Bästa klassen Nanny Palmkvistskolan Sammanställning av resultat och erfarenheter

Bästa klassen Nanny Palmkvistskolan 2010-2012 Sammanställning av resultat och erfarenheter Helsingborg september 2012

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 3 2. BÄSTA KLASSEN... 3 2.1 ÖVERGRIPANDE MÅL... 3 2.1 MÅLBILD... 4 2.2 MÅLFORMULERINGAR... 4 3. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 4 3.1 ANALYSMODELLEN... 4 3.2 MÄTINSTRUMENT... 5 3.3 INTERVENTIONER... 6 3.3.1 Komet... 6 3.3.2 Åtgärdsprogram sammanställning av delmål... 6 3.3.3 Lässatsningen... 7 4. UTVÄRDERING... 8 4.1 STANDARDISERADE TESTER... 8 4.1.1 Resultat språk... 8 4.1.2 Resultat matematik... 10 4.2 PEDAGOGERNAS SKATTNING... 10 4.3 KVALITATIV UTVÄRDERING... 11 4.3.1 Intervju med specialpedagogen... 11 4.3.2 Intervju med föräldrar... 12 4.3.3 Intervju med elever... 12 5. SAMMANFATTANDE DISKUSSION OCH ANALYS... 13 5.1 VAD BEROR DEN POSITIVA UTVECKLINGEN PÅ?... 13 5.2 HUR GÅR VI VIDARE?... 14 2

1. BAKGRUND Forskning visar tydliga kopplingar mellan förhållanden i uppväxtmiljön och barns förmåga att skapa sig en positiv framtid. Utbildning och hälsa är några av de faktorer som påverkar hur det går för eleverna senare i livet. I Helsingborg och Landskrona har städerna gett Part, Preventivt arbete tillsammans, i uppdrag att påverka just dessa faktorer och därmed förbättra uppväxtvillkoren för barn. I Part ingår flera nämnder och förvaltningar i Helsingborgs stad, Landskrona stad och Region Skåne. Arbetet har även delfinansierats av FHI, SKL samt Skolverket. Några av Parts strategiska fokusområden är att skapa förutsättningar för att följa elevernas kunskapsutveckling samt att bedriva verksamhetsutveckling utifrån arbetet med eleverna. Inom Part utvecklas därför ett system för att på ett bättre sätt kunna analysera och förstå elevernas resultat och hur de påverkas av olika insatser. Genom att kunna aggregera resultat på individ- och gruppnivå till enhets-, områdes- och förvaltningsnivå är förhoppningen att alla inblandade ska få bättre förutsättningar att förstå resultaten och se vad som behöver göras för att bibehålla eller höja dem. Part driver ett flertal utvecklingsarbeten, däribland Utsikter som fokuserar på att förbättra utbildningsmöjligheterna för barn inom olika riskgrupper. I Utsikter och i andra sammanhang inom Parts utvecklingsarbeten har villkoren för lärarens arbete med eleverna lyfts fram som en avgörande faktor när krav på resultat för eleverna ställs. Flera nationella och internationella rapporter går i samma riktning. Relationen mellan lärare och elev och lärarens förutsättningar för att bygga denna relation är avgörande. Forskaren John Hattie beskriver olika påverkansfaktorer för elevernas studieresultat. En av de påverkansfaktorer som har stora effekter, relaterade till läraren, handlar om att bygga förtroendefulla relationer. Att bygga förtroendefulla relationer med eleverna handlar om att respektera elevernas bakgrund och kultur samt ha förmåga att lyssna. (Visible Learning, John Hattie, 2009). På Nanny Palmkvistskolan, en av sju Utsikterskolor, upplevde pedagogerna i årskurs 3 och 4 under höstterminen 2012 sin arbetssituation som oerhört krävande och att man trots hårt arbete inte var nöjda med sina resultat. För att förbättra lärmiljön och sina relationer till eleverna utvecklades därför projektet Bästa klassen. 