Stabilt och tillgängligt

Borås Stad Personalekonomisk redovisning 2012

Stabilt och tillgängligt 2012 presenterades ett flertal ekonomiska prognoser som gav skäl till oro. Prognosernas samstämmighet var stor och tendensen neråtgående. Ingen kunde undvika att höra talas om den ekonomiska oro, ordet kris användes allt mer, som i olika grad omfattade flera av Europas länder. Sådan var den verklighet vi måste förhålla oss till. Men vill vi utveckla välfärden med bra skolor, god äldreomsorg, framåtsyftande stadsutveckling vet vi att det behövs en stabil ekonomi. Då är det tillfredsställande att konstatera att mitt i snålblåsten är Borås ekonomi stabil. Som strategiska mål innebär det en god styrning av ekonomin som förutsättning för en bra verksamhet. Det är det som gör att vi kan satsa, hantera nya förutsättningar och klara konjunktursvängningar. Det är den grund som sätter nivån för Borås Stads verksamhet. Det har under året byggts, och byggs fortfarande, i stor omfattning i Borås. En absolut nödvändighet med tanke på den hastighet med vilken Borås växer. Det finns planer på att bygga högt, 20 30 våningar, på flera platser i staden. Det skulle innebära fler centralt boende Boråsare och det behövs då det är relativt sett för få som bor i centrala staden. Staden behöver i framtiden förtätas ytterligare genom ett ökat byggande i såväl stadskärnan som i flera av stadsdelarna. Under året har också det viktiga arbetet med att trygga tillgången på lämplig mark för bostäder, industri och rekreation fortgått. Det handlar om tillgång såväl för upplåtelse som för markbyte. Arbetet med att ta fram principer för Borås Stads arbete med medborgardialog tog fart under året. Medborgarnas inflytande och delaktighet stärks genom dialogen och förutsättningar skapas för att påverka beslut som rör den egna vardagen och för ökat deltagande i de demokratiska processerna. Vi har fortsätta förbättringsarbetet för att göra Borås till en bildningsstad. Detta utifrån vår övertygelse att alla barn och elever vill och kan lära. Vi ser bildning som en livslång process under hela livet, inte enbart något som utspelar sig under en begränsad period. I ett mångkulturellt samhälle är bildningen bryggan till för ståelse och ett värn mot främlingsfientlighet och intolerans. Människors möjligheter till delaktighet i samhället är av största vikt. Här kan nämnas vårt lyckosamma arbete med tillgänglighet samt hur vi lyckas gå mot trenden i riket och minskar försörjningsstödet genom att människor får anställning eller utbildar sig. Avslutningsvis kan vi konstatera att Borås är en bra plats för människor och företag. Stabil inflyttning och nya företagsetableringar 2012 visar det. Detta möjliggörs tack vare alla duktiga medarbetare och det fantastiska arbete som utförs. En eloge och ett stort tack till er alla. Ulf Olsson (S) Ordförande i Kommunstyrelsen

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Personalstruktur... 4 1.1 Antal anställda... 4 1.2 Personalomsättning... 5 1.3 Timavlönade... 6 1.4 Anställda inom olika verksamhetsområden... 9 1.5 Hel- och deltidsanställda... 11 1.6 Genomsnittlig sysselsättningsgrad... 12 1.7 Ålder... 12 1.8 Planerade pensionsavgångar... 13 2 Jämställdhet och likabehandling... 15 2.1 Riktlinjer för jämställdhet i personalpolitiska programmet... 15 2.2 Program för jämställdhet... 15 2.3 Uppföljning av förvaltningarnas planer för likabehandling... 17 2.4 Nyckeltal för jämställdhet... 17 2.5 Övriga jämställdhetsåtgärder... 19 3 Utländsk bakgrund... 20 4 Lönestatistik... 22 4.1 Medianlön... 22 4.2 Lönespridning... 24 5 Resursanvändning arbetad tid och frånvaro... 25 5.1 Arbetad tid och frånvaro... 25 5.2 Arbete - föräldraskap... 27 5.3 Övertid och mertid... 27 5.4 Sparade semesterdagar och okompenserad övertid... 28 6 Hälsa och arbetsmiljö... 29 6.1 Hälsobokslut... 29 6.2 Hälsofrämjande åtgärder... 38 6.3 Arbetsmiljö... 41 6.4 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 42 6.5 Arbetsskador och tillbud... 42 6.6 Företagshälsovård... 44 6.7 Sjukfrånvaro... 45 6.8 Sjukfall över 60 dagar... 48 7 Personalutveckling... 49 7.1 Yrkesutbildning... 49 7.2 Kompetensutveckling... 49 7.3 Fritidsstudier... 51 7.4 Förslagsverksamhet... 52 8 Personalkostnader... 53 Definitioner... 55 Plats för anteckningar... 56 1

INLEDNING Inledning Sedan 1999 sammanställer Borås Stad en personalekonomisk årsredovisning. Årets redovisning är den fjortonde i ordningen. Avsikten är att i personalbokslutet ge en aktuell bild av ett antal personalstrategiska frågor och en samlad beskrivning av kommunens personal. Den personalekonomiska redovisningen beskriver personalarbetet för år 2012 och några år bakåt. Här finns kommunövergripande personalstatistik och analyser samt en del jämförelser med andra kommuner. Redovisningen skall ligga till grund för kommunens strategiska arbete med personalpolitiska och arbetsmiljöfrämjande insatser. Liksom tidigare år är alla personalnyckeltal i årsredovisningen könsuppdelade. Uppgifterna i den personalekonomiska redovisningen har i huvudsak hämtats ur kommunens lönesystem Heroma. Jämställdhetsindex och Attraktiv arbetsgivarindex har tagits fram i samarbete med NyckeltalsInstitutet AB. Mångfaldsstatistik med uppgifter om anställda med utländsk bakgrund har tagits fram i samarbete med Statistiska Centralbyrån SCB. Uppgifterna om personalkostnader har hämtats från kommunens ekonomisystem Agresso. Uppgifter som inte kunnat tas fram ur IT-systemen som t.ex. arbetsskadestatistik har inhämtats genom uppgiftsinsamling från kommunens förvaltningar. I årets personalekonomiska redovisning finns olika jämförelser med andra kommuner. Dessa jämförelser säger i sig inget om verksamhetens omfattning eller hur stor del av verksamheten som bedrivs i förvaltningsform eller lagts ut på entreprenad i de olika kommunerna. Lägger man t.ex. ut större delen av en verksamhet på entreprenad där det normalt finns hög sjukfrånvaro så minskar kommunens sjukfrånvaro. Här kan man då redovisa en sjukfrånvaro som är lägre än hos en kommun med verksamheten i egen regi. Vår förhoppning är att den personalekonomiska redovisningen skall vara en av flera informationskällor för det fortsatta arbetet med att trygga personal- och kompetensförsörjningen och Borås Stads ställning som en attraktiv arbetsgivare. Staffan Vikström och Elisabet Palmér vid Stadskansliet har varit huvudansvariga för den personalekonomiska redovisningen STADSKANSLIET Per Olsson Personalchef 2

