Tjänsteskrivelse 2014-02-03 Handläggare: Liz Silvergrund Elfsberg FHN 2012.0082 Folkhälsonämnden Återrapport om analysen av Nöjd Kund Index av måltid inom skola Sammanfattning Enligt protokoll från FHN 2013-06-05 74 Nöjd Kund Index av måltid inom skola beslutades det att: 1. Folkhälsonämnden godkände redovisningen av Nöjd Kund Index av maten inom skola. 2. Folkhälsonämnden beslutade att återrapport om analysen av resultatet ska ske vid nämnden i november. Dock skedde ingen återrapport i november då ny kostchef tillträdde först i augusti, samt att andra personalförändringar vilket medfört att analys ej varit möjlig. Utfallet för NKI skola 2013 är NKI 54, vid denna mätning. Detta är en klar förbättring mot 2012, då utfallet var NKI 39. Vid nästa mätning bör man också använda sig av ett större urval, för att få ett mer rättvisande resultat. Kan vara svårt att dra relevanta slutsatser med endast 45 enkäter fördelade på fem skolor, vilket gör att man bara har i snitt nio enkäters resultat från respektive skola. Under hösten 2013 har kostverksamheten arbetat med frågan och kommer att fortsätta arbeta med detta under hela 2014 för att nå ett bättre resultat i nästa mätning. Man har arbetat med att få kökspersonalen att jobba mer med rena råvaror där man framför allt gör sina egna maträtter från grunden och att man har en dialog med eleverna på matråden där de kan få vara delaktiga i besluten. Under 2014 kommer man också att försöka göra gemensamma matsedlar för alla skolorna i båda kommunerna där man kommer att skriva tre veckor från varje skolas bästa recept för att alla skolor ska kunna känna igen sig och känna sig delaktig. c:\temp\lseg9g9dhg.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO 691 83 KARLSKOGA Fakturahantering 0586-610 00 fkn@karlskoga.se 12 27 80-0 BESÖKSADRESS Box 50755 TELEFA WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen 35 202 71 MALMÖ 0586-622 49 www.karlskoga.se 212000-1991
2 (6) Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 16 maj 2013 Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 3 februari 2014 Bakgrund 2012 uppnåddes Nöjd Kund Index (NKI) 39 för matgästerna i skolan, vilket var underkänt resultat. Det var knappt 10 procents svarsfrekvens, vilket gjorde att resultatet inte var relevant. Folkhälsonämnden beslutade därför att uppmärksamma skolmaten under 2013. Åtgärder för att förbättra skolmaten har vidtagits nationellt för att inspirera till bra mat i vardagen. Andelen överviktiga barn och unga är större än tidigare och det finns inga tecken på att den minskar. Genom att behålla en god kvalitetsnivå på maten i skolan bidrar kommunen till främjandet av goda levnadsvanor på ett påtagligt sätt. Det är med anledning av det låga resultatet för NKI som en ny mätning har gjorts under våren 2013. Under april månad svarade elever på en enkät gällande maten i skolan. Enkäten delades ut i samband med matråden på Karlbergsskolan, Sandviksskolan, Stråningstorpskolan, Strömtorpskolan och Stora Vallskolan. Kvalitetsledaren var närvarande för att kunna svara på eventuella frågor som uppstod. Utfallet för NKI skola 2013 är NKI 54, vid denna mätning. Detta är en klar förbättring mot 2012, då utfallet var NKI 39. Beskrivning av ärendet Under april månad 2013 så svarade 45 elever på enkät gällande maten i skolan. Enkäten delades ut i samband med matråden och kvalitetsledaren var närvarande för att kunna svara på eventuella frågor som uppstod. Frågorna på enkäten utgår från det av SKL framtagna frågeunderlag som används nationellt vid öppna jämförelser. Frågorna är formulerade på det sätt att gästen skattar den faktiska upplevelsen jämfört med den förväntade upplevelsen. Den totala summan motsvarar ett Nöjd Kund Index. 60 % av de svarande är flickor. De skolor som har besökts är: Karlbergsskolan, Sandviksskolan, Stråningstorpskolan, Strömtorpskolan och Stora Vallskolan. Frågorna behandlade tre områden; bemötande tillgänglighet helhet Svaralternativen är:
3 (6) Från 1, inte alls så bra till 10, bättre än jag hoppades. Av de tre frågeområdena är det bemötande och tillgänglighet som får bäst NKI (71) på båda. På frågorna om bemötande och tillgänglighet så skiljer sig inte skolornas svaralternativ sig åt något markant. Sämst NKI (54) får helheten, d.v.s. allt som rör maten i skolan. På frågan om skolmaten är lika bra som eleven hoppades att den skulle vara, har flest elever kryssat i ruta nummer 4, vilket är under medel. Detta svar måste analyseras mer för att veta vad i helheten som brister för att få bättre bedömning. På frågan om helhet dock kan man se att nöjdast med kosten är eleverna på Strömtorpskolan. Lägst resultat på helhet får Karlbergsskolan. Enkäten har inte lämnat något utrymme för synpunkter eller kommentarer. Det är därför det krävs ytterligare arbete kring svarsresultatet för att få fram vad NKI hos eleverna står för. Kvalitetsledaren har dock tagit med sig muntliga synpunkter från eleverna från diskussionen vid matråden. Det som då kommit fram är att större variation på maträtter önskas samt trevligare sallader. I de mål och styrmått som kommunfullmäktige antagit finns noterat under fullmäktigemål 2 Medborgarna känner sig nöjda med den kommunala verksamhetens kvalitet och service. Under detta fullmäktigemål går att finna folkhälsonämndens mål om att i Karlskoga och Degerfors erbjuds en positiv matupplevelse för matgästen. Utfallet för detta styrmått för NKI skola 2013 är NKI 54. Detta är en klar förbättring mot 2012 då utfallet var NKI 39. Under hösten 2013 har kostverksamheten arbetat med frågan och kommer att fortsätta arbeta med detta under hela 2014 för att nå ett bättre resultat i nästa mätning. Man har arbetat med att få kökspersonalen att jobba mer med rena råvaror där man framför allt gör sina egna maträtter från grunden och att man har en dialog med eleverna på matråden där de kan få vara delaktiga i besluten. Under 2014 kommer man också att försöka göra gemensamma matsedlar för alla skolorna i båda kommunerna där man kommer att skriva tre veckor från varje skolas bästa recept för att alla skolor ska kunna känna igen sig och känna sig delaktig.
