Bilaga 1 Verksam hetsrapport Verksamhetsrapport efter granskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid Smedsby förskola, Motala kommun
Verksam pport 1(15) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolans pedagogiska uppdrag under vintern 2015/16. Utifrån ett slumpmässigt urval har 40 förskolor valts ut i 20 kommuner. Av dessa förskolor bedrivs 11 i enskild regi medan 29 bedrivs i kommunal regi. Motala kommun och förskolan Smedsby, ingår detta urval. Förskolan Smedsby besöktes den 1-3 mars 2016. Ansvariga inspektörer har varit Sven-Olof Lundin och Parvaneh Bayat Bayatani. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet, redovisas de samlade resultaten. För de förskolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra förskolor. Den enskilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Begreppet undervisning i förskolan I förarbetena till den nya skollagen (Prop. 2009/10:165) tas begreppet undervisning upp. Här framgår att regeringen anser att det är angeläget att begreppet undervisning definieras på ett sådant sätt att alla skolformer kan omfattas. I förskolans läroplan talas i dag inte om undervisning. I stället beskrivs den process som syftar till "utveckling och lärande". Begreppet undervisning ska enligt regeringens uppfattning ges en definition som är anpassad för såväl förskola och fritidshem som skola och vuxenutbildning. Definitionen av undervisning måste vara relevant för alla skolformer. Undervisning blir med regeringens ställningstagande ett nytt begrepp i förskolan och fritidshemmet. Det är därför viktigt att klargöra att begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i dessa verksamheter. I förskolan bildar omsorg, utveckling och lärande en helhet i undervisningen. Det är förskollärares och annan personals uppgift att följa, stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Att förskolan och fri-
Verksamhetsrapport 2(15) tidshemmet omfattas av begreppet undervisning förändrar inte verksamhetens uppdrag och innebär inget ifrågasättande av den pedagogik som används där. Användandet av begreppet undervisning i dessa verksamhetsformer syftar således inte på något sätt till att förändra verksamheterna eller arbetssätten.1 Bakgrundsuppgifter om Smedsby förskola Smedsby förskola ligger i samhället Smedsby cirka fyra kilometer norr om Motala centrum. Förskolan har en avdelning där 20 barn i åldrarna 1-5 år är inskrivna. Förskolans personal omfattar sammanlagt 3,65 heltidstjänster. Förskolans personal består av en legitimerad förskollärare med behörighet att undervisa i förskolan samt två barnskötare. Vid tiden för Skolinspektionens besök har också två förskollärare tjänstledigt för studier. Förskolläraren arbetar 90 procent av en heltidstjänst medan barnskötarna arbetar heltid. Förskolan leds av en förskolechef som också ansvarar för ytterligare fyra förskolor. Det framkommer vid intervjuer att personalen är medveten om att det är förskolläraren som har det pedagogiska ansvaret i verksamheten vilket också återspeglar sig i arbetsfördelningen i arbetslaget. Förskolläraren tar ansvar för innehållet i samtliga utvecklingssamtal även om samtal genomförs också av barnskötarna. Förskolläraren har också ansvar som arbetslagsledare vilket bland annat innebär ett ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet. Förskolan är sammanbyggd med Smedsby skola F-6. I förskolans lokaler, som tidigare varit grundskolans, finns ett tillagningskök som servar förskolan och skolan. Barnen har tillgång till fyra rum och en stor tambur. Ett av rummen, tallrummet, har en tydlig profil för äldre barn. I detta rum finns material som på olika sätt stimulerar och utmanar barnens finmotorik samt deras språkliga och matematiska utveckling. Även yngre barn vistas i tallrummet, men då tillsammans med en vuxen. Övriga rum ligger tillsammans i en del av förskolan som kallas för Granen. Ett av dessa rum används företrädesvis till skapande aktiviteter, ett annat till som exempel rollekar, medan det tredje har "rum i rummet" som ger plats för samling, bokläsning, bygg och konstruktion. Måltiderna intas i tallrummet och i två av de övriga rummen. Förskolan har också regelbunden tillgång till skolans gymnastiksal. Barnen vid Smedsby förskola har tillgång till en stor och varierad utomhusmiljö. Det finns en inhägnad gård med sandlåda, gungor, klätterställningar, lekhus, rutschkana, cyklar mm. Förskolan har också fått en ny inhägnad gård i anslutning till den ursprungliga, vilken vid Skolinspektionens besök håller på 1 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet s 217-218
Verksam hesre,7,37 3(15) att formas av barnen. På barnens initiativ innehåller därför gården dels en hinderbana, dels ett stall, och gården har av barnen fått namnet Djurgården. Därutöver har barnen vid förskolan tillgång till en stor skog till vilken verksamheten enligt personalen förläggs minst en dag per vecka. I denna skog finns bland annat en motorikbana, en grillplats och vindskydd. Barnen har också tillgång till en pulkabacke och Varamon, vilket är en strand vid Vättern som barnen besöker med jämna mellanrum. Eftersom Smedsby förskola enligt förskolechefen arbetar temainriktat där barnens tankar och intressen till stor del styr innehållet har förskolan få dagliga rutiner utöver lek och aktivitet i skolans gymnastiksal 8:30 varje tisdag och torsdag. De äldre barnen kan också om de vill vara med när barnen i skolans förskoleklass har gymnastik på onsdagar. Undervisning i förskolan Arbetslaget uppger att de inte använder begreppet undervisning, utan hellre säger lärande. "Det är ju undervisning men vi säger det inte så". Arbetslaget menar att det sker ett lärande hela tiden, oavsett vilken aktivitet eller situation de låter barnen befinna sig i, men att det är obekvämt att använda begreppet undervisning och att det låter mer som skola. Förskolechefen uppger att undervisning är ett ord som han har lite svårt för. "Det handlar om hur pedagogerna påverkar barnen och hur de planerar för att påverka barnen att skapa kunskap." Detta är något som förskolechefen menar sker hela tiden och därför är grunden vid planeringen av verksamheten.