2. BÄSTA KLASSEN Projektet Bästa klassen utvecklades av pedagoger i fyra klasser (vid projektstarten årskurs 3 och 4), skolledning och personal inom Utsikter. Inledningsvis genomfördes en arbetsmiljökartläggning som tydligt indikerade att pedagogernas förutsättningar behövde förändras. 2.1 ÖVERGRIPANDE MÅL Som för allt utvecklingsarbete inom Part har det övergripande målet varit att elevernas utbildningsresultat och hälsa förbättras. I Parts preventiva arbete och enligt forskning kring barn i riskgrupper är utbildning och hälsa de faktorer som visat sig mest verkningsfulla att arbeta med. Parallellt med arbetet Bästa Klassen har två av klasserna deltagit i en hälsokartläggning, ett stort forskningsarbete som senare kommer att utvärderas i en egen rapport. I Bästa klassen ville vi undersöka vad lärare och rektor behöver utveckla för att alla elever ska nå läroplanens mål. Att följa elevernas utveckling och analysera resultaten i dessa klasser var tänkt att ge oss svar på vad som krävs för en optimal lärarroll. Arbetslaget utgjorde tillsammans med specialpedagogen en gemensam bas. Vi ville få en tydligare bild av vilka resurser som krävs, hur de används samt vilka resurser som eventuellt saknas. Det var även intressant att utveckla stödet runt 3

läraren genom att göra det lokala elevhälsoarbetet mer funktioner. Tanken var att om två år skulle erfarenheterna från arbetet med Bästa Klassen sprida sig till hela Nanny Palmkvistskolan. 2.1 MÅLBILD Under planeringen och samtalen på höstterminen 2010 formulerade pedagogerna en målbild för juni 2012: När man tittar in i klassrummet lägger man märke till glada barn som med stor tillit och god energi antar nya utmaningar i sitt lärande. När vi prövar barnens kunskaper ser vi en ökning på varje individ. Vi ser lärare som tryggt utövar sitt ledarskap, som har en god strategi för att utveckla barnens lärande och som är väl förberedd. (Ur anteckningar från den för den första träffen ht 2010) 2.2 MÅLFORMULERINGAR Den målbild som pedagogerna formulerade konkretiserades och bröts ner i tre delmål. Arbetsmiljömålet ( glada barn med stor tillit och god o.s.v.): Barnen i de aktuella klasserna upplever arbetsro och får optimala förutsättningar i skolan. Resultatmålet ( ökning på varje individ o.s.v.): Varje elevs resultat har på ett mätbart sätt förbättrats. Lärarmålet ( tryggt utövar sitt ledarskap o.s.v.): Lärarna upplever sitt ledarskap som tryggt och säkert. 3. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Projektet har baserats på att en ambition att utveckla arbetssätt där elevernas resultat och behov styr insatser på ett tydligt sätt, för att utifrån det kunna utveckla skolans verksamhet. Därför har det varit viktigt att utveckla en modell för systematiskt analys- och kvalitetsarbete, inklusive ändamålsenliga mätinstrument och effektiva insatser. 3.1 ANALYSMODELLEN Inom Part utvecklades under hösten 2011 ett system för att på ett bättre sätt kunna analysera och förstå elevernas resultat och hur de påverkas av olika insatser (fig. 1). Systemet bidrar även till att resultat på individ- och gruppnivå kan aggregeras till enhets-, områdes- och förvaltningsnivå, så att alla inblandade får bättre förutsättningar att förstå resultaten och se vad som behöver göras för att bibehålla eller höja dem. På så sätt kan elevernas resultat och behov styra insatserna på ett tydligare sätt. 4

