Kompetensförsörjningsdagarna 3-4 november 2014, Stockholm Dag 1 Välkomna Carin Renger, SKL som står värd för dagen hälsade välkomna, gick igenom praktiska frågor inför dagen och presenterade några underlag som SKL tagit fram. Karin Botås, regionernas representant i samordningsgruppen och numera processledare på Reglab gick igenom syfte och mål med kompetensförsörjningsdagarna samt introducerade en presentationsrunda som gick ut på att avslöja en dold talang. I gruppen fanns personer som kan hjula, stå länge på huvudet, dreja, gjuta i betong, 3a i SM i drillning, renovering av kakelugnar. Barbro Lundmark, Region Västerbotten som har rollen som moderator för dagen introducerade dagen ytterligare. Ny regering ny budgetproposition! Carl Klint Näringsdepartementet presenterade budgetpropositionen mer övergripande, budgeten ligger på 856 miljarder. Den regionala tillväxtpolitiken omsluter 2,7 miljarder 2015, därefter 3,3 miljarder fram till 2018. Mål Sverige lägsta arbetslösheten 2020. Inriktning på den regionala tillväxtpolitiken, modern och aktiv tillväxtpolitik som utgår från regionerna särskilda förutsättningar. Nytt statsråd, landsbygdsminister Sven-Erik Bucht för tillväxtpolitiken sedan en tid tillbaka. Den nationella partnerskapsöverenskommelsen kopplat till strukturfonderna är nu beslutad. Prioriteringar för den regionala tillväxtpolitiken: - Innovation och företagande Nyindustrialiseringsstrategi, Innovationsråd som kommer ledas av statsministern, Exportstrategi uppbyggnad av regionala exportcentra, Strategiska samverkansprogram mellan nationella och regionala aktörer. - Internationellt och gränsöverskridande samarbete ökning med 20 % regeringen har lämnat in 13 förslag till EU-kommissionen - Attraktiva miljöer infrastruktur, fysisk planering, service ny utredning genomförs nu som skall slutrapporteras i mars 2015, samt satsningar inom kulturområdet. - Kompetensförsörjning: Nytt kunskapslyft med 35 500 platser, traineeplatser för att underlätta generationsskiftet, regionala kompetensplattformarna centrala aktörer, regeringens insatser kräver förbättrad samverkan med och inom hela utbildningssystemet.
Jan Rehnstam Utbildningsdepartementet från gymnasie- och vuxenutbildningsenheten. Ett nytt kunskapslyft Bakgrunden är ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och sysselsättning, det finns färre jobb med låga krav på utbildning och det tar lång tid för utrikesfödda att etablera sig på arbetsmarknaden. Regeringen vill därför satsa på vuxenutbildningen med permanenta och stadigvarande platser. 5000 nya utbildningsplatser på universitet och högskolor, 2000 nya platser på yrkeshögskolan, 10 000 nya utbildningsplatser inom komvux/yrkesvux samt 1500 utbildningsplatser på folkhögskolornas allmänna kurs. Utbildningskontrakt som är en del av regeringens 90 dagars garanti för individer i åldern 20-25 år, 3675 utbildningsplatser inom komvux/yrkesvux samt 1600 utbildningsplatser på folkhögskolans studiemotiverande kurs. Jan visade även hur andelen utbildningsplatser framåt kommer att förändras under mandatperioden, för mer information se den bifogade presentationen. Karin Alm Chearnley Arbetsmarknadsdepartement Bakgrund: Sverige har högre arbetslöshet än i jämförbara länder. Till skillnad från tidigare så jämför sig den här regeringen med dem som har lägre arbetslöshet, fortsatt hög ungdomsarbetslöshet. På arbetsmarknadsområdet är 90 dagarsgarantin i fokus, utbildningskontrakt för unga arbetslösa, traineejobb inom välfärdssektorn, Fas 3 ska med bl a. ersättas med extratjänster, förbättrad arbetsförmedling, arbetsmiljösatsningar, högre ersättning i A-kassan, medel för den europiska socialfonden. Den nya arbetsmarknadspolitiken kräver en närmare samverkan med kommunerna. Kompetensförsörjning/matchning/ökad arbetsmarknadsutbildning, stort fokus på samverkan med kommunerna, liksom på kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad. Heta stolen För att ta vidare frågor som var uppe under våren så har National qualification Framework (NQF) Stefan Skimutis, Myndigheten för yrkeshögskolan EQF (European Qualification Framework) är en gemensam europeisk referensram och ett översättningssystem som knyter samman olika länders kvalifikationssystem. Det ska göra det lättare att läsa, förstå och jämföra kvalifikationer från olika länder och system. Kärnan i EQF är åtta referensnivåer. Varje nivå ska återge vilken kunskap, färdighet och kompetens en person ska ha uppnått för att få kvalifikationen oberoende av hur den har uppnåtts. De åtta nivåerna spänner över hela skalan av kvalifikationer, från de mest grundläggande till den högsta nivån på akademisk och yrkesinriktad utbildning. Varje land (idag 34 länder) som ställt sig bakom EQF rekommenderas att utifrån EQF skapa ett nationellt kvalifikationsramverk, NQF (National Qualifiction Framework). Myndigheten för yrkeshögskola samordnar EQF i Sverige. Texten kommer från Skolverkets hemsida. För mer information se även https://www.seqf.se/ - Vad är fördelen med EQF/NQF? Det stora lärandet pågår efter att man avslutat den formella utbildningen. NQF är ett verktyg som kan användas för att bedöma en persons
hela kompetens, inte endast den formella utbildningen. NQF kan underlätta mobiliteten nationellt och på europeisk nivå, många saknar papper som stärker kompetensen. - En remisspromemoria gick ut innan sommaren och avslutades i mitten av oktober, Departementet gör nu en remissammanställning och detta kommer leda till en proposition som bör komma under februari 2014. Myndigheten för yrkeshögskolan är intresserade av att vara bärare av implementeringen men det kommer att ta ett tag innan alla delar är på plats. - Regionernas roll i implementeringen NQF som verktyg kan bli viktigt för att se hur läget i regionerna ser ut vad gäller kompetensförsörjningen och det utbud som finns. Skall verktyget implementeras så krävs en nära samverkan med regioner och kommuner. - Inom det här området smalt eller brett så finns de här kvalifikationerna. Branscherna har ett jättestort uppdrag att förtydliga vad de olika kvalifikationsnivåerna innebär. Arbetsgivare i Sverige är mycket positiva till ramverket. - Planeras något extra stöd till arbetsgivare? Myndigheten för yrkeshögskolan har inte fått några medel avsatta i budgetpropositionen men planerar att söka EU-medel, men ser att det finns ett stort behov av nationell finansiering. - Önskan från MYH att anordna regionala möten med regioner, myndigheter, utbildningsanordnare och arbetsgivare för implementering för NQF Socialfonden Cecilia Eng Jacobsson och Karin Alm Chearnley Arbetsmarknadsdepartementet, Mats Andersson ESF-rådet. - Hur ser det ut inför 2015? Regeringen har beslutat att man tidigarelägger resurser för att kunna komma igång med insatser. - När kommer de första utlysningarna? ESF-rådet räknar med att kunna påbörja de nya utlysningarna i årsskiftet för projekt som kommer igång med regelbundenhet under året. Sysselsättning för ungdomar och uppföljning av förstudier som genomförts kommer att prioriteras. Det kommer att finnas möjligheter för såväl regionala utlysningar som för nationella satsningar. - Ökad dialog med aktörer såsom Arbetsförmedling, Försäkringskassan etc. måste ske på lokal, regional och nationell nivå. - Nu är budgeten lagd och arbetet med regleringsbrev pågår just nu. Ser man till budgeten 2015 så framgår det att Arbetsförmedlingen har en central roll som kräver samverkan med t.ex. kommunerna. Redan i budgeten så ser man fokus på samverkan mellan olika aktörer för att komma vidare i arbetsmarknadspolitiken. - Regionernas roll de socioekonomiska analyserna och de regionalt utvecklingsansvariga för skrivande av handlingsplanerna. Vilken roll regionerna skall ha måste utformas på hemmaplan, detta kommer inte att regleras från departementen och det är viktigt att det finns en nära samverkan mellan lokal och regional nivå ute i landet då kommunerna äger många frågor. Det finns inom programmet stort utrymme för samverkan liksom möjligheter och behov av en samordnande part. Dialogpass & följdfrågor - Myndighet för EQF/NQF, validering osv eller Myndighet för yrkeshögskolan som skall hantera dessa frågor? Som det ser ut i budgetpropositionen så kommer det ligga kvar på
