ADHD och äldre Taina Guldberg-Kjär Fil. Dr. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Leg psykolog, Specialist i Neuropsykolog Neuropsykologkonsult Taina Guldberg-Kjär Post doc Gillbergcentrum, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Inge Löök Picture: Inge Löök Picture Picture: Inge Löök Inge Löök??? Forskning kring ADHD hos äldre Hur ser det aktuella kunskapsläget ut angående äldre med ADHD? Vilka uttryck tar sig ADHD hos de äldre? Erfarenheter och fallbeskrivningar från klinik 1
ADHD (DSM-IV/DSM-5) Huvudsakligen uppmärksamhetsproblem Huvudsakligen hyperaktivitets-/impulsivitetsproblem Kombination av ovan Aktuella beskrivningar Tidigare har man diagnosticerat tre undergrupper: adhd med enbart hyperaktivitet, adhd med enbart uppmärksamhetsstörning eller adhd av kombinerad typ. Detta ändras nu till aktuella beskrivningar istället för undergrupper. Diagnoskriterierna: Minst 6 av 9/ 5 av 9 (vuxna och 17 år) symtom på antingen ouppmärksamhet eller hyperaktivitet/impulsivitet Har förelegat minst sex månader Har debuterat före sju års ålder / Före 12 års ålder Förorsaka funktionsnedsättningar i minst två miljöer (t.ex. hem och skola)/symptom i minst två miljöer Klara belägg för kliniskt signifikant funktionsnedsättning/ klara belägg för att symptomen påverkar, eller försämrar kvaliteten i funktion socialt, eller i arbete eller studier. Inte kunnat förklaras bättre med annan psykisk störning 2
Conceptual and Diagnostic History of ADHD Year Author Concept/Diagnosis 1770 Melchior Adam Weikard First description of attention disorder in medical literature: bacchanal, flighty, careless, and mercurial. 1798 Sir Alexander Crichton On Attention and its Diseases - The incapacity of attending with a necessary degree of consistency to any one object. 1844 Heinrich Hoffmann Fidgety Phil ( Zappelphillipp ) in Struwwelpeter. 1902 Sir George Frederic Still Defect of Moral control, The Goulstonian lectures. 1908 Tredgold et al Postencephalitic behavior disorder. 1932 Franz Kramer & Hans Pollnow Hyperkinetic disorder of infancy. 1930s and 1940s Minimal brain damage. 1960s Minimal brain dysfunction. DSM 1968 DSM-II Hyperkinetic reaction of childhood. 1980 DSM-III Attention deficit disorder: with and without hyperactivity. 1987 DSM-III, revision Attention deficit hyperactivity disorder 1994 DSM-IV Attention deficit hyperactivity disorder 2000 DSM-IV-TR Attention deficit hyperactivity disorder 2013 DSM-5 Attention deficit hyperactivity disorder ICD 1992 ICD-10 Hyperkinetic disorder Scheduled release 2015 ICD-11 Hyperkinetic disorder Sagan om Fidgety Phil ~ i Pelle Snusk 3
ADHD växer inte bort? Fayyad J Br J Psychiatry. 2007 May;190:402-9; Kooij JJS Psychol Med. 2005 Jun;35(6):817-27; Kessler RC J Occup Environ Med. 2005 Jun;47(6):565-72.; Kessler RC Am J Psychiatry. 2006 Apr;163(4):716-23. Varför intressera sig för ADHD hos äldre? Började sommaren 2002 en äldre kvinna som skulle utredas för misstänkt begynnande demens, men där symtombilden och livshistorien mer liknade tidigare ouppmärksammad ADHD. Frågorna hopade sig: Finns ADHD hos äldre? Ifall det kvarstår i ålderdomen, hur vanligt kan det vara? Hur ska vi identifiera ADHD hos äldre? Vad kännetecknar ADHD hos äldre och i ett livsloppsperspektiv? 4
Number Number of deaths at various ages, Sweden 1751-2110 Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany), SCB. Age Socialdepartementet LEV Number Number of deaths at various ages, Sweden 1751-2110 Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany), SCB. Age Socialdepartementet LEV 5
Number Number of deaths at various ages, Sweden 1751-2110 Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany), SCB. Age Socialdepartementet LEV Population composition Women severe illnes Women moderate illnes Women sligjht illness Women full health Compressed illnes Lancet Men severe illnes Men moderate illnes Men slight illnes Men full health 6