Fig. 1 Analysprocessen på skolan, elevernas resultat analyseras på olika nivåer. Elevernas resultat har analyserats i flera steg. Första steget i analysprocessen är den analys som varje pedagog gör av resultaten i sin klass. Varje enskild elev är delaktig, analyserar sitt eget resultat och planerar sitt arbete tillsammans med pedagogen. Några gånger under terminen träffas arbetslaget och rektor tillsammans med specialpedagog från Utsikter och genomför en gemensam analys av loggbok, skattning och resultat. Utifrån denna analys planerar arbetslaget hur man ska arbeta, vilka metoder man ska använda och hur man ska organisera arbetet. Efter ungefär sex veckor träffas man igen och tittar på nya resultat. Nästa steg i analysprocessen är en analys med skolans ledning och elevhälsoteam. Utifrån arbetslagets analys tar man ett annat perspektiv och får här möjlighet att komplettera och fördjupa analysen. 3.2 MÄTINSTRUMENT Pedagogiska tester har genomförts några gånger per termin. Matematiktestet Magne en gång per termin och aritmetikdiagnoser Diamant en gång i månaden. Språktestet Läskedjor och H4 ett par gånger per termin för att följa språkutvecklingen. Resultaten har redovisats i färgkartor där grönt är bra och rött en varningssignal om att vi inte lyckas med vårt uppdrag (fig. 2). Syftet med färgkartorna har varit att se vilka behov som finns både på individ- och gruppnivå, genom en analys av resultaten, samt att ur dessa behov rikta insatser för att förbättra elevernas resultat. Fig. 2 Exempel på en färgkarta. Elever och pedagoger har kontinuerligt fått skatta hur arbetet fortgår, pedagogerna genom en loggbok kopplad till målen och eleverna har svarat på frågor om lärmiljön. Elevernas svar har även funnits med i färgkartorna. Därigenom har vi haft ett mått på hur arbetet med att förbättra lärmiljön har fortlöpt. Dessutom har en kontinuerlig mätning i aritmetik genomförts varje månad med Skolverkets diagnostiska material Diamant. Här har vi kunnat följa elevernas huvudräkningsförmåga och pedagogerna har gjort medvetna satsningar för att eleverna ska utveckla sin förmåga att räkna med flyt. Pedagogerna har fyllt i resultat i färgkartor och varje elev har tydligt kunnat se sin progression. Nedan ett exempel på en förbättring av resultaten (fig. 3). Många elever har blivit gröna, alltså automatiserat och fått upp tempot i huvudräkning. 5

2011 2012 AF AG1 AG2 AG3 AG5 AG4 AS1 AS2 AS3 AG6 AF AG1 AG2 AG3 AG5 AG4 AS1 AS2 AS3 AG6 10 36 48 48 8 48 5 5 7 36 10 36 48 48 8 48 5 5 7 36 36 34 15 6 31 6 36 48 48 8 48 5 5 7 35 36 34 47 7 32 15 36 48 48 8 46 3 5 3 17 35 16 46 6 28 36 48 48 8 48 5 5 7 36 36 46 48 7 47 23 36 48 48 8 48 5 5 4 36 36 44 44 8 38 14 36 48 48 8 48 4 3 4 29 36 44 40 7 29 13 36 48 48 8 48 5 1 2 24 17 40 42 7 21 36 48 48 8 48 5 4 7 36 36 48 48 8 48 4 4 4 36 36 43 48 7 41 2 36 48 48 8 43 5 4 7 19 36 48 35 6 43 36 48 48 8 48 5 4 5 28 28 11 11 2 6 36 48 48 8 47 5 5 5 35 29 27 41 8 27 36 48 48 8 48 5 5 5 36 36 46 47 8 37 15 36 28 48 8 48 5 0 3 16 36 46 48 6 44 30 36 48 48 8 48 5 1 6 25 30 5 36 2 1 8 36 48 48 8 48 5 4 7 36 36 39 39 7 37 15 36 48 48 8 48 5 5 6 36 36 34 44 8 42 23 36 48 48 8 48 5 3 6 36 35 45 43 7 45 13 36 48 48 8 48 5 5 7 36 36 47 34 6 39 10 36 48 48 8 48 5 5 6 36 36 44 48 7 42 20 36 48 48 8 46 4 5 5 36 36 48 47 8 45 24 36 48 48 8 48 5 5 7 36 36 46 43 8 38 11 36 48 48 8 48 5 5 7 36 36 47 48 7 47 20 36 48 48 8 44 5 3 33 Fig. 3 Exempel på Diamantresultat, utvecklingen från 2011 till 2012. 3.3 INTERVENTIONER Vid olika analysmöten (se analysprocessen fig. 1) har det framkommit behov av olika insatser, några av dem finns beskrivna här. 3.3.1 Komet Som ett led i satsningen på lärmiljön har pedagogerna fortbildats genom Skol- KOMET, ett forskningsbaserat program för att skapa ett bra arbetsklimat för lärare och elever. Det handlar om ett förhållningssätt hos läraren att uppmärksamma och belöna positivt beteende hos eleverna. 