Myndigheten för yrkeshögskolan men i många andra länder är det en separat myndighet (ex Holland) Stefan Skimutis ser en fördel med att vara en separat myndighet för att det inte skall knytas för nära till yrkeshögskolan som utbildningsform. - Nya samverkansparter som är viktiga kopplat till Europeiska socialfonden? Vård- och omsorgscollege vill t.ex. samla sig mellan olika regioner. Parterna blir allt viktigare för en nära samverkan, t.ex. i samband med yrkesintroduktionsanställningar osv. några arbetsgivareförbund är mycket aktiva men det finns fortfarande många som inte är involverade. - Samverkan och kvalitetssäkring, inte nödvändigtvis via certifieringar eller legitimeringar. - Ramverket är ett verktyg men arbetsgivare behöver bli bättre på att tala om vilka kompetenser de behöver, kan ESF-medel användas för att stötta arbetsgivarna att formulera vilka behov som finns för att kunna kommunicera detta vidare till utbildningsanordnare. - Behov av neutral arena som kan stötta individen med validering och stöd när man vill byta jobb etc. saknas idag något som verkligen fungerar. Arbetsmarknadsdepartementet vill inte föregå eftermiddagens diskussioner men att hitta välfungerande system för validering är prioriterat. - Den ESF-finansierade förstudien Synliggöra kompetenser i matchningen (SKiM) har genomförts av Arbetsförmedlingens huvudkontor i samarbete med Myndigheten för Yrkeshögskolan (MYH) och flera andra intressenter, bland annat representanter från branscher, kommuner, forskningsinstitut m.fl. SKiM-förstudien har kartlagt behovet av att synliggöra kompetenser i matchningen utifrån problem och svårigheter som finns idag på arbetsmarknaden med att matcha arbetsgivares efterfrågan på kompetent arbetskraft med utbudet av arbetssökande. Bifogat finns rapporten. TEMA VALIDERING Län och regioners hinder och möjligheter att verka inom valideringsområdet Monika Kväl, Tillväxtverket började med att ge en kort introduktion till valideringspasset. Validering har en potentiellt viktig funktion i det regionala kompetensförsörjningsarbetet det kan handla om att underlätta matchning, ta vara på kompetenser osv. Fyra förutsättningar för att valideringsarbetet skall fungera väl: det måste finnas ett utbud av valideringsmodeller för branscher och yrkesroller med behov av kompetens, valideringen måste vara tillgänglig (ekonomiskt, geografiskt, infrastrukturmässigt osv) för individer som potentiellt sitter på den efterfrågade kompetensen, valideringen genomförs med hög kvalitet och validering som system är sammanhängande och effektiv. Tillväxtverket har sedan de fått uppdraget att arbeta med kompetensförsörjningsfrågorna och stötta de regionala kompetensplattformarna sett att det finns tydliga kopplingar mellan det regionala kompetensförsörjningsarbetet och validering. Validering Kartbilden Pär Sellberg, Myndigheten för yrkeshögskolan inledde med att berätta om hur roller och ansvar är fördelande i en nationell struktur för validering. Det finns egentligen två spår; validering av reell kompetens och bedömning av utländsk utbildning. Det kan upplevas som att det är många olika aktörer som är involverade i arbetet men det är väl strukturerat utifrån roller och
