Kvalitetsrapport Killingens förskola 2015-2016
Innehållsförteckning 1. Förutsättningar... 3 2. Metoder... 4 3. Måluppfyllelse, resultat och analys... 5 4. Framåtblick. 6 5. Mål och Åtgärder 7 2
1. Förutsättningar Förskolan har funnits i elva år och startades av tre pedagoger. På förskolan arbetar tre grundare i föreningen varav två är utbildade barnskötare. Anställda på förskolan är en förskollärare/förskolechef samt ytterligare en pedagog och en kock. Pedagogerna på förskolan har övervägande lång erfarenhet inom yrket och engagemanget är stort hos samtliga. Under läsåret har pedagogerna genomfört kurser och utbildningar genom fortbildningar som ordnats av både kommunen samt privatregi. Fokus på fortbildningar detta läsår har varit språkutveckling, IKT och estetiska lärprocesser, pedagogisk dokumentation, normkritiskt tänkande, miljö och kemikalier samt barns rättigheter och mentalisering. Förskolans tidigare förskollärare och förskolechef är sedan mars 2015 föräldraledig. Från februari 2015 har förskolan därför sökt efter en vikarie som är utbildad förskollärare samt innehar pedagogisk insikt. Tyvärr utan framgång så förskollärare/förskolechef fanns som stöd under föräldraledighet vid behov fram tills att Louise som är anställd på förskolan i början av maj 2016 blev färdig med sin förskollärarutbildning. Vi som arbetar på Killingen är: Ägare i föreningen: Inger, ägare och ekonomiansvarig, 40/40. Carina, ägare och barnskötare, 40/40. Lena, ägare och barnskötare, 40/40. Tillsvidareanställda: Louise, förskollärare/förskolechef 40/40. Dina, Kock 40/40. Vikarier: Pernilla, förskollärare 35/40. Föräldraledig. Carin, vikarie för Pernilla 40/40. Timvikarier: Anette, barnskötare och skapande pedagog som arbetar på tisdagar samt vikarie vid behov. Nathalie, vikarie vid behov. Barnsituation Vi har en avdelning med plats för 24 barn, men har under mars-juli fått godkänt om att ta in 25 barn då vi haft en ledig plats sedan februari och ett syskonpar ville börja hos oss i april. I dagsläget utgörs barngruppen av 8 flickor och 17 pojkar. Vi har 6 barn med annat modersmål än svenska där tre olika språk representeras. Under höstterminen har vi haft fyra inskolningar och ytterligare två inskolningar under april. Vi arbetar dagligen i mindre individanpassade grupper som kan se olika ut från dag till dag. 3
2. Metoder Kvalitetsrapporten är framtagen utifrån årets kontinuerliga utvärderingar och revideringar av prioriterade måluppfyllelser. Utvärderingarna har skett under gemensamma arbetsplatsmöten som sker månadsvis och individuella reflektionstider som sker veckovis. Vi har utgått ifrån var vi befinner oss för att kunna sätta rimliga mål och sedan resonerat kring hur vi ska ta oss dit, vilka metoder ska användas för att sedan stämma av hur det blev innan kvalitetscirkeln startar om på nytt. Vi har under läsåret använt oss av Lidingö Stads framtagna projektstruktur som stöd i att utveckla kvalitetsarbetet. Vi utgår även i från årets brukarundersökning som vi analyserat för att kunna sammanställa verksamhetens mål. I december och maj görs en sammanfattning av årets arbete i förhållande till arbetsplanen och läroplanen. För att se hur vi lyckats med de utsatta målen har vi använt oss av BRUK. Barnens medverkan har skett genom intervjuer och dagliga samtal om deras tankar, trivsel och önskemål om förändringar. För att involvera vårdnadshavare i utvärderingen i en större utsträckning än enbart brukarundersökningen, har vi två föräldramöten där det som utspelar sig under vårterminen enbart har fokus på att utvärdera uppmärksammade delar i verksamheten. Föräldrarådet som skapades förra läsåret har tyvärr visat vara icke fungerande då inga möten har lyckats genomföras. 4
3. Måluppfyllelse, resultat och analys - Mål för läsåret 2015 2016 Normer värden och inflytande Öka barnens demokratiska kompetens samt fortsätta utveckla arbetet med våra pedagogiska dokumentationer. Skapa fler tillfällen för samtal där barnens tankar och idéer om vidareutveckling och förändringar står i fokus. Kunskaper, utveckling och lärande Utveckla den pedagogiska verksamheten utomhus på gården med mer lättillgänglighet till vatten, sand och utforskande material. Att utveckla arbetet med estetiska lärprocesser och samtidigt utveckla kunskaper och färdigheter inom IKT och estetiska lärprocesser. Resultat och analys Vi har lyckats skapa flera tillfällen för gemensam reflektion med barnen men det märks att detta ännu inte är en rutin för pedagogerna då vi ser att utrymmet kan breddas ytterligare. Barnmöten har visat sig vara ett positivt inslag och barnens tankar och idéer har varit bidragande till verksamhetens innehåll. Barnkonsekvensanalysen har mestadels använts under barnmöten och pedagogerna jobbar fortfarande med att få in analysdokumentet som en rutin i arbetet. Den sandlåda och vattenlåda som planerades att införskaffas har tyvärr fått vänta, då det förråd vi beställt inte anlände förrän nu i maj 2016. Vi efterfrågade om förrådet redan juni 2015 och har vid upprepade tillfällen försökt kontakta ansvarig utan resultat. Eftersom vi inte var säkra på vart förrådet skulle placeras valde vi att avvakta med att placera ut sandlådan och då vi inte haft plats för att förvara materialet till vattenlådan har vi fått avvakta