SAMMANFATTNING Sammanfattning Verksamhetsmål 2012: Sjukfrånvaron var 5,4 %, vilket innebär en ökning av sjukfrånvaron under 2012 med 0,35 procentenheter. Den genomsnittliga sjukfrånvaron för samtliga kommuner var 5,5 %. Antalet sjukfall över 60 dagar var 850 under 2012. Den arbetade tiden under 2012 för timavlönade minskade med 4,9 % under året till motsvarande 497,6 årsarbeten. Följande fakta är hämtat ur Borås Stads personalekonomiska redovisning för år 2012 Den 1 november hade kommunen 9 070 tillsvidare- och visstidsanställda personer. Av kommunens anställda är 78,6 % kvinnor och 21,4 % män. Andelen anställda med utländsk bakgrund är 21,8 %. 34,1 % av kommunens anställda arbetar inom skola och förskola. 78,8 % är heltidsanställda av kvinnorna 75,8 % och av männen 90,1 %. Övertids- och fyllnadstid motsvarar 75,5 årsarbeten, vilket är en ökning med 25,8 %. Nettoarbetstiden ökade med 0,3 procentenheter till 76,4 %. 34,8 % av de anställda hade ingen sjukfrånvaro rapporterad under år 2012 22,4 % av de anställda hade ingen sjukfrånvaro rapporterad under de senaste två åren. 46 personer har varit sjukskrivna mer än ett år och 3 327 personer har ingen sjukfrånvaro under året. Antalet sjukdagar har ökat med 6,8 % och antalet sjuktillfällen har ökat med 6 % Både långtidssjukskrivningar och korttidssjukskrivningarna har ökat i omfattning. Medianlönen var 23 842 kronor per månad för tillsvidareanställda vid årets slut. Antalet anmälda arbetsskador ökade 8 % till 488. Den genomsnittliga åldern i kommunen är 45,8 år. Sjuklönekostnaden inkl arbetsgivaravgifter ökade med 6,2 % till 58,3 mnkr. Personalkostnaden var 3 770,4 mnkr. 3

PERSONALSTRUKTUR 1 Personalstruktur Den personalekonomiska redovisningen avser i första hand månadsavlönade d.v.s. tillsvidareanställda och visstidsanställda om inte annat anges. 1.1 Antal anställda Anställda i Borås Stad 2012-11-01 Nämnd Tillsvidareanställda Visstidsanställda Totalt antal Kvinnor Män Kvinnor Män anställda Stadsrevisionen 3 3 0 0 6 Kommunstyrelsen 49 27 1 0 77 Lokalförsörjningsnämnden 15 22 0 2 39 Servicenämnden 84 236 11 26 357 Fritids- och folkhälsonämnden 44 31 7 7 89 Samhällsbyggnadsnämnden 33 37 1 1 72 Tekniska nämnden 43 57 0 0 100 Miljö- och konsumentnämnden 31 12 2 1 46 Kulturnämnden 93 64 15 7 179 Utbildningsnämnden 430 256 71 59 816 Sociala omsorgsnämnden 716 159 42 14 931 Arbetslivsnämnden 247 109 24 11 391 Stadsdelsnämnden Norr 1 513 228 197 42 1 980 Stadsdelsnämnden Väster 1 549 255 121 29 1 954 Stadsdelsnämnden Öster 1 661 219 124 29 2 033 Totalt kommunen 6 511 1 715 616 228 9 070 Av kommunens 9 070 anställda var 7 127 kvinnor och 1 943 män. Antal 8 000 6 000 4 000 2 000 Totalt antal anställda 7 127 1943 0 Kvinnor Män Utveckling av antal tillsvidareanställda Index(1998=100) 120 115 110 Kvinnor Totalt Män 105 100 95 90 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 4

PERSONALSTRUKTUR Utveckling av antal visstidsanställda Index (1998=100) 160 140 Män 120 100 80 Totalt 60 Kvinnor 40 20 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Borås Stad har minskat antalet visstidsanställda i likhet med landets övriga kommuner. Ökningen av antalet visstidsanställda mellan 2004 och 2007 beror på satsning på kompetensutveckling av omvårdnadspersonal genom kompetensstegen och valideringsutbildning samt inom förskolan. Detta har inneburit anställning av vikarier för den personal som genomgått utbildning. Mellan 1 november 2011 och 1 november 2012 skedde följande förändringar i personalvolymen: Antal personer Kvinnor Män Förändring Anställningsform 2011 2012 2011 2012 totalt Tillsvidareanställda 6 538 6 510 1 705 1 715-18 Visstidsanställda 634 617 245 228-34 Totalt kommunen 7 172 7 127 1 950 1 943-52 Minskningen av antalet anställda med 52 personer fördelas på följande personalgrupper: Tillsvidareanställda Visstidsanställda Personalgrupp Kvinnor Män Kvinnor Män Förändring Administration 15 8 1-8 16 Vård och omsorg -31 2 20 10 1 Rehabilitering och förebyggande arbete 2 0 4 2 8 Socialt och kurativt arbete 14 6-10 -1 9 Skola och förskola -38-15 -18-11 - 82 Kultur, turism och fritid -2 5-4 -4-5 Teknik 12 4-10 -5 1 Kod saknas 0 0 0 0 0 Totalt kommunen -28 10-17 -17-52 Enligt lagen om anställningsskydd LAS 5 gäller att om en arbetstagare under en femårsperiod varit anställd hos arbetsgivaren antingen i allmän visstidsanställning i sammanlagt mer än två år, eller som vikarie i sammanlagt mer än två år, övergår anställningen till en tillsvidareanställning. Under 2012 har 140 personer fått tillsvidareanställning enligt denna bestämmelse vilket är en ökning med 33 personer jämfört med 2011. Av dessa fanns 76 personer inom vård och omsorg, 21 personer inom förskola och 43 personer inom övrig verksamhet. 1.2 Personalomsättning I detta avsnitt redovisas enbart extern personalomsättning för tillsvidareanställda 5

PERSONALSTRUKTUR Extern personalomsättning i % 2009 2010 2011 2012 Kvinnor 6,8 7,1 8,7 8,8 Män 6,6 7,4 11,8 9,7 Totalt kommunen 6,8 7,2 9,4 9,0 Personalomsättningen 2012 för tillsvidareanställda varierar mellan olika personalgrupper: Extern personalomsättning i % Personalgrupp Kvinnor Män Totalt Administration 9,5 10,6 9,8 Vård och omsorg 8,8 11,6 9,2 Rehabilitering och förebyggande arbete 14,4 18,2 15,0 Socialt och kurativt arbete 16,2 11,9 15,3 Skola och förskola 8,1 8,9 8,2 Kultur, turism och fritid 8,1 7,4 7,8 Teknik 7,3 8,5 7,8 Totalt kommunen 8,8 9,7 9,0 Den personalgrupp som haft störst extern rörlighet är socialsekreterare med 17,1 %. Andra grupper med en extern personalomsättning över 10 % är chefer, vårdbiträden, fritidspedagoger, barnskötare, ingenjörer och tekniker. Lägst rörlighet finns bland bibliotekspersonal, förskollärare och lärare. Personalomsättningen är något högre bland män 9,7 % än för kvinnor 8,8 %. 1.3 Timavlönade Totalt Antalet timavlönade i genomsnitt under 2011 motsvarade totalt 771 årsarbeten vilket är en ökning med 0,3 % jämfört med 2011. I siffrorna ingår beredskapsarbetare och anställda enligt PAN-avtalet (personliga assistenter och anhörigvårdare) med totalt 274 årsarbeten. Totalt antal arbetad tid för timavlönade var 1 310 813 timmar. Utveckling av antal årsarbeten för timavlönade totalt Antal årsarbeten 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Anm. Under våren 2003 hade vi en nyanställningsblockad och en strejk bland Kommunals medlemmar som tydligt påverkade verksamheten och antalet timavlönade sjönk kraftigt under 2003. Sveriges kommuner och landsting SKL tar varje år fram en statistik över kommunal personal från kommunernas lönekörningar i november månad, vilket avser uppgifter för oktober månad. Enligt statistiken över antal anställda var andelen timavlönade i Borås Stad lägre än genomsnittet för landets kommuner. 6