Verksarnh9:1Sraprp 4(15) Resultat 1. Verksamheten genomförs så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande Inom detta område granskas hur förskolläraren och annan personal genom språklig och kommunikativ interaktion stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Vidare granskas att arbetet utförs så att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att lära och erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Hur lek, miljö och material används och hur personalen tar tillvara barnens nyfikenhet och lust att lära samt hur de stärker barnens tillit till den egna förmågan granskas också. Här granskas vidare hur personalen stödjer barnens språk- och kommunikationsutveckling samt matematik, liksom intresset för naturvetenskap och teknik, och därutöver motorisk och social utveckling. Forskare framhäver att för lyckas krävs att man som personal är skicklig på att få barn att uttrycka sig, att kunna lyssna, kommunicera och analysera, men också att ställa utmanande frågor om det specifika innehåll som är aktuellt just då.2 Språklig och kommunikativ interaktion Av intervju med arbetslaget framgår att de fokuserar mycket på den språkliga och kommunikativa interaktionen med barnen. "Vi för dialog med barnen och vi låter alla barnen komma till tals." Arbetslaget framhåller att de försöker vara ett stöd för barnen i deras kommunikativa utveckling. Bland annat är de noga med att använda rätt begrepp. "Om ett barn i en måltidsituation till exempel säger 'ölk' säger vi tydligt 'mjölk'." Arbetslaget arbetar också för att barnen ska prata med varandra och för att barnen ska bli medvetna om sitt kroppsspråk. Enligt förskolechefen är det utmärkande för den här förskolan att personalen använder språklig och kommunikativ interaktion för att stimulera till utveckling och lärande. "De använder det hela tiden, med barnen i fokus." Vid observationer noteras att personalen bemöter barnen verbalt när dessa till exempel frågar något eller visar upp en sak. Personalen sätter ord på och benämner saker barnen visar upp och besvarar deras frågor på ett sätt som leder samtalet vidare. Personalen ställer också ofta öppna frågor där barnen får möjlighet till att resonera eller ta ställning till olika alternativ i den fortsatta diskussionen. Vid en situation i sandlådan säger ett yngre barn att hen vill ha en svart spade, trots att det inte finns någon sådan. "Nu förstår jag inte vad du menar", svarar den vuxne. "Den där" säger barnet och pekar på en grön spade i ett armat barns hand. "Vill du ha den gröna spaden?" frågar den vuxne. "Ja." Barnet nickar. "Men den är upptagen." svarar den vuxne. "De här spadarna är lediga, den blå och den gula. Och den här blå är också ledig. Vill du ha någon av dem i stället?" 2 Sheridan, S. (2009). Lärares och föräldrars syn på förskolan. Ur Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I. & Johansson, E. Barns tidiga lärande. Göteborgs universitet
5 (15) "Då tar jag den", säger barnet och pekar på en blå spade. "Den blå spaden," säger den vuxne. Även i mat- och tambursituationer förs samtal som utvidgar och utmanar barnens tänkande. Vid en tambursituation som observeras pratar den vuxne med barnen hela tiden. Förutom om kläder och i vilken ordning de bör tas på pratas det till exempel om att några barn sover, om varför barn ibland biter varandra och om hur man startar upp en dator. Stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter Förskolechefen uppger vid intervjun att personalen pushar barnen att söka nya kunskaper men också att det är en balansgång. "Pedagogerna måste vara lyhörda för barnen också." Förskolechefen säger att personalen planerar aktiviteter så att de leder till ett lärande. "Aktiviteterna ska inte bara leda till svar utan också lämna frågetecken så att vi kan fortsätta att utvecklas." Personalen säger vid intervjun att de är noga med att låta barnens intresse ligga till grund för verksamheten. "Just nu är det vatten som barnen är intresserade av." Men personalen uppger också att det kan vara barn som inte har riktigt samma intresse och att de därför inte tvingar någon att delta fullt ut. "De är med en liten stund. Hittills har vi kunnat fånga in alla barns intressen på olika sätt." Personalen berättar vidare att de ofta tillsammans reflekterar över hur de ska fånga barnens intresse, stödja och expandera det och utmana barnen vidare. Som exempel nämner de att de ibland "dukar" fram för en aktivitet utan att ha talat om det för barnen i förväg. "Något barn kanske kommer och vill pröva och då ser andra