Fullmäktige 09.09.2013 Sida 1 / 1 1978/02.02.00/2013 Stadsstyrelsen 229 26.8.2013 119 Ramen för 2014 års budget och ekonomiplanen 2014 2016 Beredning och upplysningar: Pekka Heikkinen, tfn 09 816 22354 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen: Fullmäktige godkänner bifogade resultaträkning och finansieringskalkyl för budgetramen 2014 2016 samt sektorernas totala verksamhetsutgifter och inkomster som riktlinje. Fullmäktige godkänner vid budgetbehandlingen ett program som inte visar underskott för balansering av ekonomin under fullmäktigeperioden. Behandling Ekonomiplaneringsdirektören Pekka Heikkinen presenterade ärendet. Laukkanen lämnade understödd av Järvenpää följande förslag till hemställan: Fullmäktige hemställer att beredningen av 2014 års budget och ramen för ekonomiplanen 2014 2016 vid allokeringen av anslag särskilt ska beakta följande: - att förutsättningarna för tidigt ingripande inom tjänster för barn och familjer tryggas genom en tillräcklig personaldimensionering - det ökande antalet långtidsarbetslösa unga - det ökande behovet av mentalhälsovård för barn och unga - det förebyggande rusmedelsarbetet som minskar användningen av rusmedel - en förbättring av verksamhetsförutsättningarna för skolpsykologer och kuratorer, en ökning av personalen så att den motsvarar rekommendationerna - en förbättring av förutsättningarna för hälsocentralernas verksamhet. Kilpi lämnade understödd av Ruoho följande tilläggsförslag: Fullmäktige godkänner bifogade resultaträkning och finansieringskalkyl för budgetramen 2014 2016 samt sektorernas totala verksamhetsutgifter och inkomster som riktlinje. Fullmäktige godkänner vid budgetbehandlingen ett program som inte visar underskott för balansering av ekonomin under fullmäktigeperioden och som primärt strävar till att trygga att servicenivån och den nuvarande skatteprocenten bevaras. Tallqvist lämnade understödd av Ruoho följande förslag till hemställan:
Fullmäktige 09.09.2013 Sida 2 / 2 Fullmäktige hemställer att bidragsanslaget enligt social- och hälsovårdsnämndens förslag i budgeten 2014 höjs. Äldrerådet betonar allvarligt att bidragsobjekten för äldre och för bidrag som beror på prövning har ökat betydligt. Fullmäktige hemställer att detta beaktas i budgeten 2014. Kankkonen lämnade understödd av Järvenpää m.fl. följande förslag till hemställan: Fullmäktige hemställer, att programmet för balansering av ekonomin också omfattar en bedömning av vilka konsekvenser de olika åtgärderna får för Esboborna (IVA, ihmisiin kohdistuvien vaikutusten arviointi). Simpanen lämnade understödd av Kivekäs följande förslag till hemställan: "Fullmäktige hemställer att stadsstyrelsen för fullmäktige gör upp ett förslag till budgeten för 2014 samt ekonomiplanen för 2014 2016 så, att anordnandet av de lagstadgade social- och hälsovårdstjänsterna kan genomföras i tillräcklig utsträckning enligt lagen och i enlighet med kvalitetskraven samt i rätt tid med anvisade anslag utan att man under budgetperioden tvingas göra anslagsökningar bland annat på det sätt som gjorts i år. Dessutom hemställer fullmäktige att stadsstyrelsen i samband med stadsdirektörens budgetförslag ger fullmäktige en utredning över vilka tjänster man tvingats skära ner eller vilka viktiga projekt man tvingats slopa på grund av den ram som fullmäktige beslutat om, ifall detta har skett. Efter avslutad diskussion gav ordföranden en redogörelse över de förslag som hade lämnats under diskussionen. Redogörelsen godkändes enhälligt. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsens förslag i övrigt hade godkänts enhälligt. Ordförande konstaterade att mötet först behandlar tilläggsförslaget och därefter förslagen till hemställningar. Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de som understöder Kilpis tilläggsförslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Fullmäktige förkastade Kilpis förslag med 65 röster mot 6 och 3 blanka. Röstningslistan bifogas till protokollet. Därefter behandlades förslagen till hemställningar. Ordföranden frågade om Laukkanens hemställan kan godkännas enhälligt. Eftersom förslaget rönte motstånd, konstaterade ordföranden att mötet måste rösta.