PERSONALSTRUKTUR Timavlönade exklusive beredskapsarbetare och personliga assistenter anställda enligt PANavtalet Verksamhetsmål Uppnått 2009 Uppnått 2010 Uppnått 2011 Mål 2012 Utfall 2012 Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbeten 471 506 523 450 498 Det är i första hand stadsnämnderna som använder timavlönad personal. Timavlönade används i huvudsak för att täcka uppkomna vakanser p.g.a. semester, sjukdom och annan frånvaro men även för säsongsarbete. Omvårdnadspersonal inom äldreomsorgen är den personalkategori som har störst andel timavlönade inom kommunen med 243 årsarbeten och därefter barnskötare med 62 årsarbeten. Antal arbetade timmar 2012 för timavlönade omräknat till årsarbeten exkl. BEA och PAN Antal årsarbeten Nämnd Kvinnor Män Totalt Stadsrevisionen 0 0 0 Kommunstyrelsen 0 0 0 Lokalförsörjningsnämnden 0,6 0,5 1,1 Servicenämnden 7,9 4,3 12,2 Fritids- och folkhälsonämnden 2,3 1,5 3,8 Samhällsbyggnadsnämnden 0,4 0,4 0,8 Tekniska nämnden 0,9 1,9 2,8 Miljö- och konsumentnämnden 0,4 0,0 0,4 Kulturnämnden 5,4 1,0 6,4 Utbildningsnämnden 9,0 5,8 14,8 Sociala omsorgsnämnden 44,4 16,8 61,2 Arbetslivsnämnden 1,6 1,5 3,1 Stadsdelsnämnden Norr 95,3 17,4 112,7 Stadsdelsnämnden Väster 104,1 22,0 126,0 Stadsdelsnämnden Öster 130,5 21,8 152,3 Totalt kommunen 402,8 94,8 497,6 Det totala antalet timavlönade i kommunen under 2011 var 523,1 årsarbeten vilket innebär en minskning med 4,9 % under 2012. I sammanställningen ovan redovisas antal arbetade timmar som en omräkning till årsarbeten. Detta säger i sig inget om hur många personer som arbetat. 7

PERSONALSTRUKTUR Utveckling av antal arbetade timmar för timavlönade exkl BEA och PAN Antal årsarbeten 700 600 500 400 300 200 100 Totalt Kvinnor Män I diagrammet redovisas antal arbetade timmar för timavlönade 2005-2012. I diagrammet ingår inte beredskapsarbetare och anställda enligt PAN-avtalet. 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 I nedanstående tabell redovisas antal personer som fått timlön under 2012. Antal arbetade timmar per person varierar kraftigt från några enstaka tillfällen till i stort sett heltid under året. Antal personer som fick timlön från kommunen under 2012 Antal personer Personalgrupp Kvinnor Män Summa Administration 64 21 85 Vård och omsorg 1 141 251 1 392 Rehabilitering och förebyggande arbete 2 1 3 Socialt och kurativt arbete 21 9 30 Skola och förskola 798 191 989 Kultur, turism och fritidsarbete 90 97 187 Teknikarbete 192 79 271 Kod saknas 1 1 2 Totalt kommunen 2 309 650 2 959 Den totala kostnaden för timavlönade exkl. BEA och PAN under 2012 var 148,2 mnkr. Kommunfullmäktige har fastställt att ett mål är att minska andelen timavlönade. Detta med anledning av att många förvaltningar utnyttjar timavlönade i förhållandevis hög utsträckning. Förvaltningarna har vidtagit flera åtgärder för att minska användningen av timavlönade som t.ex. användning av vikariat vid planerad ledighet istället för timavlönade öka sysselsättningsgrad för anställd personal införande av nya arbetstidsmodeller med flytande tid höjd grundbemanning inrättat lokala personalpooler återhållsamhet i användning av timavlönade 8

PERSONALSTRUKTUR Personalpooler fanns under 2012 i sju förvaltningar. Följande personal fanns anställd i personalpoolerna: Personalkategori Antal anställda Omvårdnadspersonal 77 Habiliteringspersonal 45 Elevassistenter 21 Barnskötare 4 Badmästare 4 Övrigt 4 Totalt kommunen 155 Det innebär en ökning med 20 personer som är anställda i personalpooler jämfört med 2011. 1.4 Anställda inom olika verksamhetsområden Anställda inom olika verksamhetsområden Teknikarbete Kultur, turism 12% och fritidsarbete 3% Skola och förskola 34% Administration 12% Vård och omsorg 34% Av samtliga anställda inom kommunen arbetar 34,1 % inom skola och förskola, vilket innebär att det är det verksamhetsområde som sysselsätter flest inom kommunen. Socialt och kurativt arbete 4% Rehabilitering och förebyggande arbete 1% Andel anställda för olika personalgrupper 2012-11-01 Tillsvidareanställda Visstidsanställda Totalt antal Personalgrupp Kvinnor Män Kvinnor Män anställda Administration Ledningsarbete 260 150 7 2 419 Handläggararbete 194 98 14 3 309 Administratörsarbete 258 27 18 5 308 Vård- och omsorg Sjuksköterska 202 17 9 1 229 Undersköt, skötare 1 550 159 99 13 1 821 Vårdbiträde, vårdare m.fl. 490 123 75 23 711 Personlig assistent 179 34 6 1 220 Övrigt vård omsorgsarbete 9 5 2 0 16 Rehabilitering och förebyggande arbete 64 11 13 6 94 Socialt och kurativt arbete Socialsekreterare 191 45 34 4 274 Övrigt socialt och kurativt 51 23 4 1 79 9

PERSONALSTRUKTUR Tillsvidareanställda Visstidsanställda Totalt antal Personalgrupp Kvinnor Män Kvinnor Män anställda Skola och förskola Grundskolelärare 553 154 55 22 784 Gymnasielärare 187 147 49 42 425 Förskollärare 771 28 95 4 898 Fritidspedagog 66 18 11 3 98 Övrigt lärararbete 188 77 27 18 310 Barnskötare 351 15 28 2 396 Dagbarnvårdare 5 0 0 0 5 Elevassistent 163 50 13 14 240 Övrigt skol-/förskolearbete 22 9 2 5 38 Kultur, turism och fritid Fritidsledare 31 34 6 3 74 Bibliotekarie, biblioteksassistent 65 15 5 2 87 Övrig fritid kultur turism 67 61 12 11 151 Teknik Teknisk handläggare 21 8 1 2 32 Ingenjörer 27 59 0 1 87 Tekniker 10 79 2 1 92 Hantverkararbete m m 12 217 3 27 259 Köks- och måltidsarbete 307 26 19 5 357 Städ tvätt renhållningsarbete 215 23 8 6 252 Kod saknas 1 3 0 1 5 Totalt kommunen 6 510 1 715 617 228 9 070 Av kommunens anställda 2012-11-01 var 90,4 % tillsvidareanställda, vilket är en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med 2011. Av männen är 88,3 % tillsvidareanställda mot 91,3 % av kvinnorna. Fördelning män och kvinnor Det fanns 7 127 kvinnor och 1 943 män tillsvidare- och visstidsanställda i kommunen, vilket innebär totalt 9 070 anställda personer. Av samtliga anställda är 78,6 % kvinnor och 21,4 % män, vilket är samma könsfördelning som föregående år. Fördelningen mellan män och kvinnor är snedfördelad inom de flesta yrkeskategorierna. Inom förskola och skolbarnsomsorg är andelen män låg. När det gäller förskollärare och barnskötare är andelen män 4 % av antalet anställda. Medan vissa yrkeskategorier inom teknikområdet t.ex. hantverksarbete utgörs av 95 % män och tekniker 89 %. Det är en tydlig skillnad mellan de tekniska nämnderna som är mansdominerade och stadsdelsnämnderna som är kraftigt kvinnodominerade. Chefer I tabellen redovisas chefer på alla nivåer inom kommunen som kodats som chef med underställd personal enligt statistikkoderna AID (Arbetsidentifikation) som används i kommuner och landsting 10