barn det och blir nyfikna." Enligt personalen är det viktigt att de finns kvar vid aktiviteten även efter att den första nyfikenheten lagt sig så att de då kan stödja och expandera barnens intresse. "En del barn går iväg, men sedan kan de komma tillbaka igen. Barnen måste få kunna komma och gå utifrån sina egna intressen. Enligt personalen finns det ett lärande för barnen i alla situationer. Av observationer framgår det också att personalen har stort fokus på att göra det möjligt för barnen att lära sig till exempel siffror och matematisk problemlösning liksom att utvecklas motoriskt så att de kan bli mer självständiga och klara att ta på sig ytterkläder själva. Vid en sagostund med en flanosaga får barnen räkna hur många barn som finns i ringen. Barnen räknar till nio. "Men vi har bara åtta kort", säger den vuxne och syftar på de bilder som hör till sagan. "Hur många pojkar är det då?" fortsätter den vuxne. Barnen räknar tillsammans till sex pojkar. "Bra, och hur många flickor är det?" "Tre flickor", säger ett barn. "Eller fyra, för du är också en flicka", säger ett annat barn. "Ja, så kan man säga. Tre barnflickor och en vuxenflicka."
Verksam hetsrelp7dr:: 6(15) Lek, miljö och material för utveckling och lärande Förskolan består av två delar där rummet "Tallen" ligger avskilt från de andra rummen. Materialet i Tallen är anpassat för de äldsta barnen med en mängd pedagogiska spel som stimulerar barnens utveckling av till exempel problemlösning och finmotorik Vid tiden för besöket har barnen förändrat Tallen genom att med hjälp av en mängd lådor skapa ett mindre rum i rummet. Vid observationer noteras att personalen vid ett tillfälle läser en flanosaga i detta tillfälliga rum med en grupp barn. Barnen involveras i sagan och barnens associationer tillåts utveckla sagan åt ett eget håll. "Granen" består av tre rum vilka används av alla barn oavsett ålder. Ett av rummen kallas för "köket" och här finns utrymme för olika typer av aktiviteter. Förutom att det används vid måltider kan barnen till exempel spela spel vid borden eller delta vid skapande aktiviteter. Det skapande materialet, liksom spel och pussel förvaras på hyllor i köket. En del av materialet är placerat på hyllor som inte är nåbara för de yngre barnen. Vid observation noteras hur personalen använder sig av materialet när barnen ska tillverka påskkort. Barnens uppgift blir att med hjälp av diskborstar måla en kyckling på kortet. Barnen får också smycka kortet med fjädrar, ögon eller annat material de tycker är fint. Ett mindre rum, som också fungerar som passage mellan köket och förskolans största rum, innehåller husgeråd, en leksaksspis, ett litet bord och stolar, hyllor med material såsom kläder för utklädning och handväskor samt en dockvrå. I detta rum, som dessutom har en leksaksbil av trä som är tillräckligt stor för att rymma fyra barn, sker ofta olika rollekar. I "Granens" tredje rum finns ett matbord där en grupp av barnen får sin måltid. Det finns en soffa med en bokhylla på väggen bredvid. Böckerna i bokhyllan är exponerade på ett sätt som inbjuder barnen att själva ta fram en bok för att läsa. En låg hylla delar av läshörnan från matplatsen liksom en annan hylla bidrar till att skapa ytterligare "rum i rummet". På det viset har det skapats en plats för samling, liksom en plats för lek till exempel med bilar eller med byggklossar av olika slag. De olika utrymmena i "Granen" är dock inte så specifika att de enbart erbjuder en eller annan aktivitet, utan barnen har möjlighet att flytta material från ett rum till ett annat. Förskolans utemiljö är varierad och erbjuder en mängd olika aktiviteter. Personalen berättar att de regelbundet tar med sig barnen till den närbelägna skogen eller promenerar till Varamon, ett friluftsområde vid Vätterns strand. Vid utevistelse noteras att personalen finns nära barnen och deltar i barnens lek. Som exempel kan nämnas att barnen i sandlådan uppmuntras att "baka kaka" och de får bekräftelse på det de åstadkommer. Vid ett annat tillfälle finns personal med när barn bygger en konstruktion med brädor, hammare och spik. Vid ute-
