Appendix 1 Hur tolkar jag målen för grundkursen? Lo Persson Eva Ekblad
Alla kursplaner innehåller mål formulerade som förväntande studieresultat. Som stöd vid formuleringen av dessa förväntade studieresultat finns en gemensam handledning för Medicinska fakulteten vid Lunds universitet (se Handledning i målformulering, Gudrun Edgren och Göran Thomé). Handledningen innehåller ett antal exempel på verb som är lämpliga att använda i beskrivningarn av de kunskaper, förmågor och förhållningssätt studenterna skall uppnå under kurserna och några råd för hur verben skall tolkas. Kunskap och förståelse kan föreligga på olika nivåer. Den högsta nivån är den man behöver ha uppnått för att kunna arbeta professionellt inom ett område. Den högsta nivån förutsätter dock kunskaper på lägre nivåer. På vägen mot den högsta nivån kommer man oftast att först behöva lära sig saker på en lägre nivå och inom vissa områden även stanna på en lägre nivå. Tabell. Förslag på verb som kan användas i målformuleringar rörande kunskap och förståelse enligt ovan nämnda handledning. Kunskapsnivå Enkel Verb några exempel: Känna till, identifiera, definiera Krav som kan ställas vi examinationen Studenten skall kunna: Nämna eller känna igen en term, beskriva vad den står för, räkna upp faktorer, ringa in ett fenomen så att missförstånd inte kan uppstå, exempelvis definiera ett sjukdomstillstånd. Sammansatt Redogöra för Använda termer, orsaker eller faktorer inom ett område på ett sammanhängande sätt. Relaterad Förklara, jämföra, indela Reda ut ett sammanhang genom att koppla ihop orsaker och följder, jämföra fenomen och lyfta fram väsentliga likheter och skillnader. Aktivitet under kursen Självstudier Föreläsning Aktiva övningar och uppgifter i kombination med självstudier och eventuella föreläsningar. Aktiva övningar och uppgifter i kombination med självstudier och eventuella föreläsningar. PBL. Casemetodik. Hela handledningen finns på: http://www.med.lu.se/plain/laekarutbildning/om_laekarutbildningen/utbildnings_och_kursplaner
Syftet med denna studieguide är att ge vägledning om vad som bör ingå i de mål som finns angivna i kursens kursplan. Endast mål rörande kunskap och förståelse är upptagna här. Det är främst de fyra första av kursplanens mål som behandlas under PBL-mötena (förutom i parallella föreläsningar). Kursplanens mål är angivna i kursiv stil. Förklara och diskutera hur egenskaper kan ärvas, hur genetisk variation uppkommer och upprätthålls samt implikationer av de ökade kunskaperna och möjligheterna inom genetiken och därvid kunna använda sig av en korrekt terminologi (t.ex. som används i kurslitteraturen) och ett språk som är avpassat för kollegor och/eller allmänheten Redogöra för DNAs kemiska uppbyggnad (baser, vätebindningar, syra, dubbelsträngat med antiparallella strängar; man behöver inte kunna rita strukturformler men känna till den molekylära skillnaden mellan riboser och deoxyriboser liksom namnen på alla kvävebaserna i DNA och RNA). Redogöra för hur DNA replikeras och rekombineras (namnen på de centrala enzymerna) samt Okasaki-fragmentens roll på "the lagging strand" Redogöra för hur genetisk variation kan uppkomma genom omgivningsfaktorers mutagena verkan och vid på grund av fel vid replikationen samt de mekanismer som cellen har för att motverka förändring av genomet. Redogöra för struktur och frekvenser av olika typer av genetisk variation i populationen Förklara sambandet mellan DNA och kromosomer, dvs veckningen av DNA och kromatinets uppbyggnad (inkl histoner) Förklara hur strukturen bidrar till genetisk stabilitet (både att det är dubbelsträngat och packat när det inte är aktivt) och hur antalet DNA kopior förändras under cellcykeln Redogöra för begrepp som kromosom, gen, allel, autosom, könskromosom, centromer, telomer och vad som utgör det DNA som inte är gener Förklara arvet utifrån klassisk mendelsk genetik (genom att använda begrepp som tex. dominant, recessivt, heterozygot, homozygot, könsbundet arv) och därvid kunna rita korsningsscheman samt förklara det statistiska utfallet Använda enkla pedigrees (förklara och tolka) Redogöra för mitos och meios översiktligt samt kunna göra jämförelser (inte kunna namn på alla delstadier i meiosen) Förklara hur mängden DNA och antalet kromosomer varierar i meiosens olika stadier Förklara de förutsättningar för genetisk variation som finns i meiosen (crossing-over med synonymen rekombinering) Kunna förklara på vilka olika sätt egenskaper kan ärvas samt diskutera hur arvet kan samspela med miljön. Redogöra för begreppen monogena och multifaktoriella sjukdomar. Utifrån pedigrees och uppskattningar av riskfaktorers storlek, göra riskberäkningar för monogena och multifaktoriella sjukdomar.
