshastigheten och en ökad korrekthet i högläsning av olika texter. Det märktes dock ingen väsentlig skillnad mellan de två gruppernas stavningsförmåga (Rydaholmsmetoden, 2009). Just nu pågår ytterligare ett forskningsprojekt i Markaryd och Ljungby kommun. Detta leds av Ronny Karlsson tillsammans med Martin Ingvar (Ingvar, 2008). 14
Metod Val av metod Inför en undersökning är det viktigt att klargöra vilken eller vilka metoder man skall använda och hur man skall gå tillväga. Att göra ett medvetet metodval som är relevant för undersökningen är ett viktigt sätt att sträva efter information (Ejvegård, 1993). För att få svar på våra frågeställningar har vi intervjuat lärare som använder eller har använt Rydaholmsmetoden under sitt arbete. Eftersom muntliga intervjuer ger stora möjligheter till breda och öppna frågor har intervjuer varit vårt huvudsakliga tillvägagångssätt för att finna information. Genom att göra muntliga intervjuer har kroppsspråk och uttryck blivit synliga som många gånger kan vara viktiga i svaren. Patel och Davidsson (1991) menar att det finns olika typer av intervjuer och att det är vilken grad av strukturering som avgör hur givande en intervju kommer att bli. De menar att en helt strukturerad intervju lämnar väldigt lite utrymme för intervjupersonen att svara inom. Ovanstående författare menar att man skall välja en intervjuform som lämnar stort utrymme för intervjupersonen att ge breda och oförutsägbara svar. Intervjuerna i denna undersökning har därför varit halvstrukturerade, dvs. endast innehållit öppna frågor för att undvika att få korta ja- och nejsvar. Den intervjuade har då fått möjlighet att berätta öppet om sina egna tankar och upplevelser. Ungefär samma frågor har ställts till samtliga intervjupersoner men följdfrågorna har sett olika ut beroende på vilka svar vi fått. Anledningen till att vi ställt liknande frågor till alla har varit för att lättare kunna jämföra och tolka svaren. Patel och Davidsson (1991) poängterar också hur viktigt det är att klargöra syftet med intervjun för de personer som skall bli intervjuade. De skall känna att just deras bidrag är viktigt. Häger (2007) menar att man i en intervju kan få reda på nästan vad man vill genom att ställa de rätta frågorna. Intervjufrågorna skall hållas enkla, konkreta och sakliga och fokusera på det mest väsentliga i frågeställningen. Han skriver att man skall formulera öppna frågor i en intervju eftersom de alltid kräver en förklaring eller ett utvecklat svar. Enligt Häger (2007) bör 80 % av frågorna i en intervju innehålla frågeorden; vad? hur? och varför? För att 15
fokusera och få fram specifik fakta kan även frågeorden; vem? var? och när? behöva användas. Dessa frågeord har vi därför utgått ifrån då vi formulerat våra intervjufrågor. Enligt Ejvegård (1993) används intervjuer alltmer för att samla information till olika undersökningar. Han menar att denna metod kan användas i princip inom vilket ämne som helst. Om man som intervjuare är väl förberedd och ställer de rätta frågorna kan man många gånger få fram information som inte står i någon litteratur. Eftersom den information som finns om Rydaholmsmetoden är väldigt knapphändig, är detta ännu en anledning till varför vi valt att använda oss av intervjuer som metod i vår undersökning. Alla intervjuer har spelats in digitalt, detta för att kunna lyssna på samtalen igen och sedan skriva ut all information som sagts och kunna läsa igenom utskrifterna flera gånger. Enligt Häger (2007) är det viktigt att vara förberedd innan en intervjuinspelning. Därför har vi varit noga med att ha en bra och genomtänkt planering inför våra möten med informanterna. Innan en intervju bör även en kontroll göras för att se till att man har batterier och en fungerande inspelningsutrustning. Efter intervjun bör man kontrollera att ljudet gått in så att intervjun kan göras om då personen ännu är närvarande. Urval Undersökningsgruppen består av sex lärare som arbetar med Rydaholmsmetoden eller som använt metoden i sitt tidigare arbete. Fyra av informanterna arbetar på skolor i Skåne och de resterande på skolor i Småland. De har arbetat med metoden under olika lång tid. Av de fyra intervjuer som gjorts är en intervju med Rydaholmsmetodens grundare, detta för att undersöka metodens uppkomst och uppbyggnad. Presentation av intervjupersonerna Ronny Karlsson. Har arbetat som klasslärare i 30 år och är utbildad mellanstadielärare. Han har arbetat med Rydaholmsmetoden i snart fyra år på en grundskola utanför en mindre by i Småland. Han håller även föreläsningar om Rydaholmsmetoden och utbildar andra lärare runt 16