Fullmäktige 09.09.2013 Sida 3 / 3 Ordföranden föreslog att de som understöder Laukkanens förslag till hemställan röstar "ja" och de som motsätter sig förslaget röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Fullmäktige godkände Laukkanens förslag till hemställan med 65 röster mot 3 och 6 blanka. Röstningslistan bifogas till protokollet. Ordföranden frågade om Kankkonens förslag till hemställan kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att det hade godkänts. Ordföranden frågade om Simpanens förslag till hemställan kunde godkännas enhälligt. Eftersom förslaget rönte motstånd, konstaterade ordföranden att mötet måste rösta. Ordföranden föreslog att de som understödersimpanens förslag till hemställan röstar "ja" och de som motsätter sig förslaget röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Fullmäktige förkastade Simpanens förslag till hemställan med 36 röster mot 35 och 3 blanka. Röstningslistan bifogas till protokollet. Ordföranden frågade om Tallqvists förslag till hemställan kan godkännas enhälligt. Eftersom förslaget rönte motstånd, konstaterade ordföranden att mötet måste rösta. Ordföranden föreslog att de som understöder Tallqvists förslag till hemställan röstar "ja" och de som motsätter sig förslaget röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Fullmäktige förkastade Tallqvists förslag till hemställan med 37 röster mot 34 och 3 blanka. Röstningslistan bifogas till protokollet. Beslut Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes. Dessutom godkände fullmäktige följande hemställningar: Fullmäktige hemställer att beredningen av 2014 års budget och ramen för ekonomiplanen 2014 2016 vid allokeringen av anslag särskilt ska beakta följande: - att förutsättningarna för tidigt ingripande inom tjänster för barn och familjer tryggas genom en tillräcklig personaldimensionering - det ökande antalet långtidsarbetslösa unga - det ökande behovet av mentalhälsovård för barn och unga - det förebyggande rusmedelsarbetet som minskar användningen av rusmedel - en förbättring av verksamhetsförutsättningarna för skolpsykologer och kuratorer, en ökning av personalen så att den motsvarar
Fullmäktige 09.09.2013 Sida 4 / 4 rekommendationerna - en förbättring av förutsättningarna för hälsocentralernas verksamhet. Fullmäktige hemställer, att programmet för balansering av ekonomin också omfattar en bedömning av vilka konsekvenser de olika åtgärderna får för Esboborna (IVA, ihmisiin kohdistuvien vaikutusten arviointi). Bilaga Redogörelse 7 Kehyslaskelmat 26.8.2013 8 Äänestyslista 119 Den allmänna ekonomiska utvecklingen Den arbetskorrigerade produktionen i hela Finland var enligt Statistikcentralens uppgifter från 9.8.2013 5,7 procent mindre i juni 2013 än i juni året innan. I under det första halvåret minskade den arbetskorrigerade industriproduktionen med 5,7 procent från året innan. Finlands bruttonationalprodukt minskade med 0,2 procent 2012. Vår nationalekonomi låg redan i fjol i praktiken i recession. Volymen för bruttonationalprodukten krympte i januari mars under innevarande år med två procent jämfört med samma tidpunkt året innan. Finansministeriet uppskattar i konjunkturöversikten i juni att helhetsproduktionen minskar med en halv procent innevarande år. Finlands bank, Nordea och andra som gör ekonomiska prognoser har sänkt den prognostiserade ökningen av helhetsproduktionen från vårens siffror. Enligt finansministeriets prognos växer bruttonationalprodukten med 1,2 procent nästa år och 1,9 procent år 2015. Utsikterna har under det pågående året blivit svagare än de uppskattades vara i vintras. Detta beror på problemen i