Hjärnan och medvetandet sedda utifrån ett nytt tvärvetenskapligt paradigm Föreläsning hållen av fil. dr Jörgen Boo, projektledare för projektet Paradigmskifte, inför personal vid Psykiatriska Kliniken och dess associerade avdelningar vid Sundsvalls Sjukhus (föreläsningsdatum). Se även projektets hemsida: http://hem.bredband.net/newera
Hjärnan och medvetandet sedda utifrån ett nytt tvärvetenskapligt paradigm Introduktion: Frågor kring hjärnan och medvetandet Medvetandefrågan en ständig källa till undringar Referens: Hans Rosing: Medvetandets filosofi, ISBN 91-7410-185-4 (Sverige) eller ISBN 951-50-0256-7 (Finland). Exempel på olika sätt att närma sig vad medvetandet är, som beskrivs i Rosings bok: Materialism. Baserad på deterministiska uppfattningar om världen. Teorin om psykoneural identitet. Tämligen modern. Dualism: Sperry: Emergent interaktionism. Popper: Tre världar. Cartesius utflippade variant. Eccles: Mer nutida variant av den cartesiska. Varats komplexitet I själva verket: Måste se medvetandefrågan kopplad till»allt«2 (6)
Jörgen Boo Lite annan idéhistoria (föreläsningsdatum) Betraktelse av skalor i omvärlden; människans utforskanden Stegrad komplexitet i själva teoribildningen Lapptäcke av teorier och förklaringar Slutsats: Otillfredsställande! Skulle helst vilja börja om från början. Ett försök med en total nystart är: Ett nytt paradigm; Projekt»Paradigmskifte«3 (6)
Hjärnan och medvetandet sedda utifrån ett nytt tvärvetenskapligt paradigm Projektets grundvalar Holistiskt synsätt, tvärvetenskap Vetenskapsteoretisk ingrediens: Konceptuella kontra materiella betraktelser Viktig läxa: Överlappningar/inneslutningar. Dessutom: Nivåberoende. Jämför: Platons skuggor på grottväggen å ena sidan, å den andra Heisenberg igen. Ständigt närvarande effekt i universum: Självbyggande system Referens: Studies in multidisciplinarity, Vol 5, Systems Self-Assembly: Multidisciplinary Snapshots; L. A. McNamara, M. A. Heyer, R. Paton (Series editors), N. Krasnogor, S. Gustafson, D. A. Pelta, J. L. Verdegay (Editors); Förlag: Elsevier; ISBN 978-0-444-52865-0, ISSN 1571-0831. Vårt bidrag: Chapter 11, Programmable Self-Assembly Theoretical Aspects and DNA-Linked Nanoparticles. Min modelleringsmetod av möjlig vikt för projektet beskrivs kortfattat, översiktligt och»populärt«i kapitlets avsnitt 3, Sticky Graphs, sidorna 250 253. Exempel på andra metodologiska synsätt är: Ta ingenting för givet, beskriv botten-upp Men det finns många fler. Teoretiska utgångspunkter, de fyra (eller tre) grundpostulaten Postulat 1: lägsta nivå Postulat 2: På den lägsta nivån är strukturen och naturlagarna enkla Postulat 3: På den lägsta nivån geometri i vanlig mening Drag slutsatsen: Den geometri (med tid och rum) vi upplever i vardagen är en illusion. Postulat 4 (ev bevisbart i stället): nivå på och under vilken strukturerna inte är observerbara Jämför detta postulat med Heisenbergs osäkerhetsrelation. 4 (6)
Jörgen Boo (föreläsningsdatum) Tänk om man är dum i skallen och beskriver den lägsta nivån fel, eller, än värre, om Postulat 1 är felaktigt! Inga problem Konsekvenser för komplexitet i teoribildningen I det stora hela en effektivitetsvinst; bra enligt Ockhams rakkniv. Urval av begrepp att definiera om och/eller förstå på nya sätt Vilja, viljesystem Obs: Kräver nästan ingenting mer än det (kraftfulla) villkoret att objektsystemet är stokastiskt och att subjektsystemet åtminstone i princip kan påverka sannolikheterna för framtida status hos objektsystemet. (Finns även en svagare variant.) Tolkning i termer av kollaps av sannolikhetsvåg. Överlappningar/inneslutningar/återkoppling. Dessutom: Nivåberoende. Frågan om fri vilja. Medvetandesystem Säger här bara: En speciell typ av viljesystem. Krävs alltså vilja för att få medvetande, men det finns också medvetslösa viljor. 5 (6)
Liv, organism Hjärnan och medvetandet sedda utifrån ett nytt tvärvetenskapligt paradigm Vidare diskussioner i mån av tid Vad kan man uppnå vad gäller hjärna och medvetande? Övriga frågor (Projektet söker medarbetare; tag ett reklamblad om intresse finns.) Alla som använder sig av tankar, begrepp och metoder från denna föreläsning ombedes vänligen att i sina arbeten referera till föreläsningen och/eller annan dokumentation. 6 (6)