Verksamhetsrapport 7(15) vistelse noteras hur barnen aktiverar sig med varandra i olika sysselsättningar. Två barn tar till exempel på sig att sopa bort sanden från gångarna genom att fästa borstar efter cyklar som de kör runt med. De prövar flera olika varianter för att försöka få till en bra konstruktion. Slutligen kommer de fram till att det fungerar bäst när en av dem cyklar och den andra åker bak och håller i sopborsten. Under hela situationen finns förskolläraren i närheten och bekräftar barnens ideer och försök, samtidigt som hon aktiverar sig med andra barn i sandlådan. Enligt förskolechefen används miljö och material i allt större utsträckning för att medvetet stimulera barns utveckling och lärande. "Personalen deltar ofta i barnens lek", vilket enligt förskolechefen också är en förutsättning för att kunna bedöma hur förskolan ska planera verksamheten framåt. Men han uppger också att det är viktigt att personalen inte är för mycket styrande i leken, utan att de istället ska ses som delaktiga i barnens upptäckande av omvärlden. Inför besöket har förskolan tillhandahållit Skolinspektionen dokumentet "Pedagogisk miljö på Förskoleenhet Smedsby". Dokumentet har tagits fram av personalen på enheten i syfte att säkerställa att "läroplanen ligger till grund för våran verksamhet och att barnen ges möjlighet att experimentera och utforska med de hundra språken som verktyg". Dokumentet anger "grundkoncept" för miljöer på förskoleenheten och de miljöer som specificeras är "ateljémiljö", "bygg och konstruktionsmiljö", "miljö för avskildhet, läsa, lyssna och berättande", "naturvetenskaplig, teknisk och laborativ miljö" samt "fördjupningsmiljö kring interaktion och rollek". Dokumentet anger också ett "möbleringskoncept" liksom vad "yngre barn behöver". Barnens nyfikenhet, lust att lära och tillit till den egna förmågan Arbetslaget uppger att de tar vara på barnens nyfikenhet genom att låta barnen upptäcka och söka svar på frågor på egen hand. "Ibland vet vi inte svaren, men vi har läsplattor och barn som vet hur man söker svar på sina frågor. Men en del av barnens frågor får man undersöka tillsammans med barnen." Arbetslaget uppger också att de genom sitt förhållningssätt, till exempel när de startar upp en aktivitet, försöker skapa nyfikenhet. "Det kan till exempel vara genom att gömma en sång i en burk, eller att ha ett experiment i en låda." Enligt arbetslaget handlar barnens nyfikenhet mycket om hur de vuxna presenterar en aktivitet. Vid matsituationer och i tamburen observeras hur barnen självständigt får ta sin mat respektive utifrån egen förmåga ta fram och ta på sig sina ytterkläder. Personalen uppmuntrar och stödjer barnen muntligt och hjälper till att hålla exempelvis en full tillbringare när de ska hälla upp. Personalen uppger att det är viktigt att barnen får pröva själva. "Vi tillåter barnen att testa." Arbetslaget uppger också att de uppmuntrar barnen att söka hjälp av varandra, något som
8(15) "gör barnen självständiga och medvetna om sitt eget kunnande". Förskolechefen uppger på samma sätt att barnens tillit till den egna förmågan stimuleras genom att de får pröva själva, att personalen är lyhörda och har en tillåtande attityd till barnens försök. Barns utveckling inom språk, matematik, naturvetenskap och teknik I intervju med arbetslaget uppger dessa att arbetet med att stödja barnens språkutveckling ses som mycket viktigt. "Vi läser mycket, det är rim och ramsor och vi sjunger matramsor och leker med ord. Vi arbetar med flanosagor, ibland har vi samlingar där vi läser bok och ibland ligger vi på golvet och läser spontant." Arbetslaget berättar vidare att de använder sig av en lek med ord där man skapar nya ord genom att sätta samman två olika ord, till exempel "brand" och "bil". "Men det går i vågor, det har inte varit så mycket den senaste tiden." Arbetslaget uppger också att de låter barnen, utifrån barnens egna intressen, arbeta med bokstäver och alfabetet. Det förekommer också, till exempel när maten ska hämtas från tillagningsköket, att barnen får göra det utifrån den första bokstaven i deras namn, något som enligt arbetslaget medför att barnen blir medvetna om bokstäverna och alfabetet. Arbetslaget ger också exempel på hur de arbetar med matematiken i vardagliga situationer. "Det är allt ifrån kläder där till exempel två strumpor blir ett par, till att räkna sandkakor och prata om färger och former." Andra exempel som nämns av arbetslaget är att de pratar med barnen om hastighet när de i leken "rullar ner för backen", liksom de låter barnen sortera saker utifrån tyngd eller längd. Barnen får också träna problemlösning till exempel i samband med att personal och barn delar frukt. "Ibland kan man låta barnen själva dela frukten utifrån deras olika önskemål, så att det blir så rättvist som möjligt." Barnen kan då jämföra till exempel om två halvor av en frukt alltid är lika stora. Vidare ger arbetslaget exempel på hur de arbetar med naturvetenskap och teknik, och som exempel nämns att