även där. Nu är äntligen förrådet på plats så nu ska både sand och vattenlådan beställas. Arbetet med att utveckla våra pedagogiska dokumentationer har haft hjälp av Lidingö Stads projektstuktur som har varit ett bra underlag och pedagogerna har blivit mer vana vid arbetssättet. Men vi måste fortsätta utveckla arbetet ytterligare då det fortfarande inte är helt invänt att arbeta med pedagogisk dokumentation. Barnens demokratiska kompetens har utvecklats genom barnmöten och genom barnintervjuerna ser vi att barnen ökat sin förståelse för deras rättigheter. Arbetslaget har deltagit på en föreläsning om barnkonventionen och har efter den beslutat att vi ska arbeta mer ingående med barnkonventionen under nästkommande termin. Detta för att fortsätta och vidareutveckla arbetet med att öka barnens demokratiska kompetens. Vi har under vårterminen arbetat med Alfons vänskapslåda som är ett metodmaterial som använts för att främja verksamhetens trygghetsarbete. Arbetet tolkar vi har varit ett uppskattat sätt att använda för att stärka samt utveckla barnens empati och behandla framställningar om vänskap och känslor. Arbetet kommer att fortgå även i höst. Arbeta mer med IKT har vi gjort genom att skapat två filmer där barnen arbetat med kunskap om filmskapande följt av att tillsammans planera en handling till filmerna. Sedan skapades figurer och miljöer innan de fotograferade scen för scen i olika vinklar. Vid varje tillfälle har det funnits tid för en gemensam reflektion av arbetet och enligt dessa uppfattar vi projekten som uppskattade, engagerande och utvecklande. Ett arbete verksamheten vill fortsätta utveckla. 5
4. Framåtblick Normer värden och inflytande Vi har i analyseringen av arbetet med normkritiskt tänkande insett att det är ett utvecklingsarbete som konstant ska utvecklas i verksamheten. Vi kommer därför fortsätta arbetet och planerar att börja med att observera varandra för att se hur pedagogerna bemöter barnen utifrån ett normkritiskt tänkande. En föreläsning om barnkonventionen öppnade upp till en utvärdering om huruvida barnen är medvetna om deras rättigheter. Undersökningen visade på att vi måste arbeta med att utveckla barnens kunskap om sina rättigheter. Kunskaper, utveckling och lärande Genom BRUK ser vi, trots förbättringar, att vi måste utveckla arbetet med den pedagogiska dokumentationen. Pedagogerna upplever Lidingö Stads projektstruktur som ett bekvämt och bra hjälpmedel men det upplever sig ovana i reflektionsarbetet, och osäkerheten gör att arbetet ännu inte blivit ett rutinmässigt arbete. Vi måste därför fortsätta arbetet och träna oss fram tills de känns och upplevs som en självklarhet för alla. När vi reflekterat och analyserat verksamhetens kvalitetsarbete har vi funnit att de föreläsningar vi medverkat på gett oss stor inspiration att utveckla arbetet med IKT och estetiska lärprocesser ytterligare. Övergång, samverkan och omvärld Årets brukar undersökning visar på ett bra resultat där vi enbart ligger inom de grönmarkerade områdena. Endast på två frågor har en person svarat instämmer delvis och ger orange färg i stapeldiagrammet. Ena frågan är om huruvida barnet stimuleras till utveckling och lärande och den andra är om hur föräldern känner till förskolans arbete med att motverka mobbning, kränkande behandling och diskriminering. Även om resultatet som helhet är positivt noterar vi att svaren instämmer helt har blivit färre än förra året och fler har istället svarat instämmer delvis. En försämring som vi inte rycker axlarna åt då vi vill att våra föräldrar ska känna sig helt säkra på verksamheten. Vi spekulerar även i att det kan vara som så att föräldrarna är nöjda men inte sett eller upplevt någon förbättring eller stora förändringar. Vi ser därför resultatet som en positiv påminnelse om att vårt arbete kontinuerligt måste utvecklas och förbättras. Vi anser därför att vi måste fortsätta utveckla arbetet och involvera samt förmedla utvecklingsarbetet tydligare. 6
5. Mål och Åtgärder Utreda hur vi bemöter barnen och analysera utifrån normkritiskt tänkande. Utveckla barns kunskap om sina rättigheter. Fortsätta utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation. Fortsätta utveckla arbetet med IKT och estetiska lärprocesser. Bli tydligare med att redogöra för, samt involvera föräldrar i verksamhetens utvecklingsarbete. Tillvägagångssätt Observera varandra i olika vardagliga situationer för att kunna uppmärksamma normer i våra förhållningssätt. Samt fortsätta utmana och arbeta utifrån ett normkritiskt förhållningssätt genom medvetna val av litteratur, inköp av material och uppmuntra till normöverskidande lekar, tankar och agerande. Lyfta och arbeta med barnkonventionen och barns rättigheter tillsammans med barnen. Fortsätta dokumentera och för att utveckla trygghet i uppföljningsarbetet börja samarbeta och reflektera mer tillsammans under möten och reflektionstider. Ta del av litteratur som behandlar pedagogisk dokumentation. Fortsätta att låta barnen möta och experimentera med digitala hjälpmedel. Testa fler tillvägagångsätt i att skapa film, foton, digitalisering, QR koder m.m. Tydligare beskriva i veckobrev samt informera och diskutera mer ingående på föräldramöten samt utvecklingssamtal. Utvärdering sker En utvärdering sker i juni 2017 7