Nationalekonomi för tolkar och översättare (7,5 hp)

Nationalekonomi för tolkar och översättare (7,5 hp) Maria Jakobsson Nationalekonomiska institutionen Rum: A974 E-mail: maria.jakobsson@ne.su.se Maria Jakobsson 1

Kursens syfte och mål Syfte: Kursens syfte är att ge grundläggande och övergripande kunskaper i nationalekonomisk teori. Särskild vikt läggs vid att förklara nationalekonomiska begrepp samt tillämpning av teorin på samhällsekonomiska problem. Mål: Studenterna skall kunna redovisa betydelsen av centrala nationalekonomiska begrepp samt kunna tillämpa redovisad teori på samhällsekonomiska problem. Studenterna skall öka sin förståelse av nationalekonomiska texter. Maria Jakobsson 2

Upplägg och examination Upplägg Undervisning sker genom föreläsningar samt att vissa redovisningsuppgifter kan förekomma. Då kursen kommer att introducera en stor mängd nya begrepp och definitioner samt kanske ett nytt sätt att tänka rekommenderar jag starkt studenterna att i förväg läsa den litteratur som ska behandlas på kommande föreläsning. Examination Kursen examineras genom en skriftlig examen bestående av fem frågor som kan ge maximalt 20 poäng vardera. Utöver skriftlig tentamen ges studenterna möjlighet att i grupp (minst två, max tre studenter) lämna in två stycken skriftliga hemuppgifter som tillsammans maximalt kan ge 20 poäng och som kan ersätta en specifik fråga på tentan. Totalt kan tentan och hemuppgifterna tillsammans ge maximalt 100 poäng. Betygsättning sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala. För godkänt resultat finns betygen A, B, C, D och E där A är högst och E är lägst. För underkänt resultat finns betygen F och Fx där F är lägst. För att få minst betyget E krävs att studenten närvarar vid minst 7 av de 8 undervisningstillfällena. En omtentamen ges. Poängen från hemuppgifterna räknas även till omtentamen. Maria Jakobsson 3

Kursupplägg Del 1: mikroekonomi Hur fungerar marknader, prismekanismen mm. Del 2: makroekonomi Lång sikt: BNP, tillväxt, inflation, arbetslöshet mm. Kort sikt: Konjunkturer, stabiliseringspolitik (finans och penningpolitik). Den öppna ekonomin. Del 3: Tillämpning av teorin på Sverige då, nu och i framtiden. Maria Jakobsson 4

Idag Introduktion Behov och knappa resurser (kap 2) Prismekanismen (kap 3) Maria Jakobsson 5

Introduktion Vad är nationalekonomi (economics)? The study of the general methods by which men co-operate to meet their material needs -Sir William Beveridge A science which studies human behaviour as a relationship between ends and scarce means wich have alternative uses. -L. Robbins Den ekonomiska teorin har syftet att vara praktisk och praktiskt användbar genom att försöka urskilja centrala beteenden, samband och möjligheter i den ekonomiska verkligheten. -P. Bohm Maria Jakobsson 6

Nationalekonomi - en teoribildning som består av: Definitioner: begrepp som hjälper oss att beskriva olika fenomen (ränta, arbetslöshet, inflation) Hypoteser och teorier: Samband mellan olika begrepp (te x hur räntan påverkar inflationen, hur lön påverkar arbetslöshet) Test av hypotesen Reviderar teorin: ändrar dem utifrån testresultaten Maria Jakobsson 7

Del 1: Mikroekonomi 1.1 Behov och knappa resurser. Något produceras (utbud) för att någon (förhoppningsvis) vill konsumera detsamma (efterfrågan). Först tittar vi på produktionssidan, utbudssidan; Fyra produktionsfaktorer: Arbete Kapital Naturresurser Humankapital Maria Jakobsson 8

Utbytet Tillgången på produktionsfaktorer binder samman människor. Samhällsekonomi: organisation av resurser för att tillfredställa människors behov. Problem: resurserna är knappa - hur hushålla på bästa sätt? Behoven är omättliga, först mat och kläder och sen andra behov. Naturresursen ändliga, tid begränsad, ojämnt fördelade resurser. Dagens resurser räcker inte till för att utrota fattigdom och samtidigt förverkliga alla andra önskningar. Vi måste välja Att välja något betyder att vi måste ge upp något annat. Illustreras i produktionsmöjlighetskurvan. Maria Jakobsson 9

