Organisation av traumaomhändertagandet i Sydöstra regionen

Relevanta dokument
VARFÖR DÖR TRAUMAPATIENTEN? - PÅ SJUKHUS. Lovisa Strömmer, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm

Svensk traumasjukvård nuvarande brister-framtida planer

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober Anders Anell

Vårdval i primärvården

Förslag till ny funktion för traumavård inom sydöstra sjukvårdsregionen

Katastrofmedicinskt Centrum (KMC) Jan Johansson Anita Mohall Peter Andersson Annika Bergström

TRAUMESYSTEM OG FORSKNING I SVERIGE. Dr Fredrik Linder Sektionen för akutkirurgi och trauma Akademiska sjukhuset

Nationell utredning. Traumavård vid allvarlig händelse Anita Mohall Beredskapsöverläkare Region Östergötland

Effekt av direktinläggning på HIA vid ST-höjningsinfarkt

Damage Control Kirurgi- -har något ändrats?

Traumapatienten på intensivvårdsavdelningen

Severe traumatic brain injuryconsequences

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.

Traumavårdsuppdrag

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT

AMBULANSHELIKOPTER VID ALLVARLIGT TRAUMA. Workshop Traumaprocessen SÖRS KMC Knut Taxbro Op-Iva Ryhov

Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

Medicinskt Beslutstöd för larmtjänst (MBS) optimering via maskininlärning (AI)

Exempel från Swedeheart

Den långa vägen till den korta ärmen. Handhygien och klinikkläder förr och nu. Jana Johansson Huggare

Årsrapport Lägesbeskrivning i Swetrau

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Registercentrum Syd. Svenska Traumaregistret ÅRSRAPPORT

Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz

Säker Traumavård. Återföringsrapport avseende sjukhus inom Sydöstra sjukvårdsregionen: Linköping, Jönköping, Norrköping, Eksjö, Värnamo, Kalmar

Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse?

RIKSSJUKVÅRD AV BRÄNNSKADOR

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

NPO Hjärt- kärlsjukdomar

Historik om Larmcentralen

Hur kan vi använda SweTrau i kvalitets och utvecklingsarbete?

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

Uppsala-Örebroregionen Först i Sverige med jämlik prehospital sjukvård!!

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?

P R I U S. Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms

RIKSSJUKVÅRD AV SVÅRA BRÄNNSKADOR. Kontaktvägar (Nationell larmplan)

Stentinläggning som alternativ till kirurgi

Peter Andersson, Annika Bergström Dnr SVN Traumaprocessen inom sydöstra sjukvårdsregionen

Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer

Överviktskirurgi - långtidseffekter

Prehospital sjukvårdsledning Poul Kongstad PO Edvinsson Anna Spencer Riksgränsen Spencer & Kongstad

Syrgas efter hjärtstopp

Kvalitetsindikatorer i den akuttmedisinske kjeden

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Patientens upplevelse av delaktighet i vårdens övergångar. Maria Flink, med dr, socionom/kurator

Förstudierapport. Traumaprocessen inom sydöstra sjukvårdsregionen

Saving more lives in Sweden en nationell samutlarmningsstudie. Ingela Hasselqvist-Ax, Spec ssk, Med dr. KI Centrum för Hjärtstoppsforskning

SKL rapporten om vårdrelaterade infektioner 2017

Prehospital behandling av hodeskader Hva er god klinisk praksis? Gabriel Skallsjö Anestesiläkare Ambulanshelikoptern Göteborg 1

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Spelar Volymen på Centret någon roll?

Missiv. Resultatet av g-anskningen redovisas i bifogad granskningsrapport.

Triage - vad sker när kriterierna ändras? Dr Fredrik Linder Sektionen för akutkirurgi och trauma Akademiska sjukhuset

Praktiskt exempel från Swedeheart

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för primärvården

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA?

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

Åtagande bilddiagnostisk verksamhet

BLF Arbetsgrupp för barn som far illa

Transfusionsprojektet Thorax Verksamhetsområde Kärl-Thorax Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

RIKSSJUKVÅRD AV BRÄNNSKADOR

Vilken P2Y12-hämmare till vilken patient? Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj, 2011, Örebro

Evidens för en ny era av strokebehandling

Hepatit B hos barn och ungdomar

Vintersportskador Synpunkter från mottagande enhet. Karl-Åke Jansson Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?

