Finansiella företag Financial enterprises 2003

Transkript

1 Finansiella företag 2003 Financial enterprises 2003 Statistiska centralbyrån 2004

2 Financial enterprises 2003 Official Statistics of Sweden Statistics Sweden 2004 Tidigare publicering Producent Information T.o.m utgiven i serien Statistiska Meddelanden under titlarna K14 Finansbolagen K15 Investmentbolag och aktiefonder Därefter utgiven i serien SOS under titeln Fm 06 Finansiella företag Uppgifter om bankerna har t.o.m publicerats i K05 Bankerna Programmet för finansmarknad, Statistiska centralbyrån Financial market Statistics Sweden Box SE STOCKHOLM Phone , Statistiska centralbyrån ISSN ISBN Printed in Sweden SCB-Tryck, Ö rebro

3 3 Förord Preface Syftet med denna årsbok är att den översiktligt skall avspegla och dokumentera resultatet av de finansiella företagens verksamhet. Med finansiella företag avses banker och andra finansinstitut under Finansinspektionens tillsyn samt investmentbolag. Försäkringsbolagen ingår ej. Deras resultat sammanställs av Finansinspektionen i Försäkringsbolagen under 2003, SM FM12. Grundmaterialet utgörs av bokslutsrapporter för företag under tillsyn. Fr.o.m. bokslutsåret 1991 har standardiserade rapporter för kreditinstituten använts. Dessa rapporter är fastställda och insamlade av Finansinspektionen utom för åren 1995 t.o.m då SCB insamlade uppgifterna. För bokslutsåret 1996 ändrades rapporteringen på ett mycket omfattande sätt, främst till följd av att en ny redovisningslagstiftning trädde i kraft, lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL), vilket försvårar jämförelser bakåt i tiden. Tanken med årsboken är dock att samla jämförbar statistik för att underlätta analyser av den institutionella marknaden. Investmentbolagen lämnar sedan flera år uppgifter på en speciell blankett direkt till SCB. Före 1990 publicerades bokslutsuppgifter om institutgrupperna bl.a. i Statistiska meddelanden (SM). Dessa SM har utgått. För bankerna gäller att årsboken Bankerna t.o.m har speglat bankernas verksamhet. Fr.o.m. årgång 1995 har denna publikation upphört. Det innebar bl.a. att uppgifter om individuella banker inte längre publiceras. Sådana uppgifter kan dock beställas hos SCB. Fr.o.m. årgång 1995 har årsboken dock kompletterats med uppgifter om de fem, sedermera fyra, största bankkoncernerna och fr.o.m. årgång 1998 har denna redovisning utvidgats så att den omfattar de största koncernerna på kreditmarknaden. Årsboken har sammanställts av SCB på uppdrag av Finansinspektionen. SCB, Programmet för Finansmarknad, har utarbetat de inledande avsnitten och ställt samman siffermaterialet. Statistiska centralbyrån september 2004 SVANTE ÖBERG Inger Sohlberg

4 4 Innehållsförteckning Contents Sida Page 7 Verksamheten 2003 The operation Undersökningen 2003 The survey Engelsk sammanfattning Summary in English Tabeller Tables Bankernas resultaträkningar 2003, mkr 1.1 Income statements of the banks 2003, SEK millions Bankernas balansräkningar 2003, mkr 1.2 Balance sheets of the banks 2003, SEK millions Bankernas egna kapital, ut- och inlåning till/från allmänheten och leasing 2003, mkr 1.3 Equity, lending and deposits to/from the general public and leasing of the banks 2003, SEK millions Nyckeltal för bankerna Financial ratio analysis of the banks Kreditmarknadsföretagens resultaträkningar 2003, mkr Kreditmarknadsföretagens balansräkningar 2003, mkr Kreditmarknadsföretagens egna kapital, ut- och upplåning till/från allmänheten och leasing 2003, mkr Nyckeltal för kreditmarknadsföretagen Income statements of the credit market enterprises 2003, SEK millions 2.2 Balance sheets of the credit market enterprises 2003, SEK millions 2.3 Equity, lending and funding to/from the general public and leasing of the credit market enterprises 2003, SEK millions 2.4 Financial ratio analysis of the credit market enterprises Värdepappersbolagens resultaträkningar 2003, mkr Värdepappersbolagens balansräkningar 2003, mkr Värdepappersbolagens egna kapital, ut- och upplåning till/från allmänheten och leasing 2003, mkr 3.1 Income statements of the securities brokerage companies 2003, SEK millions 3.2 Balance sheets of the securities brokerage companies 2003, SEK millions 3.3 Equity, lending and funding to/from the general public and leasing of the securities brokerage companies 2003, SEK millions

5 5 Sida Page Nyckeltal för värdepappersbolagen Värdepappersfondernas intäkter och kostnader , mkr Värdepappersfondernas marknadsvärderade tillgångar 31/ , mkr Värdepappersfondernas transaktioner i aktier och andelar , mkr Investmentbolagens resultaträkningar , mkr Investmentbolagens balansräkningar , mkr Investmentbolagens innehav av aktier och andel per 31/ , mkr Investmentbolagens transaktioner i aktier och andelar , mkr 50 6 Kapitaltäckningssituation 31 december 2003, mkr 3.4 Financial ratio analysis of the securities brokerage companies Income and costs for mutual funds , SEK millions 4.2 Assets at market value of the mutual funds sa at December 31st, , SEK millions 4.3 Share transactions of the mutual funds , SEK millions 5.1 Income statements of the investment companies , SEK millions 5.2 Balance sheets of the investment companies , SEK millions 5.3 Holding of shares of the investment companies as at December 31st, , SEK millions 5.4 Share transactions of the investment companies , SEK millions 6 Capital adequacy as at 31st December 2003, SEK millions Bilagor Appendices 1 Institutgruppernas kapitaltäckningskrav 1 Capital adequacy requirement of the groups of institutions 2 Definition av SCBs nyckeltal 2 Definitions of financial ratios 3 Ordlista och teckenförklaring 3 List of terms and explanations of symbols 4 De finansiella företagen 4 The financial enterprises 5 Deltagande banker 5 Banks surveyed 6 Deltagande kreditmarknadsföretag 6 Credit market enterprises surveyed 7 Deltagande värdepappersbolag 7 Securities brokerage companies surveyed 8 Deltagande investmentföretag 8 Investment companies surveyed 9 Enskilda, större koncerner på kreditmarknaden, resultat- och balansräkningar, 2003, mkr 9 Individual, large groups on the credit market, income statements and balance sheets, 2003, SEK millions

