KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING Trollet/Mösseberg Förskola / inom enhet Läsår 2009/2010 Karina Bronell Rektor Insändes till BU-kontoret senast den 31augusti 2010

Kommuner och dess skolor, förskolor och fritidshem är enligt Förordning om kvalitetsredovisning, (1997:702) skyldiga att årligen upprätta skriftliga kvalitetsredovisningar som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitets- och förbättringsarbete är ett medvetet skolutvecklingsarbete som bygger på att fokusera på mål och resultat skapa delaktighet arbeta långsiktigt och uthålligt fokusera på mål och resultat skapa delaktighet arbeta långsiktigt och uthålligt Under åren har det också framgått att det är viktigt att göra arbetet så enkelt och tydligt som möjligt. En bild av målstyrningsprocessen har här varit till god hjälp i att synliggöra och skapa gemensamma bilder av kvalitetsarbetet på olika nivåer.

Innehållsförteckning Del 1 Beskrivning av verksamheten Enhetens/Förskolans rutiner för kvalitetsarbete Del 2 Läroplanens och kommunens prioriterade områden: Redovisning av arbetsmetoder och måluppfyllelse inom: Normer och värden Utveckling & lärande / Språk, läs- och skrivutveckling / Hälsa och livsstil Förskolan och omvärlden, VISA Prioriterat av Barn- och utbildningsnämnden Förskolans utvecklingsområde: Förbättringar av utemiljöerna Del 3 Förutsättningar/Nyckeltal Barngrupp Personal Pedagogisk behörighet

Del 1. Beskrivning av verksamheten Trollets förskola tillhör Enhet Mösseberg och ligger vackert belägen vid Mössebergs sluttning. Förskolan består av fyra avdelningar; Blå, Röd, Gul och Grön. Vi anpassar avdelningarna efter barnens åldrar och personalen roterar för att följa barnen. Vi lägger stor vikt vid att alla ska känna sig trygga och trivas i våra miljöer. Vi arbetar med portfolio för att se barnens utveckling. Vi lär oss hela tiden att bli bättre på att se och utveckla vår kvalitet. Vår gård ligger i fokus och många förbättringar genomförs hela tiden. Fler av personalen har genomgått reggioutbilldning och vi försöker hela tiden se barnen som kompetenta och med en stor egen drivkraft. Förskolan är från vt-08 Grön flagg-certifierad. Vi arbetar med mål och strategier utifrån dessa olika områden. Rutiner för kvalitetsarbete Förskola, skola och fritidshem ingår i ett målstyrt system med stort lokalt ansvar. För att redovisa och tydliggöra detta ansvar skall förskola, skola och fritidshem varje år upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning. Detta arbete innebär att vi bryter ner och synliggör de statliga läroplanerna och kursplanerna som vi har att följa. I vårt samarbetsområde Kyrkerör har vi lokalt tagit fram strategier för att nå kursplanemålen i ett F- år 9 perspektiv, dessa finns att tillgå på vår hemsida under rubriken Helheten i utbildningen. För att ge strävansmålen i våra läroplaner tyngd har vi valt att fokusera extra på några mål som vi brutit ner i strategier. Detta ger enheten en möjlighet att se hur vi arbetar mot dessa mål och förutsättningar till utvärdering av vår verksamhet. Arbetslagen gör egna strategier för sitt arbete på förskolan. Skolledningen ger respons på strategierna och vissa delar revideras eller kompletteras. Arbetslagen har satt samman följande redovisning där årets arbete tydligt framgår och utvärderas. Att tillsammans arbeta med och diskutera läroplansmål är en viktig process för varje pedagog och förskola. Det är väsentligt att kontinuerligt utvärdera verksamheten och samla bevis under hela läsåret. Detta arbete gör att arbetslag och verksamhetsformer kan bli mer synliga i vår årliga kvalitetsredovisning.