Tillsammans skapar vi framtidens vårdinformationsmiljö

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR

Tecken till allvarlig infektion hos vuxna, riktlinjer från Programråd Strama

Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_086

Vad kom vi fram till? Lars Enochsson 2017

Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut?

Metforminbehandling vid njursvikt

Framtidens sjukvård så skall sjukvården rustas för framtiden

Kurativt syftande kirurgi vid matstrups- och övre magmunscancer

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt

Sjukhusläkarna. Klimat, hälsa och hållbar sjukvård. Sofia Hammarstrand, ST- Läkare, AMM Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Influensa och graviditet

Schema Dag l Introduktion Traumatologi Prehospital sjukvårdsledning Samverkande myndigheter

RIKSSJUKVÅRD AV BRÄNNSKADOR - Larmplan och nationell samordning

Är det slut på välfärden? om trender och teknik för framtidens vård och omsorg. Demografi och hälsa Värderingar Teknik

Ojämlik hälso- och sjukvård - En rapport om regionala skillnader i läkemedelsbehandling. IMS Health Rapport, October 2010

HÖGDOS ALTERNATIVT LÅGDOS OXYTOCIN FÖR VÄRKSTIMULERING UNDER FÖRLOSSNING

Influensa är ett årligen återkommande gissel som testar

Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Minnesanteckningar Centrumråd Kirurgi, Ortopedi och Cancersjukvård

Framtidens hållbara sjukhus - Region Skåne visar vägen. Jonas Larsson Energistrateg

Venös tromboembolism och D-dimer

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Årsrapport F amputationsingrepp varav 86% utförda år

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

SIR:s betydelse för IVA

Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings. Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr

Transkript:

Organisation av traumaomhändertagandet i Sydöstra regionen Vilket evidensläge har vi att förhålla oss till? Peter Andersson Överläkare/Docent Katastrofmedicinskt Centrum/Kirurgiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

9,6% av all mortalitet globalt orsakas av trauma WHO / Lozano et al Lancet 2012 5,1 % i Sverige Socialstyrelsen Dödsorsaker 2013 Norton et al N Engl J Med 2013

Förlorade levnadsår (Sverige 2010) Trauma 7,2% Institute for Health Metrics and Evaluation, Washington University, Seattle: http://www.healthdata.org/sites/default/files/files/country_profiles/gbd/ihme_gbd_country_r eport_sweden.pdf

Mortalitetsmönster västvärlden Lensink KWW Eur J Trauma 2013 Trunkey DD Sci Am 1983

Traumasystem A trauma-system combines the cooperation of prehospital, hospital and rehabilitation facilities within a defined geographic area integrated with a regional public health system in Oestern HJ, Trentz O, Uranues S Eds. General Trauma Care and Related Aspects, Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2014

Traumasystem Prevention Pre-hospitalt omhändertagande Sjukhusvård Rehabilitering Kvalitetsuppföljning Forskning och undervisning

Traumasystem Prevention Pre-hospitalt omhändertagande Sjukhusvård Rehabilitering Kvalitetsuppföljning Forskning och undervisning

Traumasystem Prevention Pre-hospitalt omhändertagande Sjukhusvård Rehabilitering Kvalitetsuppföljning Forskning och undervisning

Traumasystem Prevention Pre-hospitalt omhändertagande Sjukhusvård Rehabilitering Kvalitetsuppföljning Forskning och undervisning Mortalitet Funktionsutfall

Traumasystem USA 5 nivåer 203 level I sjukhus (alla specialiteter representerade) eller 1200 inlagda patienter årligen 240 (=20%) med ISS >15 varje kirurg handlägger >35 patienter med ISS >15 UK april 2012 infört 25 traumacenter/nätverk 2-2,5 milj. Tyskland Frankrike 57 regionaliserade trauma-nätverk 1,5-2 milj 34 level I-II sjukhus = universitetssjukhusen 1,5-2 milj