PERSONALSTRUKTUR Tillsvidareanställda chefer inom kommunen 2012-12-01 Antal chefer Kvinnor Män Summa Totalt kommunen 269 161 430 Antalet chefer har ökat från 423 till 430 vilket motsvarar en ökning med 1,7 %. Av kommunens anställda är 78,6 % kvinnor medan 62,6 % av kommunens samtliga chefer är kvinnor. Av kommunens 15 förvaltningschefer var 4 kvinnor. 46,3 % av medlemmarna i förvaltningarnas ledningsgrupper är kvinnor vilket är en ökning med 3,1 % jämfört med 2011. 7,4 % av medlemmarna i ledningsgrupperna har utländsk bakgrund. 1.5 Hel- och deltidsanställda Av kommunens tillsvidareanställda arbetar 78,8 % heltid och 21,2 % deltid. Andel tillsvidareanställda per sysselsättningsgrad Deltid 75-99% 17,3% Deltid 0-74% 3,8 Deltid 75-99% 6,1 Deltid 0-74% 6,9% Heltid 75,8% Heltid 90,1% Kvinnor Män Andelen heltidsanställda har ökat med 2,7 procentenheter sedan föregående år till 78,8 %. Andelen deltidsanställda har därmed minskat i motsvarande grad till 21,2 %. Andelen kvinnor med heltidsanställning är 75,8 % medan andelen heltidsanställda män är 90,1 %. Den genomsnittliga andelen heltidsanställda bland landets kommuner är 72,0 %. Dvs. andelen heltidsanställda inom kommunen är ca 7 procentenheter högre än genomsnittet bland landets kommuner. Andel heltidsanställningar av tillsvidareanställda i olika personalgrupper Kvinnor Män Totalt Socialt och kurativt arbete 94,6 91,2 93,8 Administration 90,7 97,8 92,7 Rehabilitering och förebyggande arbete 85,9 100 88,0 Skola och förskola 85,0 93,0 86,4 Teknikarbete 62,9 92,9 75,0 Kultur, turism och fritidsarbete 68,7 82,7 74,4 Vård och omsorg 64,0 78,6 65,8 Totalt kommunen 75,8 90,1 78,8 Av kommunens anställda saknar följande antal personer heltidsanställning Tillsvidareanställda 1 747 Visstidsanställda 370 11

PERSONALSTRUKTUR Andel heltidsanställningar av tillsvidareanställda 2012-11-01 i procent Nämnd Kvinnor Män Totalt Stadsrevisionen 100,0 66,7 83,3 Kommunstyrelsen 100,0 100,0 100,0 Lokalförsörjningsnämnden 100,0 95,4 97,3 Servicenämnden 89,3 96,2 94,4 Fritids- och folkhälsonämnden 95,4 100,0 97,3 Samhällsbyggnadsnämnden 90,9 97,3 94,3 Tekniska nämnden 81,4 94,7 89,0 Miljö- och konsumentnämnden 96,8 100,0 97,7 Kulturnämnden 76,3 87,5 80,9 Utbildningsnämnden 90,0 93,8 91,4 Sociala omsorgsnämnden 76,8 84,3 78,2 Arbetslivsnämnden 81,8 91,7 84,8 Stadsdelsnämnden Norr 68,3 85,5 70,5 Stadsdelsnämnden Väster 72,9 83,5 74,4 Stadsdelsnämnden Öster 77,2 90,0 78,7 Totalt kommunen 75,8 90,1 78,8 I jämförelse med kommunerna i Borås omgivning har Borås en betydligt högre andel heltidsanställda. Andel heltidsanställda av tillsvidareanställda i grannkommuner Alingsås Herrljunga Mark Ulricehamn Vårgårda Borås Totalt 67,2 61 65,9 65 52 78,8 Förändring av andel heltidsanställda inom äldre- och handikappomsorgen Borås Stad försöker i strävan att bli en attraktiv arbetsgivare att erbjuda de anställda inom vård och omsorg den sysselsättningsgrad som önskas. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för all omvårdnadspersonal är 92,8 %, en ökning från föregående år med 1,6 %. 1.6 Genomsnittlig sysselsättningsgrad Genomsnittlig sysselsättningsgrad i % 2009 2010 2011 2012 Kvinnor 92,4 92,6 93,2 93,8 Män 96,2 96,3 96,8 97,2 Totalt 93,2 93,4 93,9 94,6 Den genomsnittliga sysselsättningsgraden inom kommunen för tillsvidareanställda är totalt 94,6 %. Det är en ökning med 0,7 % jämfört med föregående år. 1.7 Ålder Medelålder Medelåldern i Borås Stad är oförändrad jämfört med föregående år på 45,8 år. Genomsnittsåldern i landets kommuner är 46,2 år. Medelåldern för män är 46,8 år och 45,6 år för kvinnor. 12

PERSONALSTRUKTUR Medelåldern skiljer sig mellan de olika förvaltningarna. Fritids- och folkhälsoförvaltningen hade lägst medelålder på 42,9 år medan Kommunstyrelsen hade högst medelålder på 49,4 år. Medelåldern på nyrekryterade under året var 45,5 år och medelåldern på personer som slutat sin anställning var 58,1 år. Bland män är medelåldern lägst bland barnskötare med en medelålder på 35,5 år och högst bland chefer med 50,8 år. Bland kvinnor är medelåldern lägst bland socialsekreterare med 38,7 år och högst bland dagbarnvårdare med 59,2 år. Åldersfördelning Antal personer 300 250 200 150 100 50 Totalt Män Kvinnor Åldersfördelningen bland de anställda är ojämn. Det finns fler äldre än yngre anställda. Andelen anställda i åldern 25-40 år är 29,7 % medan andelen anställda i åldern 50-65 år är 40,6 %. Det innebär en minskning av såväl andelen yngre som andelen äldre jämfört med 2011. 0 21 26 31 36 41 46 51 56 61 66 Ålder 1.8 Planerade pensionsavgångar 2014-2023 Beräkningen av antalet pensionsavgångar utgår från en ålderspensionering vid 65 år. Eftersom pensionsåldern är rörlig 63-67 år kan de verkliga pensionsavgångarna avvika något från nedanstående prognos. Planerade pensionsavgångar 2014-2023 Personalgrupp Antal pensionsavgångar Administration 322 Vård och omsorg 626 Rehabilitering och förebyggande arbete 5 Socialt och kurativt arbete 43 Skola och förskola 731 Kultur, turism och fritidsarbete 65 Teknik 325 Totalt 2117 Under perioden 2014-2023 beräknas totalt 2 117 personer gå i ålderspension. Den största andelen pensionsavgångar finns bland vård- och omsorgspersonal, lärare grundskola tidigare år, förskollärare, barnskötare, kokerskor och lokalvårdare. 13