euroområdet och på den allmänt svaga utvecklingen av den globala ekonomin. Under den senaste tiden har man också fått svagt positiva signaler från Europa, men samtidigt har Finlands situation klassats som den sämsta bland de europeiska länderna. Tyngdpunkten för ökad världshandeln håller på att förflytta sig allt mer till handel mellan Asien och u-länderna. Exportindustrins situation fortsatt svår Lönesumman för nationalekonomin ökade med 4,8 procent år 2011 och 3,9 procent år 2012, vilket har hållit ökningen i skatteinkomster på en skälig nivå de senaste åren, dock har den varit betydligt sämre än före år 2008. Ökningen i lönesumman väntas dämpas till 1,4 procent i år och uppgå till 2,4 procent år 2014, vilket innebär att utvecklingen i skatteinkomster från förvärvsinkomster är mycket svag de närmast följande åren. Arbetslöshetsgraden är enligt finansministeriets prognos från juni i år 8,3 procent och nästa år 8,1 procent. Bakom ökningen finns den fortsatt dämpade efterfrågan på arbetskraft samt den svaga utvecklingen särskilt av exporten. Finansministeriet uppskattar att konsumentpriserna stiger mer måttligt i år, i genomsnitt 1,7 procent. Den beräknade måttliga ökningen i ekonomisk tillväxt år 2014 kommer antagligen att innebära att
Fullmäktige 09.09.2013 Sida 5 / 5 konsumentpriserna stiger. Konsumentprisindexet påverkas dessutom av löneuppgörelsen, höjningar i tillverkningsskatter samt ändringar i räntenivån. Finansministeriets inflationsprognos är för tillfället 2,1 procent för år 2014 och 2 procent för år 2015. Esbos omvärld och ekonomi Befolkningsutveckling Esbos befolkningsprognos baserar sig på prognosen för ökningen i bostadsproduktion. På hela stadens nivå överskrider befolkningsökningen 1,5 procent åren 2013 2015, åren 2016 2019 är befolkningsökningen 1,3 procent och från och med år 2020 framåt 1,2 procent. För hela prognosperioden är tillväxten i genomsnitt 1,4 procent per år. Av ökningen beror största delen på födelseöverskott i jämförelse till antalet döda. Födelseöverskottet i Esbo är relativt stabilt på årsnivå, cirka 2 200 invånare per år, resten av befolkningsökningen kommer från inflyttningsöverskott från andra kommuner och invandring. Flyttningsrörelsens andel har varierat och kan även i fortsättningen variera mycket. Esbos invånarantal är 1.1.2023 uppskattningsvis 294 100, varvid befolkningsökningen i Esbo under prognosperioden 2012 2022 är sammanlagt 37 300 invånare, det vill säga i genomsnitt 3 700 invånare, per år. Befolkningsökningen för åren 2013 2019 är enligt prognosen 4 000 3 700, och från år 2020 framåt 3 500 invånare per år. Nivån på prognosen har höjts från tidigare på grund av de senaste årens kraftiga befolkningsökning. År 2012 var ett rekordartat invandrarår för Esbo. Då flyttade det över 3 200 invånare från utlandet till Esbo. Esbos befolkningsökning år 2012 var 4 385 invånare. Av dem bestod hälften av födelseöverskott i jämförelse med antalet döda och andra hälften av inflyttningsöverskott. Inflyttningsöverskottet fördelade sig så att största delen var invandring, 74 procent, och resten, 26 procent, inflyttningsöverskott från andra kommuner. Av storområdena växer Stor-Mattby, Stor-Hagalund och Stor-Alberga mest, med 6 300 6 900 invånare. Inom småområdena sker den största ökningen i Storåkern, 5 700 invånare, i Bastunäset 2 600 och i Ängskulla 2 300 invånare. Det finns sammanlagt 12 småområden med över tusen invånare. Samtidigt minskar invånarantalet på 16 småområden. Befolkningen åldras; antalet personer som fyllt 65 år ökar med 15 400 och antalet personer som fyllt 75 och 85 år med 10 200 och 2 300 under prognosperioden.
