Finansiella företag 2002 Financial enterprises 2002 Statistiska centralbyrån 2003
Financial enterprises 2002 Official Statistics of Sweden Statistics Sweden 2003 Tidigare publicering T.o.m. 1990 utgiven i serien Statistiska Meddelanden under titlarna K14 Finansbolagen K15 Investmentbolag och aktiefonder Därefter utgiven i serien SOS under titeln Fm 06 Finansiella företag Uppgifter om bankerna har t.o.m. 1994 publicerats i K05 Bankerna Producent Information Programmet för finansmarknad, Statistiska centralbyrån Financial market Statistics Sweden Box 24 300 S-104 51 STOCKHOLM Phone 08-506 940 00 ISSN 1103-5234 ISBN 91-618-1168-8 Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro 2003.10 MILJÖMÄRKT Trycksak 341525
Förord Preface Syftet med denna årsbok är att den översiktligt skall avspegla och dokumentera resultatet av de finansiella företagens verksamhet. Med finansiella företag avses banker och andra finansinstitut under Finansinspektionens tillsyn samt investmentbolag. Försäkringsbolagen ingår ej. Deras resultat sammanställs av Finansinspektionen i Försäkringsbolagen under 2002, SM FM12. Grundmaterialet utgörs av bokslutsrapporter för företag under tillsyn. Fr.o.m. bokslutsåret 1991 har standardiserade rapporter för kreditinstituten använts. Dessa rapporter är fastställda och insamlade av Finansinspektionen utom för åren 1995 t.o.m. 1999 då SCB insamlade uppgifterna. För bokslutsåret 1996 ändrades rapporteringen på ett mycket omfattande sätt, främst till följd av att en ny redovisningslagstiftning trädde i kraft, lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL), vilket försvårar jämförelser bakåt i tiden. Tanken med årsboken är dock att samla jämförbar statistik för att underlätta analyser av den institutionella marknaden. Investmentbolagen lämnar sedan flera år uppgifter på en speciell blankett direkt till SCB. Före 1990 publicerades bokslutsuppgifter om institutgrupperna bl.a. i Statistiska meddelanden (SM). Dessa SM har utgått. För bankerna gäller att årsboken Bankerna t.o.m. 1994 har speglat bankernas verksamhet. Fr.o.m. årgång 1995 har denna publikation upphört. Det innebar bl.a. att uppgifter om individuella banker inte längre publiceras. Sådana uppgifter kan dock beställas hos SCB. Fr.o.m. årgång 1995 har årsboken dock kompletterats med uppgifter om de fem, sedermera fyra, största bankkoncernerna och fr.o.m. årgång 1998 har denna redovisning utvidgats så att den omfattar de största koncernerna på kreditmarknaden. Årsboken har sammanställts av SCB på uppdrag av Finansinspektionen. SCB, Programmet för Finansmarknad, har utarbetat de inledande avsnitten och ställt samman siffermaterialet. Statistiska centralbyrån september 2003 SVANTE ÖBERG Inger Sohlberg
4 Innehållsförteckning Contents Sida Page 7 Verksamheten 2002 The operation 2002 16 Undersökningen 2002 The survey 2002 20 Engelsk sammanfattning Summary in English Tabeller Tables 23 1.1 Bankernas resultaträkningar 2002, mkr 1.1 Income statements of the banks 2002, SEK millions 24 1.2 Bankernas balansräkningar 2002, mkr 1.2 Balance sheets of the banks 2002, SEK millions 26 1.3 Bankernas egna kapital, utoch inlåning till/från allmänheten och leasing 2002, mkr 1.3 Equity, lending and deposits to/from the general public and leasing of the banks 2002, SEK millions 27 1.4 Nyckeltal för bankerna 2002 1.4 Financial ratio analysis of the banks 2002 29 2.1 Kreditmarknadsföretagens resultaträkningar 2002, mkr 30 2.2 Kreditmarknadsföretagens balansräkningar 2002, mkr 32 2.3 Kreditmarknadsföretagens egna kapital, ut- och upplåning till/från allmänheten och leasing 2002, mkr 33 2.4 Nyckeltal för kreditmarknadsföretagen 2002 2.1 Income statements of the credit market enterprises 2002, SEK millions 2.2 Balance sheets of the credit market enterprises 2002, SEK millions 2.3 Equity, lending and funding to/from the general public and leasing of the credit market enterprises 2002, SEK millions 2.4 Financial ratio analysis of the credit market enterprises 2002 35 3.1 Värdepappersbolagens resultaträkningar 2002, mkr 36 3.2 Värdepappersbolagens balansräkningar 2002, mkr 38 3.3 Värdepappersbolagens egna kapital, ut- och upplåning till/från allmänheten och leasing 2002, mkr 3.1 Income statements of the securities brokerage companies 2002, SEK millions 3.2 Balance sheets of the securities brokerage companies 2002, SEK millions 3.3 Equity, lending and funding to/from the general public and leasing of the securities brokerage companies 2002, SEK millions
5 Sida Page 39 3.4 Nyckeltal för värdepappersbolagen 2002 41 4.1 Värdepappersfondernas intäkter och kostnader 1997-2002, mkr 42 4.2 Värdepappersfondernas marknadsvärderade tillgångar 31/12 1997-2002, mkr 43 4.3 Värdepappersfondernas transaktioner i aktier och andelar 1997-2002, mkr 45 5.1 Investmentbolagens resultaträkningar 1997-2002, mkr 46 5.2 Investmentbolagens balansräkningar 1997-2002, mkr 47 5.3 Investmentbolagens innehav av aktier och andel per 31/12 1970-2002, mkr 48 5.4 Investmentbolagens transaktioner i aktier och andelar 1997-2002, mkr 50 6 Kapitaltäckningssituation 31 december 2002, mkr 3.4 Financial ratio analysis of the securities brokerage companies 2002 4.1 Income and costs for mutual funds 1997-2002, SEK millions 4.2 Assets at market value of the mutual funds sa at December 31st, 1997-2002, SEK millions 4.3 Share transactions of the mutual funds 1997-2002, SEK millions 5.1 Income statements of the investment companies 1997-2002, SEK millions 5.2 Balance sheets of the investment companies 1997-2002, SEK millions 5.3 Holding of shares of the investment companies as at December 31st, 1970-2002, SEK millions 5.4 Share transactions of the investment companies 1997-2002, SEK millions 6 Capital adequacy as at 31st December 2002, SEK millions Bilagor Appendices 1 Institutgruppernas kapitaltäckningskrav 1 Capital adequacy requirement of the groups of institutions 2 Definition av SCBs nyckeltal 2 Definitions of financial ratios 3 Ordlista och teckenförklaring 3 List of terms and explanations of symbols 4 De finansiella företagen 4 The financial enterprises 5 Deltagande banker 5 Banks surveyed 6 Deltagande kreditmarknadsföretag 6 Credit market enterprises surveyed 7 Deltagande värdepappersbolag 7 Securities brokerage companies surveyed 8 Deltagande investmentföretag 8 Investment companies surveyed 9 Enskilda, större koncerner på kreditmarknaden, resultat- och balansräkningar, 2002, mkr 9 Individual, large groups on the credit market, income statements and balance sheets, 2002, SEK millions
6
