Likabehandlingsplan Dagbarnvårdare i Avesta centrala förskolområde 2014-2015
Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling för Dagbarnvårdare i Avesta centrala förskolområde 2014-2015 Barn och alla som verkar inom förskolan har rätt att känna trygghet på sin arbetsplats. I lagstiftningen av 1 januari 2009 förtydligas förskolans ansvar att arbeta mot alla former av kränkande behandling Detta dokument utgör förskolans plan mot kränkande behandling och förskolans likabehandlingsplan. 1.Lagstiftning. Enligt skollagen kap. 6 skall huvudmannen för förskolan se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever det vidtas förebyggande åtgärder för att förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling det upprättas en årlig plan mot kränkande behandling Enligt diskrimineringslagen (2008:567)skall man bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter för barn och elever, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ålder, könsöverskridande identitetsuttryck, funktionshinder eller sexuell läggning (3 kap. 14 ) vidta åtgärder för att förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, ålder och könsöverskridande identitetsuttryck varje år upprätta en likabehandlingsplan med en översikt över de åtgärder som behövs samt för vilka av dessa åtgärder man avser att påbörja eller genomföra åtgärder under det kommande året Läroplanen Lpfö-98/10: 1. FÖRSKOLANS VÄRDEGRUND OCH UPPDRAG: var och en som verkar inom förskolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitetsuttryck, eller för annan kränkande behandling 2.1 NORMER OCH VÄRDEN: Mål Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning ellerfunktionshinder, ålder och könsöverskridande identitetsuttryck
Riktlinjer Alla som arbetar i förskolan skall: visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet FN:s konvention om barns rättigheter slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde Principer: Beslut skall vara för barnens bästa. Vikten av att lyssna till barnet Skydda barns liv och utveckling. Rätt att slippa bli diskriminerad 2. Avesta kommun. Kommunens mål och avsikter finns dokumenterade i kommunens jämställdhets- och mångfaldspolicy (2009-07-279 Tillgänglighet i Avesta(www.avesta.se) 3. Begrepp och definitioner. Begrepp Främjande: Förebyggande: Åtgärdande: Definition Innebär att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling som finns i verksamheten. Utgår från förskolans uppdrag att arbeta för demokratiska värderingar och för respekt för de mänskliga rättigheterna. Riktas till alla och bedrivs kontinuerligt utan förekommande anledning. Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Utgår från konkreta risker och problem som upptäckts vid kartläggningen av situationen hos dagbarnvårdaren Handlar om att agera när ett barn kan ha utsatts för trakasserier eller kränkande behandling. Ska vara förberett. Det ska finnas rutiner för akuta åtgärder som är väl kända i verksamheten. Barn: Den som deltar i eller söker förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg enligt skollagen. Personal: Anställda eller uppdragstagare i utbildning eller annan verksamhet.
Etnisk tillhörighet: Sexuell läggning: Funktionshinder: Ålder Att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Att bli förfördelad på grund av sin ålder. Könsöverskridande identitet: Att någon inte identifierar sig som kvinna/flicka eller man/man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Kön Att någon är man/pojke eller kvinna/flicka. Religion eller annan trosuppfattning: Omfattar alla olika religioner tex islam, judendom, kristendom och hinduism. Trosuppfattning innefattar uppfattningar som sin grund i eller samband med en religiös åskådning, tex buddism eller ateism. Diskriminering Trakasserier Annan kränkande behandling Bifogade tillsägelser Ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper utifrån olika grunder. Diskriminering används också som begrepp där institutioner genom t.ex. struktur och arbetssätt upplevs som kränkande. Diskrimineringsgrunderna är kön, etnisktillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder. Diskriminering kan endast utföras av person i maktposition. Uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller kön eller som är av sexuell natur. Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn eller elever eller mellan barn och elever Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker någons värdighet. Personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa god miljö för barngruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kräkning i lagens mening även om barnet ifråga kan uppleva det som kränkande.