Fullmäktige 09.09.2013 Sida 6 / 6 Esbos befolkning 1.1.1999 2013 och befolkningsprognos 1.1.2014 2023 31.12. 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 ökning 1.1. 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2013-2023 049 Esbo 256 824 260 800 264 800 268 800 272 500 276 200 279 900 283 600 287 100 290 600 294 100 37 276 049 1 Stor-Alberga 63 489 64 526 65 301 65 872 66 238 66 457 66 813 67 367 68 111 68 964 69 827 6 338 049 2 Stor-Hagalund 43 628 44 290 44 654 45 057 45 750 46 799 48 061 48 821 49 466 50 046 50 418 6 790 049 3 Stor-Mattby 36 485 36 908 37 977 39 079 40 023 40 716 41 143 41 674 42 251 42 770 43 404 6 919 049 4 Stor-Esboviken 51 841 52 558 53 326 53 984 54 475 54 993 55 334 55 852 56 116 56 557 57 170 5 329 049 5 Stor-Köklax 7 650 7 941 8 394 8 889 9 265 9 585 9 881 10 195 10 558 10 971 11 265 3 615 049 6 Gamla Esbo 38 492 39 096 39 478 40 016 40 497 41 053 41 719 42 324 42 788 43 112 43 435 4 943 049 7 Norra Esbo 11 082 11 183 11 287 11 464 11 752 12 042 12 351 12 715 13 108 13 435 13 781 2 699 049 999 Övriga 4 157 4 299 4 383 4 440 4 500 4 555 4 599 4 652 4 701 4 745 4 801 644 Byggande av bostäder Byggandet av bostäder minskade markant under 2006 2009: Åren 1999 2005 färdigställdes i genomsnitt 2 600 2 700 bostäder per år. Efter det har antalet färdigställda bostäder minskat kraftigt och 2009 färdigställdes endast något över 1 000 bostäder. Produktionssiffrorna sjönk i fråga om både statsstödda och fritt finansierade bostäder. Att antalet bostäder byggda 2010 och 2011 ökade beror främst på att antalet bostäder producerade med statligt stöd ökade med omkring tusen. Åren 2011 2012 uppnådde man det långsiktiga målet, det vill säga cirka 2 500 färdigställda bostäder, men enligt den aktuella prognosen når man inte målen för år 2013 och 2014, eftersom antalet påbörjade bostadsbyggen och beviljade bygglov sjönk i början av året. Sysselsättning och arbetslöshet Enligt arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik fanns det i Esbo i slutet av juni 2013 sammanlagt 10 959 arbetslösa arbetssökande och arbetslöshetsgraden var 8,2 procent. Sedan fjolåret hade antalet arbetslösa ökat med 32,6 procent (2 690 personer) och arbetslöshetsgraden med 2,0 procentenheter. Antalet arbetslösa under 25 år var 47,6 procent högre än året innan. Det fanns 38,5 procent fler långtidsarbetslösa än året innan. Esbos arbets- och näringsbyrå hade 1 024 lediga jobb i slutet av juni. Det var 12,8 procent mer än föregående år. Arbetslösheten i Esbo har ökat sedan mars 2012 och ökningen var fortfarande kraftig i juni 2013. Särskilt ungdomsarbetslösheten har ökat kraftigt. Antalet långtidsarbetslösa började öka i juni 2012 och ökningen fortgår ännu. Utveckling av stadens ekonomi Resultatet för år 2012 uppvisar ett överskott och årsbidraget steg med beaktande av den allmänna ekonomiska utvecklingen till en måttlig nivå på 145,5 miljoner euro. Resultatet förbättrades av en god utveckling av stadens fonder. De nettofinansiella inkomsterna var närmare 26 miljoner euro mer än år 2011. Resultatet för den egentliga verksamheten var däremot rätt så svagt. Skatteinkomsterna ökade endast 1,5 procent och var cirka 8,3 miljoner euro under budgeten. Samtidigt ökade