7 Verksamheten 2002 The operation 2002 Bakgrund En blygsam återhämtning av världskonjunkturen kunde noteras under 2002. Det var i första hand den amerikanska ekonomin som bidrog till detta men även i Sydostasien noterades en stigande aktivitet. I Europa och Japan blev emellertid tillväxten låg. BNP-ökningen i USA uppgick till drygt 2,5 procent medan EMU-ländernas BNP ökade med mindre än 1 procent. Osäkerheten kring den internationella konjunkturen samt risken för krig i Mellanöstern bidrog till att Federal Reserve sänkte styrräntan till 1,25 procent under hösten, vilket innebär att USA har det lägsta ränteläget på 40 år. Dollarkursen gentemot euron fallit från 0,86 i januari till 1,05 i december, bl. a. som en följd av den ökade osäkerheten om den amerikanska ekonomin. ECB sänkte sin styrränta under hösten till 2,75 procent till följd av den svaga omvärldskonjunkturen. Trots en vikande konjunktur i Europa stärktes dock euron under 2002. Den svaga BNPtillväxten bidrog till att stabilitetspaktens krav på ett budgetunderskott på maximalt 3 procent av BNP blev allt svårare att uppnå för flera länder. Även i Sverige blev tillväxten under 2002 svag. BNP steg med 1,9 procent, dvs något mer än vad EMU-länderna presterade. Återhämtningen i industrikonjunkturen vände ned under hösten och vintern i takt med att den internationella återhämtningen stannade av. Svensk export fortsatte att uppvisa en svag utveckling. Värdet av den svenska exporten blev oförändrat jämfört med 2001 då exportvärdet minskade. Exporten till USA steg dock och utgör för närvarande Sveriges enskilt största exportmarknad. Såväl de korta som långa marknadsräntorna föll något under året. Kronförsvagningen under 2001 bröts under förra året trots en kraftig börsnedgång och svag exporttillväxt. Det var framför allt mot den amerikanska dollarn som kronan stärktes, från drygt 10,50 i början av 2002 till 8,75 i slutet av året. Den svenska arbetsmarknaden stagnerade under året och den successiva nedgång i arbetslösheten som noterats från mitten av 90-talet och framåt upphörde så gott som helt under 2002. Den totala arbetslösheten sjönk från 6,9 procent under 2001 till 6,8 procent under 2002 medan den öppna arbetslösheten sjönk från 4,4 procent till 4,2 procent under motsvarande period. Stockholmsbörsen backade kraftigt under året. Under 2001 föll börsen med 16 procent och under 2002 backade börsen med drygt 37 procent. Om man mäter utvecklingen från den tidpunkt då börsen stod som högst i mars 2000 är nedgången hela 64 procent. Stockholmsbörsen tillhörde de värst
8 drabbade under 2002 bland världens börser. Även Helsingforsbörsen såg stora värdeminskningar. Börserna i Oslo och Köpenhamn klarade sig något bättre men föll ändå med drygt 20 procent. En ökad internationalisering De finansiella marknaderna har expanderat kraftigt under senare år. Transaktionsmängden har ökat och nya produkter har utvecklats. Intresset för långsiktigt sparande fortsätter att växa bl.a. till följd av människors insikt om behovet av att spara till sin egen pension. Avregleringen av de finansiella marknaderna har öppnat möjligheter för nya aktörer att gå in på de olika marknaderna. Tillkomsten av EMU och införandet av euron har inneburit en ny konkurrenssituation på bland annat valuta- och räntemarknaderna och bidragit till den pågående strukturomvandlingen av den finansiella sektorn. IT-revolutionen och då framför allt utvecklingen av Internet skapar radikalt annorlunda sätt att hantera ekonomi och finanser - för såväl bankerna som deras kunder. Som exempel på den ökade internationaliseringen under senare år kan följande förvärv/samgåenden nämnas: under 1998 gick Nordbanken samman med den finska Merita Bank och bildade MeritaNordbanken; under våren 2000 gick MeritaNordbanken samman med Unidanmark inklusive Unibank och senare under året förvärvades norska Christiania Bank og Kreditkasse; under 1999 förvärvade Svenska Handelsbanken den norska banken Bergensbanken A/S; i januari 2000 förvärvade S-E-Banken BfG Bank (Bank für Gemeinwirtschaft) i Tyskland för 13,9 mdkr, 4524 anställda, från Crédit Lyonnais; genom successiva förvärv under 2000/2001 blev FöreningsSparbanken majoritetsägare i Hansabank och FI-Holding A/S med verksamhet i Baltikum respektive Danmark; i april 2001 förvärvade Svenska Handelsbanken den danska banken Midtbank för 2,5 mdkr; banken blev därigenom den femte största i Danmark. Som exempel på den ökade internationaliseringen under 2002 kan följande förvärv nämnas: Nordea Bank Sverige AB i maj förvärvades LG Petro Bank S.A. Polen med en balansomslutning på 6 mdkr.
9 Koncentrationstendenser Av de stora sammanslagningarna som ägt rum under senare år, flertalet under 1997, var det Handelsbankens köp av Stadshypotek och Sparbanken Sveriges samgående med Föreningsbanken som fick störst genomslag på den traditionella bankmarknaden. Samgåendet mellan S-E-Banken och Trygg Hansa mot slutet av året fick inte samma omedelbara betydelse eftersom det till övervägande delen var olikartade verksamheter som sammanfördes. Samgåendet mellan Nordbanken och Merita Bank innebar ju framför allt ett samgående mellan två bankkoncerner som varit verksamma i olika länder. Merita Bank hade bildats så sent som 1995 genom en sammanslagning av Kansallis-Osake-Pankki och Union Bank Finland I februari 2001 tillkännagavs förslaget om samgåendet mellan SEB och FöreningsSparbanken. I september meddelades dock att man beslutat avbryta fusionsarbetet. Skälet uppgavs vara att ett godkännande från EUkommissionen förutsatte så långtgående eftergifter att värdet av fusionen skulle gå förlorat. Svenska Handelsbanken förvärvade i december 2000 SPP Liv AB och SPP Fonder samt varumärket SPP. Nordea Bank Sverige AB förvärvade den 3 december 2001 Postgirot Holding AB som är ett moderbolag till Postgirot Bank. I slutet av 2002 fusionerades Postgirot Bank AB med Nordea Bank Sverige AB. FöreningsSparbanken förvärvade i slutet av 2002 HSB Bank AB från HSB Sverige. Den tendens till ökad konkurrens på bankmarknaden, som successivt växt fram under mitten på 90-talet, bl.a. genom tillkomsten av ett antal s.k. nischbanker tycktes under några år minska, bl.a. genom att vissa nischbanker gick upp i större koncerner, t. ex. Stadshypotek Bank, TryggBanken och HSB Bank. Denna tendens uppvägs nu av att nya aktörer tillkommer, t.ex. har både ICA och KF startat egna banker. Coop Banks oktroj återkalldes dock under 2003. Samtidigt har också antalet utlandsägda bankfilialer ökat från 6 st 1993 till 20 st 2002. En ytterligare tendens under 1990-talet har också varit att allt fler företag börjat erbjuda finansiella tjänster, ofta som ett komplement till den ordinarie verksamheten. De kanske mest uppmärksammade exemplen på detta är att handelsföretag och bensinbolag börjat ta emot inlåning, erbjuda viss kredit och utföra betalningstjänster