Demografi Sverige Uleberg et al SJTREM 2014

Mortalitet Finnmark fylke 86% prehosp. mortalitet p<0,01 jmf övriga fylken (Västeuropa, USA) Prehospital 52-78% 35,3/100 000 All mortalitet incidens p<0,001 jmf Oslo-regionen Sverige 62% Norge 78% 23,3/100 000 Kristiansen et al Injury 2014 Gedeborg et al J Trauma Acute Care 2012

Mortalitet Fatality rate på sjukhus (Västeuropa, USA) oberoende av sjukhusnivå och skadegrad 2,6-5,3% level I/traumacentrum 3,2 7,6% ISS>15 10,2-18,9%

Mortalitet/orsaker (Utrecht 1999-2010) Lansink et al Eur J Trauma Emerg Surg 2013

Mortalitet/preventable (Milano 1997-98) 15,2 43.0% (Berlin/Milano) Kleber WJS 2013 Chiara et al Injury 2002 Chiara et al Injury 2002

Traumasystem/centralisering Organisation/volym mortalitet funktionsutfall 5191 patienter, USA all typ medelsvårt/svårt trauma Behandling TC/non-TC

Traumasystem/centralisering McKenzie et al N Engl J Med 2006

Traumasystem/centralisering Organisation/volym mortalitet funktionsutfall 6341 patienter, Canada motorfordonsolycka, ISS>15 Primär transport till TC/non-TC Haas et al J Trauma Acute Care Surg 2012

Traumasystem/centralisering Organisation/volym mortalitet funktionsutfall England 2012, 2,7 milj. fördelat 3 (+1) sjukhus (pediatrik) Första 200 dagar efter omorganisation

Traumasystem/centralisering Alla ISS >15 fall av major trauma ökade från 2,2/dag till 6,6/dag penetrerande skador ökade från 1,8 till 4,1% ISS median föll från 16 till 14 andelen ISS >15 föll från 52,2 till 48,1% absoluta antalet operationer steg från 1,7/dag till 6,2/dag Metcalfe et al Br J Surg 2014

Mortalitetsrisk remitterade patienter (Norge) 1550 patienter OR 0,57 (95% CI 0,39-0,83 p=0,004) för >100km jämfört <100km Korrigerat för ålder och ISS Healthy enough for transfer effekt? Kristiansen et al J Trauma Manag. Outcomes 2011

Traumasystem/centralisering Volym enbart Crude mortality mortalitet funktionsutfall 39 289 patienter, Tyskland ISS >15 Alla level 1-3 i traumaregister Observerad/predikterad mortalitet (SMR) Något högre för sjukhus <40 pat/år (1%, p=0,038) Zacher et al Br J Surg 2015

Traumasystem/kompetensfokusering Royal London Hospital 2003 multidisciplinär traumaenhet trauma-avdelning morbididy & mortality trauma-ansvarig kirurg 24/7 acceptans av alla remissfall transportansvar överfört på mottagare Mortalitet ISS >15 RLH 34,2 17,9% (p=0,001) Davenport et al Br J Surg2010

Traumasystem/kompetensfokusering Ullevåls sjukhus 2005 dedikerad traumaenhet separat styrning trauma medical director traumakoordinator utbildningsprogram regional nätverksutbyggnad Groven et al J Trauma 2011

Sammanfattning I ~10% av världens befolkning dör till följd av trauma ~5% av all trauma i västvärlden leder till döden ~2/3 dör före ankomst till sjukhus glesbygdsbefolkning dör oftare av trauma vanligaste dödsorsakerna är skallskada och förblödning

Sammanfattning I ~10% av världens befolkning dör till följd av trauma ~5% av all trauma i västvärlden leder till döden ~2/3 dör före ankomst till sjukhus glesbygdsbefolkning dör oftare av trauma vanligaste dödsorsakerna är skallskada och förblödning

Sammanfattning I ~10% av världens befolkning dör till följd av trauma ~5% av all trauma i västvärlden leder till döden ~2/3 dör före ankomst till sjukhus glesbygdsbefolkning dör oftare av trauma vanligaste dödsorsakerna är skallskada och förblödning