6 6

7 7 Verksamheten 2003 The operation 2003 Bakgrund Efter tre års sjunkande börskurser blev 2003 ett år av återhämtning på många av världens börser. Året inleddes negativt och oroligt. Inte minst var oron för krig i Irak stor, liksom osäkerheten kring världsekonomins utveckling, framför allt den amerikanska. Stockholmsbörsen sjönk 12 procent fram till krigsutbrottet. Oljepriset steg till USD per fat. Efter krigsutbrottet inledde stockholmsbörsen en stigning på över 47 procent fram till årsskiftet. På årsbasis steg den svenska börsen med 30 procent. Många företag kom med positiva rapporter tack vare ökad produktivitet genom besparingar och rationaliseringar. Även många utländska aktiemarknader hade en positiv utveckling, bl.a. steg Moskvabörsen och Nasdaqbörsen kraftigt. Oljepriset sjönk efter krigsutbrottet tillbaka till nivån USD per fat. I Sverige uppgick BNP-ökningen för året till 1,6 procent. Detta var högre än för EU som helhet vars tillväxt motsvarade 1,1 procent. Betydelsefulla länder som Frankrike och Tyskland bidrog till att dra ner tillväxten medan Storbritannien avvek från mönstret av svag tillväxt i de stora europeiska ekonomierna och drogs med betydligt kraftfullare i den globala återhämtningen. Bl.a. mot bakgrund av den extremt expansiva räntepolitiken, som fortsatte i USA under året, kom den amerikanska BNPtillväxten att uppgå till 3,0 procent under året. Riksbanken sänkte under 2003 den svenska reporäntan tre gånger. Dels 25 punkter den 19 mars, i samband med krigsutbrottet i Irak, dels 50 punkter den 11 juni och 25 punkter den 9 juli. I USA sänkte Federal Reserve den 25 juni styrräntan till historiskt låga 1,0 procent. På den svenska räntemarknaden märktes förväntningar om en återhämtning i ekonomin som ökande räntespreadar mellan korta och långa räntor under andra halvåret. Den svenska tremånaders statsskuldväxelräntan sjönk under hela året, från 3,65 procent i januari till 2,69 procent i december. Den svenska femåriga statsobligationsräntan sjönk från 4,23 procent i januari till 3,53 procent i juni för att sedan stiga till 4,30 procent i december. Trots det tämligen låga ränteläget steg den öppna arbetslösheten i Sverige från 4,2 procent under 2002 till 5,0 procent under 2003 medan den totala arbetslösheten ökade från 6,8 procent till 7,1 procent.

8 8 Den inrikespolitiskt viktigaste händelsen under 2003 var den svenska folkomröstningen den 14 september om en eventuell övergång till euron. Det klara nej-resultatet var väntat och påverkade inte marknadsräntorna nämnvärt. Den svenska kronan stärktes under året mot den amerikanska dollarn. Trots farhågor om en sjunkande krona vid ett negativt resultat i folkomröstningen, stärktes den svenska kronan mot euron från omkring 9,16 vid årets början till omkring 9,09 vid årets slut. Den amerikanska dollarn sjönk under 2003 från 1,05 till 1,26 mot euron och gentemot den svenska kronan föll dollarn från 8,75 vid årets början till 7,25 vid årets slut. I början av 2002 var växelkursen för den amerikanska dollarn 10,50 gentemot den svenska kronan. En ökad internationalisering De finansiella marknaderna har expanderat kraftigt under senare år. Transaktionsmängden har ökat och nya produkter har utvecklats. Intresset för långsiktigt sparande fortsätter att växa bl.a. till följd av människors insikt om behovet av att spara till sin egen pension. Avregleringen av de finansiella marknaderna har öppnat möjligheter för nya aktörer att gå in på de olika marknaderna. Tillkomsten av EMU och införandet av euron har inneburit en ny konkurrenssituation på bland annat valuta- och räntemarknaderna och bidragit till den pågående strukturomvandlingen av den finansiella sektorn. IT-revolutionen och då framför allt utvecklingen av Internet skapar radikalt annorlunda sätt att hantera ekonomi och finanser - för såväl bankerna som deras kunder. Som exempel på den ökade internationaliseringen under senare år kan följande förvärv/samgåenden nämnas: under 1998 gick Nordbanken samman med den finska Merita Bank och bildade MeritaNordbanken; under våren 2000 gick MeritaNordbanken samman med Unidanmark inklusive Unibank och senare under året förvärvades norska Christiania Bank og Kreditkasse; under 1999 förvärvade Svenska Handelsbanken den norska banken Bergensbanken A/S; i januari 2000 förvärvade S-E-Banken BfG Bank (Bank für Gemeinwirtschaft) i Tyskland för 13,9 mdkr, 4524 anställda, från Crédit Lyonnais; genom successiva förvärv under 2000/2001 blev FöreningsSparbanken majoritetsägare i Hansabank och FI-Holding A/S med verksamhet i Baltikum respektive Danmark; i april 2001 förvärvade Svenska Handelsbanken den danska banken Midtbank för 2,5 mdkr; banken blev därigenom den femte största i Danmark.