10 De koncentrationstendenser som uppkommit genom strukturförändringarna mm under 1990-talet och framåt belyses i tabell A:1. Av de fyra största instituten på bankmarknaden dvs Handelsbanken (inkl. Stadshypotek Bank), Nordea Bank Sverige AB (inkl. Postgirot Bank), S-E-Banken, Sparbanken Sverige/FöreningsSparbanken (inkl. HSB Bank), svarade dessa institut 1990 för 64 procent av totalen baserat på balansomslutningen. År 2002 utgjorde denna andel 85 procent. Bankernas tillgångar bestod till allra största delen av utlåning till allmänheten och uppgick till 1 383 mdkr vid slutet av 2002. Nästan hälften av utlåningen till allmänheten skedde till icke-finansiella företag och drygt 20 procent till hushåll. De senaste åren har bankkoncernerna expanderat sin verksamhet till andra länder genom etablerande/förvärv av dotterbolag eller filialer. De utländska verksamheterna, som bedrivs i filialform har medfört att även utlåning till utländska låntagare ökat i betydelse. I slutet av 2002 utgjorde drygt 25 procent av den totala av utlåning till utländsk allmänhet. Tabell A:1 Balansomslutning för de fyra största bankinstituten åren 1990, 1995 och 2002, mdkr INSTITUT 1990 1995 2002 Belopp Andel Belopp Andel Belopp Andel SHB 1 276 16,9 395 24,9 1 038 31,6 SEB 338 20,7 366 23,1 794 24,1 FSB/SPS 2 134 8,2 254 16,0 480 14,6 Nordea Bank 3 296 18,2 264 16,7 484 14,7 Summa 1 044 64,0 1 279 80,7 2 796 85,0 Övriga banker 586 36,0 306 19,3 492 15,0 Summa 1 630 100,0 1 585 100,0 3 288 100,0 1) Inkl. Stadshypotek Bank AB år 2002 2)FöreningsSparbanken AB inkl. HSB Bank AB år 2002 3) Nordea Bank Sverige AB inkl. Postgirot Bank AB år 2002 I tabell A:2 belyses utvecklingen av provisionsnettot under de fem senaste åren för de olika institutgrupperna och motsvarande utveckling för de fyra största bankkoncernerna. Bankernas provisionsnetto ökade med 43 procent från 1997 till 2000. Mellan åren 2000 och 2002 minskade provisionsnettot för bankerna med 17 procent och värdepappersbolagen med nästan 50 procent.
11 Tabell A:2 Provisionsnetto Institut- 1998 1999 2000 2001 2002 grupp mdkr % mdkr % mdkr % mdkr % mdkr % Banker 17,1 81 18,6 73 23,4 66 20,2 69 19,5 75 Kreditmarknadsbolag 0,4 2 0,6 2 0,7 2 0,9 3 0,9 3 Värdepappersbolag 3, 6 17 7,3 25 11,2 32 8,1 28 5,7 22 Totalt 21,1 100 26,5 100 35,3 100 29,2 100 26,1 100 De fyra största bankkoncernerna 1 17,2 20,6 27,2 25,5 24,0 1) Utgörs av koncernuppgifter för Nordea Bank Sverige AB, Svenska Handelsbanken AB, FöreningsSparbanken AB och Skandinaviska Enskilda Banken AB. Kreditinstitutens relativa betydelse Under senare delen av 1990-talet har den svenska bostadsmarknaden kännetecknats av ett mycket lågt bostadsbyggande. Under några år var byggandet det lägsta sedan tiden före första världskriget. En viss uppåtgående trend har dock visat sig under de tre senaste åren. Under 1999 påbörjades ca 14 000 lägenheter och under åren 2001 och 2002 påbörjades ca 19 600 respektive 20 600 lägenheter. Den svaga ökningen mellan 2001 och 2002 hänför sig till såväl småhus som flerbostadshus. Bostadsinstitutens utlåning till bostadsrätter har mer än fördubblats sedan 1998. En bidragande orsak till detta är dels ökande marknadspriser men även de ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter som skett under perioden vilket har resulterat i ökad efterfrågan på bostadsfinansiering. Som framgår av tabell B har bostadsinstitutens genomsnittliga utlåning ökat med 57 mdkr under 2002, dvs motsvarande drygt 5 procent. Bankernas genomsnittliga utlåning till allmänheten fortsatte att öka även under 2002. Under 1997 bröts en tidigare nedåtgående trend i bankernas utlåning till allmänheten. Bankernas genomsnittliga utlåning till allmänheten ökade med drygt 5 procent under 2002 i likhet bostadsinstituten.
12 Tabell B Utlåning till allmänheten 1 2000 2001 2002 mdkr % mdkr % mdkr % Banker 1 094 41,5 1 279 44,1 1 346 43,8 Kreditmarknadsföretag 1 328 50,4 1 397 48,1 1 487 48,4 därav Bostadsinstitut 1 058 40,1 1 099 37,9 1 156 37,6 Värdepappersbolag 11 0,4 11 0,4 6 0,2 Försäkringsbolag 34 1,3 43 1,5 55 1,8 Statliga lånefonder 139 5,3 156 5,4 174 5,7 AP fonden 30 1,1 16 0,6 7 0,2 SUMMA 2 636 100,0 2 902 100,0 3 075 100,0 1) Enligt kvartalsvisa undersökningar av utlåningen, årsgenomsnitt av kvartal; allmänheten definierad exkl. Riksgäldskontoret och försäkringsbolag Av bankernas utlåning till allmänheten svarade äkta repor och återköpsavtal för 105 mdkr vid utgången av 2002 vilket innebar en ökning med 6 mdkr jämfört med 2001. Det var framför allt repor med svensk allmänhet som ökade under 2002. Bankerna är de näst största långivarna av kreditinstituten. På bankmarknaden svarar fyra institut tillsammans för ca 85 procent av bankernas sammanlagda balansomslutning som uppgick till 3 288 mdkr vid utgången av 2002. Bostadsinstituten har efter avregleringen vuxit till en betydande kreditgivare på den svenska finansmarknaden och är med ca 73 procent av kreditmarknadsföretagens balansomslutning den största gruppen av specialinstitut. Den sammanlagda balansomslutningen för bostadsinstituten vid utgången av 2002 uppgick till 1 266 mdkr. De olika institutens balansomslutningar och relativa andelar framgår av tabell C. Tabell C Balansomslutning 1 2000 2001 2002 mdkr % mdkr % mdkr % Banker 2 884 39,4 3 145 42,1 3 288 44,3 Kreditmarknadsföretag 1 631 22,3 1 677 22,4 1 746 23,5 därav Bostadsinstitut 1 169 16,0 1 212 16,2 1 266 17,1 därav Finansbolag 185 2,5 208 2,8 234 3,2 Värdepappersbolag 46 0,6 47 0,6 43 0,6 Försäkringsbolag 1 828 25,0 1 782 23,9 1 612 21,7 Statliga lånefonder 144 2,0 176 2,4 176 2,4 AP fonden 787 10,8 643 8,6 560 7,5 SUMMA 7 320 100,0 7 470 100,0 7 425 100,0 1) Enligt utgången vid respektive år De svenska bankernas filialer i utlandet hade en balansomslutning på ca 928 mdkr motsvarande nära 28 procent av bankernas totala balansomslutning