Dagisplatser Produktionsmöjlighetskurva Motorvägar Maria Jakobsson 10

Produktionsmöjlighetskurvan Visar vilken maximal produktion av en viss vara eller tjänst som uppnås vid given produktion av en annan vara eller tjänst. Innanför kurvan används inte alla resurser fullt ut. Negativ lutning illustrerar knapphet av resurser; om vi vill ha mer dagisplatser måste vi offra motorvägar. Avkastning av resurser avtagande; måste offra mer och mer av den ena varan för att få mer av den andra. Effektivitet i produktionen; innebär att resurser allokeras på ett sådant sätt att det är omöjligt att öka produktionen av den ena varan utan att minska produktionen av den andra varan. Maria Jakobsson 11

Knapphet av resurser avspeglar att allt har en: Alternativkostnad Den avkastning man skulle erhålla vid den bästa alternativa användningen av en viss resurs. Alternativkostnaden för mer dagisplatser mäts i motorvägar. Alternativkostnaden stiger pga att någon prod. faktor alltid är given. Allt har en alternativkostnad, vad är t ex din alternativkostnad av att vara på denna föreläsning? Maria Jakobsson 12

Relativa fördelar i produktionen Varje producent bör specialisera sig på det han/hon är relativt sett bäst på (har lägst alternativkostnad). Exempel: Land A En arbetare kan producera antingen: 100 ton järnmalm eller 50 ton vete Alternativkostnaderna per ton blir då (antag konstant alternativkostnad): Järnmalm: 50/100 = 0,5 vete: 100/50 = 2 Land B En arbetare kan producera antingen: 30 ton järnmalm eller 40 ton vete Alternativkostnaderna per ton blir då: Järnmalm: 40/30 = 1,33 vete: 30/40 = 0,75 Maria Jakobsson 13

Rationella val i produktion och konsumtion Tidigare talade vi om vad vi kan producera och hur, men hur välja? Inte bara effektiv produktion; effektiv konsumtion - vad vill människor ha? Olika val: Konsumtion och sparande. Produktion och miljö. Laglydighet och fifflande. Maria Jakobsson 14

Hur välja det som ska produceras och konsumeras? Det får aldrig kosta mer än det smakar. Teorin antar (oftast) Nyttomaximering. Rationella individer. Konsekventa individer. Full information. Maria Jakobsson 15

Potentiella problem med antagandena Hur ser individers nyttofunktioner ut? Är vi alltid rationella? (Använder vi information på bästa sätt?) Har vi full information? Kom ihåg! En modell är endast en förenklad bild av verkligheten och dess slutsatser är produkter av modellens antaganden. Modellen hjälper oss dock att logiskt och konsekvent analysera komplicerade fenomen. Rimligt att anta att individer använder information på bästa sätt och agerar så rationellt som möjligt? Finns förstås undantag. Maria Jakobsson 16

Hur maximera nytta och vinst givet begränsade resurser? Kalkyl på marginalen; nytta och vinst av tillkommande handlingar Marginalkostnad = den kostnad jag kommer att belastas med om jag exempelvis väljer att producera ytterligare en produkt. Om jag går till snabbköpet är min marginalkostnad av att köpa t ex korv dess pris. Marginalintäkt = den intäkt jag kommer att få om jag exempelvis säljer ytterligare en produkt. Marginalnytta = den nytta jag får av att konsumera ytterligare en enhet av en vara, t ex en korv. Maria Jakobsson 17

Beslutsregel Väga marginalkostnad och marginalintäkt mot varandra. (en vara) Marginalintäkt (nytta) = Marginalkostnad. (flera varor) Marginalintäkt (nytta) per satsad krona lika för alla konsumerade varor. Maria Jakobsson 18

Sjunkande marginalnytta och ökande marginalkostnader Kostnader, marginalnytta (per enhet) Marginalkostnad Marginalnytta Kvantitet Maria Jakobsson 19

Samhällsekonomisk kalkyl Olika grupper i samhället har olika marginalintäkter och marginalkostnader: Företag Individer Grupper av individer (särintressen) Staten Kommuner Ofta: Intressekonflikt! Maria Jakobsson 20