förskolan under vintern har arbetat med vatten på en mängd olika sätt. Bland annat har man konstruerat rännor och banor för att förflytta vatten, liksom man har arbetat med vattnet i olika former. Personalen nämner ett exempel där ett barn reflekterat över att snö som tagits in hade blivit vatten och därför ställde sig frågan om vatten skulle bli snö om det ställs ut i kyla. Ett annat barn visste då att berätta att vattnet inte kunde bli snö igen, men att det istället skulle bli is av det. Enligt arbetslaget får barnen också ägna sig åt att konstruera en mängd olika saker, såväl i större projektform som i mindre spontana sammanhang. Så har barnen till exempel själva konstruerat utrustning till en ny del av deras utemiljö, som förskolan nyligen fått tillgång till. Bland annat har barnet byggt ett stall (med hjälp av lastpallar) samt en hinderbana. Vid en utesituation observerar Skolinspektionen också två barn som
Verksamhzylsrap7w.: 9(15) tillsammans med hammare och spik fogar samman några brädor till en ny konstruktion. Barnen hjälps åt så att det barn som är van vid att använda hammare fäster spiken medan det andra barnet fullföljer genom att slå i spiken helt. Inomhus har några barn, som tidigare nämnts, med hjälp av en mängd lådor skapat ett rum i rummet i vilket de äldre barnen vid ett tillfälle har en samling med en flanosaga. Under besökets tredje dag väljer barnen att riva rummet för att använda lådorna till andra aktiviteter. Arbetslaget ger också ett flertal exempel på hur de arbetar för att barnen ska ges möjlighet att utveckla såväl fin- som grovmotoriken. Finmotoriken stimuleras bland annat i matsituationerna där barnen får bre smör på smörgåsarna, ta mat och dela den själva. Barnen får också möjlighet att arbeta med pärlplattor, rita, klippa och sy och utomhus kan barnen till exempel plocka bär eller pinnar och kottar. Vad gäller stimulansen av barnens grovmotorik framhåller arbetslaget skogen som förskolan har tillgång till tillsammans med skolan, och som förskolan regelbundet utnyttjar. Arbetslaget nämner också skolans pulkabacke samt en skridskoskola som ställen där barnens grovmotorik stimuleras. Förskolechefen vill, förutom den stora och omväxlande utemiljön, också framhålla att förskolan regelbundet låter barnen vistas i skolans idrottssal, detta bland annat i syfte att stimulera barnens grovmotorik. De äldsta barnen har dessutom möjlighet att, om de vill, delta i förskoleklassens verksamhet i gymnastiksalen. Förskolechefen uppger också att det är viktigt att personalen är närvarande och delaktiga i barnens vardag, så att personalen har möjlighet att vägleda barnen i deras sociala utveckling. Enligt förskolechefen är leken ett av de viktigaste verktygen för den sociala utvecklingen, och här behöver personalen vara lyhörd för hur barnen fungerar tillsammans och vid tillfällen utgå från detta när de delar in barnen i grupper. Arbetslaget uppger vid intervju att de stärker barnens självförtroende genom att ofta berömma barnen, och vara noga med att ge beröm även inför andra barn. De uppmanar också barnen att hjälpa varandra, något som inspektörerna kan observera vid flera tillfällen. I samband med att barnen tar på sig ytterkläder för en utevistelse hjälper barn varandra med att få kläderna rätt liksom att dra upp dragkedjor. Vid fri lek observeras hur barn hjälper varandra till exempel med att ta fram arbeten de har sparade i en hylla, eller att få färgerna rätt i ett spel. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att verksamheten genomförs så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Personalen använder språklig och kommunikativ interaktion och utvecklar och vidgar perspektiven i de flesta situationer. Personalen stärker barnens intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter och personalen använ-
Verrksam 3'12 TE p port 10(15) der lek och material som verktyg för lärande. Personalen stärker också barnens tillit till sin egen förmåga och barnen ges stöd och stimulans i att utvecklas inom såväl språk och kommunikation som inom matematik. Barnens sociala och motoriska utveckling stimuleras liksom även intresset för naturvetenskap och teknik. 