13 2002. Utlandsägda banker och utlandsägda filialer i Sverige hade en balansomslutning på 284 mdkr motsvarande 9 procent av bankernas totala balansomslutning vid utgången av 2002. Motsvarande andel vid utgången av 2001 var 8 procent. Av bankernas totala tillgångar vid utgången av 2002 utgjordes ca 36 procent av tillgångar i utländsk valuta medan motsvarande andel för skuldsidan var 45 procent. Motsvarande andelar vid utgången av 2001 var 34 procent respektive 44 procent. Resultatutveckling I diagram A visas relationen mellan rörelseintäkter och rörelsekostnader (exklusive kreditförluster). Relationen kan sägas vara ett sätt att mäta effektivitet. Vid beräkning av denna (I/K-talet) justeras intäkter respektive kostnader med planenliga avskrivningar avseende leasingobjekt. Detta nyckeltal har visat en relativt stabil nivå under de uppmätta åren för banker respektive finansbolag. Under 2002 förbättrades detta nyckeltal kraftigt för bostadsinstituten medan bankernas föll tillbaka något och finansbolagens förbättrades svagt I/K-talen för bostadsinstituten är generellt sett högre än motsvarande tal för banker och finansbolag. Till viss del kan denna utveckling förklaras av en tendens hos de bankägda bostadsinstituten att flytta vissa rörelsekostnader till moderbanken. Jämförelser av resultaten avseende perioden 1996-2002 med tidigare år måste göras med försiktighet, eftersom nya redovisnings- och värderingsprinciper tillämpas fr.o.m. 1996. Diagram A I/K exklusive kreditförluster 14 12 10 8 6 4 2 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Banker Bostadsinstitut Finansbolag
14 I tabell D framgår bl.a. bankernas vinstnivå, dvs rörelseresultat dividerat med genomsnittlig balansomslutning. Detta nyckeltal uppgick till 0,9 procent såväl 2000 som 2001 men gick ned till 0,5 år 2002. Orsaken till nedgången beror på att rörelseresultatet minskade, från 30 mdkr 2001 till 15 mdkr 2002 samtidigt som balansomslutningen ökade svagt. Den kraftiga minskningen i rörelseresultatet förklaras till största delen av att resultatet 2001 inkluderade realisationsvinster av engångskaraktär och andra realisationsvinster med drygt 12 mdkr. Räntenettot förbättrades med nära 4 mdkr, bl.a. till följd av en viss volymtillväxt för såväl utlåning som inlåning. Kostnaden för insättningsgarantin, som belastar räntenettot, uppgick till 0,4 mdkr under 2002 vilket var en svag ökning jämfört med 2001. Provisionsnettot fortsatte att försämras, en begränsad nedgång med drygt 0,7 mdkr under 2002, jämfört med en minskning med 3 mdkr under 2001. Under 2002 utvecklades nettot av betalningsförmedlingsprovisioner positivt medan värdepappersprovisioner fortsatte att minska till följd av en lägre omsättning på börserna respektive lägre aktiekurser. Affärsvärldens generalindex backade med drygt 37 procent under 2002. Bankernas nettoresultat av finansiella transaktioner föll med drygt 4 mdkr under året. Det var framför allt ogynnsamma valutakursförändringar som bidrog till detta. Jämfört med föregående år var rörelsekostnaderna före kreditförluster i stort sett oförändrade. Personalkostnaderna steg något medan övriga kostnader sjönk något. Bankernas kreditförluster fortsatte att öka under 2002 om än ganska obetydligt och uppgick till 3,6 mdkr 2002 jämfört med 3,3 mdkr 2001. Räntenettot för bostadsinstituten förbättrades med 1 mdkr under 2002 jämfört med föregående år. Rörelseresultatet stärktes dock ej i samma utsträckning eftersom utdelningsintäkterna minskade Tabell D Vinstnivå 1, % 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Banker 0,8 1,0 0,7 0,9 0,9 0,5 Kreditmarknadsföretag 0,7 0,8 1,0 0,9 1,1 1,1 därav Bostadsinstitut 0,5 0,8 0,9 0,9 1,1 1,1 därav Finansbolag 2,5 1,9 2,1 1,9 1,7 1,9 Värdepappersbolag 7,8 4,0 8,3 9,2 1,2 1,1 1) Rörelseresultat/genomsnittlig balansomslutning Finansbolagens leasingnetto förbättrades något under året. Även räntenettot stärktes därmed något och vinstnivån kunde förbättras från 1,7 procent till 1,9 procent. Finansbolagens leasinginnehav fortsatte att öka under 2002 med 11 mdkr till 110 mdkr.
15 I värdepappersbolagen fluktuerar balanser och resultat kraftigare än i de andra institutgrupperna. Jämfört med föregående år minskade provisionsnettot med 1,6 mdkr samtidigt som av- och nedskrivningar minskade med 0,9 mdkr och personalkostnaderna med 0,7 mdkr Rörelseresultatet minskade därför obetydligt under 2002 jämfört med 2001 och uppgick till 0,5 mdkr år 2002. Vinstnivån föll marginellt. Kreditförluster Kreditförlusterna hos kreditinstituten och värdepappersbolagen, som redovisas netto efter återvinningar och återföringar, har minskat mycket kraftigt under 90-talet, från 80 mdkr 1992 till 1 mdkr 1999. Fr.o.m. år 2000 har de samlade kreditförlusterna åter börjat öka något om än från en mycket låg nivå. År 2002 uppgick institutens samlade kreditförluster till 4 mdkr. Betydelsen av kreditförluster, uttryckt som andel av balansomslutningen, under åren 1997 2002 framgår av tabell E. Tabell E Kreditförluster/Balansomslutning 1, % 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Banker 0,23 3 0,16 0,02 0,05 0,10 0,11 Kreditmarknadsföretag 0,21 0,12 0,03 0,05-0,01 0,01 därav Bostadsinstitut 0,29 0,15 0,05 0,06-0,01-0,01 därav Finansbolag 2-0,27-0,02-0,09 0,03 0,03 0,10 Värdepappersbolag 0,08 0,07 0,07 0,05 0,06 0,09 1) Enligt kvartalsvisa undersökningar, årsgenomsnitt av kvartal 2) Negativa tecken anger att återförda reserveringar är större än årets nedskrivningar 3) Inklusive "nedskrivning av förvärvad egendom" hos FöreningsSparbanken AB på 3 mdkr
16 Undersökningen 2002 The survey 2002 Blankettförändring Undersökningen bygger på en blankett, den s.k. standardrapporten, tidigare benämnd årsöversikt, som fastställts av Finansinspektionen och omfattar alla finansiella institut under tillsyn utom försäkringsbolag. För bokslutsåret 1996 ändrades blanketten på ett mycket omfattande sätt, främst till följd av ny lagstiftning - Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) - som började gälla från och med 1 januari 1996. Lagen innebär en anpassning av redovisnings- och värderingsprinciper till EU-direktiv. I anslutning härtill har Finansinspektionen utfärdat tillämpningsföreskrifter. För bokslutsåret 2002 reviderades standardrapporten väsentligt, främst baserat på ändrade redovisningsföreskrifter, FFFS 2001:19. Förändringen innebar bl.a. en utökad sektor- och branschindelning medan specifikationen till derivatinstrument utgick. Fr.o.m. år 2000 sker rapportering/insamling av blanketten direkt till Finansinspektionen. Tidigare gjordes detta till SCB. Nya redovisningsprinciper 2002 Under året trädde nya rekommendationer från Redovisningsrådet i kraft, bl.a. RR 16 Avsättningar, ansvarsförbindelser och eventualtillgångar samt RR 21 Lånekostnader. Därutöver trädde RR 15 Immateriella tillgångar samt RR 17 Nedskrivningar i kraft. Finansinspektionen införde förändrade värderings- och upplysningsregler avseende lånefordringar. De nya reglerna torde inte ha medfört någon väsentlig förändring i redovisningen. Nya redovisningsprinciper 2001 Redovisningsrådets rekommendation RR 9 om Inkomstskatter trädde i kraft fr. o. m. 2001. Den innebär att bokföring skall ske av såväl uppskjutna skattefordringar som uppskjutna skatteskulder. Rekommendationen innebär ett byte av redovisningsprincip. Tidigare års värden har inte omräknats.