9 9 i maj 2002 förvärvade Nordea Bank Sverige AB LG Petro Bank S.A. Polen med en balansomslutning på 6 mdkr. Som exempel på den ökade internationaliseringen under 2003 kan följande förvärv nämnas: Nordea Bank Sverige AB I februari förvärvades den danska banken Trevise Bank AB och fusionerades den 30 juni 2003, retroaktivt från och med den 1 januari. Trevise bolagen köptes av Unibank A/S 1997 och kom på så sätt att ingå i Nordea-koncernen. Koncentrationstendenser Av de stora sammanslagningarna som ägt rum under senare år, flertalet under 1997, var det Handelsbankens köp av Stadshypotek och Sparbanken Sveriges samgående med Föreningsbanken som fick störst genomslag på den traditionella bankmarknaden. Samgåendet mellan S-E-Banken och Trygg Hansa mot slutet av året fick inte samma omedelbara betydelse eftersom det till övervägande delen var olikartade verksamheter som sammanfördes. Samgåendet mellan Nordbanken och Merita Bank innebar ju framför allt ett samgående mellan två bankkoncerner som varit verksamma i olika länder. Merita Bank hade bildats så sent som 1995 genom en sammanslagning av Kansallis-Osake-Pankki och Union Bank Finland I februari 2001 tillkännagavs förslaget om samgåendet mellan SEB och FöreningsSparbanken. I september meddelades dock att man beslutat avbryta fusionsarbetet. Skälet uppgavs vara att ett godkännande från EUkommissionen förutsatte så långtgående eftergifter att värdet av fusionen skulle gå förlorat. Svenska Handelsbanken förvärvade i december 2000 SPP Liv AB och SPP Fonder samt varumärket SPP. Nordea Bank Sverige AB förvärvade den 3 december 2001 Postgirot Holding AB som är ett moderbolag till Postgirot Bank. I slutet av 2002 fusionerades Postgirot Bank AB med Nordea Bank Sverige AB. FöreningsSparbanken förvärvade i slutet av 2002 HSB Bank AB från HSB Sverige. Från och med den 1 januari 2003 har HSB Bank namnändrats till FSB Bolåndirekt Bank AB. Den tendens till ökad konkurrens på bankmarknaden, som successivt växt fram under mitten på 90-talet, bl.a. genom tillkomsten av ett antal s.k. nischbanker tycktes under några år minska, bl.a. genom att vissa nischbanker gick upp i större koncerner, t.ex. Stadshypotek Bank, TryggBanken och HSB Bank. Denna tendens uppvägs nu av att nya aktörer

10 10 tillkommer, t.ex. har ICA startat egen bank och under 2003 erhöll Forex Bank AB oktroj. Samtidigt har också antalet utlandsägda bankfilialer ökat från 6 st 1993 till 19 st En ytterligare tendens under 1990-talet har också varit att allt fler företag börjat erbjuda finansiella tjänster, ofta som ett komplement till den ordinarie verksamheten. De kanske mest uppmärksammade exemplen på detta är att handelsföretag och bensinbolag börjat ta emot inlåning, erbjuda viss kredit och utföra betalningstjänster. Vidare innebär förmodligen den, sedan halvårsskiftet 2004 gällande nya gemensamma lagstiftningen för banker och kreditmarknadsföretag, ökade förutsättningar för ytterligare konkurrens vad gäller finansiella tjänster. Fr.o.m. den 1 juli 2004 trädde nämligen lagen (2004:297) om bank och finansieringsverksamhet i kraft. Lagen ersätter: - bankrörelselagen (1987:617) - lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet De koncentrationstendenser som uppkommit genom strukturförändringarna mm under 1990-talet och framåt belyses i tabell A:1. Av de fyra största instituten på bankmarknaden dvs. Handelsbanken (inkl. Stadshypotek Bank), Nordea Bank Sverige AB, S-E-Banken, Sparbanken Sverige/FöreningsSparbanken (inkl. FSB Bolåndirekt AB), svarade dessa institut 1990 för 64 procent av totalen baserat på balansomslutningen. År 2003 utgjorde denna andel 83 procent.

11 11 Tabell A:1 Balansomslutning för de fyra största bankinstituten åren 1990, 1995 och 2003, mdkr INSTITUT Belopp Andel Belopp Andel Belopp Andel SHB , , ,5 SEB , , ,5 FSB/SPS , , ,4 Nordea Bank , , ,5 Summa , , ,0 Övriga banker , , ,0 Summa , , ,0 1) Inkl. Stadshypotek Bank AB år )FöreningsSparbanken AB inkl. FSB Bolåndirekt AB Bankernas tillgångar bestod till allra största delen av utlåning till allmänheten och uppgick till mdkr vid slutet av Nästan hälften av utlåningen till allmänheten skedde till icke-finansiella företag och drygt 20 procent till hushåll. De senaste åren har bankkoncernerna expanderat sin verksamhet till andra länder genom etablerande/förvärv av dotterbolag eller filialer. De utländska verksamheterna, som bedrivs i filialform har medfört att även utlåning till utländska låntagare ökat i betydelse. I slutet av 2003 utgjordes drygt 24 procent av utlåningen till allmänheten av utlåning till utländsk allmänhet. I tabell A:2 belyses utvecklingen av provisionsnettot under de fem senaste åren för de olika institutgrupperna och motsvarande utveckling för de fyra största bankkoncernerna. Bankernas provisionsnetto ökade med 43 procent från 1997 till Mellan åren 2000 och 2002 minskade provisionsnettot för bankerna med 17 procent och värdepappersbolagen med nästan 50 procent.

12 12 Tabell A:2 Provisionsnetto Institut grupp mdkr % mdkr % mdkr % mdkr % mdkr % Banker 18, , , , ,0 78 Kreditmarknads- bolag 0,6 2 0,7 2 0,9 3 0,9 3 0,9 4 Värdepappersbolag 7, ,2 32 8,1 28 5,7 22 4,7 18 Totalt 26, , , , ,6 100 De fyra största bankkoncernerna 1 20,6 27,2 25,5 24,0 24,4 1) Utgörs av koncernuppgifter för Nordea Bank Sverige AB, Svenska Handelsbanken AB, FöreningsSparbanken AB och Skandinaviska Enskilda Banken AB. Kreditinstitutens relativa betydelse Under senare delen av 1990-talet har den svenska bostadsmarknaden kännetecknats av ett mycket lågt bostadsbyggande. Under några år var byggandet det lägsta sedan tiden före första världskriget. En viss uppåtgående trend har dock visat sig under de senaste åren. Under 1999 påbörjades ca lägenheter och under åren 2001 och 2002 påbörjades lägenheter per år medan antalet påbörjade lägenheter under 2003 uppgick till ca Ökningen mellan 2002 och 2003 hänför sig framför allt till småhus som ökade med 26 procent medan ökningen för flerbostadshus uppgick till 15 procent. Bostadsinstitutens utlåning till bostadsrätter har mer än tredubblats sedan 1998 och uppgick till 119 mdkr i slutet av En bidragande orsak till detta är dels ökande marknadspriser men även de ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter som skett under perioden vilket har resulterat i ökad efterfrågan på bostadsfinansiering. Därtill kommer ett gynnsamt ränteläge på bolånemarknaden. Som framgår av tabell B har bostadsinstitutens genomsnittliga utlåning ökat med 70 mdkr under 2003, dvs. motsvarande drygt 6 procent. Bankernas genomsnittliga utlåning till allmänheten minskade något under Det var första gången sedan 1996 som den genomsnittliga utlåningen till allmänheten minskade. Den genomsnittliga utlåningen till allmänheten föll tillbaka med 2 procent under 2003.