PERSONALSTRUKTUR Planerade pensionsavgångar totalt 2014-2023 Antal personer 250 200 150 100 50 0 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Teknik Kultur, turism och fritidsarbete Skola och förskola Socialt och kurativt arbete Rehabilitering och förebyggande arbete Vård och omsorg Administration Pensionsavgångar chefer 2014-2023 Antal personer 25 20 15 10 5 Under perioden 2014 2023 beräknas 142 chefer på olika nivåer att gå i pension. Den största andelen pensionsavgångar finns inom skola och förskola samt vård och omsorg. 0 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Administration Vård och omsorg Socialt och kurativt arbete Skola och barnomsorg Kultur, turism och fritidsarbete Teknik 14

JÄMSTÄLLDHET/LIKABEHANDLING 2 Jämställdhet och likabehandling Arbetet med likabehandling handlar om respekt i bemötandet av varandra och om de grundläggande attityder och värderingar som denna respekt förutsätter. Likabehandlingsarbetets mål är att alla ska ha samma rättigheter och skyldigheter. De avgörande stegen tas i den dagliga verksamheten, i chefers sätt att organisera arbetet, vid rekrytering av nyanställda, i meritvärdering och lönesättning, i kompetensutvecklings- och kvalitetsarbete. Det avgörande är inte formen för arbetet utan innehållet. 2.1 Riktlinjer för jämställdhet och likabehandling i personalpolitiska programmet. Arbetet för likabehandling är en fortlöpande process och arbetet ingår i respektive chefs ansvar för verksamhet och medarbetare. Ytterst ansvarig för att likabehandlingsarbetet bedrivs enligt lagens intentioner vilar på varje nämnd/styrelse. En viktig grundförutsättning för arbetet med likabehandling är att detta arbete skall integreras i verksamheten på samma sätt som arbetsmiljöarbetet. Likabehandlingsfrågor skall vara ett naturligt inslag såväl i den dagliga verksamheten på alla nivåer som i den långsiktiga planeringen. 2.2 Program för jämställdhet Målet med Borås Stads jämställdhetspolitik är att kvinnor och män har samma möjligheter att forma samhället och sina egna liv. Resurser ska fördelas efter behov, inte kön. Jämställdhet ska finnas med i styr- och ledningssystem och konkret vara med i alla led av beslutsprocessen. Borås Stads jämställdhetsarbete ska omfatta alla verksamhet. Fyra målområden prioriteras 2011-2014: 1. Kunskap om jämställdhet 2. Jämställd medborgarservice 3. Jämställd arbetsgivare 4. Jämställdhetsintegrerad budget Här följer en kort beskrivning av varje målområde och genomförda aktiviteter under 2012. Kunskap om jämställdhet Borås Stad ska belysa vilka villkor kvinnor och män har i kommunen, som förtroendevalda, som anställda och som medborgare. Alla förvaltningar och bolag ska ta fram och analysera könsuppdelad statistik. Jämställdhetsarbetet ska vara känt för alla anställda och alla medborgare, via information på intranät och Borås Stads webbplats. Under 2012 har 400 chefer utbildats och samtliga chefer har i uppdrag att utbilda de arbetsgrupper de ansvarar för. Under hösten 2012 har också utbildning för alla nämnder och bolagsstyrelser påbörjats. De beräknas vara klara våren 2013. Den utbildning som genomförts kommer från och med hösten 2013 vara med i det systematiska chefsutvecklingsprogrammet. Först 2010 började Borås Stad arbeta systematiskt och strukturellt med jämställdhetsfrågan varför det finns ett s.k. kunskapsglapp. Ett kunskapsglapp medför att man utgår ifrån egna personliga omdömen. Det viktigaste med utbildningsinsatsen är att göra jämställdhetsarbetet till en kunskaps- 15

JÄMSTÄLLDHET/LIKABEHANDLING fråga. Det betyder att Borås Stad ska utgå från fakta, statistik och forskning och inte subjektiva värderingar. Jämställd medborgarservice Kommunen ska erbjuda både gott bemötande och likvärdig service till alla medborgare. Kartläggningar i Sverige och I Borås Stad visar att t ex flickor får högre betyg än pojkar igenom hela skoltiden, pojkar får ta större del av föreningsbidrag, kvinnor i hemtjänsten har ofta svårt att betala sina avgifter pga. låg pension, män får i stor utsträckning beviljat mer städ och matdistribution medan kvinnor får beviljat personlig omvårdnad. En mängd kartläggningar pågår 2011-2012 i både Sveriges land och i Borås Stad. Könsuppdelad statistik är nödvändig för att visa vilken service kvinnor respektive män erbjuds. Förvaltningarna ska agera för att garantera likvärdig behandling, oavsett kön. Under 2011-2013 har Borås Stad fått 1,2 mnkr ifrån Sveriges kommuner och landsting för att genomföra utbildningsinsatser som leder till jämställd medborgarservice. Jämställd arbetsgivare Borås Stad ska som arbetsgivare verka för jämställdhet, det innebär bl.a. att verka för lika lön för likvärdigt arbete. Heltid ska vara en möjlighet för alla anställda. Andelen kvinnor och män som är chefer ska spegla personalens sammansättning. Arbetsvärdering ska göras för att ge underlag till beslut för ökad jämställdhet. Förändringsarbete för jämställdhet behöver vara ledningsstyrt. Ledningen ska ta de strategiska besluten och sätta mål för jämställdhetsarbetet. Därför ska chefer årligen fortbildas i genus- och jämställdhetsfrågor. Förtroendevalda ska minst en gång per mandatperiod få sådan utbildning. Att arbeta som jämställd arbetsgivare kan också innebära, pojkar och flickor ska ha godkända betyg i årskurs 9, att utveckla föräldrastödsstrategier, jämställd stadsplanering, arbeta med belysning och trygga utemiljöer, införa s.k. nattstop i kollektivtrafiken, att minska trafiken, buller och utveckla cykelstaden Borås samt rekrytera både män och kvinnor till alla kommunens yrkesområden. Genusperspektivet finns med i visionsarbetet, då jämställdhetssamordnare finns med i Borås Stads Strateggrupp och är med och tar fram framtida indikatorer. Genusperspektivet finns också med i Bryggforum som är ett strategiskt råd för ungdomar, där jämställdhetssamordnare deltar. Den personalekonomiska årsredovisningen är nu jämställdhetsintegrerad, dvs. det finns könsuppdelad statistik och könsuppdelade analyser. Även Välfärdsbokslutet på Fritid- och Folkhälsoförvaltningen är jämställdhetsintegrerat. Jämställdhetsintegrerad budget Att arbeta med jämställdhetsintegrerad budget (gender budget) innebär att synliggöra människorna bakom siffrorna, dvs. att arbeta med könsuppdelad statistik, analysera skillnader och eventuellt åtgärda och resursfördela utifrån behov. Införandet av gender budget behöver tas stegvis och förväntas ta något år. Det finns en gender budgetgrupp i Borås Stad som leds av kommunchef, Svante Stomberg. För att starta upp det s.k. gender budget arbetet har 3 konkreta exempel valts ut från Välfärdsbokslutet, betyg i årskurs 9, höftledsfrakturer samt förvärvsfrekvens. Dessa exempel kartläggs, analyseras, ekonomiseras utifrån resursfördelning (genus) och alternativkostnader, dvs. vad kostar i förlängningen om vi inte gör någon insats. 16