VISION FÖR FAMILJEDAGHEM PEDAGOGISK OMSORG Hos dagbarnvårdaren skall alla barn och vuxna utveckla förståelse för att alla har lika värde, oberoende kön, funktionsnedsättning, religion, sexuell läggning eller annan etnisk tillhörighet FRÄMJANDE ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING INNEBÄR ATT: ALLA SOM ARBETAR I FAMILJEDAGHEM SKALL VARA GODA OCH POSITIVA FÖREBILDER OCH HA ETT FÖRHÅLLNINGSSÄTT SOM FÖREBYGGER DISKTIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Vi arbetar utifrån Pedagogisk omsorg Skolverket Förskolans läroplan 98/10 Vägledande samspel i förskolan Pedagogisk målplan Barns inflytande Pedagogisk målplan Familjedaghem och Familj SAMMANFATTNING-UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE ÅRS INSATSER(-13-14): Vi kan se att arbetet med vägledande samspel, att vara nära barnen i deras lek har gett resultat. Barnen visar medkänsla och mer förståelse för varandra, hjälper varandra (påklädning, matsituation). Att prata och reflektera kring känslor har också gett resultat i hur man är en bra kompis. Det tar vi med oss i det fortsatta arbetet kommande år. SAMMANFATTNING-NULÄGESANALYS UTIFRÅN KARTLÄGGNING: Mycket händer bakom ryggen, tex knuffar, tar grejer av varandra, konkurrens om ett barn i leken, kan hända att de retar varandra. Konflikter tex när barnen tvättar händerna(vem som ska göra först) och vid matbordet(alla barn vill sitta bredvid ett särskilt barn) Problem vid påklädning, att kunna få all klara samtidigt. Barnen vill gärna leka med pinnar i mulleskogen och ibland tyvärr lite för långa pinnar så då händer lätt olyckor. barnen upplever att de inte får vara med, eller får vara ifred när de vill. DBV- grupp som fungerar bra ihop, inte beroende av att leka med samma barn. Vi har gemensamma aktiviteter när vi träffas detta ger barnen trygghet i stora gruppen, alla är delaktiga efter förmåga och utan tävlingsmoment
SAMMANFATTNING-MÅL OCH KONKRETA ÅTGÄRDER FÖR KOMMANDE ÅRS ARBETE: Mål: Att barnen kan gå själva och tvätta händerna och att de kan sitta var som helst vid matbordet. Alla får vara med om de vill eller vara ifred när de vill, ingen ska känna sig utanför. Leka utan att göra illa sig själv eller någon kompis, leka utan konflikter. Att alla barnen ska bli påklädda samtidigt så att ingen behöver vänta. Stärka barnen, få förståelse för vad de andra barnen vill och inte vill, lyssna på dem. DBV-gruppen: fortsätta träffas ofta och ha gemensamma aktiviteter där alla kan vara med på sina villkor och utan tävlingsmomentet Åtgärder: DBV fortsätter vara delaktig i barnens lek och ger positiv förstärkning när barnen gör bra saker med varandra, lägger mer tid på det större barnen när de mindre sover. Att låta de barn som behöver mer tid vid påklädning börja tidigare så alla är klara ungefär samtidigt och slipper vänta. Att DBV visar hur man kan använda kortare pinnar. Prata om hur man är en bra kompis, spela Kasperteater om konflikter och hur man löser dem, spela spel tillsammans, prata om vilka som är hos mig skapa vi-känsla, nallekorten hur det känns, spela ICDP-spel, ibland behöver man få vara ifred. DAGBARNVÅRDARENS DELAKTIGHET I PLANEN: Främjande: Kompetensutveckling i Vägledande samspel att bli medveten och ha ett medvetet förhållningssätt enligt Vägledande samspel och de tre dialogerna. Att arbeta med punkterna under respektive diskrimineringsgrund. Att använda månadsplaneringen. Att dagbarnvårdare finns med i Genusnätverk 2 ggr/termin, som delges kollegorna på APT. Att under vt-15 börja läsa böckerna som ingår i materialet Genusarbete med normkritiskt tänkande i förskolan. Att vi använder föräldradeklarationen. Förebyggande: Att utifrån aktuell kartläggning, som sker i oktober, göra analys, sätta upp mål och åtgärder. Dessa följs upp i månadsplaneringen, och i april enligt årshjul. Att dagbarnvårdaren arbetar med framtagna utvecklingsområden utifrån föräldraenkäten. Åtgärdande: Upptäcka, utreda, vidta åtgärder, följa upp, utvärdera, dokumentera, kartlägga, informera vårdnadshavare och ledning.