13 13 Tabell B Utlåning till allmänheten mdkr % mdkr % mdkr % Banker , , ,6 Kreditmarknadsföretag , , ,3 därav Bostadsinstitut , , ,6 Värdepappersbolag 11 0,4 6 0,2 5 0,2 Försäkringsbolag 43 1,5 55 1,8 56 1,9 Statliga lånefonder 156 5, , ,8 AP fonden 16 0,6 7 0,2 7 0,2 SUMMA , , ,0 1) Enligt kvartalsvisa undersökningar av utlåningen, årsgenomsnitt av kvartal; allmänheten definierad exkl. Riksgäldskontoret och försäkringsbolag Av bankernas utlåning till allmänheten svarade äkta repor och återköpsavtal för 92 mdkr vid utgången av 2003 vilket innebar en minskning med 13 mdkr jämfört med Det var framför allt repor med utländsk allmänhet som minskade under Bankerna är de näst största långivarna av kreditinstituten. På bankmarknaden svarar fyra institut tillsammans för ca 83 procent av bankernas sammanlagda balansomslutning som uppgick till mdkr vid utgången av Bostadsinstituten har efter avregleringen vuxit till en betydande kreditgivare på den svenska finansmarknaden och är med ca 72 procent av kreditmarknadsföretagens balansomslutning den största gruppen av specialinstitut. Den sammanlagda balansomslutningen för bostadsinstituten vid utgången av 2003 uppgick till mdkr. De olika institutgruppernas balansomslutningar och relativa andelar framgår av tabell C. Tabell C Balansomslutning mdkr % mdkr % mdkr % Banker , , ,5 Kreditmarknadsföretag , , ,3 därav Bostadsinstitut , , ,5 därav Finansbolag 208 2, , ,2 Värdepappersbolag 47 0,6 43 0,6 43 0,6 Försäkringsbolag , , ,9 Statliga lånefonder 176 2, , ,3 AP fonden (1-4, 6) 555 7, , ,4 SUMMA , , ,0 1) Enligt utgången vid respektive år De svenska bankernas filialer i utlandet hade en balansomslutning på ca 853 mdkr motsvarande nära 26 procent av bankernas totala balansomslutning Utlandsägda banker och utlandsägda filialer i Sverige hade en

14 14 balansomslutning på 329 mdkr motsvarande 10 procent av bankernas totala balansomslutning vid utgången av Motsvarande andel vid utgången av 2002 var 9 procent. Av bankernas totala tillgångar vid utgången av 2003 utgjordes ca 33 procent av tillgångar i utländsk valuta medan motsvarande andel för skuldsidan var 41 procent. Motsvarande andelar vid utgången av 2002 var 36 procent respektive 45 procent. Resultatutveckling I diagram A visas relationen mellan rörelseintäkter och rörelsekostnader (exklusive kreditförluster). Relationen kan sägas vara ett sätt att mäta effektivitet. Vid beräkning av denna (I/K-talet) justeras intäkter respektive kostnader med planenliga avskrivningar avseende leasingobjekt. Detta nyckeltal har visat en relativt stabil nivå under de uppmätta åren för banker respektive finansbolag. Under 2003 förbättrades detta nyckeltal för bostadsinstituten medan bankernas var oförändrat och finansbolagens förbättrades svagt. I/K-talen för bostadsinstituten är generellt sett högre än motsvarande tal för banker och finansbolag. Till viss del kan denna utveckling förklaras av en tendens hos de bankägda bostadsinstituten att flytta vissa rörelsekostnader till moderbanken. Jämförelser av resultaten avseende perioden med tidigare år måste göras med försiktighet, eftersom nya redovisnings- och värderingsprinciper tillämpas fr.o.m Diagram A I/K exklusive kreditförluster Banker Bostadsinstitut Finansbolag I tabell D framgår bl.a. bankernas vinstnivå, dvs. rörelseresultat dividerat med genomsnittlig balansomslutning. Detta nyckeltal uppgick till 0,9 procent såväl 2000 som 2001 men gick ned till 0,5 procent år Orsaken till nedgången berodde på att rörelseresultatet minskade, från 30 mdkr 2001 till 15 mdkr 2002 samtidigt som balansomslutningen ökade