2. Arbetet genomförs så att samspel mellan personal och barn, samt barnen emellan utvecklas Inom detta område granskas hur personalen stimulerar barnen att samspela och lära av varandra samt hur de själva engagerar sig i samspel med både det enskilda barnet och med barngruppen. Vidare granskas hur barnen får stimulans och vägledning genom samspel med vuxna. Enligt forskare finns det i samspelet som sker mellan parter med olika erfarenheter eller kunskap utrymme för att lära sig och utvecklas. I detta samspel, vare sig det sker i organiserade aktiviteter eller i barns egen lek, kan barn både finna stöd och bli utmanade.3 Barnens samspel med varandra Under observationer noteras att personalen ofta uppmuntrar barnen att hjälpa varandra. Vid ett tillfälle har ett barn problem med att få av sig sin jacka. Personalen uppmanar barnet att be ett barn som står intill om hjälp, något som det senare barnet gärna bistår med. Vid en annan situation sitter barn och en vuxen vid ett bord och arbetar med pärlplattor. När ett barn är färdigt frågar den vuxne "skulle du inte göra en till?". "Nej, jag hjälper [barnets namn] ". Vid ytterligare en situation leker ett barn med ett spel där figurer ska sorteras efter storlek eller färg. Barnet trär upp ringar med olika färger på en pinne när ett annat barn kommer och vill hjälpa till eftersom denne tycker att alla ringarna på en pinne ska ha samma färg. Den vuxne frågar; "Du vill att alla gula ska sitta på samma?" "Ja, det vill jag", säger barnet och fortsätter; "Den här ska kanske vara här", och sätter en orange ring på en pinne intill pinnen med gula ringar. Det barn som lekte med spelet först blir irriterad och visar tydligt att hen är arg på det andra barnet. Den vuxne uppmanar då barnet att "Prata med [barnets namn] i stället när du blir arg". Ett tredje barn griper in och säger att det första barnet kan få spela ett spel tillsammans med hen i stället. "Vad snäll du är", säger den vuxna. "Får [barnets namn] det?" "Ja, det får hen." Situationen avslutas med att det första barnet leker med ett spel tillsammans med det tredje barnet. Av intervju med arbetslaget framgår att personalen tycker det är viktigt att de uppmuntrar barnen att ta hjälp av varandra och fråga varandra. "Det någon inte kan, kan kanske någon annan." Arbetslaget uppger också att de ibland låter barnen rösta om olika saker för att barnen ska få en känsla för demokratins grun- 3 Doverborg, E.; Pramling, N.; Pramling Samuelsson, I. (2013). Att undervisa barn i förskolan. Stockholm, Liber.
VeE.rksāminssr2prucw:,. 11(15) der. Barnen får därmed enligt arbetslaget lära sig att uttrycka sin egen mening, men också acceptera att andra kan tycka annorlunda. Förskolechefen framhåller att förskolans tematiska arbetssätt främjar samspelet mellan barnen. Barnen får träna sig i att samarbeta, vara delaktiga och att lyssna på varandra. Personalens samspel med barnen Vid observationer noteras att personalen finns nära barnen och är engagerade i det barnen gör. När barnen sysselsätter sig med lekar eller spel finns personalen nära och deltar på barnens villkor. Samspelet mellan vuxen och barn förekommer i alla situationer. Vid en tambursituation observeras till exempel hur en vuxen försöker få ett barn att dra sin strumpa över byxbenet. "När jag gjort en kan väl du försöka med den andra?", försöker den vuxna. "Nej", säger barnet. "Men ska vi tävla, ska vi se vem som blir först?" fortsätter den vuxna och visar att hon ska dra upp sina strumpor utanför byxorna också. "Nej", säger barnet igen. "Men kan du hjälpa mig med min strumpa då?", säger den vuxna. "Ja, det kan jag göra", säger barnet glatt och hjälper den vuxna med en strumpa. När strumpan är uppe säger den vuxna "Vad bra, nu ska jag hjälpa dig med din." Personalen samspelar också med barngruppen vilket bland annat illustreras av en situation där en vuxen tillsammans med nio barn ska läsa en flanosaga. Den vuxne tillåter barnen att associera fritt vilket gör att sagan tar sin egen väg. Den ursprungliga sagan handlar om en nallebjörn, men efterhand som barnen kommenterar bilderna i sagan utvecklas berättelsen till att omfatta några av barnens semesterminnen. I situationen visar personalen stor lyhördhet till barnens individuella intressen. Förskolechefen uppger vid intervju att han upplever att personalen är mycket engagerad i samspelet med barnen. Som exempel nämner förskolechefen att aktiviteterna inte stannar upp när han besöker verksamheten. Barn och vuxna är oftast engagerade i olika typer av aktiviteter och kommunicerar med varandra. Om förskolechefen har bråttom och behöver framföra ett ärende måste han avbryta det som pågår. I annat fall fortsätter personalen sitt arbete med barnen. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen vid Smedsby förskola stimulerar barnen att samspela och att lära av varandra. Personalen engagerar sig i samspel med både det enskilda barnet och med barngruppen.
