Epidemiologi del 2. Anders Beckman. MD, PhD Lunds Universitet. A Beckman Regional forskarutbildning

Relevanta dokument
EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp

Grunderna i epidemiologi Felkällor.

Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel

Studiedesign: Observationsstudier

VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK

Fel och fel. slumpmässiga och systema4ska fel i epidemiologiska studier Katja Fall Vetenskapligt förhållningssä>

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling

Epidemiologi I. Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Enheten för miljöepidemiologi

Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Anna Svärd & Daniel Sjöberg

Grunderna i epidemiologi.

Klinisk forskningsmetodik. Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS

Erica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet

EPIDEMIOLOGI Kompendium för kursen i Yrkes- och Miljömedicin Termin 10, läkarutbildningen i Lund

ST-fredag epidemiologi och biostatistik 2017

Introduktion till Klinisk Epidemiologi. Klinisk Epidemiologi och Biosta6s6k, 2016

Cancerlarmet. Ragnar Westerling Professor i socialmedicin

Vad beror skillnaden på?

Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden

Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin.

Kirkegaard. Epidemiologi del 1. Agenda. Etymologi. Vad är Epidemiologi? Epidemiologi vs klinik

Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Catharina Gustavsson & Daniel Sjöberg

Att mäta hälsa och sjukdom med tillgänglig information Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning

8 Ordlista. Svårbehandlat smärttillstånd 2 3 dagar efter en tanduttagning, Patientens egen redogörelse, t ex för sin sjukdom eller sina symtom.

Statistisk styrka Dimensioneringsberäkningar

LUFTFÖRORENINGAR-DET OSYNLIGA HOTET MOT DEN HAVANDE KVINNAN?

Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik)

Medicinsk statistik III Läkarprogrammet, Termin 5 VT 2016

Exempel: Kolesterol. Skillnad? Skillnad? Förra årets kolesterolvärden. Δ total = 0,35 mmol/l Δ HDL = 0,87 mmol/l. = 0,35 mmol/l. Δ total

Studiedesign och effektmått

Målbeskrivning-frågebank i epidemiologi för grundläggande forskningsmetodik 20p Age adjusted rate, Age specific rate Bias, selektionsfel

Innehåll. Frekvenstabell. II. Beskrivande statistik, sid 53 i E

Differentiell psykologi

Låt dig inte luras av statistik

Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare

Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld)

Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10

Statistik. Statistik. Statistik. Lars Walter Fil.lic. Statistik

GATE: Graphic Appraisal Tool for Epidemiology Graphic Architectural Tool for Epidemiology Graphic Approach To Epidemiology

Agenda. Statistik Termin 11, Läkarprogrammet, VT14. Forskningsprocessen. Agenda (forts.) Data - skalnivåer. Den heliga treenigheten

Cervical cancer prevention - Studies on possible improvements.

Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare

Analys av proportioner

Epidemiologi 1. Ragnar Westerling

Epidemiologi. epi=bland demos=folk logos=läran om. Läran om det som är bland" folk. Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen

Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan?

Kronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.

Propensity Scores. Bodil Svennblad UCR 16 september 2014

Analys av medelvärden. Jenny Selander , plan 3, Norrbacka, ingång via den Samhällsmedicinska kliniken

Namn: Pers.nr: G: Minst 65 % Kod: T5V16 -

Kvalitetssäkring och Validering Molekylära Metoder. Susanna Falklind Jerkérus Sektionen för Molekylär Diagnostik Karolinska Universitetslaboratoriet

Frågor som påverkar utvärderingens design

Differentiell psykologi

ST-fredag i Biostatistik & Epidemiologi När ska jag använda vilket test?

Grundläggande Biostatistik. Joacim Rocklöv, Lektor Epidemiologi och global hälsa Umeå Universitet

Kausalitet: grafiska modeller. Anna Myléus MD PhD Allmänmedicin Epidemiologi and global hälsa Umeå University

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer.

Läkemedelsepidemiologi. Varför observationsstudier? Begränsningar med RCT. Vilka begränsningar har RCT? När går det inte att göra RCT?

Datakvalitet. Hva duger data til? Jonas Ranstam

Forskning om sjukfrånvaro

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.