om i landet. Han har sammanlagt arbetet med 115 elever som han träffat 20 minuter, två gånger i veckan. Vissa elever har han träffat under flera år och andra under ett antal veckor. Han är mycket positiv till Rydaholmsmetoden och har sett stora framsteg bland eleverna. Carl-Erik Pettersson. Upphovsmannen till Rydaholmsmetoden. Har arbetat inom skolan sedan 1978, först som klasslärare och sedan som speciallärare. Utbildade sig först till mellanstadielärare och efter sju år till speciallärare. Han har arbetat med Rydaholmsmetoden i 20 år. Utbildades i Wittingmetoden 1986 och började arbeta med den. Under 1980-talet började han blanda olika metoder för att till slut komma fram till den metod som i dag kallas Rydaholmsmetoden. Är numera pensionerad men håller fortfarande föreläsningar och utbildningar i Rydaholmsmetoden. Han menar att Rydaholmsmetoden är bra för att läraren och eleven snabbt ser resultat och för att de har något att ta avstamp ifrån. Dessutom är metoden lätt att lära sig och enkel att använda. Lärare 3 (L3) Kvinna. Har arbetat som lärare i 26 år i en stad i Skåne. Hon arbetade först som klasslärare på lågstadiet men utbildade sig till speciallärare för 3,5 år sedan. Hon utbildades i Rydaholmsmetoden under höstterminen 2009 och arbetar sedan dess med metoden. Hon träffar ungefär sju elever under 20-25 minuter, två gånger i veckan. Eleverna går i årskurs 2, 3 och 4. Hon tycker att metoden fungerar bra och har sett goda resultat i elevernas läsutveckling. Lärare 4 (L4) Kvinna. Lågstadielärare sedan 39 år tillbaka. Utbildade sig till speciallärare för 13 år sedan och arbetar på en skola i södra Sverige. Har arbetat med Rydaholmsmetoden under två terminer. Hon arbetar med ungefär fem elever som hon träffar två eller tre gånger per vecka. Hon arbetar endast med elever i årskurs 5 och träffar dem ca 20 minuter vid varje tillfälle. Hon tycker att Rydaholmsmetoden fungerar bra än så länge och kommer att fortsätta arbeta med metoden. Lärare 5 (L5) Kvinna. Är utbildad lågstadielärare och speciallärare. Arbetar på en skola i södra Sverige. Tog sin examen som lågstadielärare 1977 och utbildade sig till speciallärare för fem år sedan. Hon har arbetat med Rydaholmsmetoden under en termin och tycker att den är ett bra komplement till andra metoder. Hon arbetar med fem elever i årskurs 3, två gånger i veckan och har redan sett lovande resultat. Utbildades under höstterminen av sina kollegor som tidigare fått utbildning i Rydaholmsmetoden. 17
Lärare 6 (L6) Kvinna. Utbildad lågstadielärare, lekarbetspedagog och specialpedagog. Hon har arbetat inom skolan sedan 1973 och tog sin speciallärarexamen 1996. Arbetar på en skola i en stad i Skåne och arbetar just nu med Rydaholmsmetoden tillsammans med fem elever i årskurs 2, som hon träffar tre gånger i veckan. Hon utbildades i metoden under vårterminen 2009 och har arbetat med den sedan dess. Hon är positiv till metoden och har sett stora framsteg hos de elever som hon arbetat med. Genomförande Vi tog kontakt med lärarna genom mail och telefon då vi frågade om det fanns möjlighet för en intervju och därefter bestämde vi dag och tid. Vi hade med förberedda frågor (se bilaga 1) som vi hoppades skulle hjälpa oss att få svar på frågeställningarna i vår undersökning. Tre av intervjuerna hölls enskilt på intervjupersonernas arbetsplatser. Då vi kontaktat tre andra lärare som arbetar på samma skola genomfördes även en gruppintervju på deras arbetsplats. Under den intervju som hölls med grundaren till Rydaholmsmetoden lades några frågor till (se bilaga 2) för att bland annat få reda på mer om hur metoden uppkommit. Alla intervjuer spelades in digitalt som vi sedan lyssnade igenom och transkriberade. Det inspelade materialet blev sammanlagt fyra timmar och 23 minuter långt. I transkriberat format blev intervjuerna sammanlagt 11 A4-sidor. Intervjuerna har utgjort grunden i vår undersökning. Etiska överväganden Vi har varit medvetna om alla etiska aspekter under hela vår studie. Vi har varit noga med att hålla intervjupersonerna anonyma, därför har vi bland annat inte skrivit ut deras namn, personnummer och nationalitet då detta räknas som personuppgifter (Codex - Regler och riktlinjer för forskning, 2009). Istället för lärarnas namn har vi använt bokstaven L som står för lärare som sedan efterföljs av en siffra som visar i vilken ordning vi träffat dem, exempelvis (L5). Vi har inte fingerat två av informanternas personuppgifter då de är offentliga inom Rydaholmsmetoden. Vi är medvetna om att det är vi som forskare som har ansvar att se till att undersökningen är av god kvalitet och att den är moraliskt acceptabel (Codex Regler och riktlinjer för forskning, 2009). 18