3.3.2 Åtgärdsprogram sammanställning av delmål Höstterminen 2011 sammanställdes delmålen i åtgärdsprogrammen i Bästa Klassen för att få en bättre helhetsbild av delmålen på gruppnivå. Tanken med detta är att tydliggöra när arbetslaget tillsammans med specialpedagogen kan planera det gemensamma arbetet. Först undersökte vi hur delmålen fördelade sig ämnesvis. Mer än 50 % av delmålen handlade om språket (fig. 4). Prioriterade delmål Bästa Klassen Nanny ht 2011 Engelskamål 7% Matematik mål 41% Språkmål 52% Fig. 4 Delmål i åtgärdsprogram. Vi gick vidare med att undersöka hur delmålen fördelades inom varje ämne (fig. 5). Inom språket handlade de flesta målen om att utveckla elevernas skrivförmåga. Detta hade pedagogerna redan tidigare identifierat och eleverna arbetade mycket med att utveckla sitt skrivande. 6

Språkmål Datorstöd Tala 3% 3% Läsa 33% Skriva 61% Fig. 5 Delmål språk. Denna analys av åtgärdsprogrammen gav en intressant diskussion kring delmålen. Vi frågade oss varför så få av delmålen berörde utveckling av den muntliga förmågan. Det var intressant att jämföra med delmålen i engelska (fig. 6). Här såg det helt annorlunda ut, hela 80 % av delmålen fanns inom området våga prata. Våga prata 80% Mål i engelska Läsa och översätta 20% Fig. 6 Delmål i engelska. Analys av elevernas resultat i Bästa Klassen hade visat att många elever behövde utveckla sin läsförmåga. Arbetslaget hade tidigare bestämt sig för att göra en lässatsning (se nedan) och inom ramen för detta bestämde sig pedagogerna att även ge eleverna större möjlighet att utvecklas muntligt. Att våga prata på svenska kan vara en väg till att även våga prata på engelska. 3.3.3 Lässatsningen En lässatsning påbörjades under december 2011. Klassuppsättningar med litteratur av god kvalitet införskaffades. Klassvis läste man tillsammans flera gånger i veckan och gick på djupet och samtalade om det lästa. Man arbetade med vägledd läsning i klasserna där den muntliga delen fick ta stor plats. Parallellt med detta arbetade specialpedagogen med guidad läsning med en grupp elever, med samma mål, att eleverna skulle utveckla både sin muntliga förmåga och sin läsförmåga. En föreoch en eftermätning genomfördes med Christer Jacobssons standardiserade diagnostiska lästest, Läskedjor. Testet består av tre delar, tecken- ord- och meningskedjor, och diagrammet (fig. 7) visar det sammanställda resultatet av elevernas staninevärden i jämförelse med en normalfördelningskurva. Stanine 1 är det lägsta värdet och stanine 9 det högsta. Stanine 5 är ett medelvärde. 7

Fig. 7 Resultat läskedjor före- och eftermätning i jämförelse med en normalfördelningskurva. I diagrammet ovan kan man utläsa att många elever ligger på stanine 4 före lässatsningen. Ett par månader senare har det skett en förbättring till stanine 5 och 6. Man kan även utläsa att 10 % av eleverna låg på stanine 1 och att det efter lässatsningen endast är 2 %. Det finns dessvärre inga mått på utvecklingen av elevernas muntliga förmåga. 4. UTVÄRDERING De tre delmål som pedagogerna formulerat utvärderas genom lärarnas svar på VAS-skalor (arbetsmiljömålet och lärarmålet) och de tester som genomförts med eleverna (resultatmålet). En fördjupad analys och utvärdering genomfördes med pedagogerna i arbetslaget. Intervjuer genomfördes med specialpedagog, elever och föräldrar. 