Fullmäktige 09.09.2013 Sida 7 / 7 verksamhetsbidragets underskott med närmare 5 procent. Utan ökningen i finansieringsintäkter skulle räkenskapsperiodens resultat ha varit knappt en miljon euro och årsbidraget klart otillräckligt för finansiering av investeringar. Fondavkastning går inte att användas för finansiering av tjänsteproduktionen. De kan och har använts till finansiering av investeringarna med budgetbeslut. Stadskoncernens skulder ökade med omkring 133 miljoner euro år 2012 och var i slutet av året 1 528 miljoner euro, det vill säga 5 950 euro/invånare. På grund av ett svagare ekonomiskt läge upptäcktes genast i början av året en betydande risk på 25 35 miljoner euro i utfallet av årets skatteinkomster. Finansministeriet ändrade sitt system för skatteredovisning så att det i år inflyter en extra inkomst på cirka 13 miljoner euro, som beror på att redovisningen av den första posten av kvarskatt flyttas från nästa år till i år. Detta förstärker således inte stadens skatteunderlag. Enligt gällande uppskattning stannar skatteinkomsterna på kring 15 miljoner euro under budgeten. Budgeten för 2013 är utifrån bokslutet för 2012 generös i förhållande till det ekonomiska läget och därför utreddes i början av året möjligheterna att täcka åtminstone en del av underskottet genom att justera anslag och inkomstberäkningar. Det uppställda målet, att förbättra verksamhetsbidraget med cirka 15 miljoner, nåddes inte, men slutresultatet pekade åt rätt håll. Under sommaren har sektorernas uppskattningar av sin ekonomiska utveckling försämrats och särskilt kostnadstrycket inom social- och hälsovårdssektorn växer. Utifrån statistiken för januari juli visar verksamhetsbidraget för hela staden ett underskott på cirka 28 miljoner euro i jämförelse med budgeten. En stor del av underskottet härstammar från balansenheternas resultat och beror på att planerade inkomster från tomtförsäljning och markanvändningsavtal har flyttats framåt i tiden på grund av försenade planläggningsbeslut och det svaga marknadsläget. Stadens resultat hotar att sjunka till ett underskott på över 30 miljoner euro. Fortfarande utreds möjligheterna att stävja sänkningen i verksamhetsbidrag, så att finansieringsgapet för 2013 förblir så litet som möjligt. I januari juli 2013 redovisades skatter på 787,3 miljoner euro för Esbo stad, vilket är 0,3 procent mer än året innan under motsvarande tidsperiod. Redovisningarna för slutet av året kommer att vara något större bland annat på grund av ändringar i redovisningssystemet, så för närvarande ser det ut som om en ökning i skatteinkomster på 3 procent uppnås i år i enlighet med ramanvisningen. Planeringsomgångens utgångspunkter Fullmäktige godkände i juni Berättelsen om Esbo, som innefattar stadens vision, värderingar och verksamhetsprinciper samt mål och fullmäktigeperiodens mål enligt fokusområden. Samtidigt godkände
Fullmäktige 09.09.2013 Sida 8 / 8 fullmäktige att fem förvaltningsövergripande utvecklingsprogram ska inledas, och att de styrs på ett nytt sätt av politiker och tjänsteinnehavare i samverkan. På basis av Berättelsen om Esbo har staden inlett beredningen av gemensamma och sektorvisa mål för fullmäktigeperioden och resultatmål. Dessa mål behandlas i samband med verksamhets- och ekonomiplanen samt budgeten i december. Skattefinansieringsprognosen justerades i augusti på grundval av uppgifter om hela landets och Esbos förvärvsinkomster samt beloppet på samfundsskatten 2012, skatteredovisningsuppgifter för januari juli 2013 samt Finlands kommunförbunds skatteinkomstprognos som uppdaterats 19.6.2013. År 2013 beräknas skatteinkomsterna uppgå till 1 286,4 miljoner euro, det vill säga 3 procent