17 Nya redovisningsprinciper 1998 Nya redovisningsprinciper för koncernbidrag tillämpas fr.o.m. 1998. Koncernbidrag som lämnas och tas emot i syfte att minimera koncernens skatt redovisas som en minskning respektive ökning av fritt eget kapital. Koncernbidrag som kan jämställas med utdelning redovisas som en minskning av eget kapital och som en finansiell intäkt hos givare respektive hos mottagare. Denna redovisningsprincip tillämpas av de flesta institut fr.o.m. 1998 och är i enlighet med Redovisningsrådets Akutgrupps uttalande från september 1998. Koncernbidrag, som redovisats direkt mot eget kapital, redovisas i tabellerna avseende Eget kapital under Övriga förändringar. Tidigare års uppgifter har inte omräknats. Fortfarande är det dock inte ovanligt att företag redovisar koncernbidrag under bokslutsdispositioner. Nyheter 1997 Från och med 1997 anges det egna kapitalet före eventuella vinstdispositioner i form av utdelning mm. Under tidigare år har föreslagen utdelning reducerat eget kapital. Någon justering för detta för tidigare år har ej gjorts. Leasingverksamhet som utgörs av finansiell leasing redovisas på koncernnivå fr.o.m. 1997 som utlåning i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation RR6, Redovisning av leasingavtal. Det innebär att leasingintäkterna dels upptas som ränteintäkter dels som amorteringar på koncernnivån. På bolagsnivån däremot redovisas finansiell leasing som tidigare, dvs leasingintäkter brutto och planenliga avskrivningar. Nyheter 1996 T.o.m. år 1995 har redovisningen skett enligt äldre redovisningsstandard vilket innebär att redovisningen ej skett enligt Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL). Innebörden av de viktigaste förändringar i den nya lagstiftningen som kom att gälla fr.o.m. 1996 för finansiella företag var: möjlighet gavs till värdering till verkligt värde för överlåtbara värdepapper klassificerade som omsättningstillgångar; tidigare trading- och investmentportföljer omklassificerades till finansiella omsättnings- och anläggningstillgångar och uppdelades på posterna Belåningsbara statsskuldförbindelser mm samt Obligationer och andra värdepapper ; bruttoredovisning av positiva respektive negativa värden på derivatinstrument; affärsdagsredovisning av transaktioner på penning- och obligationsmarknaden; omfattande omstrukturering av resultat- och balansräkningsposterna.
18 Det bör vidare noteras att posten Utlåning till allmänheten fr.o.m. 1996 även inkluderar fordringar på Riksgäldskontoret och försäkringsbolag, att posten Utländska banker inte längre särredovisas utan har ersatts med Utländska kreditinstitut. Kreditförluster En skillnad på 12 mdkr mellan olika publiceringar av bankernas samlade kreditförluster för 1992 förekommer. Det högre värdet inkluderar Gota Banks redovisade kreditförluster på 12 mdkr. De täcktes enligt bankens egen redovisning av en försäkring och statlig garanti Ändrat kostnadsbegrepp Innehållet i kostnadsbegreppet har förändrats något fr.o.m. 1996. Till kostnader förs planenliga avskrivningar på leasingobjekt från räntenettot. Kostnader av provisionskaraktär som erlagts för köp av tjänster (t.ex. transaktions-, depå- och mäklaravgifter) förs till provisionskostnader, som redovisas som en avgående post bland intäkterna. Övrigt Fr.o.m. 1996 års blankettversioner innehåller rapportformuläret förutom sedvanliga poster i balans- och resultaträkningen även specifikationer till Osäkra lånefordringar och reserveringar liksom specifikation till Kreditförluster, netto. Dessutom finns en specifikation till balansräkningen med uppdelning på omsättnings-/anläggningstillgångar respektive bokfört värde/verkligt värde för företag vars balansomslutning överstiger 1 mdkr. Även en specifikation till derivatinstrument har tillkommit med angivande av typ av derivatinstrument, verkligt värde, bokfört värde respektive nominellt värde. Denna specifikation utgick dock fr.o.m. år 2002. Jämförbarhet med tidigare år På grund av de stora förändringarna fr.o.m. 1996 års undersökning jämfört med tidigare och att 1995 och tidigare års värden inte har omräknats måste jämförelser mellan 1996-2002 års värden och tidigare år göras med stor försiktighet.
19 Population och bortfall Sedan 1992 har utländska banker etablerat filialer i Sverige. Vid årsskiftet 2002/03 fanns det 20 utlandsägda bankfilialer. Dessa filialer ingår i tabellerna över bankerna. Uppgifterna avseende de utlandsägda bankfilialerna är behäftade med viss osäkerhet. Värdepappersfonderna står under Finansinspektionens tillsyn. Under år 1998 omarbetades det kvartalsvisa rapportformuläret. I gruppen kreditmarknadsföretag fanns per den 31 december 2002 totalt 91 institut registrerade hos Finansinspektionen. Av dessa räknas i SCB:s statistik 13 st som bostadsinstitut, 8 st som företags- och kommunfinansierande institut samt 70 st som finansbolag. Bortfallet utgjordes av 8 institut. Utmärkande för dessa var att deras tillstånd var återkallade eller att de var s.k. avvecklingsbolag. Det är huvudsakligen fråga om bolag med obetydlig balansomslutning. Vid utgången av 2002 fanns det 102 registrerade värdepappersbolag, inklusive en utlandsägd filial, hos Finansinspektionen och av dessa har samtliga inrapporterat uppgifter. Värdepappersrörelsen hos bankerna ingår inte eftersom den redovisas i bankernas egna resultat- och balansräkningar. Undersökningen av investmentföretag bygger på en SCB-blankett på vilken företagen rapporterar. Den har anpassats till den nya årsredovisningslagen (ÅRL 1995:1554) fr.o.m. bokslutsåret 1997 vilket kan försvåra jämförelser bakåt i tiden. Ett investmentbolag är ett företag vars uppgift väsentligen är att genom ett välfördelat värdepappersinnehav erbjuda aktieägare riskfördelning och vars aktier ägs av ett stort antal fysiska personer. För att skattemässigt betraktas som ett investmentföretag torde ett välfördelat värdepappersinnehav i praktiken innebära att en övervägande del av detta inte får utgöras av aktier i och fordringar på närstående företag. Populationen utgörs av börsnoterade investmentbolag inklusive sådana dotterföretag som är förvaltande eller rörelsedrivande i aktier.