4.1 STANDARDISERADE TESTER Nedan redovisas resultaten från standardiserade tester som använts för att se kunskapsutvecklingen i Bästa Klassen. För att kunna utvärdera elevernas provresultat måste råpoängen, det poängvärde som direkt svarar mot antal lösta uppgifter, överföras till en standardskala. Denna skala, stanineskalan, bygger på en normalfördelningskurva i nio skalsteg, där det femte steget utgör skalans medelvärde. Resultat som faller inom staninevärde 1 och 2 bör uppmärksammas och följas upp. Alla tester är, utom H4, ger ett staninevärde som beräknats efter elevens ålder. Ett högre staninevärde innebär alltså en faktisk utveckling. 4.1.1 Resultat språk Ordkedjor är ett av tre deltest som ingår i Christer Jacobssons (2001) standardiserade diagnostiska lästest, Läskedjor, som syftar till att få en överblick av elevernas ordavkodningsförmåga. Figur 8 visar elevernas staninevärden jämfört med en normalfördelning. Staplarna är färgade enligt de färgkartor som används vid analysarbetet - rött, gult och grönt. Stanine 1-3 (under medelvärdet) är rödmarkerade, stanine 4-6 (medelvärde) är gulmarkerade samt stanine 7-9 (över medelvärdet) är grönmarkerade. Många elever hade vårterminen 2011 stanine 1-3 och vårterminen 2012 ligger flertalet på stanine 4-6, en tydlig förbättring av elevernas resultat. 2011 ligger 33 % av eleverna på stanine 1-3 och 2012 är 8

det endast 12 %, alltså en klar förbättring även för elever med de lägsta resultaten. En liten ökning även på elever med god läsförmåga, framför allt finns fler elever på stanine 9. Fig. 8 Utvecklingen i resultat på Ordkedjor mellan 2011 och 2012, de svarta staplarna motsvarar en normalfördelningskurva, de färgade staplarna motsvarar elevernas resultat, hämtade ur färgkartorna. Figur 9 nedan visar förändringen i jämförelse med normalfördelningskurvan. Man kan utläsa en positiv förändring från stanine 4 till 5. Klasserna har 2012 en fördelning som mer liknar normalfördelningen. Fig. 9 Resultat Ordkedjor i jämförelse med en normalfördelningskurva. Testet H4, Lena Franzén (1997), har använts kontinuerligt för att mäta elevernas kodningsförmåga och läshastighet. Testet är utformat för diagnostisering av elever med läs- och skrivsvårigheter och ger medeltal och standardavvikelser. Eleven läser så många ord hen hinner med på en minut. Resultaten redovisas genom antal elever under och över medelvärdet. De röda staplarna visar antal elever som inte når upp till medeltalet. I maj 2012 är det endast en elev per klass. De gröna staplarna visar elever som ligger över medeltalet (fig. 10). Fig. 10 Resultat H4, antal elever under och över medelvärdet. 9

4.1.2 Resultat matematik Magnes matematikdiagnoser är en del av Olof Magnes (2003) Medelsta-DIangoserna och är normerade enligt stanineskalan. Dessa syftar till att diagnostisera elevernas elementära kunskaper i matematik. Testet är främst konstruerat för elever som har svårt med matematik. Detta ger en god resultatspridning av de lägre prestationerna, men har en lägre tillförlitlighet för begåvade elever enligt testkonstruktören. I figur 11 nedan ligger tyngdpunkten i stanineskalan i den nedre delen vårterminen 2011. Många elever ligger på stanine 1-3 (46 %). Vårterminen 2012 visar en förbättring av resultaten mot stanine 4-6. Endast 27 % av eleverna ligger kvar på stanine 1-3. En tydlig förbättring syns även för elever med de högsta staninenvärdena, från 17 % till 28 %. Staplarna har den färg som används i färgkartorna. Fig. 11 Utvecklingen i resultat på Magnes matematik mellan 2011 och 2012, de svarta staplarna motsvarar en normalfördelningskurva, de färgade staplarna motsvarar elevernas resultat, hämtade ur färgkartorna. Värdena 2011 är mycket lägre än det förväntade genomsnittet men 2012 ligger klasserna nästan i nivå med normalfördelningskurvan (fig. 12). Fig. 12 Resultat Magne matematikdiagnoser i jämförelse med en normalfördelningskurva. 