Likabehandlingsplanen är ett levande dokument som dagbarnvårdarna använder och samtalar kring i olika situationer i den vardagliga verksamheten både med barn, sinsemellan och med föräldrar. VÅRDNADSHAVARNAS DELAKTIGHET I PLANEN: Planen för Dagbarnvårdarna i Avesta centrala förskolområde finns tillgänglig för vårdnadshavarna hos varje dagbarnvårdare och i lokalen. Den finns också på vår hemsida och kommuniceras av ledning under inskolningssamtalet med vårdnadshavarna. Vårdnadshavarna informeras om likabehandlingsarbetet vid utvecklingssamtal och föräldramöten. Dagbarnvårdarna arbetar medvetet med Föräldradeklarationen, utvecklingsområden från föräldraenkäten och föräldrarnas synpunkter. BARNS DELAKTIGHET I FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE: I det främjande arbetet är barnen delaktiga genom att dagbarnvårdaren är lyhörd, har ett positivt förhållningssätt, fångar upp det barnen är intresserade av och är delaktig i punkterna under respektive diskrimineringsgrund. Tillsammans med barnen har dagbarnvårdaren enkla samtal vid samlingar, måltider där de också pratar om barnens rättigheter och skyldigheter och hur man är mot varandra i en grupp. I det förebyggande arbetet är barnen delaktiga genom barnintervjuer där barnen ges möjlighet att berätta hur de upplever sin situation hos dagbarnvårdaren och hur de tänker kring sina rättigheter och skyldigheter. KÖN: Mål att barnen får en stark självkänsla och identitet Dagbarnvårdaren erbjuder flickor/pojkar samma möjligheter till lek, samtal och närhet, barnen väljer lek utifrån intresse Dagbarnvårdaren skapar miljöer som är könsneutrala Dagbarnvårdaren benämner/byter ut han/hon i sånger och sagor Dagbarnvårdaren arbetar utifrån de fem fokusområdena Talutrymme, påklädning, känslor, lek inne, lek ute Dagbarnvårdaren har samtal/reflektion i arbetslaget kring vårt förhållningssätt i alla möten I utvecklingssamtal erbjuds båda föräldrarna att närvara Vid utvecklingssamtal berättar dagbarnvårdare om verksamhetens genusarbete Dagbarnvårdaren läser böcker utifrån materialet Genusarbete och normkritiskt tänkande i förskolan ETNISK TILLHÖRIGHET: Mål att se olikheter som en tillgång Dagbarnvårdaren har ett positivt bemötande och intresse i vardagen utifrån olika kulturer Dagbarnvårdaren har kontakt med kommunens modersmålspedagog när så behövs
RELIGION OCH ANNAN TROSUPPFATTNING: Mål alla ska bli accepterade och respekterade för den de är Dagbarnvårdaren anpassar maten efter föräldrarnas önskemål utifrån religionstillhörighet Dagbarnvårdaren tar hänsyn till familjens trosuppfattning när det gäller vistelsen i verksamheten FUNKTIONSHINDER: Mål alla ska få utvecklas efter sin egen förmåga Dagbarnvårdaren anpassar verksamheten och personalresurser utifrån barnens behov och förutsättningar. SEXUELL LÄGGNING: Mål alla ska bli respekterade för den de är familjesammansättningar Det finns ett metodmaterial om regnbågsfamiljer i förskolan som ses som ett kompetensutvecklingsmaterial Dagbarnvårdaren tänker på att undvika stereotypa familjemönster i dialog med barnen KRÄNKANDE BEHANDLING: Mål alla barn ska få känna sig sedda och lyssnade till Dagbarnvårdaren använder sociala berättelser Dagbarnvårdaren låter barnet göra förlåt och förklarar och bekräftar barnets känslor Dagbarnvårdaren har alltid ett bemötande till barn, föräldrarna och kollegor utifrån vägledande samspel (ICDP) Dagbarnvårdaren använder ett vårdat språk och ger alltid ett hövligt svar Dagbarnvårdaren hälsar alltid barn och vårdnadshavaren med namn och talar om att jag tycker det är bra att du kommer Dagbarnvårdaren stöttar sina kollegor och barnen Dagbarnvårdaren arbetar tillsammans med barnen runt känslor Dagbarnvårdaren lyssnar på barnet Dagbarnvårdaren pratar om gruppen, att alla är med och att alla har lika värde, att det är viktigt med att vi också är - vi Dagbarnvårdaren ger mycket positiv förstärkning, mycket beröm och beröring (när barnet vill) Dagbarnvårdaren planerar in lekar som stärker gemenskap, samarbete och beröring(för de barn som vill) Dagbarnvårdaren tänker på att barnen skall ha inflytande i sin verksamhet. Genom att känna att man kan påverka sin tillvaro stärks självkänslan och självförtroendet Dagbarnvårdaren stärker barnet att säga ifrån när barnet känner att ngt är fel. RUTINER FÖR ÅTGÄRDANDE ARBETE OCH AKUTA SITUAIONER: Dagbarnvårdaren ansvarar föra att uppmärksamma och stoppa om de får signaler på att någon känner sig kränkt i barngruppen