15 15 svagt. Den kraftiga minskningen i rörelseresultatet 2002 förklarades till största delen av att resultatet 2001 inkluderade realisationsvinster av engångskaraktär och andra realisationsvinster med drygt 12 mdkr. Under 2003 höjdes vinstnivån till 0,7 procent främst till följd av ett ökat rörelseresultat från 15 mdkr till 22 mdkr Till viss del förklaras dock förbättringen av ökade utdelningsintäkter från koncernföretag som steg med 3 mdkr under året. Nettoresultatet av finansiella transaktioner minskade med 1 mdkr. Nedgången var framför allt hänförlig till orealiserade värdeförändringar på räntebärande värdepapper. Under 2002 uppgick dessa till drygt 1 mdkr men visade endast en obetydlig uppgång En bidragande orsak härtill torde vara att de långa marknadsräntornas nedgång var större 2002 än under Räntenettot stärktes med drygt 2 mdkr. Något ökade volymer uppvägde den negativa effekten av sjunkande korträntor. Provisionsnettot förbättrades något under Ökningen uppgick till 0,5 mdkr. Positiv påverkan härrörde bl.a. från betalningsförmedlings- och utlåningsprovisioner medan värdepappersprovisionerna i stort var oförändrade trots att aktiemarknaden återhämtade sig kraftigt under Affärsvärldens generalindex steg med 30 procent under året. Vidare minskade rörelsekostnaderna med 1,5 mdkr under året. Personalkostnaderna var i stort sett oförändrade medan övriga kostnader svarade för minskningen. Bankernas kreditförluster har successivt ökat något under perioden , om än från en mycket låg nivå. Denna trend bröts dock under 2003 och kreditförlusterna begränsades till 2,6 mdkr jämfört med 3,6 mdkr under Räntenettot för bostadsinstituten förbättrades med 1 mdkr under 2003 jämfört med föregående år. Rörelseresultatet stärktes dock ej i samma utsträckning eftersom utdelningsintäkterna minskade. Kreditförlusterna ökade något men från en mycket låg nivå. Tabell D Vinstnivå 1, % Banker 1,0 0,7 0,9 0,9 0,5 0,7 Kreditmarknadsföretag 0,8 1,0 0,9 1,1 1,1 1,1 därav Bostadsinstitut 0,8 0,9 0,9 1,1 1,1 1,1 därav Finansbolag 1,9 2,1 1,9 1,7 1,9 1,6 Värdepappersbolag 4,0 8,3 9,2 1,2 1,1 1,4 1) Rörelseresultat/genomsnittlig balansomslutning Leasingnettot försvagades något hos finansbolagen under året medan räntenettot sammantaget, stärktes något. Finansbolagens utlåning till allmänheten, inklusive leasinginnehav, fortsatte att öka under 2003 med 13 mdkr till 215 mdkr.

16 16 I värdepappersbolagen fluktuerar balanser och resultat kraftigare än i de andra institutgrupperna. Jämfört med föregående år minskade provisionsnettot med nära 1 mdkr samtidigt som personalkostnaderna minskade med 0,9 mdkr. Rörelseresultatet blev därmed i stort sett oförändrat under 2003 jämfört med 2002 och uppgick till 0,6 mdkr Under 2002 föll provisionsnettot med 1,6 mdkr jämfört med Kreditförluster Kreditförlusterna hos kreditinstituten och värdepappersbolagen, som redovisas netto efter återvinningar och återföringar, har minskat mycket kraftigt under 90-talet, från 80 mdkr 1992 till 1 mdkr Fr.o.m. år 2000 har de samlade kreditförlusterna åter börjat öka något om än från en mycket låg nivå. År 2002 uppgick institutens samlade kreditförluster till 4 mdkr. År 2003 bröts trenden igen och de samlade kreditförlusterna hos instituten föll tillbaka till 3 mdkr. Betydelsen av kreditförluster, uttryckt som andel av balansomslutningen, under åren framgår av tabell E. Tabell E Kreditförluster/Balansomslutning 1, % Banker 0,16 0,02 0,05 0,10 0,11 0,09 Kreditmarknadsföretag 0,12 0,03 0,05-0,01 0,01 0,01 därav Bostadsinstitut 0,15 0,05 0,06-0,01-0,01-0,03 därav Finansbolag 2-0,02-0,09 0,03 0,03 0,10 0,22 Värdepappersbolag 0,07 0,07 0,05 0,06 0,09 0,00 1) Enligt kvartalsvisa undersökningar, årsgenomsnitt av kvartal 2) Negativa tecken anger att återförda reserveringar är större än årets nedskrivningar

17 17 Undersökningen 2003 The survey 2003 Blankettförändring Undersökningen bygger på en blankett, den s.k. standardrapporten, tidigare benämnd årsöversikt, som fastställts av Finansinspektionen och omfattar alla finansiella institut under tillsyn utom försäkringsbolag. För bokslutsåret 1996 ändrades blanketten på ett mycket omfattande sätt, främst till följd av ny lagstiftning - Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) - som började gälla från och med 1 januari Lagen innebär en anpassning av redovisnings- och värderingsprinciper till EU-direktiv. I anslutning härtill har Finansinspektionen utfärdat tillämpningsföreskrifter. Fr.o.m. år 2000 sker rapportering/insamling av blanketten direkt till Finansinspektionen. Tidigare gjordes detta till SCB. Nya redovisningsprinciper 2003 För bokslutsåret 2003 baseras redovisningsföreskrifterna på FFFS 2002:22. Under året har ett antal nya rekommendationer från Redovisningsrådet trätt i kraft. De nya rekommendationerna har i princip endast påverkat utformningen av företagens finansiella rapporter och inte resultat- eller balansräkningen.. Standardrapporten var innehållsmässgt oförändrad mellan 2002 och Nya redovisningsprinciper 2002 Under året trädde nya rekommendationer från Redovisningsrådet i kraft, bl.a. RR 16 Avsättningar, ansvarsförbindelser och eventualtillgångar samt RR 21 Lånekostnader. Därutöver trädde RR 15 Immateriella tillgångar samt RR 17 Nedskrivningar i kraft. Finansinspektionen införde förändrade värderings- och upplysningsregler avseende lånefordringar. De nya reglerna torde inte ha medfört någon väsentlig förändring i redovisningen. För bokslutsåret 2002 reviderades standardrapporten väsentligt, främst baserat på ändrade redovisningsföreskrifter, FFFS 2001:19. Förändringen innebar bl.a. en utökad sektor- och branschindelning medan specifikationen till derivatinstrument utgick.