Resultat En beskrivning av Rydaholmsmetoden Kort beskrivning av Rydaholmsmetoden Enligt sin hemsida är Rydaholmsmetoden en lästräningsmetod som skall hjälpa elever med sådana lässvårigheter som grundar sig på bristande automatisering i avkodningen Rydaholmsmetoden har följande grundtankar: Enkelt material Enkel och tydlig struktur Korta och intensiva träningspass Långsiktighet Automatisering Fokus på avkodning Framsteg görs synliga Lärarens roll Arbetet sköts i skolan För att arbeta med Rydaholmsmetoden krävs det att man går en utbildning under en dag. Utbildningen innehåller föreläsningar och övningar där man får prova på att arbeta praktiskt med materialet. En skola får inte köpa in Rydaholmsmetodens material utan att de gått utbildningen (Rydaholmsmetoden, 2009). Arbetet med Rydaholmsmetoden Lärarna som vi intervjuat har olika erfarenheter av Rydaholmsmetoden vilket är viktigt att tydliggöra innan vi går in på hur de arbetar med den. De arbetar alla med yngre barn, från andra klass upp till femte klass. Lärarna har arbetat under olika lång tid inom skolan, fem av dem har arbetat i över 30 år och en av dem i 26 år. Alla har under sitt arbete använt Rydaholmsmetoden och fem av dem arbetar fortfarande aktivt med den. En av lärarna har på 19
grund av pension slutat arbeta med Rydaholmsmetoden men håller fortfarande föreläsningar och utbildningar för andra personer som är intresserade av att börja använda metoden. Material Materialet består av två böcker som innehåller listor med bokstäver, stavelser och ord, och är utformade så att alla elever skall klara av att läsa dem. Eleverna läser samma listor vid varje träningstillfälle för att träna sin avkodningsförmåga vilket är nödvändigt för att kunna förstå innehållet i det som de läser. Genom detta får de även upp sin läshastighet. Träningen är helt befriad från upplevelseläsning och eleverna slipper därför störas av frustration över att inte förstå. När avkodningen blivit automatiserad kan eleven istället använda sin uppmärksamhet åt att förstå innehållet i texten. Om man inte behöver lägga så mycket av minnet på avkodningen får man mer över till att förstå och dra slutsatser av det man läser. (Ronny). Enligt Ronny brukar eleverna inte uppfatta materialet som tråkigt trots att man använder samma material under varje träningspass. Eleverna tycker att det är roligt med lästräningen eftersom de känner att de lyckas, de upplever att det går bättre och att de får mer flyt i sin läsning. Carl-Erik menar att eleverna tycker att materialet är omväxlande eftersom man använder två böcker. Trots att båda böckerna innehåller liknande ordlistor menar han att eleverna uppskattar förändringen då man skiftar mellan dessa. Materialet är enkelt för lärare att arbeta med, det är väl strukturerat och lätt att anpassa till varje elev (Rydaholmsmetoden, 2009). Det är egentligen samma material som användes förr i tiden. (Carl-Erik). L6 menar att hon alltid trott på denna typ av lästräning och är positiv till att det numera finns en metod där eleverna fokuserar på orden och hur de låter. Enligt L4 är det samma typ av böcker som fanns redan för 40 år sedan som nu blivit moderna igen. Lästräningspass Passen genomförs två till tre gånger i veckan och fortsätter tills eleven når upp till det gränsvärde som finns för årskursen. Träningspassen är korta och intensiva och tar omkring 20 minuter totalt. Lästräningen tar cirka 10-12 minuter och de resterande minuterna används ofta för uppvärmning och avslutning, något som egentligen inte ingår i metoden utan är frivilligt 20
