Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling Jens Billeskolan 2015 2016 Särskola ndlingsplan för att främja likabehandling och mobbning, diskriminering och kränkande behandling på Jens Billeskolans särskola 2015 Utvärderas vårterminen 2016
Till dig som är elev Om du någon gång blir utsatt för kränkande behandling, våld eller hot eller om du känner någon som är utsatt vill vi att du omedelbart kontaktar någon vuxen på skolan. Detta gäller också om du känner dig diskriminerad på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning Alla vuxna på skolan bryr sig! Till dig som är förälder Om du misstänker att ditt, eller någon annans barn på skolan, utsätts för kränkande eller negativ särbehandling så kontakta någon av skolans personal. Klasslärare, rektor, skolsköterska, trygghetsteam eller vem du känner förtroende för. Även om det är svårt att ta till sig om man misstänker att ens eget barn kränker andra så är det viktigt att du gör något åt det. Även i detta fall är det bra att kontakta skolans personal. Vi har kunnig, engagerad personal i dessa frågor. Uttryck som "jag bara skojade" eller "tål du inte lite skämt " är aldrig en ursäkt för att kränka någon annan. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är ett ständigt pågående arbete som handlar om att skolan aktivt tar ställning.
Innehållsförteckning Vision 4 Lagar och styrdokument 4 Definitioner 5 Mål 6 Implementering 6 Främjande aktiviteter 6 7 Planerade aktiviteter 7 Åtgärdsplaner 8 Skolans trygghetsteam 8 Vem kontaktar jag 9 Utvärdering 9 Tecken att uppmärksamma 9 Bifogade dokument 1. Kontaktuppgifter organisationer, ytterligare stöd 2. Särskolans Klassregler
Vision Arbetet som rör kränkande behandling där mobbning ingår, regleras i ett kapitel i skollagen (kap 6 Åtgärder mot kränkande behandling) Jens Billeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling gäller för grundskolan, särskolan och förskoleklass. Planen gäller alla vuxna, barn och ungdomar som vistas på skolan. I planen presenteras skolans arbete för att främja och förebygga barns och elevers lika rättigheter samt åtgärder för att förebygga diskriminering, trakasserier och mobbning. Planen är ett dokument, som ständigt ska vara aktuellt i det vardagliga arbetet. Dokumentet ska diskuteras, utvärderas och revideras varje läsår i olika forum. Både personal, vårdnadshavare och elever ska ta del av planen. Lagar och styrdokument Läroplan 2011 Läroplanens första kapitel handlar om skolans värdegrund och uppdrag Skollagen 2010 Skollagens kapitel 6 beskriver åtgärder hur varje enskild skola ska arbeta för att motverka kränkande behandling av barn och elever. I kap 5 beskrivs skolans arbete för Trygghet och arbetsro Diskrimineringslagen 2015 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder
Definitioner Kränkande behandling kan vara Fysisk (slag och knuffar) Verbal (hot, svordomar, öknamn) Psykosocial (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) Texter eller bilder (lappar, även som sms, mms, bilder och olika typer av meddelande på Internet) Materiella (stöld, punktering, sönderklippta kläder, böcker etc.) Kränkande behandling kan delas in i trakasserier och annan kränkande behandling Trakasserier : är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna, eller är av sexuell natur (dvs. sexuella trakasserier). Diskrimineringsgrunderna Diskriminering är när någon vuxen eller elev på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra. Diskriminering sker utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Diskriminering kan också ske tex. genom skolans regler, val av läromedel och undervisning. Diskrimineringsgrunderna är Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Direkt diskriminering : innebär att någon missgynnas genom sämre behandling än någon annan skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering : innebär att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse/kriterium/förfaringssätt som framstår som neutralt, men som i praktiken innebär ett missgynnande som har samband med diskrimineringsgrunderna. Annan kränkande behandling : ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Det kan vara mobbning, men även enstaka händelser som inte är mobbning. Mobbning: En person blir mobbad när han eller hon upprepade gånger över tid blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. (Dan Olweus) Den enskildes upplevelser av kränkning måste alltid tas på allvar
Mål Alla elever ska uppleva skolan som en trygg och trivsam miljö där alla respekterar varandras olikheter och likheter. Implementering Information till personal på personalkonferens i september, med analys av elevenkäter och personalens utvärdering Fortlöpande diskussioner under läsåret i arbetslagen Planen tas upp på klassråd Planen presenteras för eleverna i klassen tillsammans med ordningsreglerna vid läsårsstart Planen finns tillgänglig i klassrummet Vårdnadshavare får tillgång till planen via skolans hemsida vid läsårets start Planen tas upp vid utvecklingssamtalen Främjande aktiviteter Läsåret 2015/2016 Planerade aktiviteter för att främja goda relationer mellan alla barn på skolan Samarbete mellan de olika grupperna i särskolan Särskolans elever är inkluderade i någon grulpp/klass Att låta de äldre eleverna ta ansvar för och handleda de yngre eleverna. Rastaktiviteter JB dagen En aktivitetsdag, som planeras av elevrådet 7 9, för alla årskurser Representant från särskolan i elevrådet 3 6 och 7 9 Elevhäng för elever åk 4 9. varje dag mellan 14:00 19:00 Skolcafe för elever i åk 4 9. Pedagogerna i särskolan initierar till samtal med övriga lärare Främjande aktiviteter för trivsel, trygghet och likabehandling i särskolan Personal finns med ute på rasterna Aktivt värdegrundsarbete Särskolans elever inkluderas i skolans gemensamma aktiviteter, både på individ grupp och organisationsnivå Vid föräldramöten tydliggörs planen mot kränkande behandling för föräldrarna Utedagar för samtliga klasser 2 ggr/termin Särskolans elever Anpassade lokaler och lärmiljöer Aktiviteter, utflykter och studiebesök anpassas så att alla elever har möjlighet att delta
Förebyggande arbete läsåret 2015 2016 Kartläggning i form av Elevenkäter skriftligt 1 gång/år i apri Klassrådsdiskussioner 1 gång/mån Elevrådsdiskussioner 1 gång/mån Arbetslagsträffar kontinuerligt Föräldraträffar dialog vid utvecklingssamtal och föräldramöte Trygghetsvandring vid terminsstart Dokumentation vid incidenter kontinuerligt Månadsuppföljning per elev kring trygghet och trivsel Analys Utifrån kartläggningen görs en analys som identifierar de risker barn, elever, vårdnadshavare och pedagoger upplever. Insatserna planeras med mål att alla barn och elever känner sig trygga och trivs på Jens Billeskolan Insatser Personal finns med ute på rasterna Planerade aktiviteter och åtgärder under 2015/2016 Schemalagda lektioner för diskussion om arbetsklimat och relationer i alla grupper Ansvarig: Rektor och arbetslag Särskolan är en del av skolans verksamhetsområden. Särskolans eleverna ska inkluderas i grundskolans olika verksamheter i så stor utsträckning som möjligt. Ansvar: Arbetslag och rektor Trygghet i omklädningsrummet för alla elever Åtgärd : Personal finns med i omklädningsrummen Ansvar: Arbetslag Eleverna har möjlighet att byta om på annan plats Värdegrundsarbete i varje grupp Barnkonventionen bearbetas årligen Barnperspektivet är tydligt HBTQ utbildning för all personal Alla vuxna på skolan har en skyldighet att ingripa när man ser ett kränkande beteende