Verksamhetsrapport 12 (15) 3. Förskolläraren tar ansvar för att arbetet i barngruppen genomförs så att det leder till utveckling och lärande Inom detta område granskas hur förskolläraren tar ansvar för att arbetet genomförs enligt riktlinjerna, att arbetet utgår ifrån barngruppens behov och att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt. Hur arbetslaget samarbetar för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande granskas också. Forskare poängterar att förskollärares ansvar för målprocesserna handlar om att skapa villkor för barn att lära sig i riktning mot läroplansmålen. Förskollärare har också ansvar för att det sker på ett sådant sätt att barns lärande utmanas och att de utvecklar en vilja och lust för livslångt lärande.4 Förskollärares ansvar för att barnen stimuleras och utmanas och att de upplever det roligt och meningsfullt Arbetslaget berättar vid intervjun att man har olika kompetenser och att man försöker komplettera varandra så bra som möjligt. "Just nu skulle vi behöva någon som är bra på IT". Vid tiden för Skolinspektionens besök är två förskollärare ur den ordinarie personalen lediga för studier. Av intervjun med arbetslaget framgår att förskolläraren har det uttalade ansvaret för att de teman förskolan arbetar med berör alla ämnesområden som nämns i läroplanen. Förskolläraren har mer planeringstid än övriga i arbetslaget och är också den som tillsammans med barnen reflekterar över verksamheten och lärandet utifrån innehållet i läroplanen. Förskolläraren är också arbetslagsledare och har ett särskilt ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet på förskolan. I övrigt är arbetet med barnen inte uppdelat utifrån olika utbildningar, alla gör samma saker, öppnar och stänger samt håller i samtal med vårdnadshavare. "Vi behöver öppna och stänga för att se alla barnen under en hel dag." Förskolläraren tar dock ett större ansvar för genomförandet av utvecklingssamtal för till exempel barn i behov av särskilt stöd. Av observationer framgår att barnen verkar ha roligt i förskolan, något som flera barn ger uttryck för i samtal med inspektörerna. Barnen är engagerade i de aktiviteter de möter i verksamheten och samspelar såväl med varandra som med de vuxna. Arbetslagets samarbete Personalen samarbetar i så motto att alla gör allting, men förskolläraren tar ansvar för att till exempel kvalitetssäkra innehållet i utvecklingssamtalen, inför och efter. Av intervjun med arbetslaget framgår att de uppfattar sig ha olika kompetenser och att de nu saknar någon som är bra på IT. 4 Sheridan, S., Sandberg, A. & Williams, P. (2015). Förskollärarkompetens i förändring. Lund: Studentlitteratur.