Population composition Compressed illnes Lancet Women severe illnes Women moderate illnes Women sligjht illness Women full health Men severe illnes Men moderate illnes Men slight illnes Men full health Population composition Compressed illnes Lancet Women severe illnes Women moderate illnes Women sligjht illness Women full health Men severe illnes Men moderate illnes Men slight illnes Men full health 7
Sverige 31/12 2013 (SCB) 1 872207 individer 65 år (19.4% av totalpopulationen) Hypotetisk prevalens: 1%: 18 722 1,5%: 28 083 5%:93 610 3%: 56 166 2060 25% av Sveriges befolkning beräknas vara 65 år eller äldre!!! hur många med ADHD? Vad vet vi egentligen om förekomsten av ADHD hos äldre? I en studie från Holland fann man inga signifikanta åldersskillnader i prevalens av ADHD från 18-75 år (Kooij et.al Psychol Med. 2005 35(6):817-27) Det börjar dock hända en del internationellt ADHD Worldwide 2013-1 Joint Meeting symposium: Adults 55+ with ADHD, IPA Congress, Seoul oct 2013 8
Marieke Michielsen & Evert Semeijn Symposium Chairs: Marieke & Taina, IPA Congress, Seoul, Oct. 2013 Presenting their posters in Berlin, ADHD Congress, 2011 Komorbiditet hos vuxna med ADHD ADHD kommer sällan ensam: 75% åtminstone en annan diagnos 33% två eller fler Genomsnittet: 3 komorbida tillstånd Biederman 1993; Kooij 2001, 2004 9
Komorbiditet vid ADHD Depression (60% SAD) 20-55% Bipolar Syndrom (88% BP II) 10% Ångest tillstånd 20-30% Missbruk 25-45% Rökning 40% Cluster B pers.störningar 6-25% Sömnproblem (DSPS) 78% Muskel, led, nacke- och ryggsmärta?? Biederman 1991,1993, 2002; Weiss 1985; Wilens 1994; Kooij 2001, 2004; van Veen 2010; Amons 2006; Gillberg 2004 ADHD symptom i tvillingstudier: hög heritabilitet Boomsma 2003 Martin 2002 Kuntsi 2001 Coolidge 2000 Thapar 2000 Willcutt 2000 Hudziak 2000 Nadder 1998 Levy 1997 Sherman 1997 Silberg 1996 Gjone 1996 Thapar 1995 Schmitz 1995 Stevenson 1992 Edelbrock 1992 Gillis 1992 Goodman 1989 Matheny 1980 Willerman 1973 0 0.2 0.4 0.6 0.8 1 Heritability 10
Studie I Syfte: kartlägga förekomst av självskattade barndoms ADHD symptom i en populationsbaserad grupp äldre mellan 65-80 år. Deltagare och metoder: 2 500 personer mellan 65-80 år i Hässleholms kommun valdes slumpmässigt att delta i studie I. 1 599 (64%) deltog. WURS (Wender Utah Rating Scale) för retrospektivt självskattade barndoms ADHD symptom. Demografiska uppgifter, upplevda problem i barndomen, aktuell hälsa och minne. 11
Studie I Förekomsten av retrospektivt rapporterade barndoms ADHD symptom hos äldre var 3.3% (cut-off 36 för WURS). (WURS- medelvärde I gruppen var 12.14, median=10.00, SD=10.48, range=0-82). Individer med hög skattning på WURS kan utgöra gruppen överlevare de som faktiskt hade ADHD som barn och som blivit äldre. 12
Utmärkande för de med många barndomssymtom Har upplevt problem i sin barndom i större utsträckning Fler män Upplever sin hälsa och minnet som sämre Haft betydligt fler anställningar (fler än 5) Flera är ogifta eller skilda 4 items från WURS-25 som användes i bortfallsanalysen utifrån faktoranalysen 9. Jag hade ofta temperamentsutbrott, blev plötsligt och utan förvarning mycket ilsken. 24. Jag handlade först, tänkte sedan, var impulsstyrd. 4. Jag var ängslig och orolig. 56. Jag hade svårt med siffror och/eller matematik. Samtliga påståenden svarades med: Svara om Du håller med: 0 = inte alls eller endast mycket litet 1 = i viss mån 2 = ganska mycket 3 = en hel del 4 = helt och hållet 13
Studie II Syfte: undersöka kvarstående ADHD symptomatologi i ett livsloppsperspektiv. Deltagare och metoder: Två grupper, med 30 individer i varje grupp (30 med WURS poäng <36 och 30 med WURS poäng 36) följdes upp med Wender Riktad ADHD Symtom Skala (WRASS), en svensk version av the Targeted Attention deficit Disorder Rating Scale (TADDS). 14