20 Engelsk sammanfattning Summary in English Background The economic growth in Sweden was weak during 2002 but somewhat stronger than in the EMU-area. The Swedish GDP at market price grew by 1.9 per cent in 2002 compared to 1.2 per cent in 2001 and 3.6 per cent in 2000. The Swedish credit market was characterized by fairly stable market interest rates but gradually somewhat lower during 2002 except in beginning of the year when a small increase of interest rates were noted. The Stock market in Stockholm lost 16 per cent of its value in 2001 and in 2002 it fell by 37 per cent. From the peak period in March 2000 the stock market has lost 64 per cent of its value. On the Swedish labour market unemployment dropped from 6.9 per cent in 2001 to 6.8 per cent in 2002 indicating a beginning slackness in the labour market after a number of years with decreasing unemployment. Return on total assets The banks return on total assets, operating profit in relation to average total assets, fell to 0.5 per cent in 2001 which was a drop by 0.4 percentage units compared to 2001. The main reason to this is explained below. Operating profit The banks operating profit decreased from a profit of SEK 30 bn in 2001 to a profit of SEK 15 bn in 2002. The decrease is mainly due to major capital gains of extraordinary nature which were included in the operating profit in 2001. Housing intermediaries maintained their operating profit reaching close to SEK 14 bn whereas the finance companies operating profit increased by SEK 0.7. The Swedish finance companies continued to increase their investments in leasing assets, amounting to SEK 110 bn as at 31 st December 2002, an increase by SEK 11 bn compared to 2001.
21 Losses on loans The banks losses on loans reached SEK 3.6 bn in 2002, an increase by SEK 0.3 bn compared to previous year. Enterprises surveyed Enterprises surveyed include all banks, including foreign owned commercial banks, further credit market companies, securities brokerage companies and mutual funds which have been in operation during 2002 and are authorized by the Financial Supervisory Authority. Also foreign owned bank branches, included under banks in the tables, and investment companies are covered by this survey. Among the credit market companies there is a certain number of nonrespondents caused partly by bankruptcies, partly by authorizations cancelled. Tables and comparability with previous years The data published is based on the annual form which is issued by the Financial Supervisory Authority except for investments companies and mutual funds where special forms by Statistics Sweden are used. Due to new legislation in Sweden from 1996 there were great changes in the forms being used and due to the fact that there was no possibility to recalculate the figures for 1995 and the previous years, the comparison between the years 1996-2002 and previous years must be done by great prudence.
22
23 Tabell 1.1 Bankernas resultaträkningar 2002, mkr Income statements of the banks 2002, SEK millions 2000 2001 2002 1 Ränteintäkter 140 668 141 123 130 149 Interest income 2 Leasingintäkter 1 581 2 104 2 133 Leasing income 3 Räntekostnader 108 364 103 971 89 809 Interest expense 4 Erhållna utdelningar 8 440 6 155 6 614 Dividends received 5 Provisionsintäkter 27 664 24 988 24 846 Commission income 6 Provisionskostnader 4 305 4 743 5 368 Commission expense 7 Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 834 6 289 2 083 Net result on financial operations 8 Övriga rörelseintäkter 4 861 14 839 2 845 Other operating income 9 Summa rörelseintäkter 79 379 86 784 73 494 Total income 10 Personalkostnader 24 733 25 095 26 233 Staff costs 11 Övriga administrationskostnader m.m. 23 044 23 519 22 031 Other administrative expenses, etc. 12 Av- och nedskrivningar 3 606 4 016 4 184 Depreciation and write-down in value 13 Summa kostnader före kreditförluster 51 383 52 630 52 448 Total expenses before loan losses 14 Resultat före kreditförluster 27 996 34 153 21 047 Profit before loan losses 15 Kreditförluster netto 1 265 3 257 3 603 Loan losses net 16 Värdeförändring på övertagen egendom - 33-9 - 66 Change in value of property taken over 17 Nedskrivning av finansiella anläggningstillg. 793 1 315 2 303 Write-down of financial fixed assets 18 Rörelseresultat 25 905 29 572 15 074 Operating profit 19 Extraordinära intäkter - 0 45 Extraordinary income 20 Extraordinära kostnader 0 0 45 Extraordinary expense 21 Bokslutsdispositioner 4 173 3 539 2 181 Appropriations 22 Skatt - 7 154-6 278-5 007 Taxes 23 Årets resultat 22 925 26 833 12 248 Profit for the year
24 Tabell 1.2 Bankernas balansräkningar 2002, mkr Balance sheets of the banks 2002, SEK millions 2000 2001 2002 TILLGÅNGAR Assets 1 Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 15 657 25 061 22 869 Cash and balances with central banks 2 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 126 308 123 916 106 716 Instruments eligible with central banks, etc. 3 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 260 910 309 442 364 081 Bonds and other interestbearing securities 4 Utlåning till kreditinstitut 856 429 900 858 856 221 Lending to credit institutions 5 Utlåning till allmänheten 1 1 181 365 1 330 810 1 383 196 Lending to the general public 6 Aktier och andelar 154 856 152 376 150 426 Shares and participations 7 Goodwill 3 735 3 609 6 849 Goodwill 8 Andra immateriella anläggningstillgångar 475 577 544 Other intangible fixed assets 9 Inventarier 3 434 3 282 2 929 Equipment 10 Leasingobjekt 12 804 14 334 16 522 Leasing assets 11 Fastigheter 2 200 2 601 2 709 Buildings and land 12 Övriga tillgångar 235 212 254 468 352 525 Other assets 13 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 30 126 24 061 22 587 Prepayments and accrued income 14 Summa tillgångar 2 883 511 3 145 393 3 288 175 Total assets 1) Inkl. Riksgäldskontoret och försäkringsbolag (enl. ÅRKL) Incl. the National Debt Office and insurance companies