Trygghetsteam Skolans trygghetsteam, arbetar tillsammans med särskolans pedagoger. Teamets arbetsmodell har sin utgångspunkt i Farstametoden, men med viss anpassning till Jens Billeskolans intentioner, ex. att alltid kontakta föräldrarna. Årskurs F 9 Angelica Burevik specialpedagog Linda Dervall specialpedagog angelica.burevik@skola.bjuv.se linda.dervall@skola.bjuv.se Pedagogerna informerar vid första föräldramötet om vem som ingår i teamet och hur arbetsgången är utifrån skolans plan mot kränkande behandling och att planen gäller all verksamhet på skolan, Fritidshemmen har en egen plan mot kränkande behandling. Åtgärdsplaner Åtgärder vid mobbning / diskriminering / kränkande behandling 1. Alla vuxna som ser / får kännedom om en konflikt är skyldiga att ingripa. 2. Om konflikten inte går att hantera på plats tas kontakt med klasslärare som vid behov tar kontakt med trygghetsteamet 3. Teamet kallar inblandade elever till enskilda samtal 4. Klasslärare meddelar föräldrarna att samtal ägt rum 5. Efter ca en vecka träffar de inblandade eleverna teamet som gör en uppföljning av hur situationen har utvecklats 6. Vid behov fortsätter samtalen 7. Trygghetsteamet gör en bedömning och informerar rektor 8. Om ingen förbättring sker sammankallar rektor till EK 9. Dokumentation görs av teamet och förvaras i en speciell pärm i arkivet Centralt utarbetad blankett för Bjuvs kommun används. Anmälan vid diskriminering eller kränkande behandling 1. Alla vuxna som ser / får kännedom om en kränkande behandling / diskriminering är skyldiga att ingripa och anmäla. 2. Anmälan görs enligt Utbildningsförvaltningens blankett 3. Utredningen göra av både klasslärare och anmälaren 4. Klasslärare/teamet gör en bedömning av situationen och informerar rektor och vårdnadshavare. 5. Lämpliga åtgärder vidtas. 6. Rektor sammankallar till EK vid behov Vid ärenden, där en part är vuxen, anmäls detta genast till rektor som ansvarar för lämpliga åtgärder och anmäler till huvudman.
Befogade tillsägelser Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen/ gruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven ifråga kan uppleva det som kränkande. Lärare har rätt att tillrättavisa elever vid dåligt uppförande / när elev stör undervisningen Upprepas beteendet kontaktas klasslärare/mentor. Undervisande lärare eller mentor kontaktar vid behov föräldrar. Rektor är nästa instans som kontaktas. Vem kontaktar jag Om du misstänker att någon utses för kränkande behandling av något slag ska du ta kontakt med pedagogerna, elevhälsans personal, trygghetsteamet eller skolledningen. Rektor särskolan Christel Nilsson tel 0709 585367 christel.nilsson@bjuv.se Kurator Jannie tel 0709 553608 jannie @bjuv.se Psykolog Ina Rosvall tel 0731 588373 ina.rosvall@bjuv.se Skolsköterska Kattis Jonasson tel 0709 585354 katarina.jonasson@bjuv.se Utvärdering Utvärdering av Plan mot kränkande behandling Särskolan Elevenkät Samtal vid utvecklingssamtal Personalen i samband med den årliga kvalitetsredovisningen Qualisutvärdering Tecken som kan tyda på att ett barn är mobbatc Trivs inte i skolan / vill inte gå till skolan / vill inte berätta om skolan Huvudvärk och magont utan fysisk anledning Passiv / håglös, vill inte leka Aggressiv mot syskon / föräldrar Borttappade saker Försämrade skolresultat Om några av dessa beskrivningar passar in på eleven kan man ta kontakt med skolan. Det behöver inte betyda att barnet är utsatt men det är bra att uppmärksamma tecken.
Kontaktuppgifter Barn och elevombudet Tel.nr 08 586 08 000 www.skolinspektionen.se/beo/ BRIS Tel.nr 116 111 ( mån fre 15 21, lör sön 15 18 ) www.bris.se Diskrimineringsombudsmannen Tel 08 120 20 700 www.do.se Jourhavande kompis 020 222 444 ( mån fre 18 22 ) Rädda Barnen 08 6989000 www.raddabarnen.se www.slutamobba.se Här kan man söka hjälp om man är mobbad, eller vill stödja någon som är mobbad eller utsatt. Även den som mobbar kan få hjälp och stöd att sluta mobba. Ungdomsmottagningen www.umo.se
Särskolans förväntansregler