Bland de med WURS poäng 36 eller mer, 16 (53.3%) individer skattade 70poäng eller mer (klinisk cut-off i Sverige). Ingen av individerna med WURS poäng under 36 hade 70 poäng eller mer på WRASS. Guldberg-Kjär, T., Sehlin, S., and Johansson, B. (2013). ADHD Symptoms across the Lifespan in a Population-Based Swedish Sample Aged 65 to 80. International Psychogeriatrics. 2013 Vol 25 (5), 667-675. 15
Studie III Syfte: Att jämföra olika självskattningsskalors förmåga att fånga upp äldre individers självskattade ADHD symtom både i barndomen och aktuellt. Ett ytterligare syfte var att jämföra dessa skalor med ADHD kriterierna I DSM-IV. Undersökningsgruppen i denna studie var den samma som i studie II. WRASS och Barkley skalorna samt DSM-IV ADHD kriterierna användes. Resultaten visade på en överensstämmelse mellan de olika skalorna beträffande förmågan att fånga upp självskattade barndoms- och aktuella ADHD symptom. Deltagare och metoder: Två grupper, med 30 individer i varje grupp (30 med WURS poäng <36 och 30 med WURS poäng 36) följdes upp med Wender Riktad ADHD Symtom Skala (WRASS), Barkley skalorna samt DSM-IV ADHD kriterierna. ADHD Burden Over the Lifespan: Clinical information from a Population-Based Swedish Sample Aged 65 to 80 Authors Taina Guldberg-Kjär, Department of Psychology, University of Gothenburg, Department of adult psychiatry Kristianstad, Psychiatry Region Skåne, Sweden & Boo Johansson, Department of Psychology, University of Gothenburg, Sweden (Submitted) I studie IV var syftet att undersöka svårigheter i vardagslivet, förekomst av tidigare psykiatriska problem, psykiatriska problem i släkten samt övrig hälsobakgrund hos äldre som skattat barndoms- och aktuella ADHD symtom. Undersökningsgruppen i denna studie var densamma som i delstudie II och III. Som metod användes Barkley skalorna och en klinisk intervju. Här gjordes även fördjupade intervjuer med några personer som diagnostiserats med ADHD på äldre dar för att visa hur ADHD kan påverka ett livslopp. Vårt huvudfynd var att personer som skattat mer barndoms- ADHD symtom också rapporterar mer problem i dagligt fungerande inom de flesta områden under hela livsloppet samt även mer av psykiatriska problem där depression, ångest och självmordstankar rapporterades oftast. 16
Studie IV WURS 36 gruppen hade mer: Problem i sitt vardagsfungerande under barndomen inom flera livsområden. Hjärtproblem och diabetes som vuxna och aktuellt. Sämre aktuell hälsa I familj och släkt: Mer ADHD (symptom) Mer bipolär sjukdom Studie IV ~värdet av diagnos och behandling N=3 patienter djupintervjuades kring deras dagliga fungerande Alla var ensamstående, skilda eller aldrig varit gifta Alla visade negativ påverkan av ADHD i ett livsloppsperspektiv avseende ekonomiskt, socialt och känslomässigt välmående Den allmänna bilden av livet med ADHD är ett hårt liv med många svårigheter och väldigt lite hjälp och förståelse man fått Alla ville dock och valde att söka hjälp och lindring till sina svårigheter I en relativt hög ålder. Alla erbjöds behandling ~medicinsk och icke-medicinsk 17
Avhandling September 20, 2013 Den första avhandlingen inom ämnet - Kan laddas ned från: http://hdl.handle.net/2077/33241 ADHD hos äldre en holländsk studie En epidemiologisk studie av M. Michielsen, E. Semeijn, H. Comijs, D.J.H. Deeg, A. Beekman, J.J.S. Kooij Michielsen 2012, 2013; Semeijn 2013a,b 18
Fysisk hälsa Kognitivt fungerande - Rökning, alkohol- och drogmissbruk - Uppmärksamhet - Oregelbundna matvanor - Impulskontroll - Övervikt - Exekutiva funktioner - Sömnsvårigheter - Minnet - Astma - Migrän - Mer sjukvård och högre sjukvårdskostnader Semeijn EJ, et al.(2013). Journal of the American Geriatrics Society. Sammanfattning Äldre med ADHD rapporterade: mer depressiva symtom mer ångest över flera års tid OCH lägre självförtroende lägre grad av känsla av att klara sit liv mer neurotisism mer socialt opassande beteende Jämfört med andra äldre Känslan att inte klara sitt liv och självförtroende hänger elvis samman med relationen mellan svårighetsgraden av ADHD och depressiva symtom. Michielsen et al. (2012),Journal of Affective Disorders. 19