4.2 PEDAGOGERNAS SKATTNING Pedagogerna gjorde 2011 en skattning av sin upplevelse av sitt ledarskap och elevernas arbetsro, en VAS-skala med siffrorna 1-10 där ett anger sämsta resultatet och 10 det bästa. 2012 genomfördes samma skattning och i alla fyra klasserna har pedagogerna då angett ett högre värde. De olika klasserna har olika utgångsläge men alla har en positiv utveckling (fig. 13 och 14). 10

Fig. 13 Pedagogernas skattning av sitt ledarskap och elevernas arbetsro, utvecklingen mellan 2011 (serie 1) och 2012 (serie2). Pedagogerna har dessutom varannan vecka fyllt i en VAS-skala och fritt reflekterat kring sin måluppfyllelse av de tre uppsatta delmålen. Denna loggbok har varit anonym samt varit ett arbetsmaterial kopplat till analysarbetet och redovisas därför inte i detta sammanhang. 4.3 KVALITATIV UTVÄRDERING Intervjuer har också genomförts med specialpedagog, föräldrar och elever för en kvalitativ utvärdering av projektet. 4.3.1 Intervju med specialpedagogen I intervjun med specialpedagogen fokuserade samtalet kring vad som fungerat bra i arbetet med Bästa klassen och vad som behöver förändras/förbättras. Jag tänker inte annorlunda kring min roll men tycker att de analysmöten vi har haft, med färgkartorna som grund, har gett mer struktur till arbetet med elevernas kunskapsutveckling. Tidigare hade vi mer fokus på enskilda elevers resultat men färgkartorna har påverkat vår helhetssyn och vi ser nu mycket mer på hela gruppers resultat. I samråd med rektor Susanne har jag börjat arbeta med eleverna i perioder om ca 6 veckor, det gjorde jag inte tidigare. Modellen med rektor och specialpedagog från Utsikter på analysmöten med arbetslaget har varit bra. Det blir en bra struktur och rektorns roll är väldigt viktig. Sammanställningen av olika delmål i åtgärdsprogrammen gav mig en tankeställare om hur viktigt det är att vi arbetar mer med den muntliga delen som idag upptar en ytterst liten del av målen i åtgärdsprogrammen. Vi måste titta på helheten, inte bara på resultaten i matematik och svenska. Det som handlar om den socioemotionella delen och elevernas frånvaro är betydelsefullt och att vi gör en översyn av och analyserar detta vid varje analysmöte är viktigt. Vi måste också få rutin på hur vi hanterar frånvaron och för in den i färgkartorna. En fortsättning på konceptet Bästa Klassen där vi tar in fler parametrar i färgkartorna för att få en bättre helhetssyn. Exempelvis kan vi lägga till vilket modersmål eleverna har. För elever med annat modersmål än svenska kan vi även ha med vilket årtal eleven kom till Sverige samt vilket år eleven började på Nanny Palmkvistskolan. 11

Det är bra med preventiva insatser. Ett exempel på detta är den satsning på en Kometutbildning för lärarna som genomförts läsåret 2011/2012. Framför allt i en klass, där det var mycket oroligt, gav lärarnas kompetensutveckling en mycket positiv utveckling. Tyvärr blev det vid ett lärarbyte åter oroligt i klassen. Planeringen på det senaste analysmötet, med positivt lyft för elever som har den kognitiva förmågan men av något skäl inte presterar utifrån denna förmåga, är ett bra tänk. Nu har det nog inte blivit något av det denna termin, men det