Den dagbarnvårdaren som uppmärksammat händelsen har ansvar att de inblandade barnen får stöd och hjälp att reda upp situationen Dagbarnvårdaren har också ansvar för att information om händelsen ges till föräldrarna Dagbarnvårdaren ansvarar för att ta fram arbetsmetoder för att återskapa ett bra klimat mellan barnen Vid upprepade kränkningar eller trakasserier anmäls händelsen omgående till förskolechefen på en Incidentrapport Samtal med kollegor och beslut om arbetsfördelning Beslut om vem som undersöker utreder Beslut om åtgärder av dagbarnvårdarna och förskolechefen Information till föräldrarna om vilka åtgärder som tilltas Allt dokumenteras av dem som arbetar med fallet Dokumentation lämnas till och sparas av förskolechefen Uppföljning av dagbarnvårdaren/dagbarnvårdarna och förskolechefen ANSVARSFÖRDELNING: Förskolechef/utvecklingsledare ska: Se till att alla inom verksamheten, barn, vårdnadshavare och personal känner till att diskriminering och annan kränkning inte är tillåten i verksamheten. Genomgång för personalen av likabehandlingsplan minst en gång per år. Informera om Likabehandlingsplanen till vårdnadshavare vid inskolningssamtalet Årligen upprätta, utvärdera och revidera en likabehandlingsplan i samarbete med personal. Se till att rutiner finns vid trakasserier och kränkande behandling Vid misstanke att ett barn far illa ska detta anmälas till socialnämnden. Dagbarnvårdare ska: Vara väl förtrogen med vad som står i likabehandlingsplanen Kontakta vårdnadshavare vid trakasserier och kränkande behandling. Är situationen akut ska personalen agera genast. Kontakta förskolechef/utvecklingsledare Muntlig information av likabehandlingsplanen till vårdnadshavare vid utvecklingssamtal och föräldramöten Vid misstanke att ett barn far illa ska detta anmälas till socialnämnden. Vårdnadshavare: Öppen kommunikation med personal. Läsa igenom likabehandlingsplanen. DOKUMENTATION Alla händelsen dokumenteras av dagbarnvårdaren som varit med om händelsen. Dokumentationen lämnas till förskolechefen som arkiverar dokumentationen
Dokumentationen sker på kända blanketter: 1. Incidentrapport 2. Uppföljning och utvärdering av föregående års åtgärder/sammanfattning och analys KOMMUNIKATION Likabehandlingsplanen är ett levande dokument som dagbarnvårdaren använder och samtalar kring i olika situationer i den vardagliga verksamheten både med barn, sinsemellan och med föräldrar. Föräldrar tar del av Likabehandlingsplanen i det första samtalet med förskolechef och dagbarnvårdaren vid inskolningen, i utvecklingssamtalet, på föräldramöten, som anslag på anslagstavlan och på hemsidan. VEM KONTAKTAR JAG? Om du som personal/vårdnadshavare upplever att något barn blivit kränkt så vänder du dig i första hand till Förskolechef /utvecklingsledare. Personal som uppmärksammar kränkning mot barn av annan personal har skyldighet att anmäla detta till förskolechef/ utvecklingsledare. Personal som blir kränkt av barn eller annan vuxen uppmanas att vända sig till Förskolechef/utvecklingsledare eller skyddsombud UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING Den årliga planen för dagbarnvårdarverksamheten följs upp och utvärderas enligt årshjul i samband med att verksamheten utvärderas. Dagbarnvårdaren gör kartläggning under oktober och en ny plan tas fram på ett apt i oktober/november. Uppföljning sker i månadsplaneringen under året, och enligt årshjulet.