Del 2. Läroplansområden Normer och värden Läroplanens strävansmål: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar Förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund Skolplanens önskvärda resultat: Barn och elever ska trivas och känna trygghet i förskole- och skolmiljön Alla medarbetare ska vara goda förebilder Genusperspektivet ska beaktas inom alla verksamheter Förskolans strategier/metoder: Vi ska använda teater/drama, högläsning och samtal med barnen i vardags situationerna där alla ska få chans att använda sitt eget hemspråk. Våra miljöer ska locka barnen att pröva på olika lekar oberoende av kön. Personalen ska tänka på att vi bemöter alla föräldrar på ett bra sätt, så de får ett bra förtroende för oss på avdelningen. Pedagogerna ska skicka ut en enkät i början och en i slutet av läsåret, där föräldrarna får svara på frågor ang vårt bemötande på avdelningen. Varje avdelning på förskolan ska arbeta med något slags genusarbete som vi sedan ska redovisa i slutet av terminen för de andra avdelningarna. Resultat Vi har använt oss av teater/drama, högläsning och samtal med barnen för att utveckla språket. Vi är inte riktigt nöjda med vårt arbete med barn som har ett annat hemspråk. Trollet har bra lekmiljöer för att alla barn ska kunna pröva olika lekar oberoende kön. Personalen har på olika sätt ändrat i miljöerna för att möta alla barns behov. I enkätsvar och i utvecklingssamtal har det framkommit att föräldrarna är nöjda med bemötandet på förskolan. De har också blivit mer delaktiga i vår verksamhet då deras synpunkter har lett till förändringar som de upplevt som positiva.

Vi har arbetat mycket med att förbättra vårt genustänk. Vi har en genuspedagog som tipsar om litteratur och startar diskussioner runt ämnet. Ett stort arbete har påbörjats där vi förbättrar vår likabehandlingsplan. Några personal har varit på utbildning för att sedan dela med sig till övrig personal. Vi har kollat över vår verksamhet för att se hur vi främjar likabehandling. Analys: I observationer har vi märkt att vissa rum bl.a bygglek domineras av pojkar/flickor, det kan i viss mån brytas om vi pedagoger går in och hjälper/styr upp leken i dessa rum. Vi måste alltid tänka på hur vi placerar oss och deltar i alla aktiviteter Pedagogerna känner att alla föräldrar inte har möjlighet att delta i verksamheten på samma villkor pga språket. Detta behöver vi arbeta mer med. Det har varit bra att fokusera på ett ämne i taget, som genusarbetet i år, för att medvetandegöra för oss pedagoger. Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse gentemot läroplanens strävansmål: Ej godtagbar Mindre god God Mycket god X Motivering och grund för bedömning: Barnintervju och föräldraenkät Observationer av lek och lekmiljöer med ett genus perspektiv. Reflektioner och diskussioner oss pedagoger emellan Samtal med föräldrar och pedagoger. Förslag till åtgärder på verksamhetsnivå/enhetsnivå: Pedagogerna ska aktivt tänka på vilket material som finns tillgängligt i leken och hur de placeras i olika lekmiljöer för att göra leken där attraktiv för både pojkar och flickor. Pedagogerna bör också tänka på sin egen placering under leken. Vi behöver bli bättre på att använda det modersmålsstöd som finns i kommunen. Vi ska hitta vägar som passar oss i vårt arbete med barn och föräldrar som har annat hemspråk. Vi kommer att arbeta vidare med vår likabehandlingsplan. Nästa steg blir att se över vårt förebyggande arbete för att se om vi har några riskfaktorer på förskolan. Vi kommer att läsa boken Flerspråkighet i förskolan

Utveckling och lärande Läroplanens strävansmål: Förskolan skall sträva efter att varje barn Utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och att uttrycka tankar Utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner Utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang Utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum. Skolplanens önskvärda resultat: Språk-, läs- och skrivutveckling samt matematik ska fokuseras för att öka barns och elevers måluppfyllelse. Biblioteken är en viktig resurs i detta arbete. Informations- och kommunikationsteknik ska ses som naturliga verktyg för alla elever Gymnasieskolan ska utvecklas och i samarbete med Gymnasium Skaraborg erbjuda ett attraktivt utbud för våra elever. Alla barn och elever ska få grundläggande kunskap om betydelsen av hållbar utveckling. Förskolans strategier/metoder: Utveckla vårt sätt att arbeta med matematik i vardagen genom att använda mer teknik och snickra med barnen. Vi ska även göra påsar med matematiskt innehåll. Utgå från barnens familjer och egna namn för att fånga intresset för språket, alfabetet och dess bokstäver. Skapa stimulerande och föränderliga miljöer där vi bland annat arbetar med bilder och ordbilder som utmanar barnen i sin språkliga och matematiska utveckling. Resultat: Förskolan har en mycket aktiv bygg- och konstruktionslek på gång, särskilt hos de äldsta barnen. Aktivt arbete på gång med vardagsmatematik och naturkunskap. Språkmiljöerna utvecklas med mer medvetet vald litteratur med fokus på genus, teman,och intressen. Barnen är delaktiga i val av låneböcker genom att komma med idéer och vara med vid boklån. Medvetet språkarbete med material, språkbilder och val av språkljud i samlingar. Samtal och kommunikation i alla situationer barn-barn, barn-pedagoger.