för lärarna att använda. (Rydaholmsmetoden, 2009). Det är viktigt att eleverna får värma upp innan varje träningspass för att komma i gång, detta menar Ronny som arbetar mycket med Rydaholmsmetoden. De börjar med en övning där eleven, tillsammans med läraren, korsar hjärnans mittlinje genom att växelvis lägga höger hand på vänster knä och sedan vänster hand på höger knä samtidigt som de högt rabblar alfabetet. Enligt L3 är denna hjärngympa ett bra sätt för att se att eleverna kan alfabetet och för att de skall komma ner i varv och bli mer fokuserade. De gör sedan en liggande åtta med pekfingret runt ögonen och till sist en dubbel Cooks koppling som är en övning som ökar koncentrationsförmågan. När uppvärmningen är klar är det viktigt att småprata lite för att bygga upp och stärka relationen till eleven innan man börjar med träningen på allvar (L6). Jag vet egentligen inte om uppvärmning har med läsningen att göra men både eleven och jag kommer i stämning och efter det är det ett utmärkt tillfälle att prata om hur det är med katten eller hunden och hur det till exempel gick på fotbollsmatchen. Det är oerhört viktigt att bygga upp ett förtroende med eleven (Ronny). Uppvärmning inför ett träningspass är inte något som alla lärare använder. L3 menar att tidsbristen ofta bidrar till att man måste prioritera lästräningen istället för uppvärmning. L4 använder inte uppvärmning alls under sina träningspass då hon inte tycker att det är nödvändigt med elever i femte klass. Efter hand som eleven utvecklar sin läsning kan listor läggas till eller svårighetsgraden på listorna öka men detta måste ske långsamt och med stor försiktighet. Det är en trygghet för eleverna att veta att de klarar av att läsa det som krävs under ett träningspass. Den stora pedagogiska utmaningen med metoden är att läraren måste se till att hitta elevernas optimala nivå för att stärka elevens självförtroende. Eleverna skall känna att träningen är krävande men inte att den är omöjlig. Om eleverna känner att läsningen är för svår kan detta bidra till att de får en svagare självkänsla och en känsla av hopplöshet (Rydaholmsmetoden, 2009). Det är bättre att lägga sig lite för långt under elevens optimala nivå än att man lägger sig på andra sidan och trycker eleverna nedåt (Ronny). Eftersom Rydaholmsmetoden hela tiden måste anpassas till varje elev ser träningspassen lite olika ut, dels beroende på vilket humör eleverna är på och dels beroende på att de har olika 21
svårigheter eller behov (Rydaholmsmetoden, 2009). För att alla elever skall ha möjlighet att lyckas med lästräningen kan man enligt L6 behöva korta ner materialet. Trots olika anpassningar, att man förkortar materialet, att man ändrar ordning eller att man hoppar mellan spalterna, är grunden ändå densamma (Rydaholmsmetoden, 2009). Man börjar med att eleven läser en enbokstavslista och sedan en tvåbokstavslista. De går sedan över till den första boken där de läser trebokstavsord på de första sex sidorna. I den andra boken läser de sedan fyra sidor som innehåller två-fyrbokstavsord blandat i spalter. Avslutningsvis får eleven läsa en tvåbokstavslista och till sist en enbokstavslista. Eleven avslutar med de enklaste bokstavslistorna eftersom de tycker att dessa är lättast att läsa (Ronny). Carl-Erik menar att det är det som eleven gör i slutet av passet som de har med sig till nästa gång, de kommer inte ihåg att det var jobbigt under mitten av passet. Det är viktigt att de inte känner sig misslyckade, de skall helst gå härifrån och vissla lite och vara nöjda med sig själva. (Ronny). Alla lärare använder en penna som redskap för att peka i boken under tiden som eleven läser. När eleven är ny med metoden pekar läraren ljud för ljud. När detta inte behövs längre pekar de endast på vokalerna i ordet och till slut räcker det med att de håller pennan vid sidan av ordet (L3). Vokalerna fungerar som en slags rytmmarkör i språket och det är där ögonen skall fastna när man läser. Det är viktigt att inte koncentrera sig på konsonanterna i ett ord då dessa ibland kan vara helt obegripliga (Ronny). Automatisering av läsning Martin Ingvar, professor i neurofysiologi, menar att det framförallt är tre centra i hjärnan som är inkopplade när man läser. Signalerna skall fungera snabbt mellan dessa för att man utan att fundera skall kunna läsa vad som står i en text. Med hjälp av Rydaholmsmetoden byggs elevernas automatiska kodning ut, där det skall finnas en mängd ord som är automatiserade. Omkring 10-15 % av elever i dag har inte förmågan att automatiskt avkoda ord som de läser (Rydaholmsmetoden, 2009). 22