ansvar. En typisk beställare är Arbetsförmedlingen medan branschorganisationer och utbildningsanordnare är utförare av validering. När det gäller de reglerade yrkena så är det de behöriga myndigheterna som ansvarar för valideringen det tas hänsyn till den reella kompetensen i begränsad utsträckning. Det är genom den kommunala vuxenutbildningen som den största mängden validering genomförs men det finns ingen riktigt bra bild av hur mycket som görs i dagsläget. Två intressanta samordningsuppdrag Malmö Högskolan validering för tillträde till yrkeslärarutbildning, Stockholms universitet validering för utökad ämnesbehörighet inom Lärarlyftet II. Myndigheten för yrkeshögskolan ett övergripande främjande uppdrag att samordna en nationell struktur för validering. Validering är ett tvärpolitiskt område som berör arbetsmarknad, näring och utbildning med ett särskilt fokus på integration. Samverkan sker med andra myndigheter, de regionala kompetensplattformarna, arbetsmarknadens parter och nationella branscher. Validering har sitt största värde för individer med hög kompetens men låga formella kvalifikationer, även om det finns värde av andra delar också (tex bedömning av utländsk utbildning). Tips från Pär Sellberg: http://synerjob.be/presentatie_fonsleroy.html wwww.valideringsinfo.se Se bifogad rapport om SKIM Uppdrag att föreslå överblickbara system inom valideringsområdet Elin Landell, Utbildningsdepartementet har ett uppdrag att kartlägga valideringssystem, uppdraget planeras att slutrapporteras i december men kan bli framflyttat med tanke på den nya regeringen. Valideringsfrågan står nu högt på den politiska agendan. Validering borde kunna utnyttjas bättre och möjliggöra för fler personer att få sin kompetens validerad. Det är utpekat att det finns resurser i systemet, frågan är hur man använder det på ett mer effektivt sätt som blir mer tillgängligt för den enskilda individen. Samverkan är viktig för att kunna bemöta individen. Validering kan innebära väldigt mycket. Det finns en definition av vad validering innebär som togs fram i samband med en departementsskrivelse 2003, trots detta finns det många spridda sätt att se på validering. Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. Erfarenheter från tidigare studier; otydliga begrepp kopplat till validering, oklara ansvarsförhållanden, validering utförs i relativt låg utsträckning, Nytta av validering effektivare matchning, utbildningskostnaderna bli lägre och för individen innebär det en bekräftelse på den faktiska kompetensen. Validering kan ha olika syften det kan handla om att få kompetensen dokumenterad, att påbörja en utbildning på rätt nivå, tillgodoräknande av befintlig kompetens, validering i förhållande till arbetsmarknadens krav. Vuxenutbildningen har inget krav att erbjuda validering utan det är en möjlighet men det är inom denna utbildningsform som validering främst genomförs. Inom yrkeshögskolan och
universitet/högskolan så skall validering erbjudas då individen skall kunna ansöka utifrån reell kompetens, det saknas dock stöd för utbildningsanordnarna vid genomförande. Det finns ingen uppföljning av i vilken utsträckning som validering genomförs och vilka resultat det får. Elin Landell har tillsammans med SKL genomfört en enkätundersökning till kommunerna för att kartlägga inriktning och omfattning på valideringen inom vuxenutbildningen. Validering sker främst inom nationella kurser, vård och omsorg dominerar stort. Endast 20-25% som validerar inom ramen för orienteringskurserna. Valideringen leder i regel till förkortad studietid för individen. Validering genomförs även kopplat till de teoretiska ämnena och kan där förkorta studietiden. När valideringen inte avslutas med en prövning prövning/betyg så utfärdas sällan intyg. Intyg har låg giltighet på arbetsmarknaden, många arbetsgivare efterfrågar främst certifieringar och betyg. Arbetsförmedlingen upphandlar validering enligt branschmodell, ca 1000 