Bild 1. Bild 2 Sammanfattning Statistik I. Bild 3 Hypotesprövning. Medicinsk statistik II

Granskningsmall för randomiserad kontrollerad prövning

STATISTISK POWER OCH STICKPROVSDIMENSIONERING

Innehåll: 3.4 Parametriskt eller ej 3.5 Life Table 3.6 Kaplan Meier 4. Cox Regression 4.1 Hazard Function 4.2 Estimering (PL)

Att läsa en vetenskaplig artikel

Tentamen i Vetenskaplig grundkurs (MC001G/MC014G/MC1016), STATISTIK

Hypotesprövning. Andrew Hooker. Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University

Statistikens grunder. Mattias Nilsson Benfatto, Ph.D

Hur man tolkar statistiska resultat

Missing data och imputation eller Får man hitta på data? Lars Lindhagen, UCR

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Lärare 2. Lärare 1 Binomial och normalfördelning Fel i statistiska undersökningar Att tolka undersökningar Falska samband Jämföra i tid och rum

Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer

Agenda. Statistik Termin 10, Läkarprogrammet, VT15. Agenda (forts.) Forskningsprocessen. Data - skalnivåer. Den heliga treenigheten

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Ekologiska studier, naturalistiska studier eller effectiveness-studier samma sak?

17/10/14. Kvantitativ metod och grundläggande statistik. Varför. Epidemiologi

Diagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola

Statistik Termin 10, Läkarprogrammet, HT16

Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg keram klinikframställt

Kodkombination: T5H De sista fyra siffrorna i pers.nr:... Namn: Pers.nr:

Mejàre nov Disposition. Processen för en systematisk översikt. Processen. Syfte Att tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt

Svenska Tvillingregistret

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)

Lycka till! Nämnden för omvårdnadsutbildningar Sjuksköterskeprogrammet 180hp. SJSD10, Sjuksköterskans profession och vetenskap I, 15 hp, Delkurs II

Appendix I. Mallar för kritisk granskning och dataextraktion

Kritisk granskning av forskning

Erfarenheter från Stockholm av samtidig influensa- och pneumokockvaccinering av äldre personer

Differentiell psykologi

Studietyper, inferens och konfidensintervall

LUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion. ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion

VÄGLEDNING för litteraturöversikt om

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor

Transkript:

Epidemiologi del 2 Anders Beckman MD, PhD Lunds Universitet 1

Studieanvisning Kunskap och förståelse Efter genomförd utbildning skall studenten kunna redogöra för metoder som används vid insamling, bearbetning, analys och presentation av data, såväl kvantitativa som kvalitativa förklara metodernas möjligheter och begränsningar redogöra för principiell planläggning och design av epidemiologiska studier redogöra för och förklara felkällor vid insamling, bearbetning och analys av data Färdighet och förmåga Efter genomförd utbildning skall studenten kunna beräkna deskriptiva mått på sjukdomsförekomst beräkna jämförande mått på sjukdomsförekomst använda relevant metodik inom eget projekt 2

Del 2 Analys Epidemiologisk modell Risk: absolut, relativ, attributable Etiologisk fraktion OR Sensitivitet/specificitet Validitet/reliabilitet Screening prevention Efficiacy effectivness 3

Epidemiologisk triad Agent Bakterie/virus Antigenbildning Virulens Disease Host Ålder Kön Kondition Environment Väder Boende Område Buller Luft Utsläpp 4

Modeller Enfaktormodell Flerfaktormodell 5

Enfaktormodell Värd + Agens Sjukdom 6

Epidemiologisk modell Arv, genetik Ekonomi Sociala faktorer KASAM Exposition Hälsa/Sjukdom Utbildning Kultur, etnicitet Omgivning 7

Orsak och verkan Multifaktoriellt Arv och miljö Association - causation Individ och/eller grupp 8

KOL Orsak och verkan exempel Rökning Luftföroreningar 9

Orsak Mäta Exponering orsak Ideal counterfactual Effektmått av exponering Absoluta mått Absolut risk Riskskillnad Relativa mått RR OR 10

Fällor Confounding Systematiska fel=bias Slumpfel 11

Downs syndrom Confounding =sammanblandning Sannolikhet 20-29 1 30-34 2 35-393 40+ 4+ Ålder Paritet moder 12

Confounder Associerad med utfallet Associerad med exponering Ingen effekt av exponering 13

Confounder - exempel Exp Utfall Confounder 14

Fel=Error Systematiska eller slumpfel Fel Systematiska fel Slumpfel 15 Studiestorlek

Systematiska fel=bias Urvalsfel=selection bias Information bias 16

Selection bias Self-selection Investigator selection Åtgärder Randomisering Restriktion Matchning Stratifiering Standardisering Matematisk bearbetning Totalpopulation Population at risk Sjuka 17

Information bias Misclassification Recall Follow up 18

Slumpfel P-värde konfidensintervall 19

Hypotesprövning H 0 =Nollhypotes 20

Signifikans p<0,05 = slumpens skörd <1 av 20 Beroende av materialstorlek Dikotomisering Statistisk signifikans klinisk signifikans 21