18 18 Nya redovisningsprinciper 2001 Redovisningsrådets rekommendation RR 9 om Inkomstskatter trädde i kraft fr. o. m Den innebär att bokföring skall ske av såväl uppskjutna skattefordringar som uppskjutna skatteskulder. Rekommendationen innebär ett byte av redovisningsprincip. Tidigare års värden har inte omräknats. Nya redovisningsprinciper 1998 Nya redovisningsprinciper för koncernbidrag tillämpas fr.o.m Koncernbidrag som lämnas och tas emot i syfte att minimera koncernens skatt redovisas som en minskning respektive ökning av fritt eget kapital. Koncernbidrag som kan jämställas med utdelning redovisas som en minskning av eget kapital och som en finansiell intäkt hos givare respektive hos mottagare. Denna redovisningsprincip tillämpas av de flesta institut fr.o.m och är i enlighet med Redovisningsrådets Akutgrupps uttalande från september Koncernbidrag, som redovisats direkt mot eget kapital, redovisas i tabellerna avseende Eget kapital under Övriga förändringar. Tidigare års uppgifter har inte omräknats. Fortfarande är det dock inte ovanligt att företag redovisar koncernbidrag under bokslutsdispositioner. Nyheter 1997 Från och med 1997 anges det egna kapitalet före eventuella vinstdispositioner i form av utdelning mm. Under tidigare år har föreslagen utdelning reducerat eget kapital. Någon justering för detta för tidigare år har ej gjorts. Leasingverksamhet som utgörs av finansiell leasing redovisas på koncernnivå fr.o.m som utlåning i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation RR6, Redovisning av leasingavtal. Det innebär att leasingintäkterna dels upptas som ränteintäkter dels som amorteringar på koncernnivån. På bolagsnivån däremot redovisas finansiell leasing som tidigare, dvs leasingintäkter brutto och planenliga avskrivningar. Nyheter 1996 T.o.m. år 1995 har redovisningen skett enligt äldre redovisningsstandard vilket innebär att redovisningen ej skett enligt Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL). Innebörden av de viktigaste förändringar i den nya lagstiftningen som kom att gälla fr.o.m för finansiella företag var: möjlighet gavs till värdering till verkligt värde för överlåtbara värdepapper klassificerade som omsättningstillgångar; tidigare trading- och investmentportföljer omklassificerades till finansiella omsättnings- och anläggningstillgångar och uppdelades på posterna Belåningsbara

19 19 statsskuldförbindelser mm samt Obligationer och andra värdepapper ; bruttoredovisning av positiva respektive negativa värden på derivatinstrument; affärsdagsredovisning av transaktioner på penning- och obligationsmarknaden; omfattande omstrukturering av resultat- och balansräkningsposterna. Det bör vidare noteras att posten Utlåning till allmänheten fr.o.m även inkluderar fordringar på Riksgäldskontoret och försäkringsbolag, att posten Utländska banker inte längre särredovisas utan har ersatts med Utländska kreditinstitut. Kreditförluster En skillnad på 12 mdkr mellan olika publiceringar av bankernas samlade kreditförluster för 1992 förekommer. Det högre värdet inkluderar Gota Banks redovisade kreditförluster på 12 mdkr. De täcktes enligt bankens egen redovisning av en försäkring och statlig garanti Ändrat kostnadsbegrepp Innehållet i kostnadsbegreppet har förändrats något fr.o.m Till kostnader förs planenliga avskrivningar på leasingobjekt från räntenettot. Kostnader av provisionskaraktär som erlagts för köp av tjänster (t.ex. transaktions-, depå- och mäklaravgifter) förs till provisionskostnader, som redovisas som en avgående post bland intäkterna. Övrigt Fr.o.m års blankettversioner innehåller rapportformuläret förutom sedvanliga poster i balans- och resultaträkningen även specifikationer till Osäkra lånefordringar och reserveringar liksom specifikation till Kreditförluster, netto. Dessutom finns en specifikation till balansräkningen med uppdelning på omsättnings-/anläggningstillgångar respektive bokfört värde/verkligt värde för företag vars balansomslutning överstiger 1 mdkr. Även en specifikation till derivatinstrument har tillkommit med angivande av typ av derivatinstrument, verkligt värde, bokfört värde respektive nominellt värde. Denna specifikation utgick dock fr.o.m. år Jämförbarhet med tidigare år På grund av de stora förändringarna fr.o.m års undersökning jämfört med tidigare och att 1995 och tidigare års värden inte har omräknats måste jämförelser mellan års värden och tidigare år göras med stor försiktighet.

20 20 Population och bortfall Sedan 1992 har utländska banker etablerat filialer i Sverige. Vid årsskiftet 2003/04 fanns det 19 utlandsägda bankfilialer. Dessa filialer ingår i tabellerna över bankerna. Uppgifterna avseende de utlandsägda bankfilialerna är behäftade med viss osäkerhet. Värdepappersfonderna står under Finansinspektionens tillsyn. Under år 1998 omarbetades det kvartalsvisa rapportformuläret avseende ställningsvärden. Den årliga enkäten avseende vissa resultaträkningsuppgifter omarbetades till undersökningen 2003 och baseras numera på FFFS 2002:20. I gruppen kreditmarknadsföretag fanns per den 31 december 2003 totalt 91 institut registrerade hos Finansinspektionen. Av dessa räknas i SCB:s statistik 9 st som bostadsinstitut, 9 st som företags- och kommunfinansierande institut samt 73 st som finansbolag. Bortfallet utgjordes av 8 institut. Utmärkande för dessa var att deras tillstånd var återkallade eller att de var s.k. avvecklingsbolag. Det är huvudsakligen fråga om bolag med obetydlig balansomslutning. Vid utgången av 2003 fanns det 106 registrerade värdepappersbolag, inklusive en utlandsägd filial, hos Finansinspektionen och av dessa har samtliga inrapporterat uppgifter. Värdepappersrörelsen hos bankerna ingår inte eftersom den redovisas i bankernas egna resultat- och balansräkningar. Undersökningen av investmentföretag bygger på en SCB-blankett på vilken företagen rapporterar. Den har anpassats till den nya årsredovisningslagen (ÅRL 1995:1554) fr.o.m. bokslutsåret 1997 vilket kan försvåra jämförelser bakåt i tiden. Ett investmentbolag är ett företag vars uppgift väsentligen är att genom ett välfördelat värdepappersinnehav erbjuda aktieägare riskfördelning och vars aktier ägs av ett stort antal fysiska personer. För att skattemässigt betraktas som ett investmentföretag torde ett välfördelat värdepappersinnehav i praktiken innebära att en övervägande del av detta inte får utgöras av aktier i och fordringar på närstående företag. Populationen utgörs av börsnoterade investmentbolag inklusive sådana dotterföretag som är förvaltande eller rörelsedrivande i aktier.