personer per år. 70 % av de som valideras är män. För att öka omfattningen av validering efterfrågar kommunerna en utvecklad regional samverkan om validering mellan VUX, branscher/arbetsgivare och AF. Många kommuner framhåller också behov av kompetensutveckling för individer som skall arbeta med och genomföra validering. Elin tar gärna emot inspel från regionerna gällande validering kopplat till utredningen. Valle Validering Av Livslångt Lärande (Skåne) Jan Nilsson, Kommunförbundet i Skåne berättar om den förstudie som genomförts under namnet Valle på uppdrag av Kompetenssamverkan Skåne. Valle har innefattat allt från mer generella till mer specifika kompetenser och har fokuserat mycket på metod. Många olika aktörer har varit involverade i arbetet såsom vuxenutbildningen, arbetsmarknadsenheter, folkhögskolor, arbetsförmedlingen, universitet och högskolor, föreningsliv och fritidssektor. Validering diskuteras oftast i stuprör inom de olika verksamhetsområdena, en ambition och framgångsfaktor har varit att låga olika genomförare av valideringen träffas och mer generellt diskutera validering och dess möjligheter och hinder. Nya metoder är egentligen inte önskvärt inom validering det som däremot behövs och efterfrågas är metoder för samverkan och samarbete mellan olika aktörer. De flesta verksamheter arbetar med kompetenskartläggning och kompetensbedömning, det som skiljer sig åt är hur pass strukturerat arbetet är kopplat till modellen. Det som saknas är främst jämförbarhet, överförbarhet, se kopplingar, vilja att se samband mellan olika valideringsfrågor. För att komma vidare för att bygga upp en valideringsplattform i Skåne så är det främst en bransch- och yrkesvalideringen att växa. Behov av enlighet gällande statistik, kompetensutvecklingsinsatser. Men det finns också ett behov av en fördjupad diskussion kring validering av generella kompetenser samt kompetenser tillägnade vid sidan av studier och arbete. Vill du veta mer? Ta del av VALLE-slutrapport på www.kfsk.se/valle eller kontakta Jan Nilsson på jan.nilsson@kfsk.se Validering i praktiken CNC-modellen Thomas Petersson, Skärteknikcentrum inledde med att industrin roll för tillväxten i Sverige. Den skärande bearbetningsindustrin förser den övriga industrin med svarvade och frästa detaljer och består till 95 % av legotillverkare. Branschen är oerhört konkurrensutsatt och har en global konkurrens. Skärande bearbetning är en högteknologisk verksamhet som ställer stora krav på
kompetens. Sverige behöver hitta hållbara konkurrensfördelar. Skärteknikcentrum arbetar med system för validering och certifiering av yrkeskompetens metodisk och systematisk kompetensutveckling uppbyggt i tre nivåer gymnasie- (grön), eftergymnasial- (blå) samt ingenjörsnivå (svart). Nationellt system 73 ackrediterade testcenter, 114 testledare, 4000 genomförda valideringar drygt 3200 utfärdade certifikat. Framgångsfaktorer tydlig kravspecifikation och förankring kopplat till arbetsgivarna. Tidsfaktorn max 1 dag per validering genomförande 4 timmar teori och 4 timmar praktik, fokus på de kompetenser som är kvalificerade och kvalitetskritiska för yrkesrollen. Det finns tydliga kopplingar mellan NQF. Utvecklingsprojekt på gång för validering av industrigenerella kompetenser underhållsföretagen, IF Metall, Gjuteri föreningen, TMF, Teknikföretagen, IKEM, Industriarbetsgivarna mfl. Thomas avslutade passet med att skicka ut en önskan om att involvera regionala kompetensplattformar i arbetet. Finns intresse av att delta i projektet kontakta då Thomas på thomas@sktc.se, mobil: 070-591 60 78, Tel: 0371-172 20. För mer information se: http://www.skarteknikcentrum.se TEMA INTEGRATION En outnyttjad arbetskraftsresurs utmaningar, möjligheter och hinder Lena Lundström, Sveriges Kommuner och Landsting, gav en kort introduktion till temat. Skälen till att se integration