Utveckling av IT-baserad service på svenska i huvudstadsregionen

Relevanta dokument
Utveckling av IT-baserad service på svenska i huvudstadsregionen

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

Regiontillställningen för samservice

Språket inom social- och hälsovård

LAPE-programmet ur ett språkserviceperspektiv - en kartläggning och konsekvensbedömning av service på svenska för barn och familjer

Huvudstadsregion. Enkät till föräldrar som har barn i småbarnspedagogik och förskolan 2017 SAMMANFATTNING AV RESULTAT

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården.

Språket inom allmän förvaltning

Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land)

Biblioteksplan för Töreboda kommunbibliotek Bakgrund TÖREBODA KOMMUN. Biblioteksplan Sida 1 av 5 Datum

Esbo stad Protokoll 74. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning

Föredragande: Äldre justitieombudsmannasekreterare Mikko Sarja SPRÅKLIGA RÄTTIGHETER I SAMBAND MED UTDELNING OCH BESTÄLLNING AV VÅRDARTIKLAR

Förslag Inom ramen för EDU-vuxenprojektet föreslås pilotering av vuxenutbildningsvägledare 2-3 dagar/vecka på Luckan.

Fördel Solna. En Biblioteksplan för

E-kampanj Ett diskussionsunderlag

Medborgare i andra länder än Finland har samma rätt som finska medborgare att använda finska eller svenska hos myndigheterna.

Begäran om utlåtande: Social- och hälsovårdsministeriets begäran om utlåtande

SERVICE PÅ SVENSKA I HUVUDSTADSREGIONEN. Delegationen för huvudstadsregionen. Arbetsgrupp 14

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet

Integrationsarbetet i de finlandssvenska kommunerna Invandrarkoordinator, svensk integration Liselott Sundbäck

Helsingfors stad Protokoll 1/2018 Svenska sektionen vid nämnden för fostran och utbildning

Denna manual är ett redskap för utvärdering av servicen på svenska. Målet är att i praktiken hjälpa kommunerna i utvecklandet av servicen.

Aktivitetsplan ökad mediesamverkan

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

Digitaliserad socialtjänst

Organisation och uppdrag

Stöd för unga i risk för marginalisering

Ordlista för samservicen

Läroplansinspiration. Tammerfors

Nya vindar inom omsorgen

Om valfrihet inom hälso- och sjukvård

Kanta-tjänsterna. Medborgarinfo 2018

Informationsträff NPÖ

Kommunikation & påverkansarbete i OAJ

VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV

Skattekort på nätet ett exempel på hur Skatteförvaltningen utvecklar sina elektroniska tjänster

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

Strategi för e-tjänster i Kumla kommun

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Sammanträdesdatum Östdahl, Stig Saarukka, Karin Forsström, Christer Näse, Maj-Britt Furu, Tuula

Mot bättre service utveckling av Folkpensionsanstaltens e-tjänster

Vårdreformen och den svenskspråkiga servicen i Nyland. Christina Gestrin

Vägledning för kanalstrategi

SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN

De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback. Gymnasiekonferensen Kommunernas hus

ALLT LYCKAS VID SERVICEPUNKTEN!

intryck & avtryck för & av folk

Vårdguiden kommunikation och tillgänglighet

Svenskspråkig integrering av invandrare

Den svenska metropolen Finlands 15:e största stad

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå

Klaganden bad justitieombudsmannen utreda Skatteförvaltningens förfarande. Klagomålet gällde på vilket språk besluten fattas inom arvsbeskattningen.

Barnkultur för alla barn

November 02, samhlära1.notebook

Språkliga rättigheter

Jenny Nilsson, samhälls- och utvecklingssekreterare Allas gymnasiebibliotek? Stockholm, 28 november 2014

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N

Nationell samordning av e-hälsotjänster - från e-recept till framtidens intelligenta chattbotar

KICKOFF-TILLFÄLLE FÖR Samhällsvetenskapernas förunderliga värld på Soc&kom

Regional biblioteksplan

Strategi för ehälsa Region Jönköpings län

Sammanträdesdatum

Den nya samservicelagen Helsingfors Lagstiftningsråd Ilkka Turunen

Göteborg 2 mars Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland

Digital utveckling i Region Uppsala

Kjell Herberts Kristinestad den 20 maj 2011

Vägledarna på Luckan Anna Litonius och Muluken Cederborg

Dataskyddsbeskrivning för det regionala basregistret

Regionalt evenemang för föräldrarna

Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Regeringens proposition Kundens valfrihet inom social- och hälsovården

Regional biblioteksplan Kalmar län

Integrationsverksamhet i praktiken Jenny Asplund, enhetschef

Vad innebär valfriheten för mig?

Valfriheten ur forskningssynvinkel. Pia Maria Jonsson Med. dr. Ledande sakkunnig THL /Reformer

Kårkulla samkommun i Mellersta Nyland

VÅR MÅLBILD Närmare Kronobergaren

Två förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken?

ETT fönster mot informationen visionen tar form

Projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad

ehälsa i kommunerna för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

Innehåll. 1. Oskarshamns kommuns bibliotek Bibliotekets uppdrag Bibliotekets verksamhet Folkbibliotek...