21 21 Engelsk sammanfattning Summary in English Background The economic growth in Sweden was somewhat slower in 2003 than in The Swedish GDP grew by 1.6 per cent in The economic growth in Sweden was higher than in the European union. In the European union the GDP grew by 1.1 per cent in The Swedish credit market was characterized by falling interest rates during the first half of During the second half of the year expectations of a global economic recovery was indicated as increasing interest rate spreads between short interest rates, which kept falling, and long interest rates, which increased. After three years of falling stock prices the Stock market in Stockholm gained 30 per cent in The most important event in Swedish domestic politics was the referendum on whether Sweden should join the Euro. The clear no-result was expected and did not have any significant effect on neither interest rates nor the exchange rate. Despite the low interest rates the Swedish unemployment increased from 6.8 per cent in 2002 to 7.1 per cent in Return on total assets The banks return on total assets, operating profit in relation to average total assets, increased to 0.7 per cent in The return on total assets was 0.5 per cent in Operating profit The banks operating profit increased from a profit of SEK 15 bn in 2002 to SEK 22 bn in The increase was partly due to increased dividend from intra-group companies. Housing intermediaries net interest income increased by SEK 1 bn in Housing intermediaries operating profit did not increase as much due to lower dividends. Finance companies lending to non-bank public increased by SEK 13 bn during Despite the increase in lending Finance companies return on total assets decreased from 1.9 per cent in 2002 to 1.6 per cent in 2003.

22 22 Losses on loans The banks losses on loans were down from SEK 3.6 bn in 2002 to SEK 2.6 bn in Enterprises surveyed Enterprises surveyed include all banks, including foreign owned commercial banks, further credit market companies, securities brokerage companies and mutual funds which have been in operation during 2003 and are authorized by the Financial Supervisory Authority. Also foreign owned bank branches, included under banks in the tables, and investment companies are covered by this survey. Among the credit market companies there is a certain number of nonrespondents caused partly by bankruptcies, partly by authorizations cancelled. Tables and comparability with previous years The data published is based on the annual form which is issued by the Financial Supervisory Authority except for investments companies and mutual funds where special forms by Statistics Sweden are used. Due to new legislation in Sweden from 1996 there were great changes in the forms being used and due to the fact that there was no possibility to recalculate the figures for 1995 and the previous years, the comparison between the years and previous years must be done by great prudence.

23 23 Tabell 1.1 Bankernas resultaträkningar 2003, mkr Income statements of the banks 2003, SEK millions Ränteintäkter Interest income 2 Leasingintäkter Leasing income 3 Räntekostnader Interest expense 4 Erhållna utdelningar Dividends received 5 Provisionsintäkter Commission income 6 Provisionskostnader Commission expense 7 Nettoresultat av finansiella transaktioner Net result on financial operations 8 Övriga rörelseintäkter Other operating income 9 Summa rörelseintäkter Total income 10 Personalkostnader Staff costs 11 Övriga administrationskostnader m.m Other administrative expenses, etc. 12 Av- och nedskrivningar Depreciation and write-down in value 13 Summa kostnader före kreditförluster Total expenses before loan losses 14 Resultat före kreditförluster Profit before loan losses 15 Kreditförluster netto Loan losses net 16 Värdeförändring på övertagen egendom Change in value of property taken over 17 Nedskrivning av finansiella anläggningstillg Write-down of financial fixed assets 18 Rörelseresultat Operating profit 19 Extraordinära intäkter Extraordinary income 20 Extraordinära kostnader Extraordinary expense 21 Bokslutsdispositioner Appropriations 22 Skatt Taxes 23 Årets resultat Profit for the year

24 24 Tabell 1.2 Bankernas balansräkningar 2003, mkr Balance sheets of the banks 2003, SEK millions TILLGÅNGAR Assets 1 Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Cash and balances with central banks 2 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m Instruments eligible with central banks, etc. 3 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Bonds and other interestbearing securities 4 Utlåning till kreditinstitut Lending to credit institutions 5 Utlåning till allmänheten Lending to the general public 6 Aktier och andelar Shares and participations 7 Goodwill Goodwill 8 Andra immateriella anläggningstillgångar Other intangible fixed assets 9 Inventarier Equipment 10 Leasingobjekt Leasing assets 11 Fastigheter Buildings and land 12 Övriga tillgångar Other assets 13 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Prepayments and accrued income 14 Summa tillgångar Total assets 1) Inkl. Riksgäldskontoret och försäkringsbolag (enl. ÅRKL) Incl. the National Debt Office and insurance companies

25 25 Tabell 1.2 (forts) SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL Liabilities, provisions and shareholders' equity 1 Skulder till kreditinstitut Liabilities to credit institutions 2 In- och upplåning från allmänheten Deposits and funding from the general public 3 Emitterade värdepapper Securities issued 4 Övriga skulder Other liabilities 5 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Accruals and deferred income 6 Avsättningar Provisions 7 Efterställda skulder Subordinated liabilities 8 Obeskattade reserver Untaxed reserves 9 Eget kapital Total shareholders' equity 10 Summa skulder, avsättningar och eget kapital Total liabilities, provisions and shareholders' equity 1) Inkl. Riksgäldskontoret och försäkringsbolag (enl. ÅRKL) Incl. the National Debt Office and insurance companies 2) Inklusive föreslagen utdelning Including dividend proposed