ur ett kompetensförsörjningsperspektiv rör demografi och kompetens. På längre sikt finns brist på arbetskraft generellt, dessutom finns brist på specifika kompetenser. EU-kommissionen och OECD räknar med att människor i arbetsför ålder inom EU kommer att minska med 7,5 miljoner 2013-2020. För Sveriges del skriver SCB: Utrikes födda har stor betydelse för den framtida sysselsättningen då de väntas stå för hela befolkningsökningen i de åldrar då flest arbetar till 2035. Det är därför viktigt att utrikes födda lyckas etablera sig på arbetsmarknaden. Det tycks finnas ett arbetslivsglapp mellan högstatusjobb, där invandrade t ex arbetar som läkare, och lågstatusjobb, där de t ex arbetar som städare. Fågel och fisk, men inget mittemellan. Exempel på att gå direkt på lösningar och korta etableringstid: Västra Götalandsregionen, som ska bekosta svenskautbildning för asylsökande läkare redan på flyktingförläggningen. Nationell matchning, som rundar diskriminering och nätverksrekrytering med otraditionella arbetsformer. Anders Barane, Sveriges Kommuner och Landsting, berättade att Rådet för integration i arbetslivet snart publicerar en rapport där de kartlagt alla myndigheter med formella uppdrag kopplade till etablering i arbetslivet för nyanlända. Dialog utifrån rapporten planeras och välkomnas. Dialogpass Kompetensförsörjning och integration Under det här passet fanns det frågor uppsatta vid olika stationer runt om i lokalen som deltagarna kunde gå mellan och diskutera. Punkter skrevs upp från diskussionerna, dessa är sammanfattade under varje fråga.
Vilken roll ser du att kompetensplattformarna har kopplat till integration idag? - Kompetensplattformarna har inte någon självskriven roll när det gäller integration - Samverkan med Arbetsförmedlingen och Kommunerna gällande SFI, samhällsintroduktion etc - Erbjuda mötesplatser - Ta fram och stötta ESF-projekt eller liknande för att förkorta etableringstiden - Validering - Skapa forum för dialog och samhandling - Analys och kunskapsunderlag Vad kan man utveckla, göra annorlunda? - Ändra perspektivet på integration från ett socialt problem till en möjlighet för den framtida kompetensförsörjningen - Få regioner klarar sig utan invandring och att ta vara på utlandsföddas kompetens på ett mer effektiv sätt i samband med den demografiska utvecklingen. Hur samarbetar men på regional respektive nationell nivå och hur samarbetar de olika nivåerna med varandra. - På regional nivå finns det på många håll tydliga skiljelinjer mellan Arbetsförmedling, Länsstyrelser och Regionförbund/Regioner, där regionerna inte har ngt uttalat uppdrag i frågorna. Samverkan är mycket personbunden - Nationella nivån har ett stort ansvar att växla upp välfungerande insatser på som gjorts på regional nivå så att det blir mer rikstäckande. - Finansiering det finns pengar i systemen men det är låsta och kommer därför inte alltid till så effektivt användning hur får vi loss finansiering för att tillsammans kunna arbeta mer kreativt och effektivt arbeta med etablering. Hur kan vi synliggöra den outnyttjade arbetskraftsresursen? Anders Axelsson, Region Skåne började med att ge en kort bakgrund till lärprojektet regionala matchningsindikatorer som har drivits inom ramen för Reglab under 2014 med stöd av SCB. Lärprojektet har innefattat de flesta regionerna, Arbetsförmedlingen, Tillväxtverket m.fl. och syftet har varit att med stöd av statistik kunna få ut mer information om matchningen mellan utbud och efterfrågan på regional nivå. Lärprojektet är i sin slutfas och det pågår nu en diskussion om hur förvaltning och utvecklingen framåt skall hanteras. Tillväxtverket har kommit med ett erbjudande att stå som förvaltare och håller nu på att ta fram riktlinjer för hur detta samarbete mellan regionerna och Tillväxtverket skulle kunna se ut. Under den här punkten visade Anders hur man rent praktiskt kan använda sig av matchningsindikatorerna för att belysa läget i regionerna, syftet var att fokusera på integration men Anders valde här att ta en något bredare ansats. När man arbetar med matchning är det viktigt att man har ett systemtänk mellan utbud och efterfrågan. Anders använde sig av Skåne som case för att visa hur man kan använda matchningsindikatorerna som diskussionsunderlag gällande t.ex.:
- Sysselsättningsgraden, skillnader mellan regioner - Arbetsmarknadsstrukturen fördelning mellan olika grupper såsom anställda, egenföretagare, studerande (förvärvsarbetande), studerande (ej förvärvsarbetande), inskrivna arbetslösa och övriga ej i arbetskraften. - Skattekraft före och efter inkomstutjämning i storstadsregionerna (detta kommer dock inte från Reglabs-lärprojekt utan är statistik som Region Skåne själva tagit fram från SCB:s hemsida och bearbetat vidare.) - Djupdykning för att få veta mer om gruppen övriga ej i arbetskraften. Bristande matchning kan förklaras med hjälp av Aggregerad matchning (tillgång & efterfrågan på arbetskraft), matchning mellan kompetens/utbildning och yrke, konjunkturella matchningsproblem och strukturella matchningsproblem När det gäller inkomststatistiken och hur olika grupper försörjer sig så baserar detta sig på ett specialbeställt material från SCB och bygger på s.k. RAKS-statistik (Registerbaserad aktivitetsstatistik) som Region Skåne kopplat till populationerna i Reglab-materialet. Anders avslutade sitt pass med några frågeställningar som han funderat på och som borde vara av intresse att diskutera vidare i det här sammanhanget, dessvärre fanns det denna gång inte utrymme till detta. - Hur stimulerar vi efterfrågan på jobb totalt sett? - Matchningsproblem eller jobbpolarisering? - En ny strukturomvandling? - Hur kan utbildning bidra till långsiktig omställning och rörlighet? För mer information se bifogad ppt-presentation. Kommentarer: många lyfte att det här är mycket intressanta underlag att utgå från i olika diskussioner på lokal och regional nivå och att diskussionen kring skattekraften kan få politiker mer intresserade, men också för att prioritera på nationell nivå och jämföra olika regioners förutsättningar med varandra. Det kommer vara två möten kopplat till matchningsindikatorerna, dels ett i samband med Reglabs årskonferens och dels en i samband med HSS-konferensen (Högskola Samhälle i Samverkan) i Kalmar i slutet av maj. Nationell matchning Aljan Fekovic, Arbetsförmedlingen och Hélen Larsson, Södertälje kommun började med att presentera sig och berätta om bakgrunden till projektet. Arbetet började i Södertälje och få på grund av de goda resultaten stor uppmärksamhet och lyftes därför till Nationell matchning där Arbetsförmedlingen, KTH, Södertälje kommun, Göteborg och Malmö Stad samverkat. Det har funnits tre så kallade matchningsteam i Stockholm, Göteborg och Malmö. Syftet med projektet har varit att förkorta etableringstiden för nyanlända akademiker att få arbete inom sitt kompetensområde. Individerna som deltagit i projektet har haft en akademisk examen från sitt
hemland men har inte etablerats på arbetsmarknaden, många hade inte ens fått en inledande kontakt med en arbetsgivare innan de fick kontakt med projektet. Projektet har fått mycket goda resultat. - 292 har fått arbete inom sitt yrke= 40 % - 266 har fått minst en Yrkeskompetensbedömning (YKB) inom sin bransch= 36 % - 558 har varit på minst en anställningsintervju inom sitt yrke= 76 % Framgångsfaktorer: Personliga möten i samverkan med arbetsgivare, rekryteringsmässor och Yrkeskompetensbedömning (YKB). Fokus för projektet har inte varit att ta fram nya modeller och metoder för det finns en uppsjö av verktyg, metoder och modeller. Det nya med projektet är hur de olika arbetssätten har kombinerats och framförallt att man låtit