mer än 2012. I bedömningen av skatteinkomster finns en post av engångsnatur på 13 miljoner euro på grund av en ändring i skatteredovisningssystemet, som inte påverkar kommande års prognoser. Utan detta skulle skatteinkomstökningen vara endast 2 procent. Staten ändrar definitionsgrunderna för fastighetsskatten i början av år 2014, vilket höjer inflödet av fastighetsskatt med cirka 4 miljoner euro. Uppskattningen av skatteinkomsten i förhållande till det ekonomiska läget är rätt så optimistisk, så hur realistisk den är måste ännu uppskattas under budgetprocessen. År 2011 2016, prognos för skatteinkomster enligt skatteslag: TILIVUOSI 2011 2012 2013** 2014** 2015** 2016** Skatteslag Kommunalskattt 1 021 874 1 067 500 1 113 038 1 133 792 1 185 900 1 243 488 Ändring % 2,5 4,5 4,3 1,9 4,6 4,9 Samfundsskatt 145 483 116 129 104 528 106 809 116 108 109 554 Ändring % 20,1-20,2-10,0 2,2 8,7-5,6 Fastighetsskatt 64 471 65 694 68 854 73 817 74 217 74 817 Ändring % 0,9 1,9 4,8 7,2 0,5 0,8 BOKFÖRS SOM SKATTEINKOMST 1 231 828 1 249 323 1 286 420 1 314 417 1 376 225 1 427 859 Ändring % 4,2 1,4 3,0 2,2 4,7 3,8 Uppskattningen av statsandelarnas sammanlagda belopp bygger på kommunförbundets kalkyl sommaren 2013. Det totala beloppet för statsandelarna år 2014 har ökat från ramanvisningen, bland annat för att kommunerna som en följd av regeringens skattelösningar i vårens ramförhandlingar kompenseras för förlorade skatteintäkterna vid statsandelsavräkningen. År 2009 är kompensationerna i Esbo uppskattningsvis ca 8,6 miljoner euro. Motsvarande summa minskar i skatteinkomster.
Fullmäktige 09.09.2013 Sida 9 / 9 Statsandelssystemet förnyas för närvarande och det nya systemet borde enligt nuvarande uppgifter träda i kraft i början av år 2015. Ännu har inga sådana uppgifter kommit till känna om det nya systemet, som skulle medge en tillförlitlig uppskattning av utvecklingen av statsandelar åren 2015 2016. Det finns inte heller några provkalkyler ännu. I dessa avseenden är beräkningen av statsandelar gjord mekaniskt genom att man dragit av ett eurobelopp per invånare från siffrorna för år 2014 i enlighet med de inbesparingsbeslut som regeringen fattat i olika skeden. Finansiering av tjänsterna och investeringarna Skattefinansieringens mycket svaga utveckling åren 2012 2014 leder enligt beräkningen till att stadens resultat från och med i år visar ett underskott för hela planperioden, trots att man förhållit sig mycket kritiskt till en ökning av resurser inom driftsekonomin då ramen fastställdes. För att staden ska hålla sig inom den föreslagna ramen krävs att stadens hela verksamhet värderas på nytt från grunden och att produktiviteten förbättras betydligt. Staden måste vara beredd på att västmetron samt byggandet och ibruktagandet av många stora serviceenheter (Esbo sjukhus, Lärobacken, Mattby torg, Leva och bo-centralerna) ökar stadskoncernens bruks- och finansieringskostnader märkbart om 3 4 år. I år är staden tvungen att höja alla lån som antecknats i budgeten, närmare 120 miljoner euro samt ta ut 40 miljoner euro ur fonder i enlighet med budgeten. Moderstaden tar upp nya lån till ett belopp av ca 72 miljoner euro och lånestocken uppgår i slutet av året till 230 miljoner euro, dvs. 886 euro/invånare. Om ekonomin sköts såsom presenterats i ramberäkningen och underskott finansieras med lån, ökar moderstadens skulder med sammanlagt 377 miljoner euro under planperioden och med 607 miljoner euro i slutet av år 2016 (2 243 euro/invånare). Esbokoncernens skulder ökar från 1,53 miljarder euro i slutet av år 2012 (5 950 euro/invånare) till 2,67 miljarder euro fram till utgången av 2016 (9 830 euro/invånare). M 3 000 Koncernens lånestock och lån euro/invånare euro/invånar 15 000 2 000 10 000 1 000 5 000 0 2011 2012 ENN 2013 TA 2014 0 2015 2016 2017 2018 Lainakanta - euroa/asukas Enligt ramberäkningen är stadens årsbidrag och resultat i år och under hela planperioden ohållbart långa. Staden måste förbättra sin finansiella