Lärare kan inte lära ut hur man automatiserar kodningen, det är en process som eleven själv måste gå igenom. Det krävs ett långsiktigt och målmedvetet arbete av läraren där de har som uppgift att välja arbetssätt, synliggöra resultaten och se till att eleven arbetar hårt och ger sitt allra yttersta (Rydaholmsmetoden, 2009). Avkodning är en färdighet precis som att lära sig att cykla eller simma. Förståelsen bygger på att man har en bra avkodningsförmåga. Många som inte når upp till gränsen lägger för mycket energi på att koda vilket gör att det inte blir någonting över på arbetsminnet till att förstå det man läser (Ronny). H4 och H5-test För att upptäcka vilka elever som är i behov av extra lästräning mäter läraren deras kodningsförmåga med hjälp av H4 och H5-test. Eleverna får ett blad med ord (se bilaga 3) som de under en minut skall läsa så fort och så rätt de kan. Det är viktigt att de läser orden rätt eftersom fellästa ord dras bort i resultatet. Det är viktigt att läraren inte visar att han/hon räknar elevens fel. Ronny brukar räkna elevernas fellästa ord på sina fingrar under bordet för att inte stressa eleven. När en minut har gått räknar läraren ihop hur många ord som eleven hunnit läsa. Vid varje rad med ord står det en liten siffra vid sidan som visar hur många ord som finns i varje rad, på så sätt blir det enkelt att räkna ihop orden. Det är inte många elever som läser orden fel, det är mer vanligt att de läser sakta. Testen är en del av träningen och det gäller att avdramatisera det så mycket som möjligt (Ronny). Enligt Carl-Erik ger H4 och H5- testen ett säkert värde då det inte finns någon risk att eleven fastnar i olika ordkombinationer. De lärare som vi intervjuat menar att om behovet av lästräning hos elever är större än antalet lärare hamnar eleverna i ett kösystem. L6 menar att det stora behovet är ett problem då alla elever som behöver lästräningen inte får den möjligheten. Hon berättade under intervjun om en pojke som hon arbetar med, som snart nått upp till gränsvärdet för sin årskurs. Hon hoppas nu att han snart skall kunna sluta med Rydaholmsmetoden och lämna plats för en ny elev med lässvårigheter. Det finns ett gränsvärde motsvarade stanine 4 för respektive åldersgrupp och kön, dit alla elever skall nå. 23
Stanineskalan är 9-gradig, där stanine 1-3 ligger under genomsnittsvärdet för åldern, stanine 4-6 ligger inom genomsnittsvärdet och stanine 7-9 ligger över genomsnittsvärdet (Stenlund & Persson, 2007). Testerna görs tre gånger per termin under den tiden som eleverna är under träning. Det är viktigt att testerna inte utförs för ofta eftersom läraren måste vara säker på att eleven utvecklats innan en ny mätning görs. Eftersom elevernas motivation till stor del ligger i att se sina framsteg är det viktigt att det verkligen skett en förbättring (L5). Enligt Ronny är snittiden hos honom 15 tillfällen á 20 minuter, sen är de flesta färdiga. Eleverna kommer sedan tillbaka, minst en gång per termin för att se att kurvorna fortsatt att stiga. Har eleven inte nått upp till ett nytt gränsvärde får de börja med träningen igen. Han menar att de allra flesta klarar sig med en eller två sådana träningsomgångar. Eleverna tränar mer om de vet att de kommer att bli testade under nästkommande termin. Det är ett tryck att det är någon som bryr sig och för många är det viktigt att kunna visa sina föräldrar en förbättring (Ronny). Det har förvånat mig hur snabbt vissa elever når upp till den miniminivå jag satt. Den enda förklaringen på detta är ordet ytdyslexi. Det betyder att två elever som i utgångsläget visar samma resultat kan i det ena fallet vara åtgärdat på två månader medan det i det andra fallet tar flera år (Carl-Erik). Eleverna kan tydligt se sina framgångar då deras resultat från H4 och H5-testen förs in i ett blockdiagram (se bilaga 4-5), för att se hur många ord per minut eleven kan läsa. Gränsvärdena är olika beroende på om det är en pojke eller flicka som gjort testen, detta eftersom värdena bygger på Stanineskalan. I diagrammet kan eleven även se vart de måste nå innan träningen kan upphöra. Framstegen mäts inte i allt svårare material utan i att det går lättare för eleverna att läsa och att de klarar att läsa listorna med ord allt snabbare och mer automatiskt (Rydaholmsmetoden, 2009). Utvärdering, dokumentation Enligt Ronny är det viktigt att utvärdera hur det går för eleverna, detta kan man göra på olika sätt. Han använder sig av en stencil där han en gång i veckan fyller i elevens resultat och skriver en kommentar. Även eleven berättar hur han eller hon tycker att det går. Vid terminens slut får eleverna ta med sig utvärderingarna hem. L4, L5 och L6 menar att det är 24