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH COSME. North Sweden EU-Forum Maria Evertsson, Tillväxtverket

regional biblioteksplan förkortad version

Svar på återremiss om motion (L) om välfärdsbokslut för personer över 65 år

Visioner för framtidens grundläggande utbildning. Gun Oker-Blom Finlandssvensk utbildningskonferens

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

Biblioteksstrategi för Halland utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Vad möjliggör lagen? Karolina Zilliacus, bibliotekschef, Pargas stadsbibliotek

1177 Vårdguiden i framtiden

Strategi för digital utveckling

Föreskrift 1/2010 1/(8)

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG

Så här använder du erecept

» Vården på webben är det självklara valet när man vill ha. » Vården på webben upplevs av allmänheten som enkel, användbar

E-strategi för Strömstads kommun

Transkript:

Utveckling av IT-baserad service på svenska i huvudstadsregionen

Vision för service på svenska i huvudstadsregionen Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla verkar aktivt för att du kan använda svenska och få svenskspråkig service oberoende av kommungränsen.

Var står vi? 1/2 Arbetsgrupp 14, svensk service i huvudstadsregionen Åtgärdsförslag 1: skapa olika kontaktkanaler för att öka tillgängligheten och volymen på distansservice. Höja invånarnas egen aktiva roll inom all offentlig service dvs. öka invånarens självbetjäning. KuntaIT: 40 % är elektronisk information, 5 % automatiserade processer, 33 % handläggningsärenden i initialskedet

2/2 Vart på väg? IT-lucka för rutinärenden www.helsingforsregionen.fi Fysisk lucka dvs. samservicekontor för adb-ovana med rutinärenden (handledd IT-service). Repertoaren av kommunal service kan utvidgas, ex. case management inom åldringsvården Telefonservice på svenska

Kan principen om en lucka förverkligas på svenska? Hälsovårdslagen öppnar valalternativ - anmälan till hälsovård kan ske fritt över kommungränsen även i icke-akuta fall Språkliga val kan göras I rutinärenden fungerar självbetjäning, ss. dagvårdsplats, kulturevenemang, arbis och bibliotek

Varför service på svenska? Efterfrågan (ca. 50 %) och utbud av service på svenska är i obalans utbudet och behovet geografiskt utspritt Helsingfors och Grankulla undantag Den kommunala servicen av varierande språklig kvalitet och bristfällig Servicen oidentifierbar trots behov och befintliga resurser Kan inte lämnas att vänta på översättningar från finska

Varför börja med det svenska? KSSR, hälsovårdslagen och språklagen förutsätter svenskspråkig service Samla erfarenheter från ett språkligt riktat digitalt servicekoncept Börja med rutinärenden (standardiserade funktioner), som tär på den språkliga servicen Liten population som experimentgrupp Ett pilotprojekt riktat till denna befolkningsgrupp fyller kraven på huvudstadsregionens samarbete över kommungränserna. Minskar behovet av personlig fysisk service svår att få i praktiken

Hurdan svensk service? Identifierbar och nåbar svensk service Servicen oberoende av tid och plats IT primär inkörsport till kommunal service? Användarvänlig, dvs. språkligt riktad, hög integrationsgrad Personalen används för komplexa ärenden, invånaren sköter rutiner Informativt och interaktivt servicekoncept; snabb, behändig, oavbruten betjäningsprocess, likformade servicemodeller (jfr sundhed.dk) Samservicekontoret hjälper adb-ovana Mervärde med telefonservice call center-teknik från samservicekontoret

Åtgärdsförslag Effektivare, bättre och, tillgängligare service på svenska åt invånarna i huvudstadsregionen 1. Svensk regional IT-lucka 4. Marknadsföring av digital service 2. Service per telefon på svenska från ett nummer 3. Fysisk lucka = samservice

1. Regional invånarportal på svenska gemensam ingång Portalens struktur enhetlig kan användas såväl individuellt som med hjälp av personlig handledning på samservicekontor eller motsvarande, t.ex. Folkhälsans infotek? Informationen geografiskt kodad så att regionala och lokala närtjänster kan nås via olika användningskanaler. Optimera kostnaderna på sikt i hela Svenskfinland www.helsingforsregionen.fi

Självbetjäningskonceptet inom hälsovård o e-tidsbeställning, o e-recept, o e-hälsokonto, o sjukdomsrelaterade allmänna anvisningar samt enklare e-konsultationer mellan läkare/sjukskötare och patient o Förutsätter definierade processer Kulturevenmang, fri bildning och ungdomsverksamhet, ungdomar, bibliotek, arbis

2. Samservicekontor Både kommunal och statlig service (polis, FPA, magistratsärenden) servicevägledning (case management) för specifika målgrupper 3.Telefonservice på svenska kopplad till samservicekontoren genom modern call center -teknik

4. Marknadsföring av IT-självbetjäning Volymfördel nås endast om invånaren använder ITluckan Marknadsföreningen nödvändig via kända aktörer i Svenskfinland

Till slut IT inte omkörningsfil IT lösgör sinande personresurser för närservice Övergångsskedet kräver IT- och fysisk service parallellt men är en investering med fördelar på sikt