Konfidensintervall = CI CI inkluderar effektstorlek och styrka OR Om 95% CI 1, = p<0,05 22

P<0,05 23

P>0,05 24

Exempel CI Blodvärde i två grupper A=140 B=125 A=140 (95% CI 120-155) B=125 (95% CI 115-145) Ökad storlek A=140 (95% CI 135-145) B=125 (95% CI 117-130) 25

CI 26

Riskkvantifiering Frekvens Relativ risk Odds Odds ratio Absolut risk 27

Riskkvantifiering Incidens Antal nya fall Totala antalet individer (som kan få sjukdomen) I e = Incidens exponerade I oe = Incidens oexponerade 28

Risk Exponerade =I e Oexponerade =I oe Incidens 56/100=0,56 24/100=0,24 Absolut risk: 56 per hundra per år Attributrisk(AR)=Riskdifferens: 0,56-0,24=0,32 Relativ risk=rr=0,56/0,24=2,3 RR 0,24/0,56=0,43 Etiologisk fraktion=attributable fraction (0,56-0,24)/0,56=0,57 29

Risk 2 Exponerade Oexponerade Incidens 5/1000=0,005 1/1000=0,001 Absolut risk: 5 per tusen per år Attributrisk(AR)=Riskdifferens 0,005-0,001=0,004 Relativ risk=rr=0,005/0,001=5 Etiologisk fraktion=attributable fraction (0,005-0,001)/0,005=0,80 30

I befolkning Population attributable risk=överrisk i befolkning pga exponering: AR*exponeringsprevalens 31

Exempel Attributable risk Mortalitet Överdödlighet 1,0 160 Blodtryck 32

Prevalens Andel Prevalens Blodtryck 33

Population attributable risk Mortalitet Överdödlighet 1,0 Blodtryck 34

Preventionsparadox Få högriskindivider står för liten del av sjuklighet, medan en stor del av befolkningen står för en liten del av risken, men en stor del av sjukligheten 35

Sannolikhet Tärning slå en etta Sannolikhet p=1/6=0,17 p=0-1 Odds p/(1-p) (p=sannolikhet) 1/5 0-36

Jämföra sannolikhet Prospektiv studie: Kohort Relativ risk = RR Retrospektiv studie: Fall-kontroll Odds ratio = OR 37

RR Jämföra sannolikhet - incidens 38

RR Fall Friska Totalt Incidens Exponerade a b a+b a/(a+b) I e Oexponerade c d c+d c/(c+d) I oe Kohort Risk RR= I e = a/(a+b) I oe = c/(c+d) = I e /I oe a/(a+b) c/(c+d) 39

RR exempel 2 Dagis med/utan utevistelse Förkylning Friska Totalt Incidens Innedagis 63 35 98 63/98 Utedagis 22 86 108 22/108 RR= 63/98 = 3,16 22/108 40

Oddskvot Odds ratio = OR När incidenssiffror saknas Odds p/(1-p) 1/5 0- Oddskvot = OR Odds1 Odds2 (p=sannolikhet) 41

OR exempel Dagis med/utan utevistelse Förkylning Friska Odds Innedagis 63 35 63/35 Utedagis 22 86 22/86 OR= 63/35 = 7 22/86 42

RR vs OR Fall Friska Exponerade a b Oexponerade c d Kohort Risk=a/(a+b) resp c/(c+d) RR= a/(a+b) c/(c+d) Fall-kontroll Odds exponerade=a/b Odds oexponerade=c/d OR= a/b a*d = c/d b*c 43

Validitet Mäter det som ska mätas Intern Studieupplägg, datainsamling, mätning, analys Extern Generaliserbarhet 44

Validitet 2 Intern validitet Urval Urval Selektionsfel Population Mätfel Confounding Slump Resultat Extern validitet= generaliserbarhet 45

Reliabilitet Precision, tillförlitlighet 46

Validitet Hög Validitet Låg Reliabilitet Hög Reliabilitet Låg 47

Sensitivitet - Specificitet Dikotomisering Ond God Snygg Ful Ung Gammal Dum Klok Sjuk Frisk 48

Dikotomiserad värld God Ond 49

Kontinuerlig värld God Ond 50

Dikotomisera det kontinuerliga Skilja goda från dåliga Sensitivitet: andel sant positiva som klassas som positiva Specificitet: andel sant negativa som klassas som negativa 51

Sensitivitet vs specificitet Specificitet Sensitivitet 52

Sp vs Se Sjuk Frisk Test + a b Test - c d Sens resp Spec a/(a+c) d/(b+d) 53

Gold standard Sjukdom Ja Nej Test Positiv Sant sjuka=a Falskt sjuka=b Negativ Falskt friska=c Sant friska=d Sensitivitet: a/(a+c) Specificitet: d/(b+d) 54