svårt att hinna med att utvärdera eleverna varje vecka, istället använder de H4 och H5-testen för att få en överblick över hur eleverna utvecklar sin läsning. Alla lärare som vi intervjuat anser dock att det är nödvändigt med någon form av dokumentation eller utvärdering då man mäter elevens framgångar. Rydaholmsmetoden för olika elever Eleverna Genom H4 och H5-testen upptäcks alla elever med lässvårigheter, därför riktar sig Rydaholmsmetoden lika mycket till pojkar som till flickor. Eftersom pojkar oftast är mer utåtagerande i skolan brukar de också vara dem som får den hjälp som de behöver. Flickor vänder sig ofta inåt och fortsätter kämpa vidare i tystnad (Carl-Erik). Att gå till skolan varje dag med en känsla av att inte duga, är någonting som ingen elev skall behöva gå igenom. Alla elever har rätt att få den hjälp som de behöver, menar Ronny. Enligt Ronny har det nyligen visats att Rydaholmsmetoden inte bara fungerar för elever i grundskolan. I gymnasieskolor runt om i Sverige har lärare börjat arbeta med metoden och detta har visat goda resultat. Som det ser ut i dag är det många elever på gymnasiet som inte läser tillräckligt bra, som inte når upp till gränsvärdet 120 ord/minut. Det är endast 25 % av eleverna som klarar detta. Det verkar dock som att de flesta eleverna endast behöver ungefär sex veckors lästräning för att kunna nå upp till målen. Rydaholmsmetoden har även visat stora framsteg hos personer med lässvårigheter på Komvux. Materialet är detsamma oavsett om det är barn eller vuxna i behov av lästräning. Svårigheter Enligt Carl-Erik blir de allra flesta hjälpta av Rydaholmsmetoden. Han har dock varit med om att två elever inte utvecklat sin läsning med hjälp av metoden. Han arbetade med en elev från en särskola under fyra år som inte lyckades lära sig bokstäverna under den tiden. Han menar att eleven inte gjorde några framsteg då förutsättningen för att metoden ska fungera är att eleven redan kan bokstäverna. En annan elev förbättrade inte sina resultat då han inte kom till träningspassen, vilket gjorde det omöjligt för honom att utveckla sin läsning med hjälp av Rydaholmsmetoden. 25
Viktigt att tänka på Miljö Det är viktigt med en lugn miljö när man arbetar med Rydaholmsmetoden. Eleverna måste kunna fokusera på sin lästräning utan att bli störda. Alla elever som använder metoden sitter därför i ett enskilt rum tillsammans med läraren. De sitter mittemot varandra med ett bord emellan, då forskning visat att den starkaste kontakten mellan människor är mittemot varandra. Avståndet mellan eleven och läraren är också viktigt, det skall inte vara för långt i från men heller inte så nära att det känns obehagligt (Carl-Erik). Enligt Ronny är det även viktigt att eleverna känner sig trygga, dels tillsammans med läraren, dels med materialet och omgivningen. Hans träningspass ser alltid likadana ut och är alltid i samma rum för att eleven skall känna sig lugn och säker. Carl-Erik menar att det är viktigt att inget oväntat eller konstigt händer under ett pass, det skall alltid vara samma upplägg och arbetssätt. Tidig start Carl-Erik menar att det är viktigt att eleverna kan alla bokstäver innan de börjar använda Rydaholmsmetoden. Man skall börja med metoden så tidigt som möjligt för att eleven snabbt skall få hjälp med sina lässvårigheter och kunna delta i den vanliga undervisningen, dock tidigast under vårterminen i årskurs 1. Enligt L4 är det meningslöst att börja i årskurs 1 eftersom eleverna måste få tid på sig att lära sig bokstäverna och grunden i språket. Ronny menar också att det är bra att börja så tidigt som möjligt men han är tydlig med att det aldrig är för sent att börja med Rydaholmsmetoden. Tålamod, långsiktighet Som lärare är det viktigt att aldrig ge upp hoppet om en elev, gör man det är det inte lönt att fortsätta, detta menar Carl-Erik. Hur trögt det än går för en elev måste man ändå tro att det kommer att ordna sig och synliggöra för eleven att det faktiskt går framåt, trots att det går långsamt (Carl-Erik). Vissa elever når upp till gränsvärdet efter 15 träningspass medan andra får arbeta med metoden under flera år. Arbetet med Rydaholmsmetoden är därför långsiktigt och det är viktigt att ha tålamod med alla elever även om deras läsutveckling tar lång tid. L3 26