4 (6) Åtgärder NKI avseende helheten, d.v.s. allt som rör maten i skolan har fått lägst värden. Detta innebär att svaren behöver analyseras mer. Elevernas förväntningar på skolmaten behöver analyseras vad det står för? Är förväntningarna högre ställda än vad som är möjligt att uppnå inom ramen för uppdraget? Är frågan formulerad så att man tolkar den på samma sätt? Kökscheferna får i uppdrag att analysera resultaten med respektive matråd under september och oktober månad 2013. Menyplaneringen diskuteras med eleverna i samband med matråd för att se vilken typ av variation och sallader som finns förväntningar om. Under hösten 2013 har kostverksamheten arbetat med frågan och kommer att fortsätta arbeta med detta under hela 2014 för att nå ett bättre resultat i nästa mätning. Man har arbetat med att få kökspersonalen att jobba mer med rena råvaror där man framför allt gör sina egna maträtter från grunden och att man har en dialog med eleverna på matråden där de kan få vara delaktiga i besluten. Under 2014 kommer man också att försöka göra gemensamma matsedlar för alla skolorna i båda kommunerna där man kommer att skriva tre veckor från varje skolas bästa recept för att alla skolor ska kunna känna igen sig och känna sig delaktig. Vid nästa mätning bör man också använda sig av ett större urval, för att få en mer rättvisande bild. Kan vara svårt att dra slutsatser med bara 45 enkäter fördelade på fem skolor, vilket gör att man bara har i snitt nio enkäters resultat från respektive skola. Överväganden Flickor har bättre matvanor än pojkar och unga kvinnor har bättre matvanor än unga man, vilket återspeglas i att allt fler pojkar och unga man är överviktiga. Andelen överviktiga barn och unga är större än tidigare och det finns inga tecken på att den minskar. Genom att behålla en god kvalitetsnivå på maten i skolan bidrar kommunen till främjandet av goda levnadsvanor på ett påtagligt sätt. Konsekvensbeskrivning Måltiden i skolan syftar till att främja barns bästa i främsta rummet. Undersökningen är gjord i dialog vilket främjar delaktighet och inflytande. Goda matvanor är ett av folkhälsans målområden och motverkar följdsjukdomar. Skolans mat ska bidra till att gästen är nöjd. Med god upplevelse av måltiden minskar svinnet.
5 (6) Upplevelsen av att maten är bra ger förutsättningar för att man använder pengarna på ett bra sätt. Är upplevelsen av maten inte bra ökar kostnaden och minskar kostnadseffektiviteten. Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden godkänner: Återrapport om analysen av Nöjd Kund Index av måltid inom skola. Liz Silvergrund Elfsberg Verksamhetschef Kost Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling sammanfattande bedömning
Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling - sammanfattande bedömning av förslag till beslut Aspekter Beslutsförslaget har Beskrivning av konsekvenser utifrån checklistan Sociala/ kulturella en positiv påverkan ingen påverkan en negativ påverkan Lyft särskilt fram konsekvenser som kommer i konflikt med andra aspekter av hållbar utveckling. Barnkonventionen Måltiden i skolan syftar till att främja barns bäst Dialog och inflytande Undersökningen och efterföljande arbete är gjord i dialog och med inflytande från elever. Folkhälsa Goda matvanor är ett av folkhälsans målområde och skolans mat ska bidra till nöjd gäst. Jämlikhet och social rättvisa Jämställdhet Kulturmiljö/kulturella omgivningar Miljörelaterad hälsa Ekologiska Avfall Med god upplevelse minskar matsvinnet. Biologisk mångfald Energi Konsumtion Transporter Vatten, luft och mark Ekonomiska Kommunens ekonomi Upplevelsen av att maten är bra ger förutsättningar för att man använder pengarna på ett bra sätt. Kostnadseffektivitet Är upplevelsen av maten inte bra ökar kostnaden och minskar kostnadseffektiviteten Tillväxt