JÄMSTÄLLDHET/LIKABEHANDLING Idag finns inga färdiga modeller för gender budget i kommunal verksamhet, därför behöver kommunen fortsätta att utveckla arbetet, utifrån vårt egna styr- och ledningssystem. 2.3 Uppföljning av förvaltningarnas planer för likabehandling Samtliga förvaltningar har planer för likabehandling för 2011-2013. Uppföljningar har gjorts 2012. Planer och utvärderingar har tagits fram i samverkan med de fackliga organisationerna. 2.4 Nyckeltal för jämställdhet Sedan 2006 deltar Borås Stad i NyckeltalsInstitutets Jämställdhetsindex (JÄMIX). Nyckeltalsinstitutet har i samverkan med dåtida JämO valt ut nio mätbara nyckeltal som utgör indikatorer på centrala aspekter av jämställdheten i en organisation. De nio nyckeltalen vägs samman till ett jämställdhetsindex som är ett mått på hur långt jämställdheten har nått. De nio nyckeltalen är Yrken är yrkesgrupperna i organisationen jämställda? Ledning är den högsta ledningsgruppen jämställd? Chefskap har kvinnor och män samma möjligheter att bli chef? Lön är lönen lika för män och kvinnor? Ohälsa hur ser långtidssjukfrånvaron ut för män och kvinnor? Föräldraskap tar männen ut föräldraledighet? Deltid är sysselsättningsgraden lika för män och kvinnor? Trygghet är anställningsformen lika för män och kvinnor? Jämställdhetsplan bedrivs ett aktivt arbete med jämställdhetsplanerna? Jämställdhetsindex Borås Stad2011 och 2012 Nyckeltal 2011 2012 Yrkesgrupper 40-60 % 5 4 Kvinnor i högsta ledningsgruppen 11 11 Chefer som är kvinnor 16 16 Skillnad i lön 18 18 Skillnad i lång sjukfrånvaro 10 12 Uttag av föräldradagar av män 12 11 Skillnad i sysselsättningsgrad 3 5 Skillnad i andel tillsvidareanställda 11 14 Jämställdhetsarbete 20 20 Tillsvidareanställda Jämställdhetsarbete Föräldradagar Långtidssjukfrånvaro 2011 2012 Heltidstjänster Yrkesgrupper 20 15 10 5 0 Ledningsgrupp Lön Karriärmöjligheter Summa JÄMIX-poäng 106 111 JÄMIX kartlägger jämställdheten och är ett verktyg för utveckling av jämställdhetsarbetet. Nyckeltalen i JÄMIX ger inte en fullständig beskrivning av verkligheten men är en indikation och ett underlag för fortsatt diskussion. Jämställdhetsindexet mäter enbart skillnader mellan kvinnor och män ur ett organisationsperspektiv, dvs. inte om nivån generellt är hög eller låg. Det anger t.ex. inte om kommunen har stor eller liten andel heltidstjänster utan enbart om andelen heltidstjänster skiljer sig mellan män och kvinnor. Nyckeltalen är relativa mått där idealet är att kvinnor och män skall ha samma värde enligt indexet. JÄMIX ger inga definitiva svar på hur jämställdheten ser ut men är en indikation och ett underlag för diskussion. 17

JÄMSTÄLLDHET/LIKABEHANDLING 18

JÄMSTÄLLDHET/LIKABEHANDLING 2.5 Övriga jämställdhetsåtgärder Arbetsvärdering Borås Stad har beslutat att genom arbetsvärdering kartlägga och klarlägga uppenbara löneskillnader mellan olika grupper. Borås Stad har valt att inte sammanblanda utfallet i arbetsvärderingen med den årliga löneöversynen, utan löneökningar för arbetsvärderade har lagts ut per den 1 januari varje år. Särskilda medel har avsatts för detta. Central lönekartläggning med utgångspunkt från arbetsvärderingen En central lönekartläggning utifrån arbetsvärderingen har genomförts av en partsammansatt grupp. Likvärdiga kvinnodominerade yrken jämfördes med mansdominerade yrken. Utfallet blev att de flesta skillnader i lön kunde förklaras med könsneutrala argument såsom åldersstruktur, marknaden m.m. En del grupper kommer att analyseras djupare. Kontroll vid lönesättning I Borås Stad är lönesättningen vid nyanställning centraliserad, vilket ger möjlighet till styrning av lönesättningen och hänsynstagande till jämställdhetsaspekter. Inplacering i ingångslöner efter t.ex. genomgången utbildning är decentraliserad. Bevakning av jämställdhetsaspekterna vid löneöversynen I anvisningarna inför löneöversynerna finns varje år föreskrivet att arbetet med att minska löneskillnaderna mellan könen för likvärdiga arbeten skall fortsätta. Varje förvaltning skall analysera föreslagna löneökningar mellan könen innan yrkanden lämnas vidare till Personal- och förhandlingsavdelningen och aktivt arbeta för att nå de mål som finns med i respektive förvaltnings plan för likabehandling. 19

UTLÄNDSK BAKGRUND 3 Utländsk bakgrund I Program för ett integrerat samhälle slås fast att Borås Stad ska vara ett föredöme med att anställa personal av annan etnisk bakgrund. Kunskap hos personalen om andra kulturer ökar möjligheten att ge fler invånare likvärdig service. Flerspråkighet och interkulturell kunskap ska vara en merit vid rekrytering. Utländsk bakgrund bland kommunens anställda Här redovisas andelen anställda med utländsk bakgrund bland kommunens anställda. Uppgifterna har köpts från Statistiska centralbyrån SCB eftersom dessa uppgifter saknas i kommunens lönesystem. Statistiken om utrikes bakgrund avser 2012-11-01. Personer med utländsk bakgrund definieras som personer som är utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Antal anställda efter anställningsform, kön och födelseland Födelseland Sverige Norden (utom Sverige) Europa (utom Norden) Afrika Asien Övriga världen Totalt Tillsvidareanställda Kvinnor 5 439 288 398 43 273 54 6 495 Män 1 457 54 94 18 65 19 1 707 Totalt 6 896 342 492 61 338 73 8 202 Visstidsanställda Kvinnor 461 11 79 9 53 5 618 Män 182 1 13 11 10 7 224 Totalt 643 12 92 20 63 12 842 Totalt Kvinnor 5 900 299 477 52 326 59 7 113 Män 1 639 55 107 29 75 26 1 931 Totalt kommunen 7 539 354 584 81 401 85 9 044 Andelen anställda i kommunen med utländsk bakgrund är 21,8%, kvinnor 22,2 % och män 20,5 %. 16,6 % av kommunens anställda är utrikes födda, kvinnor 17,1 % och män 15,1 %. Av kommunens chefer har 10,9 % utländsk bakgrund, kvinnor 13,1 % och män 6 %. Den största gruppen chefer med utländsk bakgrund finns inom vård och omsorg med 14,5 %. Uppgifter från kommunens förvaltningar visar att 7,4 % av ledningsgruppernas medlemmar har utrikes bakgrund. Andel anställda med utländsk bakgrund efter ålder i procent Ålder Kvinnor Män Totalt 0-29 19,9 19,8 19,9 30-39 21,6 21,2 21,5 40-49 23,2 22,0 23,0 50 eller äldre 22,4 19,4 21,7 Totalt kommunen 22,2 20,5 21,8 20