25 Tabell 1.2 (forts) 2000 2001 2002 SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL Liabilities, provisions and shareholders' equity 1 Skulder till kreditinstitut 805 814 927 972 876 935 Liabilities to credit institutions 2 In- och upplåning från allmänheten 1 1 139 927 1 217 435 1 278 877 Deposits and funding from the general public 3 Emitterade värdepapper 331 324 382 714 372 083 Securities issued 4 Övriga skulder 321 092 308 844 468 404 Other liabilities 5 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 31 982 23 255 18 334 Accruals and deferred income 6 Avsättningar 2 206 2 968 3 311 Provisions 7 Efterställda skulder 91 902 103 357 98 696 Subordinated liabilities 8 Obeskattade reserver 35 051 38 478 40 247 Untaxed reserves 9 Eget kapital 2 124 214 140 370 131 288 Total shareholders' equity 10 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 2 883 511 3 145 393 3 288 175 Total liabilities, provisions and shareholders' equity 1) Inkl. Riksgäldskontoret och försäkringsbolag (enl. ÅRKL) Incl. the National Debt Office and insurance companies 2) Inklusive föreslagen utdelning Including dividend proposed
26 Tabell 1.3 Bankernas egna kapital, ut- och inlåning till/från allmänheten och leasing 2002, mkr Equity, lending and deposits to/from the general public and leasing of the banks 2002, SEK millions 2000 2001 2002 EGET KAPITAL Equity 1 Bokfört ingående eget kapital 112 180 123 302 136 722 Opening balance 2 Nyemission inklusive överkurs 5 805 358 206 New issue including premium 3 Avsättning till uppskrivningsfond samt fondemission mot uppskrivning av anläggningstillgångar - - - Transfer to revaluation reserve including bonus issue as appreciation of fixed assets 4 Utdelning för föregående räkenskapsår 13 837 9 104 17 588 Dividend previous year 5 Övriga förändringar 1-2859 -1 019-300 Other changes 6 Redovisat årsresultat 22 925 26 833 12 248 Profit for the year 7 Bokfört utgående eget kapital 124 214 140 370 131 288 Closing balance UTLÅNING TILL ALLMÄNHETEN Lending to the general public 8 Riksgäldskontoret 24 273 33 929 19 396 National Debt Office 9 Svenska försäkringsföretag 27 227 16 822 38 129 Swedish insurance companies 10 Övriga 1 129 865 1 280 059 1 325 671 Others 11 Summa 1 181 365 1 330 810 1 383 196 Total INLÅNING/UPPLÅNING FRÅN ALLMÄNHETEN Deposits and funding from the general public 12 Riksgäldskontoret 11 308 6 197 1 134 National Debt Office 13 Svenska försäkringsföretag 41 757 47 641 60 072 Swedish insurance companies 14 Övriga 1 086 862 1 163 597 1 217 671 Others 15 Summa 1 139 927 1 217 435 1 278 877 Total LEASING Leasing 16 Leasingintäkter 1 581 2 104 2 133 Leasing income 17 Avskrivning enligt plan 1 076 1 446 1 397 Depreciations 18 Leasingnetto 505 658 736 Leasing net income 1) Inkl. vissa koncernbidrag fr.o.m. 1998 Incl. certain group contributions from 1998 onwards
27 Tabell 1.4 Nyckeltal * för bankerna 2002 Financial ratio analysis of the banks 2002 2000 2001 2002 VOLYMUTVECKLING Growth 1 Antal anställda i medeltal 1 41 995 42 001 42 357 Average number of employees Balansomslutning Total assets 2 Enligt bokslut, mkr 2 883 511 3 145 393 3 288 175 As per annual accounts, SEK millions 3 Kvartalsgenomsnitt, mkr 2 787 375 3 194 563 3 274 562 Quarterly average, SEK millions 4 förändring i %, år 12,1 14,6 2,5 change as percentage, yearly 5 per anställd, mkr 1 66 76 77 per employee Utlåning till allmänheten 2 Lending to the general public 6 Enligt bokslut, mkr 1 129 865 1 280 059 1 325 671 As per annual accounts 7 Kvartalsgenomsnitt, mkr 1 094 416 1 278 776 1 345 532 Quarterly average RÖRELSEMÅTT Operating ratios 8 Vinstnivå, % 0,9 0,9 0,5 Return on total assets 9 I / K exkl. kreditförluster 1,5 1,6 1,4 I/E ratio excluding loan losses 10 I / K inkl. kreditförluster 1,5 1,5 1,3 I/E ratio including loan losses 11 Kreditförluster/Genomsnittlig balansomslutning, % 0,0 0,1 0,1 Loan losses / average total assets, % 12 Kreditförluster/Genomsnittlig utlåning till allmänheten, % 0,1 0,3 0,3 Loan losses / average lending to the general public, % RÄNTABILITETSMÅTT Profitability Räntabilitet vid Return on equity 13 redovisad skatt, % 14,4 15,6 6,4 at tax paid 14 28 procent skatt, % 15,3 15,3 7,4 at calculated tax (28 per cent) KAPITALMÅTT Financial strength 15 Soliditet, % 4,5 4,7 4,5 Equity ratio 16 Konsolideringsgrad, % 5,0 5,1 5 Equity ratio before tax 1) Reviderade uppgift för 2001 *) Nyckeltalsdefinitioner finns i bilaga 2, sid 55 Revised figure 2001 See financial ratio analysis definitions, appendix 2, page 55 2) Exkl. Riksgäldskontoret och försäkringsbolag Excl. the National Debt Office and insurance companies
28
29 Tabell 2.1 Kreditmarknadsföretagens resultaträkningar 2002, mkr Income statements of the credit market enterprises 2002, SEK millions Totalt Totalt Totalt Bostads- Finansbolag 2000 2001 2002 institut 1 Ränteintäkter 88 674 86 979 87 065 69 178 6 510 Interest income 2 Leasingintäkter 26 207 29 412 31 871-31 871 Leasing income 3 Räntekostnader 76 070 73 511 72 688 55 112 7 642 Interest expense 4 Erhållna utdelningar 694 2 581 1 558 1 162 396 Dividends received 5 Provisionsintäkter 1 359 1 894 1 982 166 1 788 Commission income 6 Provisionskostnader 679 977 1 087 565 476 Commission expense 7 Nettoresultat av finansiella transaktioner - 34-33 15-2 17 Net result on financial operations 8 Övriga rörelseintäkter 5 569 6 223 6 360 63 6 034 Other operating income 9 Summa rörelseintäkter 45 719 52 567 55 076 14 891 38 497 Total income 10 Personalkostnader 2 081 2 475 2 624 357 2 051 Staff costs 11 Övriga administrationskostnader m.m. 6 791 7 360 7 524 654 6 694 Other administrative expenses, etc. 12 Av- och nedskrivningar 20 844 23 723 25 518 29 25 472 Depreciation and write-down in value 13 Summa kostnader före kreditförluster 29 716 33 558 35 665 1 040 34 218 Total expenses before loan losses 14 Resultat före kreditförluster 16 003 19 009 19 411 13 850 4 279 Profit before loan losses 15 Kreditförluster netto 818-87 94-132 214 Loan losses net 16 Värdeförändring på övertagen egendom 1-0 - 0-0 - Change in value of property taken over 17 Nedskrivning av finansiella anläggningstillg. 23 1 025 278 219 59 Write-down of financial fixed assets 18 Rörelseresultat 15 163 18 074 19 040 13 763 4 006 Operating profit 19 Extraordinära intäkter 287 41 54-54 Extraordinary income 20 Extraordinära kostnader 0 7 0-0 Extraordinary expense 21 Bokslutsdispositioner - 2 105-1 900-2 427 1 034-3 471 Appropriations 22 Skatt - 3 349-3 888-4 076-3 783 45 Taxes 23 Årets resultat 9 997 12 320 12 589 11 013 633 Profit for the year