Problem många haft som vuxna (bagaget till ålderdomen) Anställningar Ekonomin Fler olyckor Fostra barn Sköta ett hem Mer högrisk livsstil (rökning, alkohol, spel etc.) Ofta historia med skolproblem Negativa erfarenheter, utanförskap och dålig självkänsla efter år av misslyckanden kan prägla även ålderdomen ADHD- Livsloppskliniker behövs! 20
Äldre med ADHD - från den kliniska vardagen - kvarvarande problem: Reglering av känslor, energinivå, motorik och beteende - Sortera och organisera. - Komma igång med och avsluta uppgifter. - Prioritera och hushålla med tiden, göra en sak i taget. - Fokusera och avgränsa sig, begränsa sig. Ökad stresskänslighet och att man lever utan marginaler Minnet (relaterat till uppmärksamhets- och arbetsminnesproblem?) - Komma ihåg vad man ska göra, när och var. Perceptuell överkänslighet (ljud, ljus etc.) ADL-förmågor - Man har svårt att utföra det man vet att man borde göra. - Organisera och genomföra: matlagning, disk, städning, tvätt, strykning m.m. - Hålla ordning: veta var sakerna finns - Att inte störa grannar. - Komma ihåg att stänga av plattor, strykjärn m.m. - Ta hand om sig själv när det gäller kost, motion, sömn, egenvård m.m. Försämrad koncentrationsförmåga Rastlöshet - Framför allt en stark inre oro. - Känsla av ständig stress. Impulsivitet - Till exempel impulsköp. - Byter läkare ofta. - Impulsiva kommentarer. Tidsuppfattning - Passa tider och beräkna tidsåtgång. Social isolering - Självcentrering. - Hamnar lätt i konflikter. - Orken minskar ytterligare. - Misstänksamhet. Sömnsvårigheter Depression Ångest Ekonomi - Sortera räkningar och betala dem i tid. - Veta hur mycket pengar man har att spendera. - Impulsköp. Inte ett konstant tillstånd variation beroende på motivation i stunden, krav och stress. 21
Kopplingar till åldrande? Kontrollera för naturligt åldrande avseende avtagande exekutiva funktioner (t.ex. i förhållande till ouppmärksamhet och dåligt arbetsminne) Aktuell forskning: Older adults show deficits in emotional/cognitive integration as well as in executive function (E. Baena et.al/neuropsychologia 48 (2010) 319-333) - dorsolateral prefrontal cortex (DLPFC) - ventromedial prefrontal cortex (VMPFC) DESR (Deficient Emotional Self-Regulation) ytterligare försämrad emotionell dysreglering hos äldre? (frontal-striatal, frontal-cerebellar, frontal-limbic) -BARKLEY art 2010!!!! Hormonell påverkan t.ex. minskande testosteron hos män och menopaus hos kvinnor Hur är det att åldras med ADHD, på gott och ont? ADHD och koppling till demens Några studier har visat koppling mellan ADHD och utvecklandet av Lewy body demens (Golimstock et al., 2010) samt mellan barndoms ADHD symtom och utvecklandet av Parkinsons sjukdom (Walitza, et al., 2007). referenser: - Golimstock, A., Rojas, J.I., Zurni, M.C., Doctorovich, D., & Cristiano, E. (2010). Previous adult attention-deficit and hyperactivity disorder symptoms and risk of dementia with Lewy bodies: a casecontrol study. Eur J Neurol, 18 (1): 78-84. - Walitza, S., Melfsen, S., Herhaus, G., Scheuerpflug, P., Warnke, A., Muller, T., et al. (2007). Association of Parkinson's disease with symptoms of attention deficit hyperactivity disorder in childhood. J Neural Transm Suppl(72), 311-315. - Vaskulär demens:? - Alzheimers sjukdom :? 22
Är det värt att bry sig om adhd på gamla dar? Tänk på demografin i vårt samhälle har vi råd att fortsätta diskriminera de äldre? Innehållet i behandlingen av ADHD hos äldre bör utformas utifrån individens behov och är helt avgörande för utfallet. Idealet: - regionala kunskapscentrum med fokus på ett livsloppsperspektiv - samverkan mellan berörda verksamheter helt nödvändigt Skellefteå och Umeå December 2012 23