UTLÄNDSK BAKGRUND Andel anställda med utländsk bakgrund per personalgrupp i procent Kvinnor Män Totalt Förskollärare/fritidspedagog 14,3 9,1 14,0 Barnskötare 24,8 27,8 24,9 Arbetsledare omsorg 15,8-14,5 Omvårdnadspersonal 29,8 33,9 30,3 Sjuksköterska 15,3 27,8 16,3 Socialsekreterare 14,5 31,0 17,1 Övrig vård- och omsorgspersonal 28,5 25,4 27,8 Skolledare 12,0 9,8 11,2 Gymnasielärare 14,8 8,2 11,9 Grundskolelärare 13,6 18,1 14,6 Annan lärare 23,4 27,0 24,4 Elevassistent 13,1 29,5 17,5 Övrig skolpersonal 9,4 25,0 13,6 Fritidsledare 19,5 31,6 25,3 Bibliotekspersonal 18,0 8,3 16,1 Övrig fritids- och kulturpersonal. 14,3 18,2 16,2 Måltidspersonal 25,4 35,5 26,2 Städpersonal 44,6 52,4 45,3 Kommunalarbetare - 9,3 9,0 Ingenjörer 14,3 13,6 13,8 Vaktmästare - 26,5 23,9 Övrig personal inom teknik 12,5 14,5 13,8 Chef 6,4 4,8 5,5 Handläggare 15,5 15,9 15,6 Kontorspersonal 15,4 30,0 17,3 Totalt kommunen 22,2 20,5 21,8 Anställda med utländsk bakgrund finns inom alla personalgrupper. Andel anställda med utländsk bakgrund per nämnd i procent Kvinnor Män Totalt Arbetslivsnämnden 17,9 32,5 22,4 Fritids- och folkhälsonämnden 13,5 23,7 17,8 Kommunstyrelsen + Stadsrevisionen 10,9 0,0 7,2 Kulturnämnden 10,3 10,0 10,2 Lokalförsörjningsnämnden 7,1 12,5 10,5 Miljö- och konsumentnämnden 9,1 15,4 10,9 Samhällsbyggnadsnämnden 11,8 5,3 8,3 Servicenämnden 21,4 12,3 14,8 Sociala omsorgsnämnden 25,5 22,1 24,9 Stadsdelsnämnden Norr 24,6 26,3 24,9 Stadsdelsnämnden Väster 18,7 23,8 19,4 Stadsdelsnämnden Öster 25,8 31,3 26,5 Tekniska nämnden 11,6 10,5 11,0 Utbildningsnämnden 17,4 13,4 15,9 Totalt kommunen 22,2 20,5 21,8 Andelen personer med utländsk bakgrund i yrkesverksam ålder i Borås är 17,0 %. Bland Borås Stads anställda är andelen anställda med utländsk bakgrund 21,8 %. Den totala andelen personer med utländsk bakgrund i Borås i alla åldrar är 25,6 %. 21

LÖNESTATISTIK 4 Lönestatistik Samtliga löner i detta avsnitt är omräknade till heltidslöner och avser tillsvidareanställd personal. Den lönestatistik som redovisas är i första hand avsedd att ge en översiktlig bild av löner både totalt i kommunen och för olika personalgrupper. Redovisningen ersätter inte den lönekartläggning enligt diskrimineringslagen som varje nämnd gör varje år. 4.1 Medianlön Medianlön i kronor per månad för tillsvidareanställd personal 2012-12-31. Personalkategori Kvinnor Män Totalt Kvinnors lön i förhållande till männens i procent Administration Ledningsarbete 34 150 37 500 34 654 91 Handläggararbete 30 000 33 400 30 900 90 Administratörsarbete 23 187 22 237 23 105 104 Vård och omsorg Sjuksköterska 27 800 26 900 27 760 103 Undersköterska, skötare 22 830 22 279 22 789 103 Vårdbiträde, vårdare m fl 21 500 21 975 21 597 98 Personlig assistent 21 277 21 054 21 250 101 Rehabilitering o förebyggande arbete 25 400 25 900 25 500 98 Socialt och kurativt arbete Socialsekreterare 26 300 26 750 26 450 98 Skola och förskola Grundskollärare 26 200 27 778 26 415 94 Gymnasielärare 28 102 29 250 28 500 96 Förskollärare 24 847 24 332 24 822 102 Fritidspedagog 24 972 25 137 24 997 99 Övrigt lärararbete 29 070 27 907 28 835 104 Barnskötare 21 861 20 310 21 831 108 Dagbarnvårdare 22 275-22 275 Elevassistent 22 242 21 480 22 043 104 Kultur, turism och fritid Fritidsledare 22 922 22 554 22 677 102 Bibliotekarie, biblioteksassistent. 24 200 23 000 24 198 105 Teknik Teknisk handläggare 29 400 30 750 29 500 96 Ingenjörer 28 050 29 250 28 900 96 Tekniker 24 900 25 060 24 980 99 Hantverkararbete m m 22 099 23 000 23 000 96 Köks- och måltidsarbete 21 617 23 027 21 667 94 Städ, tvätt o förråd 21 386 21 435 21 386 100 Totalt kommunen 23 679 25 015 23 842 94,7 22

LÖNESTATISTIK Lönutveckling för tillsvidareanställda - medianlön 2008 2009 2010 2011 2012 Kvinnor 20 982 21 841 22 348 22 930 23 679 Män 22 100 22 800 23 475 24 060 25 015 Totalt 21 127 21 974 22 500 23 065 23 842 Medianlönen totalt i kommunen är 23 842 kronor, vilket innebär en ökning med 3,4 % eller 777 kronor från föregående år. I nedanstående tabeller redovisas löneutvecklingen som förändring av medianlön den 31 december mellan respektive år. Löneutveckling i procent för tillsvidareanställda 2008 2009 2010 2011 2012 Kvinnor 6,6 4,1 2,3 2,6 3,3 Män 3,9 3,2 3,0 2,5 4,0 Totalt kommunen 6,2 4,0 2,4 2,5 3,4 Löneutvecklingen mellan 2008 och 2012 i kommunen totalt var 12,9 %. Kvinnors lön i förhållande till männens lön tillsvidareanställda Kvinnors lön i förhållande till män i % 100 95 90 85 För 2012 var kvin medianlön 94,7 % i förhållande till männens median, vilket är en ökning med 0,6 procentenheter jämfört med 2011. 80 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Löneskillnaderna mellan män och kvinnor har successivt minskat. Minskningen av löneskillnaderna sedan 1998 är ett resultat dels av en medveten lönepolitik och dels av arbetsvärdering som startade 2002/2003. En orsak till löneskillnaderna är delvis att ovanstående jämförelse är en total jämförelse av medianlönen utan hänsyn tagen till de olika befattningarnas arbetsuppgifter, krav på kompetens, ålder, erfarenhet och ansvar. Lönerna är alltså inte omedelbart jämförbara. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män inom respektive yrkeskategori är betydligt lägre (se sammanställningen av medianlöner på föregående sida). 23

LÖNESTATISTIK 4.2 Lönespridning Lönespridning eller differentierad lön är ett medel för att skapa utrymme för löneutveckling i ett yrke. Den 10:e percentilen är den lönenivå under vilken 10 % av lönerna återfinns. På samma sätt är den 90:e percentilen den nivå som 90 % av lönerna återfinns. 90:e percentilen minus den 10:e percentilen visar lönespridningen eller hur stor skillnad det är mellan lönerna. Lönespridning 2012-12-31 10:e percentilen Median 90:e percentilen 2011 2012 2011 2012 2011 2012 Kvinnor 20 150 20 710 22 930 23 679 28 500 29 563 Män 20 416 20 947 24 060 25 015 32 650 33 920 Totalt 20 211 20 759 23 065 23 842 29 474 30 531 Lönespridning var 8 853 kronor för kvinnor, 12 973 kronor för män och totalt 9 772 kronor. Detta innebär att den totala lönespridningen ökade med 5,5 % jämfört med 2011. 24