30 Tabell 2.2 Kreditmarknadsföretagens balansräkningar 2002, mkr Balance sheets of the credit market enterprises 2002, SEK millions Totalt Totalt Totalt Bostads- Finansbolag 2000 2001 2002 institut TILLGÅNGAR Assets 1 Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 2 3 3 0 2 Cash and balances with central banks 2 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 51 729 22 441 10 150 1 342 48 Instruments eligible with central banks, etc. 3 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 74 015 85 379 84 172 1 238 - Bonds and other interestbearing securities 4 Utlåning till kreditinstitut 95 321 79 917 76 614 53 724 8 634 Lending to credit institutions 5 Utlåning till allmänheten 1 1 265 442 1 330 251 1 405 859 1 184 746 91 975 Lending to the general public 6 Aktier och andelar 11 340 10 501 11 528 6 904 4 510 Shares and participations 7 Goodwill 3 3 70-70 Goodwill 8 Andra immateriella anläggningstillgångar 276 236 240 0 200 Other intangible fixed assets 9 Inventarier 359 476 456 64 358 Equipment 10 Leasingobjekt 86 369 99 251 110 182-110 182 Leasing assets 11 Fastigheter 167 210 561 3 403 Buildings and land 12 Övriga tillgångar 29 471 33 118 31 182 10 054 15 946 Other assets 13 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 16 457 15 133 14 787 8 058 1 966 Prepayments and accrued income 14 Summa tillgångar 1 630 950 1 676 919 1 745 803 1 266 134 234 294 Total assets 1) Inkl. Riksgäldskontoret och försäkringsbolag (enl. ÅRKL) Incl. the National Debt Office and insurance companies
31 Tabell 2.2 (forts) Totalt Totalt Totalt Bostads- Finansbolag 2000 2001 2002 institut SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL Liabilities, provisions and shareholders' equity 1 Skulder till kreditinstitut 417 162 501 481 485 177 338 995 117 198 Liabilities to credit institutions 2 In- och upplåning från allmänheten 1 28 194 22 905 34 217 879 32 767 Deposits and funding from the general public 3 Emitterade värdepapper 969 246 942 588 1 019 959 815 820 16 954 Securities issued 4 Övriga skulder 52 748 45 885 42 116 18 745 12 487 Other liabilities 5 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 31 659 27 881 28 740 18 102 6 200 Accruals and deferred income 6 Avsättningar 622 611 529 236 223 Provisions 7 Efterställda skulder 21 065 21 141 13 597 7 944 1 976 Subordinated liabilities 8 Obeskattade reserver 31 334 31 958 34 566 1 770 31 409 Untaxed reserves 9 Eget kapital 2 78 847 82 468 86 902 63 642 15 081 Total shareholders' equity 10 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 1 630 950 1 676 919 1 745 803 1 266 134 234 294 Total liabilities, provisions and shareholders' equity 1) Inkl. Riksgäldskontoret och försäkringsbolag (enl. ÅRKL) Incl. the National Debt Office and insurance companies 2) Inklusive föreslagen utdelning Including dividend proposed
32 Tabell 2.3 Kreditmarknadsföretagens egna kapital, ut- och upplåning till/från allmänheten och leasing 2002, mkr Equity, lending and funding to/from the general public and leasing of the credit market enterprises 2002, SEK millions Totalt Totalt Totalt Bostads- Finansbolag 2000 2001 2002 institut EGET KAPITAL Equity 1 Bokfört ingående eget kapital 75 915 76 726 81 264 61 047 12 595 Opening balance 2 Nyemission inklusive överkurs 215 13 160-60 New issue including premium 3 Avsättning till uppskrivningsfond samt fondemission mot uppskrivning av anläggningstillgångar - - - - - Transfer to revaluation reserve including bonus issue as appreciation of fixed assets 4 Utdelning för föregående räkenskapsår 4 387 962 1 810 136 1 313 Dividend previous year 5 Övriga förändringar 1-2 892-5 629-5 301-8 282 3 106 Other changes 6 Redovisat årsresultat 9 979 12 320 12 589 11 013 633 Profit for the year 7 Bokfört utgående eget kapital 78 847 82 468 86 902 63 642 15 081 Closing balance UTLÅNING TILL ALLMÄNHETEN Lending to the general public 8 Riksgäldskontoret 150-4 - - National Debt Office 9 Svenska försäkringsföretag 677 631 466 453 99 Swedish insurance companies 10 Övriga 1 264 615 1 329 620 1 405 389 1 184 293 91 876 Others 11 Summa 1 265 442 1 330 251 1 405 859 1 184 746 91 975 Total INLÅNING/UPPLÅNING FRÅN ALLMÄNHETEN Deposits and funding from the general public 12 Riksgäldskontoret 19 - - - - National Debt Office 13 Svenska försäkringsföretag 825 1 466 1 642-1 642 Swedish insurance companies 14 Övriga 27 350 21 439 32 575 879 31 125 Others 15 Summa 28 194 22 905 34 217 879 32 767 Total LEASING Leasing 16 Leasingintäkter 26 207 29 412 31 871-31 871 Leasing income 17 Avskrivning enligt plan 20 686 23 407 25 273-25 272 Depreciations 18 Leasingnetto 5 521 6 005 6 598-6 599 Leasing net income 1) Inkl. vissa koncernbidrag fr.o.m. 1998 Incl.certain group contributions from 1998 onwards
33 Tabell 2.4 Nyckeltal * för kreditmarknadsföretagen 2002 Financial ratio analysis of the credit market enterprises 2002 Totalt Totalt Totalt Bostads- Finansbolag 2000 2001 2002 institut VOLYMUTVECKLING Growth 1 Antal anställda i medeltal 3 586 3 881 4 098 523 3 325 Average number of employees Balansomslutning Total assets 2 Enligt bokslut, mkr 1 630 970 1 676 919 1 745 803 1 266 134 234 294 As per annual accounts, SEK millions 3 Kvartalsgenomsnitt, mkr 1 614 579 1 666 671 1 707 981 1 243 210 214 639 Quarterly average, SEK millions 4 förändring i %, år 1,0 3,2 2,5 3,6 10,2 change as percentage, yearly 5 per anställd, mkr 450 429 417 2 377 65 per employee Utlåning till allmänheten 2 Lending to the general public 6 Enligt bokslut, mkr 1 350 984 1 428 871 1 515 571 1 184 293 202 058 As per annual accounts 7 Kvartalsgenomsnitt, mkr 1 327 720 1 397 140 1 487 208 1 156 458 209 597 Quarterly average RÖRELSEMÅTT Operating ratios 8 Vinstnivå, % 0,9 1,1 1,1 1,1 1,9 Return on total assets 9 I / K exkl. kreditförluster 2,8 2,6 2,8 11,8 1,5 I/E ratio excluding loan losses 10 I / K inkl. kreditförluster 2,5 2,7 2,8 13,2 1,4 I/E ratio including loan losses 11 Kreditförluster/Genomsnittlig balansomslutning, % 0,1 0,0 0,0 0,0 0,1 Loan losses / average total assets, % 12 Kreditförluster/Genomsnittlig utlåning till allmänheten 0,1 0,0 0,0 0,0 0,1 Loan losses / average lending to the general public, % RÄNTABILITETSMÅTT Profitability Räntabilitet vid Return on equity 13 redovisad skatt, % 11,6 13,3 13,4 15,7 10,4 at tax paid 14 28 procent skatt, % 11,7 13,3 13,4 15,7 9,2 at calculated tax (28 per cent) KAPITALMÅTT Financial strength 15 Soliditet, % 6,2 6,2 6,4 5,1 15,9 Equity ratio 16 Konsolideringsgrad, % 6,7 6,7 6,9 5,2 19,6 Equity ratio before tax *) Nyckeltalsdefinitioner finns i bilaga 2, sid 55 See financial ratio analysis definitions, appendix 2, page 55 2) Exkl. Riksgäldskontoret och försäkringsbolag Excl. the National Debt Office and insurance companies