är något vi bör ha med i tankarna framöver. Kanske kan någon komma utifrån och genomföra det? 4.3.2 Intervju med föräldrar En fokusgrupp med föräldrar från Bästa Klassen tittade på färgkartor och diskuterade delar av de sammanställda resultaten ovan. Föräldrarna visste nästan ingenting om Bästa Klassen. De var överens om att de hade önskat få mer information om Bästa Klassen och hade en önskan att få vara mer delaktiga. En förälder uttryckte det som att med färgkartorna blir jag en bättre skolförälder. Vi hade ett allmänt samtal om samverkan mellan skolan och föräldrar. Föräldrarna anser att dialogen med läraren är viktig och läraren ska ta kontakt direkt när barnet inte förväntas nå målen men också om det är något slags problem med barnet i skolan. Så fort något händer ska läraren höra av sig. De förslog att klassens resultat skulle visas på föräldramöte med ett gemensamt mål att det ska gå bra för hela klassen. Man kan sitta i grupper och prata om hur alla barn ska lyckas och hur man kan göra för att det inte ska bli bråk. Skolan och lärarna behöver bli mer openminded och ska lyssna på föräldrarna. Föräldrarna upplever också att lärarna behöver uppmuntras mer: Ge beröm åt lärare som drar ett tungt lass!. Med andra ord täta uppföljningar, lyssna på oss föräldrar och ta oss på allvar. Föräldrarna var positiva och vill gärna fortsätta arbeta på samma sätt men med föräldrarna mer involverade i resultaten i barnets klass och hur det går för barnen i hela arbetslaget. 4.3.3 Intervju med elever Elever i Bästa klassen intervjuades av elever från Dalhemsskolan, som då planerade och nu är igång med ett eget Bästa-klassen projekt. Vid intervjun pratade de om hur eleverna tycker att det är att gå i Bästa klassen, vad som är bra och om det är något eleverna vill ändra på. Ett urval av deras svar ses nedan. Ja, faktiskt bra, man kan kämpa, man kan få högre resultat och man känner igen sina resultat och sånt. Att det är bra att gå med i Bästa klassen, för att man kan veta resultat, var man är och sånt, och hur det går i skolan. Man testar var man är och vad man behöver mer typ. Jag tycker att det är bra att man ska veta var man ligger och förbättra sig i de olika ämnena. Det är bra att se hur man förändras, från rött till grönt. För att kunna få ett bättre liv. Alltså, typ när vi slutar med det så kan fler börja med det. 12

5. SAMMANFATTANDE DISKUSSION OCH ANALYS De delmål som formulerades under höstterminen 2010 har delvis uppfyllts. Pedagogerna skattar sin ledarroll högre, och anser att eleverna har fått mer arbetsro och bättre förutsättningar för lärande. Lärmiljön och varje elevs resultat har på ett märkbart sätt förbättrats. Sammanställningen av elevernas resultat visar att eleverna i arbetslaget som helhet har förbättrat sina resultat men det finns fortfarande elever som inte når målen i olika ämnen. Resultaten på läskedjetestet visar att fokus på läsning under en begränsad tid utvecklat elevernas läsförmåga generellt. De språkliga testerna pekar på en tydlig utveckling av elevernas läsförståelse. Men fortfarande finns det någon elev i varje klass som ligger under medel på H4 och två till tre elever i varje klass ligger på ett staninevärde under medeltalet på ordkedjetestet. För de mest lässvaga eleverna behövs ytterligare insatser. Ordkedjetestet i sin helhet visar annars en klar förbättring, 21 % av eleverna går från ett lågt staninevärde till ett medelvärde på ett år. Elever med ett högt resultat från början har i viss mån förbättrats. Även resultaten i matematik har märkbart förbättrats. 