RESURSANVÄNDNING 5 Resursanvändning arbetad tid och frånvaro Överskjutande flextid Övertid Fyllnadstid Överenskommen arbetstid enligt avtal Arbetad tid enligt avtal Totalt arbetad tid Semester Egen sjukfrånvaro Lagstadgad/avtalad ledighet Föräldraledighet Övrig ledighet Frånvaro 5.1 Arbetad tid och frånvaro Totalt arbetad tid var 13 368 921 timmar för år 2012 inklusive timavlönade. Av den arbetade tiden arbetade kvinnor 10 124 271 timmar och män 3 244 650 timmar. Den arbetade tiden i procent av avtalade/överenskommen arbetstiden var 76,4 %, vilket innebär en ökning med 0,3 procentenheter. Av den totalt arbetade tiden utgjorde övertid, fyllnadstid och jour/beredskap 128 448 timmar. Av kommunens förvaltningar har stadsdelsförvaltningarna något lägre andel arbetad tid än de tekniska förvaltningarna och centrala förvaltningarna som har högre andel arbetad tid. Detta beror till stor del på att stadsdelsförvaltningarna har högre frånvaro bl.a. pga. sjukfrånvaro och föräldraledighet. Arbetad tid är utförda arbetstimmar av all personal under hela året då frånvaro räknats av. Den totalt arbetade tiden räknas fram på följande sätt: Avtalad/överenskommen arbetstid Frånvaro = Nettoarbetstid Nettoarbetstid + Övertid + Fyllnadstid + Flextid = Totalt arbetad tid Med frånvaro avses semester, ferie/uppehåll, arbetsskada, sjukdom/sjukersättning, rehabilitering, föräldraledighet och övrig ledighet (ledighet för militärtjänstgöring, betalda studier, obetalda studier, facklig verksamhet samt övrig tjänstledighet). Nyckeltalet visar tidsanvändningen inom kommunen och hur frånvaron fördelas mellan olika frånvaroorsaker. Eftersom den totalt arbetade tiden översätts till antal årsarbeten ger det en mer rättvis bild av resursutnyttjandet i kommunen. Att istället redovisa årsarbetare, som bygger på principen att man räknar om de anställda till årsarbetare utifrån anställningarnas sysselsättningsgrad ger bara en bild av hur anställningsavtalen ser ut och inte hur personalresursen använts. 25

RESURSANVÄNDNING Arbetad tid och frånvaro i procent av avtalad tid 2012 för all personal inkl. timavlönade Kvinnor Män Totalt Nettoarbetstid 74,5 82,9 76,4 Sjukfrånvaro 5,8 3,8 5,4 Semester 8,6 7,8 8,4 Föräldrapenning 6,0 1,7 5,1 Tillfällig föräldrapenning 0,8 0,4 0,7 Utbildning 0,9 0,8 0,9 Facklig tid 0,1 0,1 0,1 Övrig frånvaro 3,3 2,5 3,1 Total tid 100,0 100,0 100,0 Nettoarbetstiden är den del av den totala arbetstiden som den anställde är på arbetet och har under året ökat med 0,3 % jämfört med 2011. Tabellen visar hur frånvaro och nettoarbetstid förhåller sig till avtalad/överenskommen arbetstid i procent. Kvinnorna är på arbetet 74,5 % av sin anställningstid, männen 82,9 % av sin anställningstid. Arbetad tid och frånvaro för alla anställda 2012 Tillfällig föräldrapenning 0,7% Föräldrapenning 5,1% Semester 8,4% Utbildning 0,9% Facklig tid 0,1% Övrig frånvaro 3,1% Sjukfrånvaro 5,4% Nettoarbetstid 76,4% Totalt utfördes 7 864 årsarbeten under 2012, vilket är en ökning med 137 årsarbeten eller 1,8 % jämfört med 2011. Utveckling av antal utförda årsarbeten Årsarbeten 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 De frånvaroorsaker som mest påverkar nettoarbetstiden är semester, sjukfrånvaro och övrig tjänstledighet (i övrig frånvaro ingår bl.a. kompensationsledighet och tjänstledighet utan lön). 5 000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 26

RESURSANVÄNDNING Total frånvaro i årsarbeten för samtliga anställda Frånvaroorsak 2010 2011 2012 Sjukfrånvaro 505 516 549 Semester 880 880 862 Utbildning 141 128 87 Föräldraledighet 501 497 515 Tillfällig föräldrapenning 61 71 71 Kompensationsledighet 31 30 27 Övrig frånvaro med lön 22 20 17 Övrig frånvaro utan lön 316 278 284 Total frånvaro 2 457 2 420 2 412 5.2 Arbete - föräldraskap Föräldraledighet - antal timmar per anställd Antalet frånvarotimmar för föräldraledighet ökade under året med 3,7 %. Det totala uttaget uppgick till 876 797 timmar. Männen svarar för 7,7 % av den uttagna tiden, vilket är en minskning med 0,9 %. Vård av barn - antal timmar per anställd Kön 2010 2011 2012 Kvinnor 13,7 15,9 15,9 Män 7,4 9,9 9,4 Antalet frånvarotimmar för vård av barn har minskat under året för både kvinnor och män. Det totala uttaget uppgick till 119 611 timmar, vilket är en minskning med 1,2 %. Männen svarar för 13,4 % av den uttagna tiden, vilket är en minskning med 0,5 procentenheter sedan föregående år. 5.3 Över- och fyllnadstid Övertid i timmar 2012 Verksamhet Kvinnor Män Summa Antal årsarbeten Administration 1 108 77 1 185 0,7 Vård och omsorg 14 647 2 751 17 398 10,2 Rehabilitering och förebyggande arbete 36 8 44 0 Socialt och kurativt arbete 252 131 384 0,2 Skola och förskola 4 980 2 335 7 315 4,3 Kultur, turism och fritidsarbete 704 479 1 183 0,7 Teknikarbete 2 366 14 509 16 875 9,9 Kod saknas 7 40 47 0 Totalt kommunen 24 100 20 332 44 431 26,0 27

RESURSANVÄNDNING Fyllnadstid i timmar 2012 Verksamhet Kvinnor Män Summa Antal årsarbeten Administration 1 123 370 1 492 0,9 Vård och omsorg 36 667 4 408 41 075 24,2 Rehabilitering och förebyggande arbete 229 14 243 0,1 Socialt och kurativt arbete 230 33 264 0,2 Skola och förskola 24 361 3 369 27 730 16,3 Kultur, turism och fritidsarbete 2 579 2 437 5 016 3,0 Teknikarbete 5 668 2 528 8 196 4,8 Totalt kommunen 70 857 13 159 84 016 49,5 Den totala över- och fyllnadstiden uppgick till 0,8 % av avtalad tid. En hel del tid redovisas inte som övertid eller fyllnadstid utan registreras som flextid. TT-tid är övertid som utförs av anställda som inte har rätt till övertidsersättning, men denna tid registreras normalt inte i kommunens löne-/pa-system. 1 080 personer saknar idag rätt till övertidsersättning. Under 2012 utfördes totalt 128 448 timmar över- och fyllnadstid. Detta innebär en ökning med 26 427 timmar i jämförelse med år 2011 eller en ökning med 25,8 %. Omräknat till årsarbeten motsvarar övertids- och fyllnadstimmarna 75,5. Utveckling av över- och fyllnadstid Index (1998=100) 120 100 80 60 40 20 0 199819992000200120022003200420052006200720082009201020112012 Över- och mertiden har sedan 1998 minskat med 57 %. Utvecklingen framgår av diagrammet till vänster: 5.4 Sparade semesterdagar och okompenserad övertid 2012-12-31 Kvinnor Män Totalt Sparade semesterdagar betalda 185 558 53 298 238 886 Sparade semesterdagar obetalda 13 163 3 163 16 326 Okompenserad övertid timmar 32 844 9 034 41 877 Flextidssaldo timmar 58 181 18 988 77 169 28