Förklara begreppet riskfaktor och dess relevans för riskbedömningar. Redogöra för begreppen dominant, recessiv, autosomal, könsbunden, expressivitet, penetrans och implikationerna av atypiskt monogent arv. Redogöra för övrig atypisk monogen nedärvning: uniparental disomi, imprinting, mitokondriell nedärvning, anticipation. Förklara begreppen normaldistribution, empirisk riskbedömning (ej matematik), relativ risk och odds ratio. Förklara för- och nackdelar med de ökade kunskaperna om genomet, diskutera de därmed sammanhängande möjligheterna att göra genetiska tester med sakligt underbyggda argument samt kunna förklara resultat av genetiska tester för patienter och allmänhet. Kunna övergripande redogöra för olika metoder för genetiskt screening. Redogöra för och diskutera genetisk screening och etiska implikationer med användning av relevanta och aktuella basfakta. Redogöra för och diskutera interventioner och förebyggande åtgärder grundade på genetisk screening med användning av relevanta och aktuella basfakta. Övergripande känna till lagstiftningen rörande information från gentester. Förklara knäledens funktionella anatomi med korrekt terminologi samt känna till vanliga typer av knäskador och deras diagnostik Redogöra för anatomiska grundbegrepp (medialt/lateralt, superior/inferior, anterior/posterior). Beskriva knäledens uppbyggnad (anatomi) jfr med andra ledtyper. Beskriva vilka strukturer som stabiliserar knäleden och vilka strukturer som ger knäet dess rörlighet. Beskriva rörelseomfånget (flexion, extension, abduktion, adduktion, rotation) hos ett normalt knä samt hur man testar detta med ortopedisk undersökning (knästatus). Känna till vanliga typer av knäskador (fr a menisk och korsbandsskador) och hur dessa diagnostiseras (tester av rörelseomfång, stabilitet). Känna till ortopediska aspekter på svullet knä. Förklara den översiktliga handläggningen i en sjukdomsutredning (anamnes, klinisk undersökning, differentialdiagnos, diagnos, behandling, uppföljning). Förklara, med användning av korrekt språkbruk (t. ex som används i kurslitteraturen), hur nervsignaler fortleds och överförs, samt översiktligt redogöra för centralnervös kontroll av kroppsmotoriken jämt vanliga neurologiska sjukdomar med motoriska rubbningar och deras diagnostik Förklara begreppen motorisk enhet, motorändplatta, synaps, pre- och postsynaptiskt neuron, aktionspotential, vilopotential (joners påverkan), motorneuron, interneuron och sensoriskt neuron.
Beskriva nervös kontroll av motorik (övre resp nedre motorneuron). Beskriva farmakologiska angreppspunkter för nervtransmission. Beskriva översiktligt supraspinal (centralnervös) styrning av motorik (inkl. begreppen planering, initiering, koordination, rörelse). Reflektera över hur kunskapen om den motoriska enheten kliniskt kan användas för att definiera skadenivån vid neurologisk sjukdom (ex fascikulationer, muskelatrofi, muskelreflexer, Babinskis tecken). Känna till vanliga neurologiska sjukdomar (ALS, MS, Parkinsons sjd) ssk avseende hur de uppvisar motoriska rubbningar och hur de diagnostiseras. Redogöra för basala inflammatoriska processer, olika former av smärta och dess fortledning samt känna till hur man farmakologiskt kan behandla akut smärta Beskriva nociception/smärta, centrala smärtbanor. Beskriva farmakologiska angreppspunkter för smärtlindring. Översiktligt känna till basala inflammatoriska processer (hur upptäcker vävnadsceller att infektion/skada skett? Vad blir konsekvenserna av att infektion/skada upptäckts? Hur påverkas lokala blodkärl som resultat av detta? Vilka signaler från vävnadscellerna leder till blodkärlsförändringarna? Hur bidrar blodkärlsförändringarna till akut inflammation?). Redogöra för grundläggande statistiska och epidemiologiska begrepp och principer Biostatistik: redogöra för begreppen genomsnittsmått och lägesmått, lådagram, normalfördelningen, konfidensintervall och p-värden samt statistisk slutsatsdragning (hypotesprövning) Epidemiologi: redogöra för begreppen sjukdomsförekomst (prevalens, incidensandel, incidens), absoluta och relativa jämförelser samt möjliga felkällor i epidemiologiska undersökningar Redogöra för grundläggande medicinsk-etiska teorier och principer Beskriva skillnaden mellan normativ etik, deskriptiv etik och metaetik. Förklara skillnaden mellan deontologisk etik, dygdetik och konsekvensetik Redogöra för de fyra principerna och hur de kan tillämpas Beskriva vad som menas med paternalism och ge exempel på paternalism i vården Beskriva skillnaden mellan olika former av dödshjälp Redogöra för innebörden i objektiva respektive subjektiva intressen Beskriva olika prioriteringsprinciper