Samhällsekonomer måste se till helheten! Samhällsekonomisk lönsamhet (särskilj från företagsekonomisk lönsamhet). Total nytta av en åtgärd måste vara minst lika stor som den totala marginaluppoffringen summerat över alla grupper. Maria Jakobsson 21

1.2 Prismekanismen Det samhällsekonomiska kretsloppet Tre grundfrågor: Vad skall produceras? Hur skall det produceras? Hur skall vi fördela kakan? Dvs löner och vinster Två sätt att organisera en ekonomi: Marknadsekonomi Planekonomi (typ forna Sovjetunionen, mer senare i kursen) Maria Jakobsson 22

I marknadsekonomi styr prismekanismen Hur kakan fördelas beror på: Hur faktormarknaden värderar produktionsfaktorer: Hur värdefullt är arbetskraft, humankapital, kapital och naturresurser i produktionen? T ex: Humankapital är värdefullt i kunskapsintensiva branscher (forskare, läkare, piloter). Naturresurser i viss fysisk produktion (pappersmassa, olja etc). Kapital i kapitalintensiv produktion (bostäder, vägar, etc). Vad hushållen begär för att arbeta. Vad som ska produceras och hur beror på de vinster företagen kan göra. Maria Jakobsson 23

En ekonoms bästa vän: Modellen utbud och efterfrågan. Efterfrågan (Exemplet limpor) Vanliga antaganden: Inkomster, smak hos kunderna mm oförändrade under analysen (blir krångligt annars). Endast priset på limpor påverkar efterfrågan. Maria Jakobsson 24

Sambandet pris efterfrågan fångas i en efterfrågekurva: Pris på limpor Efterfrågan Kvantitet Maria Jakobsson 25

Utbud Vanliga antaganden: Produktionsteknik, produktionsapparat konstant under analysen (antalet bakugnar konstant). Konkurrens råder, pris = marginalkostnad. Endast priset på limpor påverkar utbudet. Given utrustning av maskiner; kostnaden för att öka produktionen stiger (avtagande avkastning). Maria Jakobsson 26

Sambandet pris utbud fångas i en utbudskurva Pris på limpor Utbud Kvantitet Maria Jakobsson 27

Jämvikt Pris på limpor Utbud P Efterfrågan K Kvantitet Maria Jakobsson 28

Adam Smith s osynliga hand Kommer den oreglerade marknaden fram till denna jämvikt av sig själv? Ja (under vissa antaganden). Prissignalernas betydelse Pris innehåller mycket information - Underlättar samhällseffektiva jämvikter. Spelar en central roll som signalsystem i en marknadsekonomi. Maria Jakobsson 29

Vad händer om marknadens förutsättningar ändras? Exempel (se Eklund sid 67 och 68). Förbättrad produktionsteknologi. Konsumenterna får ökade inkomster. Priset på mjöl stiger samtidigt som konsumenterna får högre inkomster. Maria Jakobsson 30

Regleringar Är marknadsjämvikter alltid bäst? Beror på vad är målet är (och vem som sätter målet): Ekonomisk effektivitet. Socialt kapital (kitt). Skydda särintressen (lobbygrupper). Maria Jakobsson 31

Regleringar kan analyseras med hjälp av utbuds och efterfrågemodellen Reglering av bostadsmarknaden: Hyran för hög, många har inte råd Hyran under jämviktsnivån: D ökar. Hyresvärdar kanske inte kan täcka sina kostnader: U minskar. Resultat: Bostadsbrist. Ransoneringssystem krävs. Problem: Informella kanaler och svart marknad. Reglering av jordbruket: Pris för lågt för att säkra bönderna skälig ersättning, alt stimulera produktion Priset höjs, utbud över jämviktsnivå. Efterfrågan sjunker med det högre priset. Leder till överskottsproduktion som dumpas på världsmarknaden vilket skadar t ex jordbruksexportörer i tredje världen. Importtullar. Livsmedelssubventioner för att kompensera för de högre priserna. Maria Jakobsson 32

Slutsats om regleringar Ibland kan regleringar vara bra att ha, kan öka effektiviteten (mer om det nästa gång). Regleringar kan leda till rävspel, svarta marknader, korruption etc. Prismekanismen bör lämnas ifred. Använd exempelvis riktade bidrag istället. Maria Jakobsson 33