menar att man aldrig får bli arg på en elev om de någon dag saknar motivation eller ork att träna sin läsning. Man får lirka sig fram och hitta andra vägar för att motivera eleverna. (L3). Motivation Enligt Ronny kan eleverna ibland tappa fokus och lust att fortsätta med metoden. Det är då viktigt att motivera eleverna till att fortsätta sin lästräning vilket man kan göra på flera olika sätt. Han använder sig av klistermärken som de själva får välja och sedan klistra in i sin utvärdering. L5 har också klistermärken som motivation för eleverna och menar att detta fungerar bra. Av Ronny får de diplom varje termin där det står att de är klara med sin lästräning hos honom eller att de är på god väg framåt. För att eleverna skall känna sig lite extra välkomna till träningspassen har Ronny en liten flodhäst i porslin som håller i en lapp med elevens namn. Om jag glömmer att hälsa dem välkomna så har i alla fall Flodis gjort det. (Ronny). Genom att lärarna själva är positiva till lästräningen motiverar de eleverna. Många lärare tycker att det är viktigt att hela tiden påminna dem om hur viktigt det är att kunna läsa. L6 uppmuntrar eleverna genom att tydliggöra deras framsteg och visa att de går framåt med sin läsning. Engagemang Enligt Carl-Erik krävs ett stort engagemang och mycket tid för att arbeta med Rydaholmsmetoden. Det är viktigt att metoden är strukturerad och att lärarna kan avsätta fasta tider för arbetet med eleverna. Det behövs ingen lärarutbildning för att kunna arbeta med metoden, även andra yrkesgrupper inom skolan kan använda den bara de har viljan och engagemanget som krävs. Ronny rekommenderar dock inte klasslärare att arbeta med Rydaholmsmetoden då han anser att deras stora ansvar för sin egen klass skulle bidra till mindre tid för metoden. Carl-Erik är även tydlig med att Rydaholmsmetoden inte är något som föräldrar skall använda hemma med sina barn. Han menar att det är skolan som skall sköta elevernas läsinlärning. Föräldrarna kan däremot stötta sina barns läsning och uppmuntra dem genom att läsa högt och berätta eller diskutera läsupplevelser (Rydaholmsmetoden, 2009). 27
Analys I denna analys kommer vi att diskutera de resultat som framkommit i vår undersökning. Vi har även kopplat resultaten till vår tidigare forskning om lässvårigheter. Lärarnas arbetssätt Rydaholmsmetoden är en lästräningsmetod som riktar sig till elever som har svårigheter med sin avkodningsförmåga. Målet med Rydaholmsmetoden är att elevernas läsning skall automatiseras vilket innebär att de automatiskt skall kunna läsa ord utan att fundera. Elevernas lästräning utvärderas och dokumenteras med hjälp av olika diagram för att synliggöra deras utveckling och resultat. Denna undersökning har visat att de flesta elever utvecklat sin läsning med hjälp av Rydaholmsmetoden. De lärare som vi intervjuat har alla haft en positiv inställning till Rydaholmsmetoden och har sett goda resultat hos eleverna. Den enbart positiva synen kan bero på att det är en relativt ny metod som fortfarande inte används av ett stort antal lärare. Rydaholmsmetoden är inte vetenskapligt bevisad vilket två av intervjupersonerna ansåg vara en stor nackdel då man inte har något belägg för att den är bra. Användandet av metoden fortsätter att öka och många av lärarna tror att den kommer att bli mer välkänd om man lyckas bevisa att den ger goda resultat. Ronny Karlsson och Martin Ingvar tillsammans med ett antal lärare arbetar just nu för att Rydaholmsmetoden skall bli vetenskapligt bevisad och genom detta försöka sprida metoden till fler skolor. Alla intervjuade lärare är eniga om att Rydaholmsmetoden är enkel och smidig att arbeta med. De menar att uppbyggnaden av de två böcker som utgör materialet för metoden är välstrukturerade och lätta att anpassa till varje elev. Det finns dock en betydlig skillnad i deras beskrivning av hur eleverna uppfattar materialet. Några lärare menar att vissa av deras elever ibland tycker att böckerna är enformiga och tråkiga eftersom de läser samma böcker under varje träningspass. De andra lärarna menar tvärtom, att alla deras elever tycker att materialet är omväxlande och roligt. En rimlig orsak till elevernas olika uppfattningar kan vara att 28