Sammanfattning I ~10% av världens befolkning dör till följd av trauma ~5% av all trauma i västvärlden leder till döden ~2/3 dör före ankomst till sjukhus glesbygdsbefolkning dör oftare av sitt trauma vanligaste dödsorsakerna är skallskada och förblödning

Sammanfattning I ~10% av världens befolkning dör till följd av trauma ~5% av all trauma i västvärlden leder till döden ~2/3 dör före ankomst till sjukhus glesbygdsbefolkning dör oftare av trauma vanligaste dödsorsakerna är skallskada och förblödning

Sammanfattning II traumacentrum minskar dödstalen särskilt för yngre/medelålders liksom svårt skadade patienter traumacentrum förbättrar funktionellt utfall ökade volymer minskar dödstalen oavsett sjukhus-specialisering specialisering/fokusering inom stora sjukhus minskar dödstalen särskilt för svårt skadade perifera landsortssjukhus kan ge god primär traumavård

Sammanfattning II traumacentrum minskar dödstalen särskilt för yngre/medelålders liksom svårt skadade patienter traumacentrum förbättrar funktionellt utfall ökade volymer minskar dödstalen oavsett sjukhus-specialisering specialisering/fokusering inom stora sjukhus minskar dödstalen särskilt för svårt skadade perifera landsortssjukhus kan ge god primär traumavård

Sammanfattning II traumacentrum minskar dödstalen särskilt för yngre/medelålders liksom svårt skadade patienter traumacentrum förbättrar funktionellt utfall ökade volymer minskar dödstalen oavsett sjukhus-specialisering specialisering/fokusering inom stora sjukhus minskar dödstalen särskilt för svårt skadade perifera landsortssjukhus kan ge god primär traumavård

Sammanfattning II traumacentrum minskar dödstalen särskilt för yngre/medelålders liksom svårt skadade patienter traumacentrum förbättrar funktionellt utfall ökade volymer minskar dödstalen oavsett sjukhus-specialisering specialisering/fokusering inom stora sjukhus minskar dödstalen särskilt för svårt skadade perifera landsortssjukhus kan ge god primär traumavård

Sammanfattning II traumacentrum minskar dödstalen särskilt för yngre/medelålders liksom svårt skadade patienter traumacentrum förbättrar funktionellt utfall ökade volymer minskar dödstalen oavsett sjukhus-specialisering specialisering/fokusering inom stora sjukhus minskar dödstalen särskilt för svårt skadade perifera landsortssjukhus kan ge god primär traumavård

Medicinsk kompetens

Mortalitetssiffror Lansink et al Eur J Trauma 2013 (level 1) 4,7% (Holland) McKenzie et al NEJM 2006 (TC) 7,6% (USA) Bell et al J Surg Res. 2015 (alla) 2,6% (USA) Gorbhani et al SJTREM 2016 (level 1) 3,2% (Sverige) Groven et al J Trauma 2011 (level 1) 4,5% (Norge) Davenport et al Br J Surg 2009 (alla) 5,3% (England/Wales Zacher et al Br J Surg 2015 (alla+iss>15 18,9% (Tyskland) Brinck et al Eur J Trauma 2015 (level 1 +ISS>15 15,5% (Finland) Metcalfe et al BJS 2014 (ISS<15) 10,2-12.6% (UK)

Mortalitet remitterade patienter (Norge) Kolla tolkning noga före pres!!!!!! Viktig ändå att ta med Säger ngt om selektion till remittering Korr. för ålder och ISS/NISS: Fördel >100km jmf <100km OR 0,57 (95% CI 0,39-0,83 p=0,004) Kristiansen et al J Trauma Manag. Outcomes 2011

Trauma globalt / definitioner Norton et al N Engl J Med 2013

helikopter ambulans Transportsystem fixed wings

50 km radie 450 000 10 km radie 570 000 (inom Sydöstra reg.) Traumateamsaktivering Östergötland (50km) = 693/år 1,5/1000/år NISS/ISS>15 79 (12%) KS 20% ISS>15 KS 2,3/1000/år Ullevål 1,3/1000/år