http://www.eunetworkadultadhd.com/ http://www.adhdfund.com/ Sandra Kooij Referenser Kooij, J. J., Buitelaar, J. K., van den Oord, E. J., Furer, J. W., Rijnders, C. A., & Hodiamont, P. P. (2005). Internal and external validity of attention-deficit hyperactivity disorder in a population-based sample of adults. Psycholigal Medicine, 35(6), 817-827. Brod, M., Johnston, J., Able, S., Swindle, R. (2006). Validation of the Adult Attention Deficit Hyperactivity Disorder Quality-Of-Life Scale (AAQOL): A Disease-Specific Quality- Of- Life Measure. Quality Of Life Research, 15(1), 117-129. Wetzel, M.W., and Burke, W.J. (2008). Addressing attentiondeficit/hyperactivity disorder in later adulthood. Clinical Geriatrics, 16 (11), 33-39. da Silva, M. A. and Louza, M. (2008). Case of a 67-year-old woman diagnosed with ADHD successfully treated with methylphenidate. Journal of Attention Disorders, 11, 623. Guldberg-Kjär, T. and Johansson, B. (2009).Old people reporting childhood AD/HD symptoms: Retrospectively self-rated AD/HD symptoms in a population-based Swedish sample aged 65-80. Nordic Journal of Psychiatry, 63 (5), 375-382. Brod, M., Schmitt, E., Goodwin, M., Hodgkins, P. and Niebler, G. (2012). ADHD burden of illness in older adults: a life course perspective. Quality Of Life Research,21 (5), 795-799. Manor, I., Rozen, S., Zemishlani, Z., Weizman, A. and Zalsman, G. (2011). When does it end? Attention-deficit/hyperactivity disorder in the middle aged and older populations. Clin Neuropharmacol, 34, 148-154. Michielsen, M., Semeijn, E., Comijs, H.C., van de Ven, P.; Beekman, A.T.F., Dorly J. H. Deeg, D.J.H., and Kooij, J.J.S. (2012). Prevalence of attention-deficit hyperactivity disorder in older adults in The Netherlands.The British Journal of Psychiatry 201, 298-305. Michielsen, M., Comijs, H. C., Semeijn, E. J., Beekman, A. T. F.,Deeg, D. J. H., & Sandra Kooij, J. J. (2012). The comorbidityof anxiety and depressive symptoms in older adults with attention-deficit/hyperactivity disorder: A longitudinal study. Journal of Affective Disorders, 148, 220-227. 24
Referenser Guldberg-Kjär, T., Sehlin, S., and Johansson, B. (2013). ADHD Symptoms across the Lifespan in a Population-Based Swedish Sample Aged 65 to 80. International Psychogeriatrics, 25 (5), 667-675. Semeijn EJ, Michielsen M, Comijs HC, Deeg DJ, Beekman AT, Kooij JJ.(2013). Criterion validity of an Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) screening list for screening ADHD in older adults aged 60-94 years. Am J Geriatr Psychiatry, 21(7):631-5. Semeijn EJ, Kooij JJ, Comijs HC, Michielsen M, Deeg DJ, Beekman AT. (2013). Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder, Physical Health, and Lifestyle in Older Adults. Journal of the American Geriatrics Society, 61(6):882 887. Gunilla Thernlund (red.). (2013). ADHD och autismspektrum i ett livsperspektiv en klinisk introduktion till utvecklingsrelaterade kognitiva funktionsproblem. Studentlitteratur. Guldberg-Kjär, T. (2013). ADHD in Old Age: Self-rated Symptoms and Clinical Information from a Population-Based Swedish Sample Aged 65 and Older. Department of Psychology.University of Gothenburg. Doctoral Thesis. Guldberg-Kjär, T. and Johansson, B. (2013). ADHD Symptoms Across the Lifespan: A comparision of symptoms captured by the Wender and Barkley-scales and DSM-IV criteria in a Population-Based Swedish Sample Aged 65 to 80. Journal of Attention Disorders, e-pub ahead. DOI: 10.1177/1087054713514853. Michielsen, M., Comijs,HC., Aartsen, MJ., Semeijn, EJ, Beekman, AT, Deeg, DJ, Kooij, JJ. (2013). The Relationships Between ADHD and Social Functioning and Participation in Older Adults in a Population-Based Study. Journal of Attention Disorders, e-pub ahead. DOI: 10.1177/1087054713515748. TACK! Picture: Inge Löök 25