Fullmäktige 09.09.2013 Sida 10 / 10 Beslutshistoria Stadsstyrelsen 26.8.2013 229 ställning enligt strategimålet så att det ekonomiska svängrummet bevaras och den finansiella ställningen är i balans. Det innebär att årsbidraget på lång sikt måste vara kring 150 180 miljoner euro. För att uppnå detta, behövs tilläggsfinansiering om 70 100 miljoner euro per år. För att täcka finansunderskottet används bl.a. följande åtgärder: - I samband med stadsdirektörens budgetförslag föreläggs för stadsstyrelsen programmet för produktivitet och balansering av ekonomin för hela fullmäktigeperioden. Programmet innehåller målen samt en uppskattning om målens ekonomiska produktivitetsfördelar och effekter på stadens finansiella ställning. För att uppnå produktivitetsfördelar krävs också tid, vilket innebär att det inte går att uppnå några sådana år 2014. - En striktare resursstyrning har inletts för att få fram metoder med vilka årets driftsekonomiska resultat kan förbättras och det hotande underskottet minskas. Ändringsbehov hos anslag och inkomstförslag har granskats kritiskt och de föreslagna ändringarna innebär en klar utmaning för resursfördelningen mellan olika tjänster. Ramen för 2014 är också väldigt stram för tjänsteproduktionssektorerna och affärsverken. Med en stram resursstyrning eftersträvas snabba inbesparingar och tid för att genomföra åtgärder i produktivitetsprogrammet. - Stadens resurser riktar sig till största delen till att ordna och producera lagstadgad basservice. Staden söker tillsammans med de andra stora städer lösningar för att underlätta kommunernas serviceplikt samt normer och praxis gällande anordning av tjänster. Det krävs ett konkret löfte från staten om mindre plikter för kommunerna. - Möjligheter att öka driftsinkomsterna utreds under 2014 och beslut fattas om förslag till justeringar av avgifter och taxor. Den finansiella avkastningen från ökade driftsinkomster är måhända inte särskilt stor, men som en del av åtgärdshelheten måste en justering göras. Som en del av balanseringen bör också beskattningsgrunderna utvärderas. Esbos kommunalskatt och fastighetsskatt i förhållande till övriga stora städer är låg och en höjning av skatteprocenten närmare andra städer skulle förbättra stadens finansiella ställning märkbart. Extra inkomster från en eventuell ändring av beskattningsgrunderna ska absolut användas för att minska upplåningen, varvid ökningen i lånestock kan ses som rimlig på koncernnivå. Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige godkänner bifogade resultaträkning och finansieringskalkyl för budgetramen 2014 2016 samt sektorernas
Fullmäktige 09.09.2013 Sida 11 / 11 totala verksamhetsutgifter och inkomster som riktlinje. Fullmäktige godkänner vid budgetbehandlingen ett program som inte visar underskott för balansering av ekonomin under fullmäktigeperioden. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt.
Fullmäktige 09.09.2013 Sida 12 / 12