de duktiga medarbetare som finns ute i kommunerna och på Arbetsförmedlingen få fokusera på målgruppen. Inom projektet har man bland annat arbetat med en arbetsfördelning mellan de parter som individen möter under processen med att etablera sig på arbetsmarknaden. - Universitets- och högskolerådet bedömning av examen - Arbetsförmedlingen branschkartläggning i samverkan med branscherna och matchning - Arbetsgivarna YKB, se till att individerna får möjlighet att vara ute på företagen för att få sin kompetens testad (3 veckor) Nationell matchning har i samverkan med Skärteknikcentrum tagit fram en Validering-light, Yrkeskartläggning för utvärdering av yrkeskunskaper inom tillverkningsindustrin. För mer information om detta och Yrkeskompetensbedömning (YKB) se bifogad ppt-presentation. Projektet börjar gå mot sitt slut och en slutkonferens planeras till den 10 december, det är egentligen inte någon öppen konferens men Aljan och Hélen kommer att skicka ut en inbjudan till alla som deltagit under kompetensförsörjningsdagarna. I dagsläget verkar det inte om verksamheten kommer att permanentas på bred front inom Arbetsförmedlingen. Dialog: en stor frustration fanns hos flera av deltagarna då arbetssättet och resultaten i Nationell matchning verkar var precis det som många regioner efterfrågat/saknat. Varför växlar man inte upp detta och rullar ut det i hela landet och låter metoden komma andra grupper till del (nyanlända med annan utbildningsbakgrund) finns många som vars etableringstid skulle kunna förkortas med hjälp av den här typen av stöd. Summeringen av dagen och information om morgondagen Ingen direkt summering av dagen gjordes men kort information gavs om att dag 2 kommer att vara på Skolverket och vilka teman som kommer att tas upp. Påminnelse om nyval av en koordinator för regionerna kommer ske i slutet av dag 2. Utvärdering av dagen
Deltagarna blev ombedda att på post-its skriva ner något om vad som varit positivt, något som kan utvecklas och vad de tar med sig hem. Nedan följer resultaten av den utvärdering som gjordes av dagen. Positivt med dagen Många lyfte att det är positivt med den bredden av deltagare som vi numera kommer på kompetensförsörjningsdagarna, särskilt positivt med så många från departementen. En röd tråd genom programmet, många lyfte att det var positivt att belysa frågorna ur olika perspektiv och att de olika programpunkterna hänvisade till varandra. Heta stolen upplevdes som ett bra inslag som man gärna ser mer av. Några skrev att det var ett intensivt program men som väckte nyfiken och gav inspiration till att ta tag i frågorna på hemmaplan. Kan utvecklas till våren Det som flest ville utveckla var utrymmet för dialog och diskussion, flera av de pass som var inplanerade ströks av olika anledningar från programmet. Flera påpekade att det var dålig luft och tråkigt med teknikstrul. Även om många lyfte att det var positivt med medverkan från departementen så lyfte flera att det var tråkigt att flera av representanterna valde att sitta vid sidan om istället för att sitta tillsammans med övriga vid borden samt att många avvek tidigt under dagen. Att information om översynen av yrkeshögskolan utgick upplevdes som ett antiklimax av många som hade sett fram emot punkten. Det här tar jag med mig/detta har gjort mig nyfiken Det var flera saker som väckt nyfiken, flest lyfte Anders presentation av hur man kan använda sig av matchningsindikatorerna. Nationell matchning väckte stort intresse och många ville ta hem frågan för att se om det går att göra något liknande regionalt med stöd från Europeiska socialfonden. Många ansåg att det var positivt att få en mer konkret bild av hur man kan arbeta med validering och att det är ett arbete som man kommer att ta med sig hem. Vid tangenterna, Diana Unander Nordle, samordningsgruppen (Regionförbundet södra Småland)