Exempel Se-Sp Diabetes mellitus Ja Nej Diabetestest Positiv 400 50 Negativ 100 450 Sensitivitet: 400/(400+100)=0,8 = 80% Specificitet: 450/(50+450)=0,9 = 90% 55

När? Hög sensitivitet Viktigt hitta allvarlig, behandlingsbar sjukdom Tbc, Hodgkin, trombos Negativt resultat viktigast! Hög specificitet Viktigt konfirmera sjukdom Cancer, ALS Positivt resultat viktigast 56

Prediktivt värde Andel sant positiva (eller negativa) i relation till totalantal positiva (eller negativa) i test Relaterar till prevalens 57

PPV=(sensitiviteten)(prevalensen) / ((sensitiviteten)(prevalensen) + (1-specificiteten)(1-prevalensen)) NPV=(specificiteten)(1-prevalensen) / ((specificiteten)(1- prevalensen) + (sensitiviteten)(prevalensen)) 58

Prediktivt värde Sjuk Frisk Prediktivt värde Test + a b a/(a+b) Test - c d d/(c+d) Sens resp Sp a/(a+c) d/(b+d) 59

Prediktivt värde Diabetes mellitus PV Ja Nej Diabetestest Positiv 400 50 400/(400+50) Negativ 100 450 100/(100+450) Sensitivitet: 400/(400+100)=0,8 = 80% +Prediktivt värde: 400/(400+50)=0,89=89% Specificitet: 450/(50+450)=0,9=90% -Prediktivt värde: 100/(100+450)=0,19=19% 60

Prediktivt värde 2 Diabetes mellitus Ja Nej Diabetestest 2 Positiv 40 40 Negativ 4 445 Sensitivitet: 40/(40+4)=0,91=91% +Prediktivt värde: 40/(40+40)=0,5=50% 61

PV Sjuk Frisk Prediktivt värde Test + 99 199 0,33 Test - 1 19701 0,99 Sens resp Sp 0,99 0,99 62

Prediktivt värde vs prevalens 1 0,8 Prediktivt värde 0,6 0,4 Pr.v + Pr.v - 0,2 0 0 0,05 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1 63 Prevalens

Falskhet Falskt positiv Ökar vid låg prevalens, låg specificitet Ger oro, kostnader Falskt negativ Ökar vid hög prevalens, låg sensitivitet Ger fler sjuka 64

Falsk 2 Typ I fel = α-fel resp Typ II fel = β-fel Typ I Förkastar nollhypotes dvs finner effekt när ingen finns Falskt positiv Beroende av signifikansnivå Typ II Accepterar nollhypotes dvs finner ingen effekt när effekt finns Teststyrka: 1 (p-typii) 65

Typfel Diabetes mellitus Ja Nej Diabetestest Positiv 400 50 Typ I-fel Negativ 100 Typ II-fel 450 Effekter Falskt positiva Falskt negativa 66

Efficacy vs effectivness Efficacy Ideala förhållande (RCT) Effectivness Reella förhållande 67

RCT Intention to treat Efter randomisering Förklarande Efter behandling cohort NNT 68

RCT Exempel Behandling Ej behandling Ja Nej Utfall Död 82 115 Levande 918 885 Incidens behandling 8,2% Incidens icke behandling 11,5% RR: 8,2/11,5=0,71 Relativ riskreduktion 1-0,71=29% Absolut riskreduktion: 11,5-8,2=3,3% NNT: 1/0,033=30 69

Prevention Primär Innan sjukdom, reducera riskfaktorer Ex: Vaccination Sekundär Tidig upptäckt screening Ex: cellprov Tertiär Lindra försämring, komplikationer Ex: ASA 70

Prevention-Screening Sjukdom 6 D (death, disease, disability, discomfort, dissatisfaction, destitution) Screening test Sensitivitet, specificitet, enkel, billig, säker, acceptabel, reliabel Prevention Säker, effektiv, cost-effective Behandling Säker, effektiv, cost-effective 71

Jämförelser Sjukhus Vårdcentraler Läkare mm 72

Regression to the mean Exempel 1 Långa föräldrar får korta barn Korta föräldrar får långa barn Exempel 2 Sämsta sjukhus blir bästa sjukhus 73

Rangordning Genomsnittligt resultat Post festum Påverkat av urval, tillfälligheter, inrapportering Oregistrerade uppgifter påverkar kraftigt Beräkna urvalsosäkerhet 95% CI Felmarginal Ref: J Ranstam LT 2008:105:2313-14 74