Analys: Vi är inte alltid riktigt medvetna om hur vi faktiskt arbetar med matematik, svenska, fysik och teknik. Därför kan det vara svårt att analysera. Vi behöver bli mycket bättre på att prata om vår verksamhet. Det vi kan se är att det spelar stor roll hur vi planerar våra miljöer för att locka barnen till olika aktiviteter. Det är viktigt att vi reflekterar över varför vi gör på ett visst sätt hela tiden. Barnens stora delaktighet i all planering gör att de sedan går in i sina aktiviteter med liv och lust. I och med att barnen själva styr sin verksamhet och har fullt upp att göra ser vi att vi har lyckats med miljöerna. Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse gentemot läroplanens strävansmål: Ej godtagbar Mindre god God Mycket god x Motivering och grund för bedömning: Observationer och dokumentationer av våra lekmiljöer och barnens lek och kunskapsutveckling. Samtal med barn och föräldrar. Förslag till åtgärder på verksamhetsnivå/enhetsnivå: Utveckla våra lekmiljöer med genomtänkt material för att stödja utvecklingen inom matematik, naturkunskap och svenska. Tydliggöra för både oss pedagoger och barnen vad som är matematik, naturkunskap och svenska och visa hur vi arbetar med det. Hälsa och Livsstil Detta område skall redovisas enligt de allmänna råden för kvalitetsredovisning Skolplanens önskvärda resultat: Barn och elever ska ges möjlighet att utveckla ett gott välbefinnande och en god psykosocial och fysisk hälsa. Alla medarbetare ska arbeta för en hälsofrämjande skola. Cittaslow-andan ska genomsyra förvaltningens verksamheter Lokala Mål: Förskolan skall sträva efter att varje barn Utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande.

Förskolans strategier /metoder: Utnyttja vår närhet till skogen än mer för att utmana barnen i deras motoriska utveckling. Använda oss av naturen i vårt hälsoarbete. Använda vår lekhall och gård för motion och lek. Vi dansar, sjunger och pratar om vad god hälsa är. Vi pratar om vår hälsa och vårt välbefinnande i våra matsituationer. Vi delar upp oss på flera bord för att kunna prata med barnen om vad en bra kost är. Resultat: Gemensamma rörelseaktiviteter för hela förskolan,os och friidrott. Mycket inspirerande vinterlek i år. Erbjuder en motorisk utmanande miljö både inomhus och inne. Vi går till skogen när tillfälle ges. Pedagogerna tillgodoser barnens behov av vila genom att dela upp barnen på olika vilor, där det spelas lugn musik, saga eller en pedagog som läser en bok. Vi uppmuntrar barnen till att äta god varierad kost och att har positiv stämning kring maten. Förskolan arbetar ständigt med att barnen ska vara en bra kompis och visa varandra respekt. Pedagogerna upplever att kvaliteten på maten, både vad det gäller råvaror,tillagning och servering(pga tidsbrist) behöver förbättras. Analys: Vi kan se att våra strategier har gett oss möjligheter att nå målen. Barnen är aktiva både på gården och inne. När vi uppmuntrar och pratar om behov av vila och nyttig,varierad kost lägger vi märke till att barnen oftare funderar över detta själva. All snö i vintras har utmanat barnen till andra aktiviteter. Vi ser stora brister i kvalitet gällande maten. Som det ser ut idag går det stick i stäv med kommunens citta-slowambitioner. Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse: Ej godtagbar Mindre god God Mycket god X Motivering och grund för bedömning: Observation av barnens lek både ute och inne.