Verksamhetsrapport 13(15) Förskolläraren stryker under det sistnämnda vid den enskilda intervjun. Då förskolläraren nu är ensam förskollärare på Smedsby känner hon att "det vilar en stor bit på mig". De båda tjänstlediga förskollärarna kompletterade hennes kompetens och med dem hade hon regelbundna pedagogiska samtal. Nu får hon ha dessa samtal med förskollärare från en annan enhet. Förskolechefen uppger vid intervjun att arbetslagets uppdrag och förskollärarnas uppdrag behöver diskuteras på ett kommunövergripande plan. Motala kommun har under lång tid prioriterat att anställa förskollärare vilket gör att det finns ganska gott om förskollärare i kommunen. De barnskötare som finns i verksamheten har alla lång erfarenhet av arbetet. Frågor som, enligt förskolechefen behöver diskuteras på en övergripande nivå, är till exempel hur arbetet ska organiseras på förskolor där det till exempel bara finns förskollärare och inga barnskötare. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolläraren tar ansvar för att arbetet i barngruppen genomförs så att det leder till utveckling och lärande. Arbetet genomförs utifrån riktlinjerna i läroplanen och det är tydligt vad förskollärarens ansvar innebär. Barnen stimuleras och utvecklas och de har roligt i förskolan. 4. Förskolechef en tar ansvar för att arbetet genomförs enligt läroplanens intentioner Inom detta område granskas hur förskolechefen tar det övergripande ansvaret för att arbetet genomförs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Detta innefattar också ett särskilt ansvar för miljö och material. Därutöver granskas hur förskolechefen tydliggör förskollärares ansvar enligt riktlinjerna i läroplanens avsnitt 2.2 och ser till att förskollärare tar, och kan ta, ta detta ansvar. Förskolechefen uppger att han ser på sin roll som att han vill påverka hur organisationen tänker. Som exempel nämner han hur förskolan har arbetat med att tolka läroplanen och sätta den i verket. "Det är viktigt att vi förstår det på samma sätt." Men förskolechefen uppger samtidigt att han inte i detalj vill tala om hur han vill att personalen ska göra i olika avseenden. "Det skulle bli som att styra med hjälp av en manual", säger han. Smedsbyenhetens modell för systematiskt kvalitetsarbete formuleras avdelningens kortsiktiga och långsiktiga mål vilka följs upp månadsvis. Där formuleras också det tematiska arbetet som knyts till läroplanen och som följs upp månadsvis. I dessa uppföljningar blir det tydligt vilka utvecklingsområden som avdelningen behöver jobba vidare med. Förskolechefen berättar också att verksamheten följs upp genom barnkonferenser som hålls en gång per termin. Vid dessa konferenser går förskolechefen tillsammans med specialpedagog och
Verkssmhpport 14(15) arbetslaget igenom hur barngruppen fungerar och vilka behov som eventuellt finns. Förskolechefen berättar vidare att han för sina förskolor tagit fram det tidigare nämnda dokumentet "Pedagogisk miljö på Förskoleenhet Smedsby", vilket ligger som grund vid formandet av de pedagogiska lärmiljöerna på förskolan. Av dokumentet framgår att 'förskolans miljö ska ge barn förutsättningar att skapa relationer mellan människor, ting, företeelser och miljö". Av intervju med arbetslaget samt av dokumentation bekräftas förskolechefens uppgifter om hur han följer upp verksamheten. Arbetslaget uppger att förskolechefen är mycket angelägen om att arbetslaget varje månad skickar in dokumentation om det systematiska kvalitetsarbetet men också att de i viss mån saknar återkoppling på detta arbete. Enligt intervjun med arbetslaget har förskolechefen tydliggjort förskollärarens roll på flera sätt. Dels har rollerna tagits upp i samband med medarbetarsamtal, dels har rollerna diskuterats på arbetsplatsträffar och vid en studiedag. Förskolechefen har också organiserat arbetet så att förskolläraren är arbetslagsledare, har ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet på avdelningen samt ingår i ledningsgruppen för förskolan. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen tar ansvar för att arbetet genomförs enligt läroplanens intentioner och utifrån dess riktlinjer. Förskolechefen har tydliggjort förskollärarens ansvar och tar det särskilda ansvaret för miljö och material. Syfte och frågeställningar Syftet är att granska om förskolechefen och förskollärarna tar ansvar för att undervisningen utformas och genomförs av arbetslaget på ett sådant sätt att det stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande så att barnen får möjlighet att utvecklas och uppleva att det är roligt och meningsfullt i förskolan. Den övergripande frågeställningen är:
Verksam hp7):..,r:: 15(15) o Arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnen i deras utveckling och lärande så att de får möjlighet att utvecklas? Metod och material Undervisningen i förskolan, det vill säga arbetet med att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande, ska genomföras utifrån läroplanens (Lpfö 98) riktlinjer i avsnitt 2.2 Utveckling och lärande. Skolinspektionen bedömer kvaliteten utifrån hur personalen lyckas stimulera och utmana barnens utveckling och lärande bland annat genom språklig och kommunikativ interaktion och hur lek, miljö och material används som verktyg för att stimulera lärandet i riktning mot läroplanens strävansmål. Vidare bedöms hur förskollärare och förskolechef tar ansvar för att barnen stimuleras till utveckling och lärande samt att lärandet baseras på samspelet mellan vuxna och barn och att barn lär av varandra. Aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagar och regler är viktiga underlag för hur granskningen utformas. Granskningen av kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan innebär att inspektörerna samlar in skriftlig dokumentation och under tre dagar besöker förskolorna, observerar verksamheten, samtalar med barn, intervjuar personal och förskolechefer. All information analyseras sedan för respektive förskola och sammanställs och redovisas i ett beslut till huvudmannen och förskolan samt i denna rapport.