19 % av eleverna har gått från stanine 1-3 till stanine 4-6. Man kan se en tydlig förskjutning mot normalfördelningskurvan. Pedagogerna har ibland känt att det varit mycket arbete och att tiden inte räcker till men vill samtidigt fortsätta arbeta på samma sätt som nu. Att skriva loggbok varannan vecka har varit krävande och fortsättningsvis begränsas det till en gång i månaden. Elever och föräldrar är genomgående positiva till konceptet Bästa Klassen men föräldrarna tycker att de har fått för lite information. Föräldrarnas engagemang måste ytterligare tas tillvara. 5.1 VAD BEROR DEN POSITIVA UTVECKLINGEN PÅ? Projektet har följaktligen haft en positiv inverkan på elevernas utveckling. I utvärderingen har vi analyserat vilka faktorer som framförallt påverkat resultaten. Många insatser har genomförts och samverkat och några av de positiva effekter vi har sett av projektet och som påverkat resultaten är bland annat: att eleverna kan se sin egen kunskapsutveckling att lärarna samarbetar och diskuterar arbetssätt regelbundet och i ständig dialog med rektor att specialpedagogen är delaktig i analyser och planering samt samordnar insatser att elevhälsoteamet är kopplat till elevernas kunskapsutveckling att alla har haft fokus på resultat och höga förväntningar på både elever och pedagoger Vi ville undersöka vad man som rektor och lärare behöver för att alla elever ska nå målen i läroplanen. Utifrån våra regelbundna analyser och utvärderingen har vi identifierat några centrala framgångsfaktorer: systematisk uppföljning för att säkerställa att både pedagogiska och specialpedagogiska insatser ger resultat struktur och stöd för ett positivt klassrumsklimat gemensam planering av tema och gemensamma satsningar utifrån analys bra samarbete mellan föräldrar och skola välfungerande elevhälsoteam med en utvecklad specialpedagogroll 13

5.2 HUR GÅR VI VIDARE? Konceptet med resultat och analys fortsätter i de klasser som varit Bästa Klassen. Vi har fortfarande elever som inte når kunskapsmålen och vi måste finna nya metoder som ger resultat hos eleverna. Våra erfarenheter visar vikten av att nya pedagoger introduceras och får stöd direkt. Vi börjar höstterminen med ett uppstartsmöte och en mentor utses till den nya pedagogen som ett stöd i det fortsatta arbetet. Skolans specialpedagoger har fått i uppdrag av rektor att utveckla sin roll för att vara ett stöd till läraren. Med handledning från Utsikter har detta arbete påbörjats. Vårterminen 2012 träffades man vid fyra tillfällen och tittade på styrdokumenten. Under höstterminen kommer detta arbete att fortgå. Man skapar en årsklocka för tester och planerar och förbereder färgkartor för alla klasser på skolan inför vårterminen 2013. Elever och föräldrar ska bli mer ännu mer delaktiga. Vi har ett föräldramöte i anslutning till höstterminens start och går igenom hur vi arbetar och vilka resultat vi fått på gruppnivå. Kontinuerligt bjuds föräldrarna in för att följa elevernas kunskapsutveckling och blir på så sätt delaktiga i analysarbetet. På utvecklingssamtal tar föräldrar och elev del av den enskilda elevens resultat, utifrån de intervjuade föräldrarnas uppfattning om att med färgkartorna blir jag en bättre skolförälder. Analysarbetet tillsammans med skolans elevhälsoteam kan bli mer effektivt. Vi planerar analysmöten noggrant och genomför analyser gemensamt och utifrån våra olika professioner. Uppföljningen av elevernas resultat ska bli en naturlig del i skolans arbete. 14