Barnintervjuer. Samtal med barn och föräldrar. Förslag till åtgärder på verksamhetsnivå/enhetsnivå : Fortsätta arbetet med Hälsa och livsstil med samma kvalitet och på samma sätt som nu. Förskolan och omvärlden, VISA Lokala Mål/Kriterium: Enheten/arbetsplatsen/arbetslaget/programmet har en plan för vägledning inför studier och arbetsliv. Barn/elever ges möjlighet att få en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv. Skolplanens önskvärda resultat: Barn och elever ska känna nyfikenhet och ges möjlighet att utveckla entreprenöriellt lärande under hela skoltiden. Alla medarbetare har ett gemensamt ansvar för att vägleda barn och elever inför fortsatta studier och arbetsliv. Alla verksamheter ska ha en VISA-plan (vägledning inför studier och arbetsliv) som följs upp årligen. Förskolans strategier/metoder: Intervjua barnen och prata om var deras föräldrar arbetar. Planera verksamheten runt dessa svar. Utöka antalet yrkeslådor för att få in fler yrken i barnens fria lek. Planera våra miljöer efter dessa lekar. Ta tillvara på det som erbjuds av kultur och näringsliv i vår kommun. Resultat: Samtal och intervjuer med barnen där vi pratar om vad deras föräldrar arbetar med. Besök i olika miljöer, bl.a äldreboendet, musikskolan, teater, bibliotek för de äldre barnen. Skräpplockardagar för alla barn. Besök i skogen/närmiljön när det finns möjlighet. Vi har utökat antalet yrkeslådor och de används i olika utsträckning utifrån barnens intresse.

Analys: Vi ser att barnen får en större inblick i hur närsamhället fungerar med hjälp av våra strategier. I våra reflektioner med barnen pratar vi om olika yrken. Pedagogerna ska prata mer om föräldrarnas arbete, t.ex. säga; -nu åker pappa till posten istället för jobbet, så barnen blir medvetna om var pappa arbetar. Våra yrkeslådor ger barnen större kunskap om olika yrken och vi har även planerat olika miljöer med dessa som grund. Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse gentemot läroplanens strävansmål: Ej godtagbar Mindre god God Mycket god X Motivering och grund för bedömning: Observationer, diskussioner och reflektioner. Intervjuer och samtal med barnen. Dokumentation. Förslag till åtgärder på verksamhetsnivå/enhetsnivå: Prata med barnen om och reflektera kring de yrken som ligger nära till hands,föräldrarnas yrken och de yrken de träffar på i vardagen. Benämna yrken än mer. Förskolans eget utvecklingsområde Mål: Genom att använda oss av aktionsforskning utveckla våran utemiljö till ett rum för lustfyllt lärande. Förskolans strategier / metoder: Vi ska inom kort slutföra alla planerade småprojekt/aktioner på gården sedan ska vi börja diskutera vad som ska bli vårt nästa utvecklingsområde.

Resultat: En stor förändring av vår utemiljö har genomförts under de senaste åren. Vi pedagoger har även ändrat förhållningssätt gentemot barnen och deras vistelse ute. Vi är mer aktiva och deltagande. Vi har haft aktivitetsdagar torsdag/fredag fm på gården där barnen fått pröva att måla, göra fågelmat, islyktor, sjunga mm. Vi har under våren genomfört och utvärderat enkätsvar från barn och pedagoger. Analys: Enkätsvaren visade att vi vill och behöver fortsätta med arbetet på gården. Pedagogernas engagemang ute kan ökas ännu mer och nya idéer och material bör finnas tillgängliga varje dag. Vi kan se att det är lätt att falla in i gamla mönster på gården. Vi pratar om och påminner varandra om hur vi ska delta i barnens aktiviteter. Vår gård har blivit en fantastisk utmaning för barnen att erövra varje dag. Sammanfattande bedömning av Måluppfyllelse: Ej godtagbar Mindre god God Mycket god X Motivering och grund för bedömning: Personalenkät Barnintervju Förslag till åtgärder på verksamhetsnivå/enhetsnivå: Fortsätta arbetet med uteaktiviteter och material på gården och ha som ambition att inte tappa det goda resultat vi uppnått under de tre år vi arbetat med Q-projektet. Del 3. Nyckeltal

(barn per den 1 maj 2010) Kategori Antal barn förskola 1-5 år, 82 totalt varav i 4-5 årsverksamhet 2 varav modersmål 10 varav svenska 2 familjedaghem Kommentarer: Vi planerar och genomför all vår verksamhet med en stor delaktighet av våra barn. Vi har ett reggiotänk som ligger till grund för vår verksamhet och vi delar ofta in barnen i mindre grupper. Oftast utifrån barnens intresse och behov. Förslag till åtgärder på verksamhetsnivå/enhetsnivå: Sänka antalet barn på Trollet Pedagogisk behörighet: Andel pedagogiskt behörig personal 14 Andel obehörig personal