lärarna använder olika sätt för att motivera och uppmuntra dem. Under våra intervjuer har det framkommit att det är lärarna som ger eleverna klistermärken eller någon slags belöning som menar att eleverna vanligtvis tycker att lästräningen är rolig. En annan orsak till att några elever upplever lästräningen som tråkig kan bero på att de inte klarar av den press som sätts på dem under varje träningstillfälle. Eleverna kan säkert känna sig pressade av att de alltid måste läsa så fort de kan och hela tiden öka sin läshastighet och förbättra sina resultat. Om ingen förbättring sker kan detta med stor sannolikhet gå ut över elevernas självkänsla och bidra till ett sämre självförtroende. Trots den mycket positiva synen på Rydaholmsmetoden menar flera av de intervjuade lärarna att metoden är slitsam och enformig att arbeta med då alla träningspass ser likadana ut. Många arbetar nästan enbart med Rydaholmsmetoden och menar att det kan bli tråkigt om man har många träningspass tätt efter varandra. Att arbeta med metoden på heltid är inget som någon av dem rekommenderar då det skulle bidra till mindre ork och engagemang för varje elev. Enligt Rydaholmsmetodens hemsida skulle arbetet med Rydaholmsmetoden inte fungera utan tålamod och ett stort intresse hos läraren (Rydaholmsmetoden, 2009). Rydaholmsmetoden är unik med sina regelbundna träningstillfällen och korta och intensiva pass. Den är även speciell då den inte fokuserar på elevernas förståelse utan endast på deras avkodningsförmåga och läshastighet. Det är skolan som tar hand om elevernas lästräning och föräldrarnas uppgift är att stötta och uppmuntra dem hemma. Grundaren till Rydaholmsmetoden menar att den är unik för att man pressar barnen under träningspassen. Detta görs för att materialet skall överinläras för att nå automaticitet. Enligt lärarna som arbetar med metoden är det enkelheten som är kärnan i Rydaholmsmetoden. Då grundaren till Rydaholmsmetoden arbetat mycket med Wittingmetoden är hans metod inspirerad av denna. Båda metoderna fokuserar på ljud, hur olika bokstäver och ord låter, och även på att läsa kombinationer av vokaler och konsonanter för att automatisera sin avkodningsförmåga. Både Rydaholmsmetoden och Wittingmetoden har korta, individuella träningspass flera gånger i veckan (Glentow, 2006). Det som skiljer dem åt är att elevers läsförståelse utvecklas under arbetet med Wittingmetoden till skillnad från Rydaholmsmetoden, där eleverna inte fortsätter med metoden efter att de lärt sig att avkoda. En annan väsentlig skillnad är att Wittingmetoden inte kan uppvisa några resultat efter lästräning med elever vilket är en stor del av Rydaholmsmetoden. 29
Bornholmsmodellen är en annan lästräningsmetod som också fokuserar på att elever skall lära sig hur olika ljud låter för att kunna förstå hur språket är uppbyggt. Denna metodens arbetssätt skiljer sig helt från Rydaholmsmetodens sätt att arbeta då den bland annat endast riktar sig till yngre barn i förskola och förskoleklass. VAKT-metoden som koncentrerar sig på elevernas alla sinnen, har inga likheter med någon av de ovannämnda metoderna. Eleverna skall i VAKT-metoden bland annat få kunskap om bokstävernas form genom att känna på olika bokstavsbrickor. Alla de olika lästräningsmetoder som undersökts i vår studie verkar med sina olika inriktningar vara till hjälp för barn och elever med lässvårigheter. Genom att blanda alla lästräningsmetoder som finns kanske man skulle kunna komma fram till en metod som innehåller alla olika delar och på så sätt passa varje enskild elev. Elever Många elever går ut grundskolan utan att nå upp till de gränsvärden som finns för årskursen. Enligt Ronny har en undersökning som gjorts på en gymnasieskola i Halmstad visat att 75% av eleverna inte klarar sig upp till det gränsvärde som finns då man slutat årskurs 9, att kunna läsa 120 ord i minuten. Rydaholmsmetoden har visat goda resultat bland elever på gymnasiet och komvux. Många av dem som haft låga siffror har på kort tid förbättrat sin läsning med hjälp av Rydaholmsmetoden. Många har gått från 70-80 ord till 130 ord i minuten på endast sex veckor. En rimlig orsak till hur elever lyckats gå igenom hela sin skoltid utan att ha nått upp till gränsvärdena kan vara bristen på tid och personal. Under vår undersökning har det visat sig att behovet av specialundervisning är så stort att alla elever inte kan få den hjälp som de behöver. Då antalet lärare som arbetar med specialundervisning är för få i förhållande till behovet hos eleverna kan ett kösystem bildas. Detta kan bidra till att vissa elever aldrig hinner få hjälp med sina lässvårigheter, vilket kan orsaka ett dåligt självförtroende och även en känsla av att inte duga. Detta kan i sin tur gå ut över skolmiljön och påverka den negativt. 30