26 26 Tabell 1.3 Bankernas egna kapital, ut- och inlåning till/från allmänheten och leasing 2003, mkr Equity, lending and deposits to/from the general public and leasing of the banks 2003, SEK millions EGET KAPITAL Equity 1 Bokfört ingående eget kapital Opening balance 2 Nyemission inklusive överkurs New issue including premium 3 Avsättning till uppskrivningsfond samt fondemission mot uppskrivning av anläggningstillgångar Transfer to revaluation reserve including bonus issue as appreciation of fixed assets 4 Utdelning för föregående räkenskapsår Dividend previous year 5 Övriga förändringar Other changes 6 Redovisat årsresultat Profit for the year 7 Bokfört utgående eget kapital Closing balance UTLÅNING TILL ALLMÄNHETEN Lending to the general public 8 Riksgäldskontoret National Debt Office 9 Svenska försäkringsföretag Swedish insurance companies 10 Övriga Others 11 Summa Total INLÅNING/UPPLÅNING FRÅN ALLMÄNHETEN Deposits and funding from the general public 12 Riksgäldskontoret National Debt Office 13 Svenska försäkringsföretag Swedish insurance companies 14 Övriga Others 15 Summa Total LEASING Leasing 16 Leasingintäkter Leasing income 17 Avskrivning enligt plan Depreciations 18 Leasingnetto Leasing net income 1) Inkl. vissa koncernbidrag fr.o.m Incl. certain group contributions from 1998 onwards

27 27 Tabell 1.4 Nyckeltal * för bankerna 2003 Financial ratio analysis of the banks VOLYMUTVECKLING Growth 1 Antal anställda i medeltal Average number of employees Balansomslutning Total assets 2 Enligt bokslut, mkr As per annual accounts, SEK millions 3 Kvartalsgenomsnitt, mkr Quarterly average, SEK millions 4 förändring i %, år 14,6 2,5 1,6 change as percentage, yearly 5 per anställd, mkr per employee Utlåning till allmänheten 2 Lending to the general public 6 Enligt bokslut, mkr As per annual accounts 7 Kvartalsgenomsnitt, mkr Quarterly average RÖRELSEMÅTT Operating ratios 8 Vinstnivå, % 0,9 0,5 0,7 Return on total assets 9 I / K exkl. kreditförluster 1,6 1,4 1,4 I/E ratio excluding loan losses 10 I / K inkl. kreditförluster 1,5 1,3 1,4 I/E ratio including loan losses 11 Kreditförluster/Genomsnittlig balansomslutning, % 0,1 0,1 0,1 Loan losses / average total assets, % 12 Kreditförluster/Genomsnittlig utlåning till allmänheten, % 0,3 0,3 0,2 Loan losses / average lending to the general public, % RÄNTABILITETSMÅTT Profitability Räntabilitet vid Return on equity 13 redovisad skatt, % 15,6 6,4 9,8 at tax paid procent skatt, % 15,3 7,4 10,7 at calculated tax (28 per cent) KAPITALMÅTT Financial strength 15 Soliditet, % 4,7 4,5 4,9 Equity ratio 16 Konsolideringsgrad, % 5,1 5,0 5,5 Equity ratio before tax 1) Reviderade uppgift för 2002 *) Nyckeltalsdefinitioner finns i bilaga 2, sid 55 Revised figure 2002 See financial ratio analysis definitions, appendix 2, page 55 2) Exkl. Riksgäldskontoret och försäkringsbolag Excl. the National Debt Office and insurance companies

28 28

29 29 Tabell 2.1 Kreditmarknadsföretagens resultaträkningar 2003, mkr Income statements of the credit market enterprises 2003, SEK millions Totalt Totalt Totalt Bostads- Finansbolag institut 1 Ränteintäkter Interest income 2 Leasingintäkter Leasing income 3 Räntekostnader Interest expense 4 Erhållna utdelningar Dividends received 5 Provisionsintäkter Commission income 6 Provisionskostnader Commission expense 7 Nettoresultat av finansiella transaktioner Net result on financial operations 8 Övriga rörelseintäkter Other operating income 9 Summa rörelseintäkter Total income 10 Personalkostnader Staff costs 11 Övriga administrationskostnader m.m Other administrative expenses, etc. 12 Av- och nedskrivningar Depreciation and write-down in value 13 Summa kostnader före kreditförluster Total expenses before loan losses 14 Resultat före kreditförluster Profit before loan losses 15 Kreditförluster netto Loan losses net 16 Värdeförändring på övertagen egendom Change in value of property taken over 17 Nedskrivning av finansiella anläggningstillg Write-down of financial fixed assets 18 Rörelseresultat Operating profit 19 Extraordinära intäkter Extraordinary income 20 Extraordinära kostnader Extraordinary expense 21 Bokslutsdispositioner Appropriations 22 Skatt Taxes 23 Årets resultat Profit for the year

30 30 Tabell 2.2 Kreditmarknadsföretagens balansräkningar 2003, mkr Balance sheets of the credit market enterprises 2003, SEK millions Totalt Totalt Totalt Bostads- Finansbolag institut TILLGÅNGAR Assets 1 Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Cash and balances with central banks 2 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m Instruments eligible with central banks, etc. 3 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Bonds and other interestbearing securities 4 Utlåning till kreditinstitut Lending to credit institutions 5 Utlåning till allmänheten Lending to the general public 6 Aktier och andelar Shares and participations 7 Goodwill Goodwill 8 Andra immateriella anläggningstillgångar Other intangible fixed assets 9 Inventarier Equipment 10 Leasingobjekt Leasing assets 11 Fastigheter Buildings and land 12 Övriga tillgångar Other assets 13 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Prepayments and accrued income 14 Summa tillgångar Total assets 1) Inkl. Riksgäldskontoret och försäkringsbolag (enl. ÅRKL) Incl. the National Debt Office and insurance companies

31 31 Tabell 2.2 (forts) Totalt Totalt Totalt Bostads- Finansbolag institut SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL Liabilities, provisions and shareholders' equity 1 Skulder till kreditinstitut Liabilities to credit institutions 2 In- och upplåning från allmänheten Deposits and funding from the general public 3 Emitterade värdepapper Securities issued 4 Övriga skulder Other liabilities 5 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Accruals and deferred income 6 Avsättningar Provisions 7 Efterställda skulder Subordinated liabilities 8 Obeskattade reserver Untaxed reserves 9 Eget kapital Total shareholders' equity 10 Summa skulder, avsättningar och eget kapital Total liabilities, provisions and shareholders' equity 1) Inkl. Riksgäldskontoret och försäkringsbolag (enl. ÅRKL) Incl. the National Debt Office and insurance companies 2) Inklusive föreslagen utdelning Including dividend proposed